The aim of this thesis is to enlighten intrapreneurship as a subject and the implementations and effect it has on small and medium sized enterprises (SMEs) pushing towards organizational change in developing countries. Therefore the specific traits of SMEs in developing countries are examined and related to the promotion of intraprenuership. To gain deeper understanding and achieve the aim of the study a research question was created; How can Swedish SMEs foster intrapreneurship in order to create organizational change in developing countries?   The theoretical framework in this thesis is divided into three main areas; organizational change, promotion of intrapreneurship and innovation. In this study a qualitative methodology with an abductive approach is used. The empirical data is collected through interviews of three companies; Norden Machinery AB, Bigso AB and Sara Woodcraft.   In the analysis the empirical data is analyzed based on the theoretical framework which leads to the conclusion. This study show that first and foremost intrapreneurship does create organizational change and is an important part of survival for SMEs in developing countries and further that promotion of intrapreneurship demands certain factors to be successful. These factors are ways for organizations to create an environment where innovation and intrapreneurship grows. Furthermore we present what we argue the current theory lack and our contribution as well as managerial implementations which focus on the promotion of intrapreneurship and further research within the subject. / Syftet med denna avhandling är att upplysa intraprenörskap som ämne och genom detta implementera effekterna det har på små- och medelstora företag som strävar efter organisatoriska förändringar i utvecklingsländer. Därför har de specifika egenskaperna hos små- och medelstora företag aktiva i utvecklingsländer granskats och relaterats till främjandet av intraprenörskap. För att få en djupare förståelse och uppnå syftet med denna studie har en forskningsfråga formulerat: Hur kan svenska små och medelstora företag främja intraprenörskap för att skapa organisatoriska förändringar i utvecklingsländer?   Den teoretiska referensramen i denna avhandling är indelad i tre huvudområden; organisatoriska förändringar, främjande av intraprenörskap och innovation. I denna studie användes en kvalitativ metod med en abduktiv ansats, och den empiriska datan samlades in genom intervjuer med tre företag; Norden Machinery AB, Bigso AB och Sara Woodcraft.   I analysen kombineras den teoretiska referensram med den empiriska data som sedan leder till en slutsats. Denna studie visar i första hand att intraprenörskap skapar organisatoriska förändringar och är en viktig del av överlevandet för små och medelstora företag i utvecklingsländer vilket kräver vissa faktorer för att åstadkommas. Dessa faktorer finns för att skapa en miljö inom organisationer där innovation och intraprenörskap växer. Slutligen presenterar vi det teoretiska gap som vi anser finns inom forskningsämnet och ger förslag på hur den kan förbättras, praktiska rekommendationer fokuserade på att främja intraprenörskap mot organisatorisk förändring samt rekommendation till vidare forskning.

<p>Kraven på att landstingen ska erbjuda hög servicekvalitet inom vården ökar ständigt och det finns för närvarande områden, som bemötande och tillgänglighet, att förbättra. Samtidigt är en ny trend inom denna bransch att tilldela enheter inom den större organisationen mer inflytande över dess egen arbetssituation och styrsätt. En styrform som blivit allt vanligare i Västerbotten är intraprenad, vilken medger större befogenheter för personalen och ska främja intraprenöriellt arbete inom organisationen. Ökat intraprenörskap inom organisationer har visat sig ha en positiv effekt på bland annat servicekvalitet, vilket är centralt för hur vårdtagare upplever besök vid hälsocentraler. Med denna bakgrund och ett intresse för entreprenörskap samt servicekvalitet utgick studien från följande problemformulering.</p><p>Hur påverkar hälsocentralers styrform vårdtagarens upplevda servicekvalitet?</p><p>Studiens syfte var att skapa förståelse för hur olika styrformer påverkar den upplevda servicekvaliteten genom att undersöka skillnader och likheter mellan en intraprenad och en traditionellt driven hälsocentral ur ett servicekvalitetsperspektiv.</p><p>Ett delsyfte var att visa vilka åldersgrupper och vilken könstillhörighet som inverkar mest på resultatet samt ge vissa rekommendationer för hur hälsocentralerna kan förbättra servicekvaliteten.