<p><p>Syftet med den här undersökningen är att ta reda på vilka strategier förskollärare har när de hanterar dilemmat kring att uppmärksamma individen, samtidigt som de ska ta hänsyn till hela gruppen. Läroplanen styr förskollärares arbete och går inte att bortse ifrån, den tar upp att det är förskollärarens uppgift att tillgodose varje enskild individs behov, intressen och förutsättningar. Eftersom det här ses som ett dilemma för förskollärare, anses det som intressant att undersöka vilka strategier förskollärare har för hur de ska gå till väga. Undersökningen utgår från intervjuer då det är det undersökningsinstrument som anses vara lämpligast när det gäller att ta reda på vilka strategier förskollärarna har. Resultatet visar på att det finns många vägar att gå vad det gäller att kunna tillgodose alla individer. Det som lyfts mest i resultatet är turtagande, att dela gruppen i mindre grupper, olika uttryckssätt, rättvisa samlärande, uppmärksamhet, fånga tillfället samt att utgå från barnens olika intressen, behov och förutsättningar. Dessa delas in i: att skapa en relation mellan individ och grupp, att skapa balans samt att skapa trygghet. Det gemensamma för alla dessa områden är att de alla inverkar på hur individen bygger upp sin identitet.</p><p> </p></p>

Syftet med den här undersökningen är att ta reda på vilka strategier förskollärare har när de hanterar dilemmat kring att uppmärksamma individen, samtidigt som de ska ta hänsyn till hela gruppen. Läroplanen styr förskollärares arbete och går inte att bortse ifrån, den tar upp att det är förskollärarens uppgift att tillgodose varje enskild individs behov, intressen och förutsättningar. Eftersom det här ses som ett dilemma för förskollärare, anses det som intressant att undersöka vilka strategier förskollärare har för hur de ska gå till väga. Undersökningen utgår från intervjuer då det är det undersökningsinstrument som anses vara lämpligast när det gäller att ta reda på vilka strategier förskollärarna har. Resultatet visar på att det finns många vägar att gå vad det gäller att kunna tillgodose alla individer. Det som lyfts mest i resultatet är turtagande, att dela gruppen i mindre grupper, olika uttryckssätt, rättvisa samlärande, uppmärksamhet, fånga tillfället samt att utgå från barnens olika intressen, behov och förutsättningar. Dessa delas in i: att skapa en relation mellan individ och grupp, att skapa balans samt att skapa trygghet. Det gemensamma för alla dessa områden är att de alla inverkar på hur individen bygger upp sin identitet.

Nationella och internationella rapporter visar på hur svenska elevers kunskaper inom naturvetenskap sjunker och svenska lärare får kritik för sitt sätt att undervisa. KNUT är ett nationellt forskningsprojekt och ett av projektets mål är att få lärare att arbeta fram pedagogiska planer kring energi-, klimat- och resursfrågor i skolans naturvetenskap. Arbetet syftar till att undersöka vilket innehåll lärarna i KNUT- projektet väljer till de pedagogiska planerna utifrån ett naturvetenskapligt perspektiv. Forskning visar på ett antal dilemman med undervisningen i naturvetenskap. Elever och lärare har olika uppfattningar om vad problemet med undervisningen är och forskningen visar även att eleverna inte är överens med lärarna när det kommer till vilket innehåll undervisningen skall ha. De pedagogiska planerna analyserades med hjälp av innehållsanalys. Resultatet visar att de pedagogiska planerna har ett innehåll där elevernas erfarenheter finns med. Dock så syns en skillnader mellan olika skolområden och skolår. Elevernas intresseområden behandlas också i de pedagogiska planerna och även här syns skillnader mellan skolområden men även det innehållsliga skiljer sig åt. Lärarna i projektet visar i de pedagogiska planerna att det finns intentioner att samverka mellan olika ämnen och målnivåer och att det även här finns skillnader i innehåll och mellan skolområden. Utifrån frågeställningarna och arbetets syfte har lärarna lyckats med sina pedagogiska planer men det finns några lösa ändar. Detta arbete har belyst dessa aspekter men vidare forskning kring KNUT- projektet är önskvärt. / KNUT-projektet

Vårt syfte med studien var att undersöka om och hur pedagogerna på förskolan lyfter fram barns intressen från informella lärmiljöer och deras förhållningssätt till intressen om de innefattar populärkultur. De frågor vi sökte svar på var:    Hur uppmärksammar pedagoger barns intressen från informella lärmiljöer?  Hur vidareutvecklar pedagoger barns intressen från informella lärmiljöer?   Vilket förhållningssätt har pedagoger till barns intressen om de innefattar populärkultur?   För insamling av material använde vi kvalitativa undersökningsmetoder. Vi valde att intervjua och observera pedagoger på två avdelningar på en förskola med barn i blandade åldrar mellan ett och fem år.   Resultatet av studien visade att pedagogerna aktivt lyfter fram barns intressen från informella lärmiljöer i samtal och de utvecklar även aktiviteter utifrån barns egna intressen. När det gällde populärkultur i intressen så samtalar pedagogerna med barnen om dem i lika hög grad som om andra intressen från informella lärmiljöer, för att bekräfta barnen och deras kultur, men de undviker helst att utveckla populärkulturella intressen till aktiviteter.

