Syftet med denna studie var att belysa vilka samtal chefer upplever som svåra att hålla med sina medarbetare och vad i dessa samtal som uppfattas som svårt. I studien undersöktes även på vilket sätt erfarenheter kan ha en påverkan på det svåra samtalet. Studien har undersökt forskningsområdet utifrån en kvalitativ approach och utifrån en fenomenologisk ansats har tio chefer intervjuats utifrån en semistrukturerad intervjuguide om hur de upplever svåra samtal i sin yrkesroll. Resultatet har analyserats utifrån socialpsykologins teori social kognition och Carl Hovlands kommunikationsmodell. Utifrån de fyra huvudteman som framkom i analysen visade resultatet på att chefer upplever att samtal som rör medarbetarnas hälsa och välmående är de samtal som upplevs som svåra då cheferna har en nära relation med sina medarbetare. Vidare visade resultatet att informanterna upplever att deras tidigare erfarenheter har stor påverkan för hur de upplever och genomför svåra samtal med medarbetare.

Antalet äldre personer ökar vilket leder till att antalet äldre med höftfrakturer kommer att öka. Som patientgrupp är de ofta i en utsatt situation när de är inneliggande på sjukhus med sin multisjukhet och sårbarhet. Syftet med studien var att beskriva äldre personers upplevelse av att ha vårdats på en ortopedavdelning för höftfraktur. Data samlades in med hjälp av semistrukturerade intervjuer och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. De flesta informanter upplevde vårdtiden som positiv. Det fanns saker som informanterna upplevde som lite mindre bra men det påverkade för det mesta inte upplevelsen av själva vårdtiden. Informanterna upplevde ett trevligt bemötande från personalen och en hemtrevlig miljö på avdelningen. Gällande hjälpsamheten från personalen var upplevelserna lite olika men överlag var informanterna nöjda med hjälpen de fått från personalen. Det som upplevdes som mindre bra på avdelningen var framför allt väntan på hjälp. Informanterna upplevde att de fick vänta ganska länge innan personalen kom och hjälpte dem. De flesta informanter upplevde i den här studien vårdtiden som positiv. För att kunna ge de äldre en sådan god vård som möjligt är det viktigt att de äldres upplevelser kommer fram. Därför anser författaren att det är viktigt med fortsatt forskning inom detta område. Nyckelord:

Hur etik i marknadskommunikation ter sig och bör regleras är en ständigt aktuell debatt. Intresseorganisationer och allmänhet uttrycker ofta kritik och missnöje mot företag som kommunicerar pVi undersöker också hur representanternadisciplinerna reklam, PR och marknadsavdelning. som stötande, diskriminerande eller schaå sätt som upplevs oetiskt. Syftet med vår studie är att kartlägga synen på etik i yrkesrollen som marknadskommunikatör hos åtta utvalda branschrepresentanter från disciplinerna reklam och PR samt från uppdragsgivare. Vi undersöker hur representanterna ser på reglering av marknadskommunikation; vad de anser om hur den bedrivs och hur den bör bedrivas i fall av etisk karaktär så som könsdiskriminering, schablonisering och vederhäftighet. Genom en kvalitativ intervjustudie med åtta informanter kontextualiserat till teori om etik, marknadskommunikation och konsument har vi frambringat resultat om synen på etik i marknadskommunikation.    Vi påvisar att marknadskommunikatörer förknippar etik i sitt arbete med sunt förnuft och en instinktiv känsla av vad som är rätt och fel utan mer precisa definitioner. Den viktigaste etiska frågeställningen i deras arbete enligt PR- och reklamverksamma är vilka uppdragsgivare de väljer att arbeta med. Marknadschefer associerar etik i deras arbete i hög grad till att följa de lagar som finns och att verka i konsumentens intresse. Kunskapen om den reglering av marknadskommunikation som idag bedrivs av stiftelsen Reklamombudsmannen är låg bland informanterna och många av marknadskommunikatörerna ser en helt självreglerande bransch med konsumentens aktiva roll som en lösning.   Slutligen diskuterar vi våra resultat och kommer fram till att en öppnare och mer etablerad diskussion om etik i marknadskommunikationsinsatser skulle gynna branschen och problematiserar de argument som lyfts fram om att ett lagstiftande skulle hämma branschens kreativa utveckling.

