Syftet med denna uppsats är att undersöka hur pedagoger inom förskolan arbetar för att lära sig mer om och fånga upp barns intressen . Detta undersöktes genom kvalitativa intervjuer med två verksamma pedagoger inom förskolan. Pedagogerna menade att en stor del av delaktighetsarbetet är att arbeta utifrån barns intressen. Men under intervjuerna kom det fram att pedagogerna anser det som svårt och problematiskt att fånga upp barns intressen. En omständighet som pedagogerna beskrev som svår, jobbig och problematisk var att fånga upp barnens verkliga intresse. Att få de tysta och blyga barnen att prata är ingen svårighet. Utan det problematiska ligger i att få barnen att berätta vad de verkligen är intresserade av. En metod som pedagogerna använder sig av för att fånga upp barns intressen är observation. Pedagogerna observerade vad barnen väljer att leka med under den fria leken och vilka material eller leksaker barnen själva väljer att leka med. Då pedagogerna menar att det är under den fria leken som barnen har en möjlighet att göra precis vad de vill. Så om ett barn exempelvis väljer att alltid leka med bilar under den fria leken finns den en möjlighet att detta barn har ett intresse för bilar.

Syftet med undersökningen är att studera ungdomars intressen och inställning till samhället, och dess institutioner, samt etiska ställningstaganden, rörande droger, brott och om att få respekt, i förhållande till i vilken miljö ungdomarna spenderar sin fria tid.Undersökningsfrågorna kretsar kring om något mönster kan ses, och hur det i så fallser ut, när det gäller social inställning och intressen bland fritidsgårdsaktivaungdomar i jämförelse med föreningsidrottade, i en mindre stad i jämförelse med en större, bland barn till föräldrar med låg respektive hög yrkeskvalifikationsnivå, separatrespektive sammanboende, med etnisk svensk eller annan bakgrund samt vilket av dessa eventuella mönster som syns vara tydligast.Teoribakgrunden består av definitioner av de centrala begreppen social, prosocial, antisocial, yrkeskvalifikationsnivå,habitus, fält och olika former av kapital, samt teorier och tidigare forskning kring ungdomars attitydsbildning, stadier av moraliskt resonerande, samt fritidsgården och utveckling av antisocialt beteende.Studien har genomförts i form av intervjuer med användande av enkät under ledning. Urvalsgrupperna har bestått av sammanlagt 77 ungdomar, mellan 15 och 19 år, på två fritidsgårdar i södra Sverige (undersökningsgrupper) samt i idrottsföreningar på respektive orter (kontrollgrupper).När det gäller huvudanalysperspektiven syns föräldrarnas yrkeskvalifikationsnivå,efter en kvantitativ analys, ha störst samband med inställningen till polisen ochmopedfortkörning i Lillstad (där arbetarbarnen har en närmast antisocial inställning).I övrigt visar fritidsgårdsaktivitet i jämförelse med föreningsidrottande på tydligast mönster med störst skillnader avseende inställning till polisen i Storstad samt för båda orterna när det gäller inställning till skolan och studieinsats samt intresset för musicerande. Ungdomarna på denna studies fritidsgårdar har en generellt prosocial inställning. I Storstad är inställningen överlag mer prosocial bland de fritidsgårdsaktiva än de lokala föreningsidrottarna i kontrollgruppen. Endagemensamma undantaget är inställningen till polisen.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare i fritidshem tar reda på och använder sig av elevers intressen i undervisningen. Fokus riktas mot lärarna och hur de närmar sig elevernas intressen samt hur de applicerar dessa i fritidshemmets verksamhet. För nå fram till studiens resultat intervjuades åtta yrkesverksamma lärare i fritidshem. Studien visar att lärare har för avsikt att ta reda på och implementera elevers intresse i fritidshemmets verksamhet, men att de upplever utmaningar i att fullfölja detta på grund av olika hinder de möter i sin yrkesroll. Svårigheter som grundar sig i verksamhetens utformning, uppdrag och mål. Detta uppenbarar sig i lärarnas upplevda brist på planeringstid och resurser i form av personal i den pågående verksamheten. Utifrån resultatet antas det att lärare genom ett barnperspektiv försöker att planera lärandeaktiviteter som ska passa för fritidshemmets mål och verksamhet, snarare än att planera aktiviteter utifrån elevernas egna intressen.

