Att erkänna och förverkliga de samiska rättigheterna är en del av Sveriges skyldigheter i att respektera mänskliga rättigheter. Trots detta har svenska staten upprepade gånger kritiserats för att inte respektera sina folkrättsliga förpliktelser gentemot urfolksrätten, inte minst i samband med gruvindustrins exploatering av mark i det samiska renskötselområdet. Mot bakgrund av denna problemställning undersöker uppsatsen hur staten har resonerat kring rennäringens rätt till mark respektive gruvnäringens intresse av mark. För att belysa statens ställningstaganden analyserar uppsatsen propositioner från år 1977 fram till regeringsskiftet 2022. Det empiriska materialet visar att staten har resonerat kring samernas rättigheter som legitima och relevanta och uttrycker en vilja att främja och skydda rennäringens rätt till mark i det samiska renskötselområdet. Dessutom har staten, i sitt resonemang, stärkt rennäringens rätt till mark över tid. Statens argumentation är däremot otydlig och bitvis motsägelsefull när rennäringens markrättigheter kommer i konflikt med gruvnäringens markintresse. Stora samhällsintressen kan vara skäl för att främja gruvnäringens intresse framför rennäringens rättigheter. Denna studie kan däremot visa, i motsats till genomgången av tidigare forskning, att staten inte enkom främjar gruvnäringens intressen.I uppsatsen har argumentationsanalys använts för att identifiera och värdera regeringars resonemang och ståndpunkter i det empiriska materialet. Uppsatsens teoretiska ramverk utgår från Will Kymlickas, PerOla Öbergs och Daniel Naurins forskning kring rättigheter och intressen.

After the Cold War, Sweden transformed into a global arms exporter, establishing international defense collaborations with various partners worldwide. The regulations governing Sweden's arms exports are rooted in national values of peace, equality, and democracy, along with specific guidelines for defense exports. Despite the importance of these values, Sweden has continued to export weapons to non-democratic countries, contradicting its professed principles. To limit the arms exports to non-democratic countries, a democracy criterion was implemented in Sweden 2018. However, despite this measure, weapons have continued to be exported to countries that are, according to the Swedish Peace and Arbitration Society (among other sources), non-democratic. This study applies institutional theory to analyze the motivations of various actors behind the ongoing arms exports despite the introduction of the democracy criterion. It is observed that the criterion proves susceptible to circumvention due to its weak formulation, allowing for loopholes and freedom of interpretation. Through a qualitative content analysis of primary sources, the study delves into understanding how Sweden motivates the continued arms exports to non-democratic countries and why the democracy criterion since 2018 has not been complied with. The study's findings indicate that the democracy criterion has not limited the arms exports to non-democratic countries, such as India and Pakistan. The study concludes that Sweden's reluctance to terminate existing collaborations, reflects a strategic decision to prioritize defense and security interests over professed values. Despite the democracy criterion introduced in 2018, Sweden appears to work against their own professed values by continuing arms exports to non-democratic countries.

I vår studie har vi undersökt hur delaktiga eleverna är i fritidshemmets verksamhet och att se likheter och olikheter mellan två skolor i Uppsala. Våra frågeställningar fokuserar på att få fram vilka arenor, vilka frågor, hur personalen skapar förutsättningar samt vilka hinder det finns för att öka elevernas delaktighet inom fritidshemmet. Intervjuer med rektorer, fritidshemslärare samt elever på båda skolorna har utförts för att sedan analyseras och jämförs med tidigare forskning. I tidigare forskning lyfts olika sätt för att öka elevers delaktighet på fritidshemmet genom fritidsråd, förslagslåda men även via samtal med eleverna. De teoretiska begrepp som vi har använt oss av i analysen är olika syn på ledarstilar, maktperspektiv samt teorier relationer och interkulturalitet. I elevsamtalen lade vi stor vikt i att möta eleverna i en mer naturlig del igenom att vara delaktiga i deras aktivitet på fritidshemmet. Eleverna har svårt att förstå vad de får och inte får vara med att bestämma över, de har en grundinställning att de inte får vara med att bestämma alls. I slutanalysen lyfter vi fram olika framgångsfaktorer för att öka elevernas delaktighet och inflytande. Resultatet visar att det är olika förutsättningar för fritidshemslärarna på de båda skolorna samt att likheterna är att närvaron till eleverna är en stark framgångsfaktor.