Syftet med detta examensarbete är att beskriva barns och pedagogers uppfattningar om lärande mellan barn på ett fritidshem. I studien intervjuades femton barn och tre pedagoger på ett fritidshem. Metoden för empiriinsamlingen utgjordes av kvalitativa intervjuer, där det insamlade materialet tolkades mot bakgrund av det sociokulturella perspektivet på lärande. Utifrån barns och pedagogers uppfattningar kring lärande mellan barn utkristalliserade sig fyra kategorier för lärande på arenan fritidshem: Lärande mellan barn utifrån vad man bör och inte bör göra, visade att lärandet mellan barnen kretsade kring regler. Lärande mellan barn via datorn som verktyg, visade att datorn utgjorde ett viktigt verktyg och en central plats för lärande mellan barnen. Lärande mellan barn när de utövar sina intressen, visade kopplingen mellan vad barn lärde sig av varandra och deras intressen. Lärande mellan barn utifrån olika syften, visade att barnen kunde ha olika syften med vad de lärde ut till andra barn.

Detta examensarbete avhandlar skilda uppfattningar av inflytande som kommer till uttryck i elevernas beskrivningar om den dagliga verksamheten i förskoleklass. Nio elever i förskoleklass intervjuades för att undersöka upplevelser av inflytande. Uttryck för inflytande spårades upp genom att eleverna uppmanades berätta om erfarenheter av att välja, bestämma och bli lyssnade på. Eleverna beskrev såväl lektioner som raster. Utifrån elevernas beskrivna upplevelser i intervjumaterialet tolkades bakomliggande uppfattningar och kategoriserades efter distinkta skillnader och likheter. Resultatet har citat som exemplifierar uppfattningarna i var och en av de tre kategorierna som kunde urskiljas i materialet. Den första kategorin Inflytande förhandlas med jämbördiga visade att elever uppfattade att välja, lyssna och bestämma är något som sker tillsammans med andra elever. Inflytande som förtjänas efter vuxnas regler visade att elever uppfattade att vuxna har tolkningsföreträde och äger talutrymmet. Den sista och minsta kategorin Inflytande efter ålder visade att eleverna uppfattade en självklar koppling mellan ökad ålder och att få bestämma mer.

Bakgrund: I samma stund som ett barn dör står en eller ett par föräldrar inför en stor tragedi. Framför sig har de en lång tid med sorg, saknad, vrede och de frågar sig varför. Detta är en tillvaro som de måste lära sig att leva med. Syfte: Syftet med studien var att belysa hur mödrars förlust av ett barn genom en olyckshändelse inverkar på det dagliga livet. Metod: För att besvara syftet användes en kvalitativ ansats där fyra kvinnor som förlorat sitt barn i en olyckshändelse intervjuades. Intervjuerna analyserades sedan genom en manifest innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i sju kategorier vilka dels beskriver hur familjerelationerna har påverkats och att en relation till det bortgångna barnet består. Sorgarbetet blir en del av livet och kräver mycket tid och en ny tillvaro tar vid där ett konstant anpassningsarbete sker.

Syftet med arbetet var att undersöka hur innebandyspelare talar om sitt samt lagets handlande och även att undersöka om det ligger sociala strukturer kring spelarnas handlingar vid tolkningen av fair play-idealet. Studien genomfördes som en kvalitativ intervjustudie där fem innebandyspelare, som spelar i de serier som Dalarnas innebandyförbund administrerar, fick tala om handlande i matchsituationer. Resultatet av studien var att spelarna upplever att deras handlande styrs av lagets tankar och normer kring ett riktigt handlande. Det korrekta handlandet styrs av hur mycket nytta handlingen har för laget samt vad laget vinner på handlingen. Spelarna belyste också vikten av ett bra ledarskap samt att spelarna ser domaren som en symbol för rättvisa. Vidare talar spelarna om fair play som en tolkande praktik vilken produceras och reproduceras utifrån situationens natur. Slutsatsen blir därigenom att spelare handlar som ett resultat av vad laget anser legitimt. Detta påvisar också att den subjektiva tolkningen av fair play ligger inom ett normativt system som är finns inarbetat i laget och är därför en del av en social struktur.