</p><p>Studiens ansats är deduktiv och baseras på den teoretiska referensramen innefattande teoretiska resonemang vilka bland annat behandlar entreprenörskap, intraprenörskap och servicekvalitet. Urvalet bestod av två hälsocentraler i Västerbotten, en på Ålidhem och en i Burträsk. Hälsocentralen på Ålidhem drivs på traditionellt vis av Landstinget och hälsocentralen i Burträsk drivs som intraprenad inom Landstinget. Totalt medverkade 96 respondenter, 51 vid Ålidhems Hälsocentral och 45 vid Burträsk Hälsocentral. Datainsamlingen genomfördes med hjälp av enkäter, vilket gav studien en kvantitativ karaktär. Resultatet av undersökningen tolkades med hjälp av författarnas förförståelse samt teoretiska resonemang, varvid en positivistisk kunskapssyn användes.</p><p>Det empiriska materialet jämfördes och kommenterades för att därefter medge analys och diskussion. Figurer och diagram utgör huvuddelen av resultatredovisningen. Analysen fokuserar på differensen mellan upplevd servicekvalitet och dess viktighet, benämnt som differens. De servicekvalitetsrelaterade aspekter som erhållit störst differens vid hälsocentralerna var således i fokus. Det empiriska materialet visade att servicekvaliteten vid Burträsk Hälsocentral upplevdes något bättre av vårdtagarna, vilket även medförde att differensen för de flesta aspekterna var lägre än motsvarande värden vid Ålidhems Hälsocentral. Båda hälsocentralerna har dock tilldelats höga värden för servicekvalitet och har generellt mycket nöjda vårdtagare.</p><p>Då de rådande omständigheterna vid hälsocentralerna inte är lika är det problematiskt att härleda resultatet enbart till styrsätt. Andra faktorer som möjligtvis påverkade utfallet är hälsocentralernas storlek, upptagningsområde, geografiska placering samt rådande demografi. Då resultatet var något bättre i Burträsk verkar styrformen intraprenad medge bättre förutsättningar för skapandet av servicekvalitet för vårdtagarna. I vilken utsträckning det enbart är styrsättet som ger upphov till de positiva effekterna kvarstår att besvara. Därmed rekommenderas vidare studier med ett annat urval för att tydligare visa vilka faktorer som utgör grunden för hög servicekvalitet, vilka skulle kunna tyda på att intraprenad ger upphov till bättre servicekvalitet.</p>

<p>Uppsatsen undersöker om MQ har lyckats behålla entreprenörskapet efter denstrukturförändring som skedde 2006, när företaget blev uppköpta av CapMan.Strukturförändringen innebar att MQ gick från en franchiseliknande kedja med ett lokaltägarskap till att bli en helintegrerad kedja med många centralt styrda funktioner,samtidigt som ledningen ville behålla entreprenörs- och affärsmannaskapet. Enligt teorifinns det en paradox i att ha central styrning, som behövs för samordningens skull,samtidigt som utveckling måste bedrivas och beslut måste tas lokalt och nära kunden.Denna fallstudie undersöker om det är möjligt att kombinera dessa två arbetssätt, samtvilka karaktärsdrag av entreprenörskap som går att återfinna inom MQ efterstrukturförändringen. I samband med entreprenörskap används begreppet intraprenörskapi uppsatsen, vilket beskrivs som en annan benämning för entreprenörskap inom storaföretag. Resultatet visade att två av tre karaktärsdrag går att identifiera i viss utsträckninginom MQ men att dessa inte är tillräckliga för att kunna föda entreprenörskap.</p>

Uppsatsen undersöker om MQ har lyckats behålla entreprenörskapet efter denstrukturförändring som skedde 2006, när företaget blev uppköpta av CapMan.Strukturförändringen innebar att MQ gick från en franchiseliknande kedja med ett lokaltägarskap till att bli en helintegrerad kedja med många centralt styrda funktioner,samtidigt som ledningen ville behålla entreprenörs- och affärsmannaskapet. Enligt teorifinns det en paradox i att ha central styrning, som behövs för samordningens skull,samtidigt som utveckling måste bedrivas och beslut måste tas lokalt och nära kunden.Denna fallstudie undersöker om det är möjligt att kombinera dessa två arbetssätt, samtvilka karaktärsdrag av entreprenörskap som går att återfinna inom MQ efterstrukturförändringen. I samband med entreprenörskap används begreppet intraprenörskapi uppsatsen, vilket beskrivs som en annan benämning för entreprenörskap inom storaföretag. Resultatet visade att två av tre karaktärsdrag går att identifiera i viss utsträckninginom MQ men att dessa inte är tillräckliga för att kunna föda entreprenörskap.