I frånvaro av reglering eller krav på transparens har riksdagsledamöterna själva makten att avgöra hur de hanterar yttre intressen i arbetet med beslutsunderlag. Således är det även deras ansvar att säkerställa att detta beslutsunderlag är väl balanserat. Studien syftar därmed till att skapa förståelse för hur väl integrerade riksdagsledamöterna är i sina kontakter med yttre intressen och hur ledamöterna hanterar yttre intressen i arbetet inför beslutsfattande. Genom att intervjua riksdagsledamöter kartlägger studien deras strategier och hantering av yttre intressen. Analysresultaten visar att ledamöternas strategier skiljer sig i fråga om passivitet och aktivitet i kontakterna och vidare huruvida de besitter metoder för att motverka obalans mellan olika intresseorganisationers möjlighet till inflytande. Obalansen kan ses kvarstå då vissa ledamöter inte arbetar för att eftersträva balans.Vidare visar studien på en samstämmighet mellan ledamöternas hantering av yttre intressen och partikulturer i den svenska riksdagen. Resultatet visar därmed att förståelse för partikulturer är gynnsamt för djupare förståelse för riksdagsledamöternas hantering av yttre intressen. Studiens resultat bidrar således till förståelse för hur riksdagsledamöterna navigerar och hanterar yttre intressen i arbetet med att säkerställa ett balanserat kunskapsunderlag inför beslutsfattande.

Digitala verktyg är något som elever i dagens samhälle växer upp med vilket leder till att det blir en aktiv del i deras vardagliga liv utanför fritidshemmet. Syftet med arbetet är att erbjuda aktiviteter med digitala verktyg och att undersöka hur aktiviteter med digitala verktyg kan organiseras för att möta elevernas egna intressen. Ett annat syfte är också att undersöka relationen mellan barns deltagande och intresse i digitala aktiviteter. Därför används metodologin aktionsforskning som innebär en avsikt att förändra eller utveckla något i praktiken. De metoder som används för att generera data är intervjuer och videoobservationer. Resultatet visar att planerade aktiviteter med digitala verktyg kan i vissa fall användas som ett sätt att möta elevernas intressen. Samt att eleverna tycks uppskatta möjligheten att kunna påverka sitt deltagande i planerade aktiviteter i fritidshemmet. Resultatet visade även att intressedrivet och kunskapsdrivet är mer förekommande än vänskapsdrivet och prestationsdrivet deltagande när elever deltar i digitala aktiviteter. Det visade också att prestationsdrivet deltagande syntes knappt. Eleverna deltar i digitala aktiviteter mestadels för att de vill vara i en miljö med sina vänner, att de är intresserade av aktiviteten och för att ta med sig sin tidigare kunskap eleverna har sedan när de ska delta. Samt har det visats att olika valmöjligheter leder till bättre deltagande och att knyta kopplingar mellan intresse och fritidshem är en viktig faktor. Utredningen hjälper lärare i fritidshem att förstå i vilken form digitala verktyg kan användas för nytta. Utredningen visar också hur deltagande av barnen ändras när de känner sig intresserade av ämnet.

SAMMANFATTNINGEn livsberättelsestudie om hur människors livsval påverkar behovet av att studera senare i livet och som sedan lett vidare till en helt ny yrkesbana och möjlighet till personlig utveckling för individen.Syftet med föreliggande studie är att fördjupa kunskapen om hur personer som yrkesväxlat resonerar om sina vägval i samband med sin yrkesväxling.Metoden som användes var hermeneutik genom Gadamers (1997) historiska, horisontella perspektiv i kombination med narrativ metod & analys enligt Johansson (2005) och Lieblich (1998). Resultaten visade att tidiga intressen och uppväxt har påverkat respondenterna, att utbildning är en möjlighet till framgång och utveckling, och att hälsa och välmående är högprioriterat när yrkesväxling genomförs.Slutsatser som kan dras är att respondenternas livsberättelser följer hierarkier som Maslow (2015) beskriver i Behovstrappan. Det har också visat sig att den personliga vägen många gånger har gått hand i hand och påverkats av uppväxt och livshändelser som både gynnat och sporrat till olika utbildningsalternativ senare i livet och kommande aktiva yrkesval.