Allmänintresse är en princip inom planeringsdisciplinen som försöker motivera professionens rätt att planera kring samhällets kollektiva resurser, genom att se till att professionen tar hänsyn till och planerar för medborgarnas intressen. Perspektivet om medborgarnas intresse kan dock beaktas på olika vis. Vad som anses vara intresse varierar också över tid. Förståelse om vad som är allmänintresse är förankrat med perspektiv och övergripande samhällsparadigm. När omställning i planeringsideal sker och när nya system ska implementeras uppstår en komplicerat situation att tolka allmänintresset, när både gamla och nya tankesätt samt levnadsvanor kan samexistera. Idag står samhället inför samhällsutmaningar som klimatförändringar och miljöproblematik, vilket lett till att planeringen idag arbetar för en omställning mot hållbart samhälle, som kan ge möjlighet till att bevara dagens förutsättningar för framtiden. I denna omställning prövas principen om allmänintresse när nya system och tankesätt förespråkas i den fysiska strukturen, som bryter med traditionella och befintliga system. Detta ger utrymme för slitningar och splittringar om vad som är i medborgarnas intresse. De två mångdimensionella principerna ”allmänintresse” och ”hållbarhet/hållbar utveckling” har komplicerat förhållande till varandra och till planeringen. Förhållandet mellan allmänintresse och hållbarhet/hållbar utveckling i planeringen är viktigt att studera för att förstå de samtida och framtida förutsättningarna i samhället. Vad leder detta till, och vem tjänar och förlorar på att planeringen sker på detta vis. Samt för att ge förståelse till vad för intressen som ligger till grund för samhällsutvecklingen. Studiens syfte är att få en större förståelse för hur allmänintresse och hållbarhet förhåller sig till varandra inom svensk planering, samt se vad för inflytande hållbar utveckling har över allmänintresset. För att studera detta förhållande utgår studien från en socialkonstruktionistisk ansats med ett diskursteoretiskt angreppsätt. Den teoretiska utgångspunkten möjliggör för att kunna dekonstruera språk och begrepp i sociala kontexter för att förstå underliggande betydelser, samt för att ge förståelse om hur den sociala världen är konstruerad. Genom socialkonstruktionism ses samhället som socialt konstruerat av människor i samspel med varandra. Perspektivet möjliggör att ge insyn i begreppens betydelse och innebörd i olika situationer. Där av är perspektivet lämpligt för att studera de vaga begreppen som står i fokus av denna studie. För att undersöka detta studeras svensk översiktsplaneringsdiskurs inom kommunerna Borås, Halmstad, Lund och Umeå. För att få inblick i hur diskursen är uppbyggd och hur principerna allmänintresse och hållbarhet/hållbar utveckling förhåller sig till varandra. Studien visar på att det finns förankring mellan hållbarhet/hållbar utveckling och allmänintresse i den studerade diskursen, men att detta förhållande också är beroende av vems perspektiv som beaktas. Allmänintresse förankrat med planeringens och samhällets övergripande önskemål tillskriver stöd för hållbarhet i planeringen. Medan lokal politik och medborgare endast vidhåller ett delat stöd för hållbarhet. Studien visar också hur den lokala medborgargruppen påverkas av planeringsbeslut från tjänstemän och samhällsintressen i stort. Samt att hållbarhet i planeringen har påverkan på synen om allmänintresset.

Syftet med studien är att undersöka vad ett urval av svenska förskollärare säger om hur de främjar barns litteracitetsutveckling samt om hur de tar tillvara på barnens intressen i de dagliga litteracitetsaktiviteterna. Utgångspunkten i arbetet är det sociokulturella perspektivet. Sju förskollärare från sex olika förskolor har intervjuats och resultatet visar att förskollärarna fokuserar på litteracitet i olika stor utsträckning, men att de alla arbetar med barnens litteracitet på något vis. De flesta arbetar med ett läsprojekt, vars syfte är att ge barn fler lästimmar. Detta gäller både timmar då barnen får böcker lästa för sig och timmar då barnen läser på egen hand, i förskolan och skolan. Förskollärarna kunde också ge exempel på metoder de använder sig av för att uppmärksamma barnens intressen, samt hur de planerar aktiviteter utifrån detta. Resultatet delades in i olika områden och diskuterades, vilket ledde till slutsatserna. Den största slutsatsen i examensarbetet är att förskollärarna tog vara på barnens intressen på fler sätt än vad de själva reflekterade medvetet om. / The aim of the study was to investigate what Swedish preschool teachers say about their ways of supporting the children's development of literacy and what they say about their ways of noticing the children's interests. A sociocultural perspective has been used as a theoretical interpretation tool throughout the study. Seven preschool teachers from six different preschools in a Swedish city have been interviewed and the results show that the different preschool teachers focus on literacy on different levels, but that all of them work with supporting the children's literacy development in some way. Most of them work with a specific reading project, designed to increase the number of hours the children listen to adults reading aloud, and also the number of hours the children read books themselves in the longer run, throughout their school years. The preschool teachers could also give examples of their methods of noticing the children's interests, and also, in some cases, how they planned pedagogical activities based on this. The results of the study were then divided into different thematic areas and discussed, which led to conclusions. The most important conclusion of the study was that the preschool teachers seemed to respect the interests of the children in more ways than they were aware of themselves.

