Syftet med studien var att analysera pedagogers utsagor om våldslek och synliggöra normer om lek i förskolan. Våldslek i denna studie innebär lek med våldsamma inslag som kan finnas i olika typer av lek. Studien genomfördes med en kvalitativ ansats genom semistrukturerade intervjuer, där åtta respondenter från Mellansverige deltog. Studien visade att pedagogerna uppfattar att våldslek framkommer främst bland pojkar i form av att jämföra styrkor och mäta sig med varandra, och att detta kan bero på en social konstruktion gällande hur pojkar anses vara. Vissa pedagoger uppfattade även,vid närmare eftertanke, att även flickor kan vara delaktiga i våldslek, men i en annan form. Studien visade också att pedagogerna generellt avråder från våldslekar som anses vara icke-god lek och en av anledningarna har med deras egna känslor och tankar om vad som är rätt och fel att göra. En annan orsak till att de avråder är för att de upplevde att lekarna kunde gå överstyr och att barnen därmed for illa. Pedagogerna anser till stor del att populärkulturen ger upphov till våldslekar men spekulerar även i att det kan finnas en biologisk orsak. De anser även att det är viktigt att barnen ska leka det de är intresserade av men uppmuntrar till att leka lekar där barnen lär sig att bli goda samhällsmedlemmar. Pedagogerna vill styra leken inom normen för den goda leken i syfte att fostra barnen till att bli goda samhällsmedlemmar och avstyra lekar från icke-god lek. I strävan mot denna framtidsvision gör pedagoger val i form av att antingen utveckla och stöttar barns intressen av våldslek eller att avråda eller förbjuda våldslek i förskolan. Pedagogerna kan potentiellt hamna i ett dilemma när de är skyldiga att följa läroplanens mål om att fostra barnen till goda samhällsmedlemmar, samtidigt som de ska ta hänsyn till och stötta alla barns intressen för att ge dem lika rättigheter och möjligheter i förskolans verksamhet. Slutsatsen av studien är att pedagoger behöver kritiskt granska sina normer och värderingar gällande normer om lek. En kompetensutveckling i att kunna stötta barnens våldslekar i enlighet med vad vetenskapen säger, anser vi precis som tidigare forskning, kan komma att vara nödvändig. / <p>Betyg i Ladok 210606.</p>

Syftet med detta examensarbete var att analysera en del av det undervisningsmaterial som producerades i samband med Kemins År 2011 och empiriskt undersökagymnasielärares syn på materialets användbarhet i gymnasieskolans kemiundervisning. Detta gjordes med hjälp av innehållsanalys, respektive en webbaserad enkät och uppföljande intervjuer.Min analys visar att materialet från Kemins År 2011 stämmer väl överens med syftet med kemiämnet enligt ämnesplanen i kemi för gymnasieskolan, och till stora delar med det centrala innehållet i kurserna Kemi 1 och Kemi 2. Det som kunde utvecklats mer varområdena analytisk kemi samt reaktionshastighet och kemisk jämvikt. Materialet stämmer även väl överens med elevers intressen, framförallt det som handlar om människokroppen. Kemikalendern relaterar till elevers intressen om aktuell forskning, medan de populärvetenskapliga artiklarna relaterar till elevers intressen om rymden och kemiska risker.En majoritet av gymnasielärarna i studien är positiva till att använda materialet från Kemins År 2011 i kemiundervisningen. De lyfter även fram flera goda exempel på hur det kan användas för att uppfylla det humanistiska perspektivet i några av målen i läroplanen Gy 2011, framförallt samspel mellan kemiämnet och de gymnasiegemensamma ämnena, elevers utveckling av svenska språket samt samverkanmed arbetsliv, universitet och högskolor.