Under 2009 och 2010 infördes nya bestämmelser gällande strandskyddet i Sverige vilka delvis syftade till att främja utvecklingen av landsbygden genom att tillåta vissa lättnader i strandskyddet. Det är genom denna lagändring som kommunerna numera har möjlighet att i sin översiktsplan eller genom tematiska tillägg peka ut områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen (LIS). För delar av landet gäller vissa begränsningar där kommunen bör vara mer restriktiv vid utpekande av LIS än i landet i övrigt. Detta gäller bland annat kring Vänern, Vättern, Mälaren och Siljanområdet i områden där det finns en stor efterfrågan på mark, alltså ett bebyggelsetryck. Det råder emellertid stor osäkerhet kring vad som egentligen avses med högt bebyggelsetryck. Detaljerad kunskap om det faktiska exploateringstrycket eller exploateringsintresset inom nuvarande strandskyddszon saknas på lokal nivå, vilket gör tillämpningen och bedömningen problematisk. Det huvudsakliga syftet med detta arbete är att undersöka hur bebyggelsetrycket hanteras och bedöms i samband med den kommunala planeringen av LIS. Syftet är även att belysa den problematik som kan uppstå då begreppet används i gällande strandskyddslagstiftning och hur bedömningen eventuellt skulle kunna underlättas. I arbetet studeras Mora kommun och Karlstad kommun mer ingående med avseende på hur de hanterat och bedömt bebyggelsetrycket i samband med den kommunala LIS-planeringen. Båda de studerade kommunerna ligger intill någon av de större insjöarna i Sverige och berörs därmed av restriktionen för LIS i det fall ett bebyggelsetryck råder. De frågeställningar som arbetet ämnar ge svar på är: • Hur hanteras och bedöms bebyggelsetrycket i samband med LIS-planeringen? • Behöver bedömningen av bebyggelsetrycket underlättas och i så fall hur? • Hur påverkas strandskyddets syften av svårigheten att bedöma bebyggelsetrycket och kommunernas hantering av begreppet? Resultatet visar att bebyggelsetrycket både bedömts och hanterats i samband med planeringen av LIS, men att det inte varit den mest styrande parametern för lokalisering. Istället har frågor om hållbarhet, så som förtätning och kollektivtrafikförsörjning, till stor del varit de viktigaste styrparametrarna för hantering av bebyggelsetrycket och för lokalisering av LIS. Sammantaget visar även resultatet att det föreligger ett behov av att underlätta bedömningen av och förtydliga syftet med det i lagstiftningen angivna begreppet bebyggelsetryck. Snarare än att från ett statligt håll försöka definiera begreppet, är slutsatsen som dras i detta arbete att det framförallt krävs en bättre lokal kunskap om bebyggelsetrycket inom nuvarande strandskyddszon samt om friluftslivets utnyttjande inom strandskyddade områden. Detta skulle kunna bidra till att intresseavvägningar underlättas och att eventuella konflikter lättare kan förutses. Om det egentliga bebyggelsetrycket är svårt att bedöma eller förutse, vilket resultatet av detta arbete pekar på, blir det också svårt att avgöra vilka konsekvenser en dispens från strandskyddet faktiskt medför ur ett långsiktigt perspektiv. Om bebyggelsetrycket över huvud taget inte bedöms eller tas hänsyn till, finns risken att det allmänna intresset som strandskyddet utgör undermineras. Samtidigt anses exploateringsmöjligheten i LIS-områden stärka både det enskilda intresset i form av privat ägande och det lokala intresset av att kunna erbjuda attraktiva bostäder. Frågan blir alltså vilka värden som ska prioriteras samt hur stora arealer som kan tas i anspråk för exploatering utan att strandskyddets syften urholkas - en fråga och en avvägning som till stor del ligger på planeringstjänstemännens bord.

Efter tidigare erfarenheter har intresset väckts om hur begreppet behov uppfattas av lärare i fritidshem och hur elevers behov tillgodoses i fritidshemmet. Syftet med studien, inspirerad av fenomenologiska utgångspunkter, var att undersöka lärare i fritidshems uppfattningar av arbete med elevers behov i fritidshem. Studien fokuserar på fenomenet behov och hur lärarna uppfattade begreppet behov och vad detta betyder för dem i undervisningen. Studien genomfördes med hjälp av fokusgruppsamtal som kvalitativ metod. I studien har sex lärare i fritidshem deltagit. I resultatet framgår att lärarna har svårigheter med att definiera innebörden av begreppet behov men är eniga om att behov är olika för alla elever. Behov som deltagarna ansåg var grundläggande var främst trygghet. För att lyckas möta elevers behov menade lärarna att det behövs goda relationer mellan lärare och elever. Lärarna beskrev också vikten av att arbetet med elevers behov ska ske via elevernas intressen för att tiden på fritidshemmet ska kännas meningsfull.