Kraven på att landstingen ska erbjuda hög servicekvalitet inom vården ökar ständigt och det finns för närvarande områden, som bemötande och tillgänglighet, att förbättra. Samtidigt är en ny trend inom denna bransch att tilldela enheter inom den större organisationen mer inflytande över dess egen arbetssituation och styrsätt. En styrform som blivit allt vanligare i Västerbotten är intraprenad, vilken medger större befogenheter för personalen och ska främja intraprenöriellt arbete inom organisationen. Ökat intraprenörskap inom organisationer har visat sig ha en positiv effekt på bland annat servicekvalitet, vilket är centralt för hur vårdtagare upplever besök vid hälsocentraler. Med denna bakgrund och ett intresse för entreprenörskap samt servicekvalitet utgick studien från följande problemformulering. Hur påverkar hälsocentralers styrform vårdtagarens upplevda servicekvalitet? Studiens syfte var att skapa förståelse för hur olika styrformer påverkar den upplevda servicekvaliteten genom att undersöka skillnader och likheter mellan en intraprenad och en traditionellt driven hälsocentral ur ett servicekvalitetsperspektiv. Ett delsyfte var att visa vilka åldersgrupper och vilken könstillhörighet som inverkar mest på resultatet samt ge vissa rekommendationer för hur hälsocentralerna kan förbättra servicekvaliteten. Studiens ansats är deduktiv och baseras på den teoretiska referensramen innefattande teoretiska resonemang vilka bland annat behandlar entreprenörskap, intraprenörskap och servicekvalitet. Urvalet bestod av två hälsocentraler i Västerbotten, en på Ålidhem och en i Burträsk. Hälsocentralen på Ålidhem drivs på traditionellt vis av Landstinget och hälsocentralen i Burträsk drivs som intraprenad inom Landstinget. Totalt medverkade 96 respondenter, 51 vid Ålidhems Hälsocentral och 45 vid Burträsk Hälsocentral. Datainsamlingen genomfördes med hjälp av enkäter, vilket gav studien en kvantitativ karaktär. Resultatet av undersökningen tolkades med hjälp av författarnas förförståelse samt teoretiska resonemang, varvid en positivistisk kunskapssyn användes. Det empiriska materialet jämfördes och kommenterades för att därefter medge analys och diskussion. Figurer och diagram utgör huvuddelen av resultatredovisningen. Analysen fokuserar på differensen mellan upplevd servicekvalitet och dess viktighet, benämnt som differens. De servicekvalitetsrelaterade aspekter som erhållit störst differens vid hälsocentralerna var således i fokus. Det empiriska materialet visade att servicekvaliteten vid Burträsk Hälsocentral upplevdes något bättre av vårdtagarna, vilket även medförde att differensen för de flesta aspekterna var lägre än motsvarande värden vid Ålidhems Hälsocentral. Båda hälsocentralerna har dock tilldelats höga värden för servicekvalitet och har generellt mycket nöjda vårdtagare. Då de rådande omständigheterna vid hälsocentralerna inte är lika är det problematiskt att härleda resultatet enbart till styrsätt. Andra faktorer som möjligtvis påverkade utfallet är hälsocentralernas storlek, upptagningsområde, geografiska placering samt rådande demografi. Då resultatet var något bättre i Burträsk verkar styrformen intraprenad medge bättre förutsättningar för skapandet av servicekvalitet för vårdtagarna. I vilken utsträckning det enbart är styrsättet som ger upphov till de positiva effekterna kvarstår att besvara. Därmed rekommenderas vidare studier med ett annat urval för att tydligare visa vilka faktorer som utgör grunden för hög servicekvalitet, vilka skulle kunna tyda på att intraprenad ger upphov till bättre servicekvalitet.

