Vid avverkning av skog är det tillräckligt att en anmälan görs till Skogsstyrelsen enligt 14 § skogsvårdslagen (1974:429). När skogsbrukaren inte begär tillstånd utan endast lämnar in en anmälan meddelar Skogsstyrelsen vanligen inte ett överklagbart beslut. I uppsatsen utreds frågan om besvärsystemet enligt skogsvårdslagen lever upp till materiell och processuell EU-rätt, med det huvudsakliga syftet att analysera om den svenska skogsvårdslagstiftningen kan genomföra de krav som ställs enligt Århuskonventionen och EU:s naturvårdsdirektiv. Uppsatsen har fokuserat på hur den berörda allmänhetens tillgång till rättslig prövning enligt Århuskonventionen påverkar möjligheten att få en avverkning rättsligt prövad enligt svensk rätt. Slutligen har en komparation med den finska rätten genomförts eftersom det i Finland, liksom i Sverige, saknas möjlighet att få beslut efter avverkningsanmälan enligt skogslagstiftningen rättsligt prövat.

Migration är en gränsöverskridande fråga. Samtidigt har det blivit en av de frågor som man samarbetar med minst inom EU. Flyktingsituationen i Europa har sedan år 2015 präglats av mellanstatliga motsättningar i synen på nationellt ansvarstagande och unionen har riktats internationell kritik för den bristfälliga hanteringen av asylsökande. Med utgångspunkt i EU:s grundläggande värderingar är syftet med uppsatsen, att med Sverige som exempel, identifiera uttryck för normer och/eller nationella intressen vid EU-nämndens samråd, som kan bidra till en djupare förståelse för medlemsländernas agerande i flyktingfrågan. Ett ytterligare syfte är att klargöra huruvida den svenska positionen kan anses ligga i linje med EU:s principer, eller om den främst har haft för avsikt att tillgodose nationella egenintressen. För att kunna undersöka spänningarna mellan nationella intressen och den normativa strukturen i EU:s värdegrund, vilar studien på en socialkonstruktivistisk teori. Den kvalitativa innehållsanalysen bidrar vidare till en explicit och implicit granskning av materialet. Uppsatsens resultat visar att Sverige har handlat utifrån nationella intressen i flyktingsituationen, mellan år 2015 och 2017.Antal ord: 16 376 / Migration is a cross-border issue. At the same time, it has become one of the areas in which the EU countries have proven less likely to collaborate. Since 2015, the refugee situation in Europe has been characterized by intergovernmental disputes in the view of what constitutes national responsibility, and the Union has dealt with international criticism for the inadequate handling of asylum seekers. Based on the EU's fundamental values, the purpose of the paper is to identify expressions of norms and/or national interests in the consultation of the Swedish EU board, which could contribute to a deeper understanding of the conduct of member states in the refugee situation. An additional purpose is further to clarify whether the Swedish position coincides with the EU's principles, or whether it primarily has intended to meet national interests. To examine the tensions between national interests and the normative structure that constitute the EU's value base, the study rests on a social constructivist theory. The qualitative content analysis further contributes to an explicit and implicit evaluation of the material. The results of the study show that Sweden acted on national interests in the refugee situation, between the years of 2015 and 2017. Number of words: 16 376

Syftet med denna studie är att undersöka hur förskollärare talar om hur de ser på barns intressen i förhållande till undervisningen, samt vilka faktorer de anser påverkar deras förutsättningar till att planera och utföra undervisning i verksamheten. Detta är relevant för förskolläraryrket eftersom det enligt förskolans läroplan (Lpfö18) är förskolläraren som ansvarar för den pedagogiska undervisningen i förskolan, och att det ska styras av barns intressen. Samtidigt möter förskollärarna olika faktorer som kan påverka tiden till planering och reflektion. Fem förskollärare har intervjuats och empirin har sedan analyserats utifrån Gert Biestas teori om undervisning samt Jonas Aspelins teori om relationell pedagogik. Resultatet visar, liksom tidigare forskning, att förskollärare talar om barns intressen som centralt för deras undervisning, men att det samtidigt finns andra faktorer som väger in och begränsar detta. Resultatet visar även på att relationer och trygghet ses som en grundläggande förutsättning för huruvida planerings- och reflektionstid samt undervisning utifrån läroplansmålen blir av. Nyckelord: Barns intressen, förskolan, förskollärare, läroplan, planeringstid, reflektionstid, trygghet