Cerebral pares är en vanlig funktionsnedsättning och kan innebära många svårigheter för en individ. Begränsad fysisk förmåga, kognitiva svårigheter och samhällets attityder gentemot tillståndet kan påverka individernas delaktighet i fritidsaktiviteter. Att vara delaktig i fritidsaktiviteter kan innebära en känsla av tillfredsställelse, återhämtning och känsla av tillhörighet. Det finns begränsad mängd forskning och saknas sammanställning av barn och ungdomars subjektiva upplevelser av delaktighet. Syftet med studien var att beskriva hur barn och ungdomar med cerebral pares upplever delaktighet i fritidsaktiviteter. För att besvara syftet genomfördes en systematisk litteraturöversikt där resultatet av databassökningar och manuella sökningar resulterade i åtta artiklar av kvalitativ ansats. Databaserna som användes var PubMed, Cinahl, APA Psycinfo och SocINDEX. I urvalsprocessen gjordes en kvalitetsgranskning av samtliga artiklar och därefter en kvalitativ innehållsanalys för att bearbeta artiklarnas resultat. Slutligen resulterade artiklarna i tre kategorier och sju underkategorier. Kategorierna var följande: 1) Att påverkas av omvärlden, 2) Att känna en meningsfull delaktighet trots annorlunda förutsättningar och 3) Känsla av att inte passa in. Resultatet visade att barn och ungdomar upplever sin kropp och sitt tillstånd på olika sätt. Vissa barn upplever sig självständiga när de får handräckning, medan andra känner sig självständiga när de gör något helt själv. Även upplevelsen av hjälpmedel, medicinsk behandling och vänners inflytande på delaktighet upplevs olika. Resultatet kan ge arbetsterapeuten en förståelse av vikten av att arbeta klientcentrerat och att det är viktigt att bemöta barn och ungdomar med cerebral pares som individer, inte som ett tillstånd.

Konflikten mellan allmänna och enskilda intressen är central för fysisk planering. Fysik planering får sin legitimitet genom att vara den kraft som väger dessa intressen mot varandra och slår vakt om allmänhetens intressen. Särskilt i översiktsplanering, där en mångfald av intressen på en omfattande geografisk skala ska hanteras, är denna konflikt mellan allmänna och enskilda intressen tydlig. I takt med att allmänintressets teoretiska utgångspunkter har förändrats har dock idén om ett entydigt allmänintresse blivit alltmer ifrågasatt. De rationella, nyliberala samt postmoderna planeringsteorierna ger alla olika svar på vad allmänintresset är och hur den fysiska planeringen bör hantera det. Denna studie av allmänintressets planeringsteoretiska influenser genomförs i form av en kvalitativ textanalys där ett antal översiktsplaner från olika år studeras och ställs i förhållande till ett antal planeringsteorier. I analysen undersöks vilka planeringsteoretiska ställningstaganden som influerar hur allmänintressen definieras i översiktsplanerna, samt hur dessa definitioner har förändrats över tid.  I den undersökta empirin observeras ett antal utvecklingar där allmänintresset alltmer blir influerat av postmodernism, men hanteras genom en fortsatt rationell planeringsprocess. Översiktsplanerna framställer allmänintresset som alltmer flertydigt och enskilda intressen ges mer uppmärksamhet i de senare översiktsplanerna. Det praktiska resultatet av detta verkar vara en mer försiktig översiktsplanering där allmänintressen i allt större uträckning formuleras vagt och opreciserat.