Intrapreneurship is a phenomenon that differs from entrepreneurship as it is seen as entrepreneurship within an existing organization. The purpose of this qualitative study has been to explore the conditions for the individual’s intrapreneurship and the relationship between intrapreneurship and the individuals learning in organizations. The purpose was achieved by answering the following research questions: “What is employee’s attitudes towards intrapreneurship”, “What opportunities for intrapreneurial activities do employees feel exist in organizations” and “What obstacles for intrapreneurial activities do employees feel exist in organizations”. To investigate the study's purpose semi-structured interviews were chosen as a method and performed with eight informants with different roles, positions and in different organizations. The interviews were conducted remotely based on an interview-guide that allowed for follow-up questions. The interviews were recorded, transcribed and analyzed. The results of the study showed that all informants have a positive attitude towards intrapreneurship. We could identify four factors that were considered to enable intrapreneurship: encouragement from managers and colleagues, support from managers, freedom and personal responsibility and communication and collaboration. We could also identify four obstacles for intrapreneurship: time and priorities, hierarchy and organizational politics, employee’s resistance towards change and to motivate your ideas. In conclusion the study shows that for the individual ́s intrapreneurship to be promoted, the organization must contribute with a good innovation climate, support and necessary resources and the individual must be motivated. Therefore, it takes a good collaboration between the individual and the organization for successful intrapreneurship to happen. When these factors are met, it can also contribute to the individual’s personal development and learning.

It is important for organizations to enforce corporate entrepreneurship in order to enable innovation and growth which can lead to more job opportunities and economic growth. Enforcing corporate entrepreneurship during growth is difficult and much of the current research contradicts each other by saying that growth is handled by formalizing and structuring while corporate entrepreneurship is enforced by having a simple and loose organization. This research aims to explore how a company can organize to prepare for growth while maintaining the ability to be innovative. An illustrative case study is conducted where a small company which is expecting growth in a rapidly changing industry is examined through interviews. The theory was thoroughly investigated and five central factors of entrepreneurial orientation (autonomy, proactiveness, innovativeness, risk-taking, competitive aggressiveness) were cross examined with five central challenges that appear during growth (differentiation, heterogeneity, external complexity, internal change, internal turmoil). A framework is proposed which contains identified dilemmas of remaining entrepreneurial during growth and suggested guidelines of how to organize a firm to meet these challenges. The organizational structure is identified as one of the most important aspects which influence the entrepreneurial abilities of a firm and therefore the proposed guidelines are based on the central factors of organizational structure from the theory (formalization, centralization, complexity). The results point to formalizing rules and procedures, decentralizing some of the decision making and enforcing good integration in a low complexity (internal) environment in order to enable autonomy and proactiveness which allows the company to be innovative, even as internal and external changes are taking place. Future research is suggested for exploring the impact of the suggested guidelines and there is a possibility in elaborating the guidelines for other aspects of an organization than the structure. / Det är viktigt för organisationer att vara entreprenöriella för att möjliggöra innovation och tillväxt vilket kan leda till fler arbetsmöjligheter och ekonomisk tillväxt. Att införa intraprenörskap medan organisationen växer är svårt och mycket av forskningen är motsägelsefull. För att företaget ska kunna växa krävs det formalisering och struktur medan intraprenörskap främjas genom att ha en enkel och rörlig organisation. Syftet med denna rapport är att undersöka hur ett företag kan organiseras för att växa men samtidigt bibehålla förmågan att vara innovativa. Ett litet företag som förväntas växa i en snabbt skiftande industri undersöks genom en illustrativ fallstudie och intervjuer. Tidigare forskning visar på fem centrala faktorer av entreprenöriell orientering (autonomi, proaktivitet, innovativitet, risktagande, konkurrensvilja) och fem centrala svårigheter vid tillväxt (differentiering, heterogenitet, extern komplexitet, intern förändring, internt tumult). I ett ramverk korsexamineras svårigheterna med att vara innovativ under tiden företaget växer och dilemman identifieras samt besvaras med riktlinjer för hur man kan organisera företaget för att hantera dessa svårigheter. Organisationsstrukturen är identifierad som en av de viktigaste aspekterna som påverkar ett företags entreprenöriella förmåga och därmed är de föreslagna riktlinjerna baserad på de centrala aspekterna (formalisering, centralisering, komplexitet) av en organisationsstruktur. Resultaten visar att formalisera regler och rutiner, decentralisera vissa beslutsfattanden och upprätthålla god integration i en (intern) miljö med låg komplexitet främjar autonomi och proaktivitet. Detta tillåter företaget att fortsätta vara innovativa även när den interna och externa miljön förändras. Framtida forskning föreslås för att utforska riktlinjernas effektivitet. Det finns även möjligheter att utöka ramverket till andra aspekter än organisationers strukturer.