Denna studie har undersökt känslor av attraktion och kärlek till fiktiva karaktärer i Visual Novels. Det är en genre av spel riktad specifikt till kvinnor och som går ut på att uppleva romantiska förhållanden med manliga karaktärer. Till studien har en kort Visual Novel skapats för att spelas igenom a frivilliga, anonyma deltagare. Deltagarna besvarade därefter en enkät med frågor gällande studiens artefakt samt frågor om deltagarnas individuella fantasier, känslor inför romantik, ensamhet och skam kopplat till deras känslor till fiktiva karaktärer. Studiens resultat visar att de parasociala förhållanden en person kan ha med fiktiva karaktärer kan betyda väldigt mycket och fann flera potentiella vägar framåt för uppföljande forskning. Främst bör liknande metoder som använts i denna studie appliceras på spel som tillåter mer tid med karaktärerna som denna studies artefakt inte tillät. / <p>Det finns övrigt digitalt material (t.ex. film-, bild- eller ljudfiler) eller modeller/artefakter tillhörande examensarbetet som ska skickas till arkivet.</p><p>There are other digital material (eg film, image or audio files) or models/artifacts that belongs to the thesis and need to be archived.</p>

Systembolaget är en organisation som navigerar i en komplex miljö där hänsyn behöver tas till olika intressenters intressen samt samhällsuppdraget de blivit tilldelade av staten. I den komplexa miljön kan det vara svårt för organisationen att hantera sin legitimitet. Denna studie syftar till att ge en djupare förståelse för hur Systembolaget arbetar för att skapa och vidmakthålla legitimitet, ur ett intressentperspektiv, där organisationen förhåller sig till sitt samhällsuppdrag. Studien realiseras genom semistrukturerade intervjuer med ett urval av butikschefer från Systembolaget samt med en medarbetare från huvudkontoret. Dessa analyseras med hjälp av uppsatsens analysmodell och temana: intressenter, motstridiga och ovillkorliga intressen samt organisationens strategier för att skapa och vidmakthålla legitimitet. Av studien framgår det att samhällsuppdraget, å ena sidan, är en väsentlig aspekt i Systembolagets arbete för att hantera legitimitet. Å andra sidan begränsar samhällsuppdraget Systembolagets möjligheter och handlingsutrymme att tillgodose sina intressenters intressen. Sammantaget arbetar Systembolaget på olika sätt för att skapa och vidmakthålla legitimitet när de arbetar i enlighet med samhällsuppdraget.

Särskilda intressen som fenomen är vanligt bland annat hos individer med autism (i autismspektrumtillstånd) och ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder). Autism, ADHD och annat som kan ingå i var och ens funktionsvariant, kan om det ingår för förskolebarn medföra att pedagoger anser att barnet har särskilda rättigheter. Särskilda rättigheter hör samman med inkluderingsarbete och enligt den tidigare forskning som denna studie bygger på framgår att positiva effekter kring inkludering kan främjas om barn och pedagoger engagerar sig i barns särskilda intressen.Syftet med studien är att ge röst åt förskolepedagoger och lyfta deras erfarenheter och/eller tankar om hur särskilda intressen kan ges utrymme i temainriktad undervisning för att främja inkludering av barn med särskilda rättigheter och särskilda intressen.Studien utgörs helt och hållet av kvalitativ ansats där empiri består av åtta semistrukturerade intervjuer med förskolepedagoger. Empiri har bearbetats genom reflexiv tematisk analys.Det teoretiska ramverket utgörs av ett konstruktionistiskt perspektiv på lärande i kombination med Reggio Emilia-filosofiska idéer om kulturskapande och meningsfullt lärande genom analysbegreppet aktivt kulturskapande.Resultatet presenteras i tre huvudteman; X: Särskilda intressen (enligt förskolepedagogerna), Y: Olikheter är ingen stor grej (konstruktioner upplevs som naturliga) och Z: Ett delat särskilt intresse är en bonus (integration) där Tema Y även har tre underteman, vilket ger totalt fem teman (X, y1, y2, y3 och Z).Slutsatserna är att de allra flesta människor har ett särskilt intresse men att det också finns särskilda, särskilda intressen (Tema X). Inom både huvudtema Y och Z är det särskilda intresset invävt i undervisningen men Tema Y är mer komplext än Tema Z. I Tema Z tillämpas det särskilda intresset primärt för det barn som innehar intresset medan Tema Y innebär att pedagoger sprider det särskilda intresset till övrig barngrupp och levandegör aktivt kulturskapande. För fortsatt forskning rekommenderas att studera hur olika aspekter som ingår i Tema Y bäst bör samspela optimalt för att möjliggöra aktivt kulturskapande på bästa sätt.