<p>I vår uppsats efterfrågar vi en ökad förståelse för hur individer upplever arbetsplatsens förebyggande insatser och åtgärder mot mobbning. Utifrån ett symboliskt interaktionistiskt perspektiv har vi genom kvalitativ metod intervjuat sex respondenter från en offentlig organisation om förebyggande arbete och åtgärder mot mobbning. Med en dokumentanalys av arbetsplatsens handlingsplan har vi analyserat de riktlinjer som finns som förebyggande arbete och åtgärder mot mobbning. Vi vill se om respondenternas subjektiva uppfattningar om vad som bör ske för att förebygga och åtgärda mobbning stämmer överens med organisationens handlingsplan mot kränkande särbehandling och trakasserier. Utifrån dokumentanalysen fann vi att handlingsplanen till stor del satte upp mål utan att mer ingående beskriva vägen dit samt att både chefer och medarbetare bär ansvar för att förebygga och åtgärda mobbning på arbetsplatsen. Respondenterna angav istället mer konkreta tillvägagångssätt för att nå en mobbningsfri arbetsplats. Resultatet från våra intervjuer visar också att respondenterna ger en stor del av ansvaret till chefen vad avser det förebyggande arbetet och åtgärder mot mobbning. Förutom ansvarsfördelningen i arbetet mot mobbning stämmer handlingsplanen och respondenternas uppslag överens i den mån handlingsplanen anger mål och respondenterna vad som skulle kunna vara vägen dit.</p>

<p>Bakgrund: I samma stund som ett barn dör står en eller ett par föräldrar inför en stor tragedi. Framför sig har de en lång tid med sorg, saknad, vrede och de frågar sig varför. Detta är en tillvaro som de måste lära sig att leva med. Syfte: Syftet med studien var att belysa hur mödrars förlust av ett barn genom en olyckshändelse inverkar på det dagliga livet. Metod: För att besvara syftet användes en kvalitativ ansats där fyra kvinnor som förlorat sitt barn i en olyckshändelse intervjuades. Intervjuerna analyserades sedan genom en manifest innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i sju kategorier vilka dels beskriver hur familjerelationerna har påverkats och att en relation till det bortgångna barnet består. Sorgarbetet blir en del av livet och kräver mycket tid och en ny tillvaro tar vid där ett konstant anpassningsarbete sker.<strong></strong></p>

Bakgrund: Stress är vanligt förekommande inom vården. Tidigare studier visar att sjuksköterskans arbete påverkas på många olika sätt i en stressad situation, till exempel att val av prioritering eller logiskt tänkande blir försämrat då den kognitiva förmågan försämras under stress. Med patientsäkerhet menas att patienten inte ska drabbas av någon vårdskada i form av fysisk eller psykisk skada under sjukhusvistelsen som kan öka lidandet hos patienten.     Syfte: Syftet var att belysa hur stress påverkar sjuksköterskors arbete för en patientsäker vård. Metod: Ostrukturerad kvalitativ intervjustudie med sex allmänsjuksköterskor. Innehållsanalysen var inspirerad av Graneheim och Lundmans (2004) innehållsanalys. Resultat: Fyra huvudkategorier identifierades och det var göra fel i arbetet, avbrott, svårt att prioritera det viktiga samt slarv i arbetsmoment. Sjuksköterskorna upplevde att stressen störde deras arbete och den säkra vården påverkades negativt, till exempel feladministreringar. Slutsats: Den negativa stressen påverkar sjuksköterskornas arbete för en patientsäker vård. Risken för feladministreringar och minskad patientsäkerhet ökar när sjuksköterskor arbetar i en stressad arbetsmiljö.                                                             Nyckelord: Empirisk studie, intervjustudie, patientsäker vård, sjuksköterska, stress