Innovation is considered by many to be a driver of organisational performance and growth. A key factor to consider for competitive edge is the utilization of the companies’ innovative capabilities. The bureaucracy often involved with large companies could limit the utilization of the inherent innovative ability and new business development. The commissioner for this study, a large Swedish multinational technology company, has in a previous study raised the importance of innovators to be properly recognised and rewarded. Moreover, they have identified a need to better identify, track and train their innovators in order to utilise their full potential. With this in mind, the research question, "How can the company’s innovative capabilities be further utilised?" was formulated. The research question was further complemented with sub-questions narrowing the field of study and allowed for a more systematic approach. Three methods were used in this study, interviews, a questionnaire and a workshop. The interviews were conducted in order to capture the company specific context and factors influencing the company’s innovators to verify and complement the literature study. Secondly, the questionnaire was done to add an additional perspective on the topic including quantitative data verifying the extent of the found factors and exploring their importance throughout the organisation. Finally, the aim of the workshop was to let innovators in the company form specific actions targeting the most pressing issues discovered from the questionnaire. The findings suggest recommendations regarding what obstacles that are most important to address, how to motivate innovation efforts, identify innovators and how to enhance the utilisation of the company’s innovative capabilities. The proposed actions from the workshop, concluding the preceding data collections were to implement a strategy facilitating innovation execution, create an incubation team supporting innovators in realising innovations, and to foster an experimental culture. Keywords: Intrapreneurship, Innovation Enabler, Innovation Barrier, Innovator Motivation, Innovative Capability / Innovation anses av många vara en drivkraft som ofta medför konkurrensfördelar och starkt bidrar till organisationers positiva resultat och tillväxt. En nyckelfaktor är att nyttja företagets innovativa förmåga. Dock kan byråkratin och trögheten ofta förknippad med stora företag begränsa nyttjandet av innovationsförmågan och utvecklingen av nya marknader. Uppdragsgivaren, ett stort svenskt multinationellt teknikföretag, har lyft vikten i att företagets innovatörer stöttas, erkänns och belönas på ett korrekt sätt. De har även ett behov av att bättre identifiera, spåra och utbilda innovatörer för att nyttja deras fulla potential. Utifrån detta formulerades forskningsfrågan, "Hur kan företaget öka nyttjandet av sin innovativa förmåga?", som kompletterats med underfrågor för en mer systematisk och djupgående lösning. I studien användes tre metoder, intervjuer, en enkät och en workshop. Intervjuerna genomfördes för att fånga kontexten och samla in vilka specifika faktorer som påverkar innovatörer på det studerade företaget, som en verifiering och komplement till litteraturstudien. Enkäten undersökte generaliserbarheten i de tidigare funna faktorerna samt verifiera deras existens och betydelse i hela företaget, genom det kvantitativa resultatet. Workshopen syftade slutligen till att låta ett antal av företagets innovatörer forma åtgärdsplaner, specifikt anpassade för företaget utifrån de tydligast framträdande hindren för innovation funna från enkäten. Studien har resulterat i rekommendationer gällande vilka hinder för innovation som är viktigast att adressera, hur man motiverar och identifierar innovatörer samt hur företaget kan öka nyttjandet av sin innovativa förmåga. Workshopen, vilken binder samman resultatet från de tidigare datainsamlingarna, resulterade i tre åtgärdsplaner. Första åtgärden var att införa en strategi för realisering av innovationer. Andra åtgärden rekommenderade skapandet av en grupp som hanterar inkubationen av innovationer och hjälper idégivare att driva dessa mot realisering. Slutligen föreslogs att implementerandet av en experimentell kultur skulle gynna innovationsklimatet. Nyckelord: Intraprenörskap, Innovationsförutsättning, Innovationshinder, Innovatörsmotivation, Innovationsförmåga