Syftet med studien är att studera, diskutera och analysera både om och på vilka sätt elever på fritidshem i större städer har likvärdig tillgång till material. Vi har använt oss av kvalitativ metod och har genom intervjuer samlat data. Datan har analyserats med utgångspunkt i sociokulturell teori och habitus. Vi fann att även om olika fritidshem har drastiskt olika mängder material finner lärarna det tillräckligt. Det finns god koppling mellan materialet på fritidshem och de intressen som eleverna presenterar. Lärares egna intressen och de populäraste aktiviteterna på fritidshemmet har störst påverkan på vilket material som köps in.

No description available.

<p> </p><p>Denna undersökning syftar till att belysa elevers perspektiv kring orsaker till omval på gymnasiet. Uppsatsen är baserad på kvalitativ forskning och sex elever som gjort omval på gymnasiet har intervjuats. Ibland fokuserar omvalet på frånfaktorer och tillfaktorer. Orsakerna till varför elever bytte <strong>från</strong> ett gymnasieprogram var osäkerhet, dålig organisation, boende på annan ort, obekvämt boende, ångrat sitt yrkesval, tröttnat på ämnen på programmet, ointresse, lågt studietempo samt otillräcklig kunskap om sig själv och om programmet. Skälen att elever bytte<strong> till</strong> ett gymnasieprogram var intressen, osäkerhet och kamrater. En strategi var att förlänga betänketiden innan yrkesvalet, då bytte man till ett studieinriktat program. Man kan se att elevernas senaste omval upplevs mer säkra än tidigare val. Faktum är att alla elever valt yrkesförberedande program från grundskolan. De elever som gick på annan ort sökte sig hemåt i omvalet. Samtliga elever har bytt från yrkesförberedande program till studieförberedande gymnasieprogram. Information om gymnasiet och de förberedande aktiviteterna inom studie- och yrkesvägledning är något som skolan erbjuder inför gymnasieval. Eleverna i denna undersökning har nämnt många olika aktiviteter inom studie och yrkesvägledning men de enda kommentarerna kring detta var att det var för lite praktik och att man inte lärde sig så mycket av studiebesök på företag. Föräldrar, kamrater, vägledare och mentorer är de man i denna undersökning talar med inför sina omval. Alla informanter hävdar att de pratar med kompisar men påtalar också att det är deras egen vilja som styr. Trots denna rapports begränsningar visar detta arbete på att det för en del elever kan vara för tidigt att göra studie- och yrkesval redan från grundskolan, årskurs nio.</p> / <p> </p><p>The purpose of our essay is to shed light on the reasons for students making a new/second selection of program to upper secondary school.  The essay is based upon qualitative research and interviews with six pupils who have made a new selection.  Often the causes for making a new selection are either to leave a particular program or to enter a particular program.  Some of the reasons for students changing <strong><em>from</em></strong> a program are uncertainty, poor organization, living away from home, uncomfortable living quarters, tired of the program, lack of interest, low pace of study, as well as a lack of knowledge of one's self and/or the program.  The reasons for a student changing <strong><em>to</em></strong> a particular program are interest, uncertainty and friends.  One strategy was to extend the time for consideration regarding choice of vocation and then changing to a study-specific program.  It is apparent that the most recent selection was considered more certain than previous selections.  All of the students in this study had chosen vocational programs while in comprehensive school.  Those students who studied in communities away from home chose to return to their home community to study.  All of the students have changed from vocational programs to programs preparing them for continued academic studies.  Information concerning upper secondary school and preparation for both vocational and academic studies is offered by the school before program selection.  The students in this study have mentioned numerous activities concerning academic and vocational preparation but their only comments concerning these activities were that there was too little practical experience and too little information presented during their educational visits to various businesses.  Before making a new choice of program, students generally discuss their choice with parents, friends, guidance counselors and mentors.  All the students claim that they had had discussions with their friends but that the final decision was their own. </p>