This bachelor thesis explores two programs available on the Swedish high school market. The aim is to compare the most common program with the smallest; a program decreasing in numbers every year. The programs are the humanistic program, being the smaller and the social science program, being the larger. The reason to why the humanistic program is so small while being similar to the social science program is researched through the results of a survey sent out to schools all over the country. This is of interest since both the programs intend to lead the pupils to study at a university, but the pupils at the social science program tends to not continue their studies as often as the pupils on the humanistic program. Earlier studies and theories show that a pupil’s social background such as family, interests, values, educational institutions, future, and abilities affect the choices pupils make when picking high school and program. The theorists Patton and McMahon call these “influences”. Picking a high school and a program is structural tuning point according to Hodkinson and Sparkes, and the completion of upper secondary school is unavoidable whether the pupil is mature or not. The results show that the main difference between the two programs is the influence interests, when presented with a choice of different subjects the group from the smaller program in general had a higher interest in the subject offered at their program. The results of the study also showed that some of the pupils on the social science program did not know or hardly knew anything about the humanistic program. This led to the discussion to whether the schools and guidance counsellors are doing enough to prepare the pupils for the turning point that is the step from upper secondary school to high school. If not, a suggestion could be to use Patton and McMahons System theory framework-model to help pupils visualize their habitus and the influences that surround them.

Människans ekonomiska intressen och aktiviteter i Afrika har haft en negativ påverkan på gorillorna som idag är utrotningshotade. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur aktörers intressen både lett att gorillor är utrotningshotade samt hur arbetet med att bevara och skydda gorillorna ser ut. För att få svar på detta har en kvalitativ innehållsanalys applicerats på organisationers hemsidor och forsknings magasin och artiklar, där teman valdes ut både när det kommer till aktörers intressen och bevaringsarbetet som görs. De teoretiska begreppen miljö, makt och skala har applicerats på de identifierade teman använts för att få fram ett resultat. I uppsatsen kommer det fram att aktörer som bland annat länders regeringar och jägares ekonomiska intressen i gorillorna och deras habitat har varit en stor del i att gorillorna är utrotningshotade genom bland annat nedhuggning av skog och jakt, samtidigt hör alla hoten som presenteras i uppsatsen ihop och påverkar varandra på många olika sätt. När det kommer till bevaringsarbetet var ekoturismen den arbetsform som internationella organisationer lyfter fram. Denna form medför även nackdelar för både gorillorna samt lokalbefolkningarna vilket gör att denna arbetsform inte helt kan ses som en win-win situation i bevaringen av gorillorna.

Barn har rätt till delaktighet och inflytande över sin utbildning för att de ska kunna utvecklas så långt som möjligt. Förskolans utbildning ska utgå från barns intressen och behov. Syftet med studien är att undersöka förskollärares perspektiv på den planerade undervisningen i förskolan i relation till barns intressen och behov. Studien har ett sociokulturellt perspektiv som teoretisk utgångspunkt. Studien utgår från en kvalitativ forskningsansats med semistrukturerade intervjuer som datainsamlings-metod. Intervjuerna genomfördes med åtta förskollärare på fem förskolor i olika kommuner i Sverige. Studien utgår från en tematisk analysmetod. Resultatet visar vikten av att förskollärare anpassar den planerade undervisningen efter barns intressen och behov samt de faktorer som påverkar förskollärares anpassningar av den planerade undervisningen. Studiens slutsats är att anpassning av planerad undervisning är komplext där förskollärare behöver göra flera avvägningar vid planering och genomförande av den planerade undervisningen.

Bakgrunden till denna studie är intresset för ödehusens plats på landsbygden ochutvecklingsmöjligheten husen frambringar. Studiens syfte är att undersöka hur debatten omödehusens betydelse och påverkan på landsbygden, samt om identitetsskapandet som skerrunt dessa hus. Utgångspunkten är att se hur ödehusen framställs i tidningsartiklar för attfå syn på diskurser som sprids till allmänheten. Med hjälp av diskursanalytiska verktyganalyseras tidningsartiklar och kopplas till teoretiska perspektiv och tidigare forskning föratt påvisa relevant resultat. Resultatet som framkommit i studien överensstämmer till vissdel med tidigare forskning, eftersom en del av tidigare forskningen publicerats under 1900-talet och samhället har utvecklats inom många områden sedan dess. Identitetsskapandetförstärks i analysen med både perspektivet identitet och osynlig påverkan, för att visa på hurviktigt bandet med människans identitet/kollektiva identitet är kopplad till ödehus/miljö.Ett framtidstema presenteras i analysen för att visa landsbygdens hopp om utveckling,överlevnad och framtid.