Frågeställning och syfte Syftet med studien är att synliggöra hur företag arbetar för att främja intraprenörskapet hos sina medarbetare, med två tillhörande problemformuleringar. Vilka faktorer är avgörande för att främja intraprenörskapet inom IT-branschen? Hur påverkar idégenerering, ledarskap och kultur intraprenörskap?   Teori Det teoretiska kapitlet är uppbyggt efter intraprenörskap, idégenerering, ledarskap och kultur vilket utgör grunden för studien.   Metod Denna studie har inriktat sig mot en kvalitativ metod med ett deduktivt synsätt, som inneburit semi-strukturerade intervjuer med fem ledande befattningshavare inom IT-branschen.   Resultat Det som framkommit av studien är att vissa aspekter har en avgörande roll för intraprenörskapet. Medarbetarna måste först och främst vara förändringsbenägna, dessutom ska det finnas möjlighet för medarbetarna att framföra kreativa idéer som hanteras internt på företaget. Detta ska med fördel genomföras med ett delegerande ledarskap. Slutligen ska företagskulturen vara öppen och det ska föras en kontinuerlig diskussion kring förändringar och möjligheter mellan medarbetare och ledare. / Purpose and problem formulations The purpose of this study has been to demonstrate the way in which companies work to promote intrapreneurship amongst their employees. We focused on two related problem formulations to conduct this study. The first being factors that are crucial for promoting intrapreneurship in the IT-Industry, and the second being how idea generation, leadership, and culture affect intrapreneurship.   Theory The purpose, and basis, for this study is idea generation, leadership, and culture, which formed the theoretical chapter.   Method This study focused on qualitative research with a deductive approach. Included in the study are five semi-structured interviews with various senior executives in the IT-industry.   Result The result of the study found that certain aspects play a crucial role for the intrapreneur. Employees must first and foremost be change-oriented. In addition there should be opportunities for employees to come up with creative ideas that are managed internally at the company. This should be done with delegated leadership. Finally, the corporate culture must be open, as this will harbor an environment for discussion in both change and opportunity between employees and their leaders.

As the ICT sector saw exponential growth over the last few decades, so too did the greenhouse gas emissions caused by it, to the point where the ICT sector is at least as big, if not bigger, than the airline industry. Previous research in this field has circled around methodologies for performing life cycle assessment of ICT software products, but has not put it in an organisational context which has lead to no agreed upon way of calculating and comparing sustainable software. This study analyses existing research in the field and through a thematic analysis of qualitative interviews and a case study of Scania CV AB in Södertälje, Sweden puts it into a procurement context, focusing on key metrics and comparability over exhaustiveness. This study found that by assessing ICT software products through four different phases, or scopes, a level of accuracy suitable for large organisations are achieved. Key metrics for organisational procurement processes to take into account are those of the hosting phase, such as geographical location, source of electricity and data centre effectiveness. By putting software life cycle assessments into a business context, this study helps make ICT sustainability research more readily available to people working with ICT product procurement and makes a contribution to the interdisciplinary research in the fields of technology, business and sustainability. / Allt eftersom ICT-sektorn sett exponentiell tillväxt över de senaste årtiondena har också sektorns utsläpp av växthusgaser ökat, till den grad att sektorn står för minst lika mycket, om inte mer, utsläpp av växthusgaser jämfört med flygindustrin. Tidigare forskning i detta fält har kretsat kring metodiker för att genomföra livscykelanalyser av mjukvara, men har inte satt resultaten i en affärsmässig kontext vilket lett till oenighet kring vilka metodiker som passar bäst för beräkning och jämförelse av hållbar mjukvara. Denna forskningsstudie analyserar existerande forskning och sätter den i ett inköpssammanhang genom en serie kvalitativa intervjuer med tematisk analys samt en fallstudie av Scania CV AB i Södertälje. Denna studie fann att genom att jämföra IT-mjukvara i form av fyra olika faser, eller omfattningar, nås en tillräcklig nivå av nogrannhet för att användas i stora organisationer. Nyckelvärden för organisatoriska inköpsprocesser att ta hänsyn till är de i datacentersfasen, så som geografisk plats, energikälla och datacentereffektivitet. Genom att sätta mjukvarulivscykelanalyser i ett affärssammanhang bidrar denna studie till att göra hållbarhetsforskning för sektorn mer tillgänglig till människor som jobbar med ICT-inköp och gör ett bidrag till den interdisciplinära forskningen i fälten teknik, affärsstudier och hållbarhet.