För de flesta människor är deras bostadstransaktioner de största transaktioner de är delaktiga i. För att genomföra denna process krävs förhandlings-, juridiska-, ekonomiska- och tekniska kunskaper inom den specifika fastighetsmarknaden. Köparen och säljaren behöver därav ofta anlita externa experter för att stödja dem i deras mellanhavanden. Hur de ekonomiska intressena bevakas i denna process skiljer sig både inom och mellan de internationella fastighetsmarknaderna. Det svenska systemet, där en mäklare representerar både köpare och säljare, är internationellt sätt mycket ovanligt. New York och Stockholm har därför jämförts i syfte att analysera Stockholms styrkor och svagheter i förhållande till New York. Den i särklass mest förekommande ägandeformen vid lägenhetstransaktioner i Stockholm är bostadsrätter. Stockholms bostadsrättsmarknad är en marknad med hög likviditet och låga transaktionskostnader. En mäklare representerar både köparen och säljaren i sina mellanhavanden och är skyldig att tillvarata båda parters intressen förutom när det kommer till priset, då mäklaren främst representerar säljaren. Stockholmsmarknaden har en hög transparens rörande befintligt utbud av bostadsrätter men bristfälligt underlag av ortsprisunderlag rörande genomförda transaktioner. Köparen saknar professionell representation i budgivningsprocessen och ansvarar därmed själv för framtagande av ett rimligt marknadsvärde. De vanligaste ägandeformerna vid lägenhetstransaktioner i New York är cooperatives och condominiums. New Yorks transaktionsmarknad har en lägre likviditet och högre transaktionskostnader än Stockholmsmarknaden. Köpare och säljare representeras av separata mäklare och dessa representerar vanligtvis sina klienter som ombud. New York har en hög transparens både rörande befintligt utbud på marknaden samt avseende ortsprisunderlag baserat på genomförda transaktioner. Resultatet den här studien visat är att Stockholm generellt är en väl fungerande transaktionsmarknad men förändringar behöver genomföras för att bättre bevaka köparens intressen i transaktionsprocessen.

Syftet med vår studie är att undersöka vad förskollärare har för uppfattningar om förskolans fysiska inomhusmiljö men det finns även ett intresse av att synliggöra vilken betydelse miljön har för barns utveckling och lärande. Studien har en kvalitativ ansats och datainsamlingen har genomförts med metoden semistrukturerade intervjuer. Resultatet i studien baseras på åtta förskollärares uppfattningar om den fysiska inomhusmiljön i förskolan men även deras föreställningar om miljöns betydelse för barns utveckling och lärande. Studiens resultat visar att förskolans fysiska inomhusmiljö ska planeras och utformas med hänsyn till den aktuella barngruppen samt deras intressen. Vidare pekar resultatet på att förskolans material är en betydelsefull aspekt i barns utveckling och lärande men förskollärarna understryker att materialet i sig inte är självlärande. Förskollärarna menar därmed att deras närvaro behövs för att främja barns utveckling samt lärande. I studien har vi analyserat förskollärarnas svar med hjälp av det sociokulturella perspektivet för att närma oss en förståelse för vår empiri. Slutsatsen visar tydligt att förskollärarna alltid utgår från barns intressen, förutsättningar och behov i utformningen av förskolans fysiska inomhusmiljö. Därutöver blev det uppenbart att förskolans fysiska inomhusmiljö är viktig i relation till barns utveckling och lärande.

Studiens syfte var att utforska och bidra med kunskap om hur lärare i fritidshem utgår från barns intressen för populärkulturella inslag i lek, medier och digitala verktyg i sitt arbete. Studien syftade även till att besvara vilka svårigheter och möjligheter som fritidshemslärarna såg i sitt arbete med barns populärkultur samt lärares arbete med populärkultur. Vår studie var en kvalitativ intervjustudie med  halvstrukturerade intervjuer som vi genomförde på två olika fritidshem med sju utbildade lärare i fritidshem eller med befattningen fritidspedagog. Studiens teoretiska begrepp var ekonomiskt-, kulturellt- och socialt kapital samt habitus som har använts för att analysera och tolka studiens resultat. Vårt resultat visade att barns populärkulturella intressen har ett högt statusvärde för dagens unga och att det påverkar barns relations- och identitetsskapande. Detta ställdes i förhållande till barns olika förutsättningar och levnadsvillkor utifrån ekonomiskt-, kulturellt- och socialt kapital samt vuxnas och barns habitus. Resultatet visade även att problematisk populärkultur bemöts med stöd av värdegrundsuppdraget, där lärarna inte vill förbjuda barns populärkulturella intressen utan istället stretcha och omvandla barns lek så att den passar fritidshemmets värderingar och värdegrund.

Denna studie har som syfte att studera på vilka sätt fritidslärare utvecklar sina elevers kunskaper som påverkar deras vidare liv. Dessa kunskaper innefattar bland annat ansvar, förståelse kring socialt samspel, demokratiskt förhållningssätt, och förmåga att själva skapa en meningsfull fritid. Vi har genom kvalitativ forskning genomfört intervjuer med fritidslärare på fyra fritidshem i en svensk kommun. Dessa fritidshem är geografiskt spridda inom kommunen för att försöka ge en nyanserad bild av lärarnas åsikter. Forskningen är baserad på en bakgrund av vilka kvaliteter som kan tänkas behövas i framtidens samhälle och pedagogik som främjar ett demokratiskt förhållningssätt. Resultatet visar på fritidslärarnas förståelse kring vad de anser vara viktiga kunskaper att deras elever anskaffar sig under fritidshemmets utbildning. Dessa involverar sociala kunskaper och förmågor, ett demokratiskt förhållningssätt, ansvar, och att de själva i sinom tid ska kunna ta ansvar för sin egen meningsfulla fritid. I diskussionen tittar vi närmare på vilka faktorer som gör att fritidslärarna i de olika fritidshemmen ger skilda svar, samt vilka förhållningssätt som binder dem samman. Vi diskuterar även framtida forskningsområden, där vi framför allt är intresserade av vilken inverkan som fritidshemmets utbildning har haft på sina tidigare elever, och hur vi med denna kunskap skulle kunna förbättra fritidshemmets utbildning.