<p>Det här arbetet handlar om vad elever vill lära sig mer om i ett naturvetenskapligt och teknologiskt innehåll i grundskolans tidigare år. Min studie är en del utav ROSE-projektet (The Relevance of Science Education) och mina resultat visar att eleverna i hög utsträckning är intresserade utav naturvetenskap och teknik, precis som 15-åringar i tidigare ROSE-undersökningar visat sig vara. Även om många intressen mellan åldersgrupperna visade sig vara gemensamma så är eleverna i grundskolans tidigare år mer intresserade av rena faktakunskaper än av större samhälleliga frågor. Dessa resultat indikerar att tidigare diskussioner som handlar om elevers sjunkande intresse för naturvetenskap och teknik är för allmänna i betydelsen att de inte tar tillräcklig hänsyn till innehåll, ålder och riktar för lite uppmärksamhet till eleverna i dessa sammanhang. Resultaten har implikationer för dem som är ansvariga för styrdokument, läromedel, fortbildning och lärarutbildning. Det är också önskvärt med fördjupade studier som tar sig an dessa frågor utifrån ett elevperspektiv.</p>

Denna undersökning syftar till att belysa elevers perspektiv kring orsaker till omval på gymnasiet. Uppsatsen är baserad på kvalitativ forskning och sex elever som gjort omval på gymnasiet har intervjuats. Ibland fokuserar omvalet på frånfaktorer och tillfaktorer. Orsakerna till varför elever bytte från ett gymnasieprogram var osäkerhet, dålig organisation, boende på annan ort, obekvämt boende, ångrat sitt yrkesval, tröttnat på ämnen på programmet, ointresse, lågt studietempo samt otillräcklig kunskap om sig själv och om programmet. Skälen att elever bytte till ett gymnasieprogram var intressen, osäkerhet och kamrater. En strategi var att förlänga betänketiden innan yrkesvalet, då bytte man till ett studieinriktat program. Man kan se att elevernas senaste omval upplevs mer säkra än tidigare val. Faktum är att alla elever valt yrkesförberedande program från grundskolan. De elever som gick på annan ort sökte sig hemåt i omvalet. Samtliga elever har bytt från yrkesförberedande program till studieförberedande gymnasieprogram. Information om gymnasiet och de förberedande aktiviteterna inom studie- och yrkesvägledning är något som skolan erbjuder inför gymnasieval. Eleverna i denna undersökning har nämnt många olika aktiviteter inom studie och yrkesvägledning men de enda kommentarerna kring detta var att det var för lite praktik och att man inte lärde sig så mycket av studiebesök på företag. Föräldrar, kamrater, vägledare och mentorer är de man i denna undersökning talar med inför sina omval. Alla informanter hävdar att de pratar med kompisar men påtalar också att det är deras egen vilja som styr. Trots denna rapports begränsningar visar detta arbete på att det för en del elever kan vara för tidigt att göra studie- och yrkesval redan från grundskolan, årskurs nio. / The purpose of our essay is to shed light on the reasons for students making a new/second selection of program to upper secondary school.  The essay is based upon qualitative research and interviews with six pupils who have made a new selection.  Often the causes for making a new selection are either to leave a particular program or to enter a particular program.  Some of the reasons for students changing from a program are uncertainty, poor organization, living away from home, uncomfortable living quarters, tired of the program, lack of interest, low pace of study, as well as a lack of knowledge of one's self and/or the program.  The reasons for a student changing to a particular program are interest, uncertainty and friends.  One strategy was to extend the time for consideration regarding choice of vocation and then changing to a study-specific program.  It is apparent that the most recent selection was considered more certain than previous selections.  All of the students in this study had chosen vocational programs while in comprehensive school.  Those students who studied in communities away from home chose to return to their home community to study.  All of the students have changed from vocational programs to programs preparing them for continued academic studies.  Information concerning upper secondary school and preparation for both vocational and academic studies is offered by the school before program selection.  The students in this study have mentioned numerous activities concerning academic and vocational preparation but their only comments concerning these activities were that there was too little practical experience and too little information presented during their educational visits to various businesses.  Before making a new choice of program, students generally discuss their choice with parents, friends, guidance counselors and mentors.  All the students claim that they had had discussions with their friends but that the final decision was their own.