Studien syftar till att undersöka hur pedagoger beskriver leken som utgångspunkt och metod för barns språkutveckling. Studien är kvalitativ och semistrukturerade intervjuer har genomförts med tio verksamma pedagoger. Resultatet visar att lek är viktigt för barns lärande och språkutveckling samt att barn lär sig bättre om förskollärare utgår ifrån barns intressen. En slutsats är att förskollärares barnsyn och förhållningssätt påverkar barns lärande och utveckling.

This essay is a qualitative study based on interviews. This essay focuses on studying six primary schools teachers and twelve primary school students  experiences and descriptions of English teaching design in relation to students interests and experiences. The purpose is to investigate what motivates student learning and how students extramural meetings, english activities outside school, incorporate in English teaching to create a meaningful teaching for the students.     The results has been analyzed through theoretical perspectives about intrinsic motivation, the theory of a third area and design for learning. The results show that the teachers in this study are aware of the students extramural activities and uses them as a resource in the English teaching. Previous research has shown that there is a gap between the English used in school and the English used outside of school.  The results show that to be able to bridge the gap between the two cultures of english teachers have designed their English lessons by the theory of a third area and a design for learning to motivate their students.

Under 2011 så utbröt det våldsamma oroligheter i Libyen och Syrien med många civila offer. FN:s säkerhetsråd utfärdade i mars 2011 en resolution om upprättandet av en No-Fly Zone i Libyen. Ryssland har sedan länge haft en uttalad inställning mot att stater lägger sig i andra länders inre angelägenheter. Ryssland avstod från att rösta i fallet Libyen vilket möjliggjorde en humanitär insats. Men avseende Syrien så har Ryssland använt sitt veto två gånger för att stoppa resolutioner som möjliggör en humanitär insats. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka om Rysslands agerande kan förklaras utifrån realistisk teori inom internationella relationer. Forskningsfrågan som ska besvaras är: Hur påverkade Rysslands egenintressen dess agerande i FN:s säkerhetsråd i samband med konflikterna i Libyen och Syrien. Undersökningen genomförs som en kvalitativ textanalys.  Den utförs som en analys av meningsinnehåll i ett utvalt material med användning av indikatorer som är logiskt härledda från realistisk teori. Realistisk teori beskriver staters agerande och att de har intressen. Resultatet av undersökningen är att Ryssland värderade principen om interventioner beslutade av säkerhetsrådet och relationen till väst högre än sina ekonomiska intressen i Libyen och att den geopolitiska betydelse Syrien har för Ryssland innebär att Ryssland vill förhindra att de geopolitiska förutsättningarna i regionen ändras till fördel för USA och Europa, en sådan förändring skulle innebära en risk för att den makt som Ryssland kan utöva genom sina olje- och gastillgångar minskar. / In 2011 violence broke out in Libya and Syria with many civilian casualties. The UN Security Council made a decision in March 2011 authorizing a No-Fly Zone over Libya. Russia have maintained a clear standpoint regarding the non-interference in states internal affairs since long. Russia abstained in the Libya case which made it possible to authorize a humanitarian intervention. But regarding Syria, Russia has vetoed resolutions twice. Thus effectively blocking all efforts to make a humanitarian intervention possible. The purpose of this paper is to study if Russia’s actions can be explained from a realist theory perspective. The scientific question to be answered is: How did Russia’s interest affect their actions in the UN Security Council regarding the conflicts in Libya and Syria. The study is designed as a qualitative text analysis. It is performed by the use of indicators, logically deducted from the theory, to analyze meaningful contents in the texts of the empiric material. Realist theory in International Relations describes the actions of states and that they have interests. The result of the study is that Russia valued the principle of interventions authorized by the Security Council more than its economic interests in Libya and that the geopolitical importance of Syria means that Russia wants to prevent that the geopolitics in the region change advantageously for USA and Europe which would mean a risk that the power Russia can exercise through its oil and gas assets could diminish.