Offentligt styrd planering påstås ha mindre resurser än tidigare och förespråkas därför i allt större utsträckning samarbeta med näringsliv för att uppnå gemensamma mål om tillväxt, attraktivitet och konkurrens; samt för att mobilisera gemensamma resurser. Detta har beskrivits som att en maktförskjutning skett till näringslivets fördel. Förändringarna bidrar tillsammans till en annan uppfattning hur planeringen bör styra samhällsutvecklingen och vilka ändamål den ska verka för. Trots att gemensamma mål pekas ut mellan offentliga- och privata aktörer förutsätts fortfarande den offentliga sektorn tillgodose andra allmänna intressen. Men samarbeten mellan offentliga och privata aktörer innebär en risk för att näringslivets särintressen införlivas och dominerar allmänintresset. För att undersöka denna problematik genomförs en multipel fallstudie där förhållandet mellan byggherrar och kommun granskas i två detaljplanefall: Kilströms kaj i Karlskrona och Rosendalsfältet i Uppsala. Den förra planen ämnar uppföra attraktiva bostäder med spektakulär arkitektur för att skapa ett nytt landmärke, där byggherre och kommun diskuterat med varandra innan den formella planprocessen. Den senare är en omfattande detaljplan för bland annat 3 500 bostäder, nya skolor och universitetsbyggnader, där byggherrar kommit in mellan samråd och granskning genom markanvisningstävlingar. Som insamlingsmetoder har dokument och intervjuer använts och data har sedan brutits ned till teman utifrån governancebegrepp genom en kvalitativ analys. Planeringspraktiken analyseras genom att användandet av ett teoretiskt perspektiv som utgår från hur allmänintresset legitimeras, samt maktrelationer där makt främst ses som ett sätt att kontrollera språket. Utifrån studiens analys framkommer det att den beskrivna maktförskjutningen till näringslivets fördel kan nyanseras. Det är istället lokala maktrelationer som styr utfallet, där markägande är ett betydande styrmedel. Studien visar även att förhandlingsplanering som tidigare varit omstritt inte förefaller vara lika kontroversiellt längre utan anses i det närmaste vara en självklarhet. Förhandlingarna underlättas av att byggherrars särintressen många gånger sammanfaller med kommuners till följd av nya planeringsideal, exempelvis attraktiva bostäder; sätta staden på kartan etc. Det verkar således skett en förskjutning i allmänintresset: både kring vad som är eftersträvansvärt, men även i tillvägagångsättet som i allt större utsträckning verkar legitimeras utifrån dess effektivitet.

Expropriation är en typ av tvångsavhändande av egendom, mot ersättning, från en part till en annan. I regeringsformen anges att ingen kan tvingas avstå sin egendom till annan, utom när så krävs för att tillgodose angelägna allmänna intressen. Expropriationsförfarandet och möjliga expropriationsändamål beskrivs i expropriationslagen. Dessa ändamål skall således utgöra sådana angelägna allmänna intressen som anges i regeringsformen. Vi har, efter att ha analyserat expropriationsändamålen, kommit att ifrågasätta om samtliga ändamål verkligen utgör sådana angelägna allmänna intressen som behöver föreligga för att expropriation skall få ske i enlighet med regeringsformen. Beslut i expropriationsärenden tas, till skillnad från beslut i andra tvister, inte av allmän domstol, utan av regeringen. Det är med andra ord regeringen som tolkar de berörda bestämmelserna och avgör om rekvisiten i dessa är uppfyllda eller inte. Besluten, vari expropriationsrätt beviljas eller förvägras, är i regel, genom att utelämna domskäl, sparsamt utformade, varför det uppstår frågor om rättssäkerheten i expropriationsärenden är tillfredställande nog. Sammantaget tas expropriationsbeslut av ett politiskt organ. Med anledning av den bristfälliga regleringen av expropriationsbeslut framstår besluten kunna tas utan krav på objektivitet eller hänsyn till tidigare praxis på området. I uppsatsen behandlas hur expropriationsförfarandet förhåller sig till regeringsformen, de problem som vissa av expropriationsändamålen ger upphov till samt hur de förhåller sig till de rättsliga principer som kan förväntas föreligga i en demokratisk rättsstat.