SammanfattningAndersson Nina och Arnesson Hanna (2013). Barn kan...! En studie av förskollärares resonemang kring dilemman som rör barns delaktighet och inflytande i vardagen på förskolan.Malmö: Lärande och samhälle, Malmö högskolaSyftet med denna studie är att diskutera hur några förskollärare resonerar kring dilemman som rör barns delaktighet och inflytande i vardagen på förskolan. Studien har utgått från följande frågeställningar: Hur resonerar förskollärare kring vardagsdilemman som rör barns delaktighet i och inflytande över planerade aktiviteter? Hur anser förskollärare att man kan skapa möjligheter för barnen att påverka aktiviteters innehåll och utformning? För att få svar på våra frågeställningar har vi tagit del av teori och tidigare forskning som har fungerat som ett verktyg för att analysera vår empiri. Några av de teoretiska begrepp som varit användbara för vår studie är Demokrati, Barnperspektiv och barns perspektiv, Bristdiskurs och kompetensdiskurs och utforskande arbetssätt. Vi har intervjuat fem pedagoger vid fem olika förskolor. Pedagogerna betonar att det inte finns något enkelt svar på hur man löser vardagsdilemman på förskolan, utan menar att svaret är situationsbundet. De lyfter också vikten av att ta vara på och planera utifrån barnens intressen, att rannsaka sig som pedagog, samt att våga släppa kontrollen till förmån för det barnen uttrycker. Nyckelord: Barns delaktighet och inflytande, barns intressen, barnsyn, demokrati, pedagogens roll

Syftet med föreliggande studie är att fördjupa oss i F-3-lärares uppfattningar om sina elevers tidigare erfarenheter av och intresse för religion, och hur detta kommer till uttryck i undervisningen. Den ansats som ansågs vara mest lämplig för studien var en kvalitativ ansats med kvalitativa och semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Det valda teoretiska perspektivet, det konstruktivistiska perspektivet, har använts som tolkningsram. Studiens resultat visar att lärare upplever att intresset för religion är stort bland elever i årskurs F-3, men att erfarenheterna skiljer sig åt. Lärares uppfattningar påverkar deras val av innehåll, arbetssätt och metoder.

Studienssyfte är att få en inblick i valet av böcker i förskoleverksamheten och de dilemman som finns gällande val av böcker med hjhjälp av semistrukturerade intervjuer. Genom att undersöka hur förskollärare resonerar kring valet av böcker fåår vi en överblick kring deras tankar om momentet. Förskollärarnas resonemang och dilemman som uppståår sätts i relation till det sociokulturella perspektivet som utgåångspunkt och de tillhörande begreppen mediering, remediering och kulturella redskap samt styrdokument och den måålstyrda undervisningen. Den tematiska analysen visar på att hos majoriteten av förskollärarna som deltog så är barnens intresse i fokus antingen ur ett individ- eller grupperspektiv. Resultatet visar på det komplexa arbetet kring böcker och dess möjligheter och begränsningar när det kommer till boken som grunden för undervisning, bååde barns intresse men även utifrå n den m åålstyrda undervisningen. Sammanfattningsvis synliggör förskollärarnas intervjuer hur valprocessen har barnen i fokus men också inflytande fråån olika aspekter. Förskollärarnas resonemang beror på faktorer sååsom tema eller projekt, ååldersgrupp på barnen, deras intressen och behov samt förskollärarnas tolkning av barnens intressen och behov. Eftersom resonemangen hos förskollärarna är väldigt olika ger studien en överblick kring hur de navigerar valet av böcker att ta in i verksamheten. / The purpose of the study is to highlight the reasoning behind the bookchoices made by kindergarden teachers in a kindergarden enviroment.Through semi structured interviews we explore the reasoning for thethoughts behind the books being picked to be a part of the availableselection for the children and the teachers to work with. The reasonings anddilemmas presented is put in relations to the sociocultural perspective andthe associated concepts such as mediation, remediation and cultural tools aswell as the curiculum and goal-directed education. The thematic analysisshows that the reasonings behind the book choices mostly depend on theinterests of the children, either through the individual or group perspective.The results shines a light on the complex reasonings behind selecting booksto use, it’s limitations and possibilities when it comes to them being thefoundation of the education. In summary, the study shows that thekindergarden teacher’s perspectives about the election revolves around thechildrens interests a majority of the time. Their reasonings depends onfactors such as themes or projects, the age of the children, their interests andneeds as well as the kindergarden teacher’s interpretations of said interestsand needs. Since the reasonings cover vastly different lines of though, thestudy illuminates a wide overview on how they navigate the book selection.