I denna masteruppsats undersöks hur den svenska bostadsbristen hanteras inom kommunerna i Kronobergs län. I Studien undersöks de konflikter som eventuellt förekommer mellan olika intressen som är involverade i bostadsbehov, bostadsplanering och bostadsbyggande. Det empiriska materialet har skapats genom åtta intervjuer med planerare från sex av de åtta kommunerna i länet, det kommunala bostadsbolaget ifrån Tingsryds kommun samt Kronobergs länsstyrelse. Dessa intervjuer har bearbetats med en kvalitativ innehållsanalys i enlighet med Lundman och Ganeheims tillvägagångsätt. De teorier som appliceras är dels planeringsteori som utgått från Strömgrens redogörelse av planeringsteoretiska paradigm i Sverige (Strömgren 2007), dels agonistisk teori av Mouffe för att analysera hur konflikter kan förstås och vad konsekvenserna blir av olika tillvägagångsätt för att hantera dem (Mouffe 2008). Resultatet är att det går att urskilja tre konflikter med utgångspunkt i materialet, vilka är följande. Konflikt ett: Kommunens behov av tillgängliga bostäder till alla medborgare gentemot den privata sektorns intresse av att bygga bostäder. Konflikt två: Politiska värderingar gällande kommunens bostads­försörjning. Konflikt tre: Planprocessens beaktande av riksintressen och samhälls­aspekter gentemot snabbt och effektivt bostadsbyggande. Slutsatsen är att det svenska planeringssystemet, så som det kan iakttas i Kronobergs län, framför allt fungerar enligt ett rationellt planeringsideal där rationella tekniska lösningar appliceras, samtidigt som de underliggande konflikterna i sig har en politisk karaktär av olika motstridiga intressen som inte kan lösas med rationella metoder. Det existerar underliggande intressen i dessa konflikter som är av politisk karaktär och som i enlighet med Mouffes agonistiska teori bör lyftas fram, belysas och hanteras i en politisk process snarare än i en rationell planeringskontext. Det svenska planeringssystemet agerar i enlighet med Webers beskrivning av en formell rationalitet och kan därför utifrån agonistisk teori inte beakta de subjektiva politiska värderingar som styr systemet.

Syfte: Syftet med studien är att beskriva hur intressenter med olika logiker samarbetar för att uppnå sina respektive intressen. Genom att identifiera utmaningar och möjligheter vill vi bidra till att intressenter i nätverk ska få ökad förståelse för hur framgångsrika samarbeten kan karaktäriseras samt hur utmaningar kan undvikas. Vi vill med studien även undersöka på vilket sätt effekten av samarbeten kan gynna samhällsnyttan. Metod: En fallstudie har genomförts med en induktiv ansats och en kvalitativ datainsamling. Vid insamlingen av empiriskt material genomfördes fem semistrukturerade intervjuer med informanter från tre olika aktörer som verkar i ett samarbete. Slutsats: Studien visar att relationer som byggs över gränsen mellan offentliga aktörer och privata organisationer är fördelaktiga för deras respektive utveckling och överlevnad. Vi har i denna studie sett att intressen i ett samarbete kan vara olika men att det är av stor vikt att hitta en balans däremellan för att skapa ett gemensamt värde. Vidare har vi kommit fram till att samarbeten kan generera resursutbyte som skapar ömsesidiga fördelar för de inblandade parterna. Genom studien har vi även kunnat se hur olikheter påverkar dynamiken i samarbetet. Vi har kunnat identifiera ett mönster där engagemang, kommunikation och förståelse är tre teman som karaktäriserar ett framgångsrikt samarbete. Slutligen har vi kunnat dra slutsatsen att organisationer i samverkan med andra parter kan skapa ett delat värde där lönsamhet och samhällsnytta går hand i hand.