Syftet med denna studien var att redovisa slöjdlärarens arbetssätt med elever med utländsk bakgrund och uppfattningar hos elever som har utländsk bakgrund om slöjdens innehåll och bedömning av undervisning. Frågeställningarna var: Vilket arbetssätt använder slöjdlärarna när det gäller arbete med elever med utländsk bakgrund? Hur mycket av slöjdämnets innehåll och bedömning förstår elever med utländsk bakgrund? Vilket stöd ges till elever med utländsk bakgrund i slöjd? Den metodiska ansatsen var kvalitativ och kvalitativa intervjuer användes som datainsamlingsmetod. Intervjuerna genomfördes med sex slöjdlärare och sju elever i fem skolor i en mellanstor kommun i norra Sverige. Det sammanställda resultatet visade att slöjdlärare har olika arbetssätt att arbeta med elever med utländsk bakgrund. Vidare visade resultatet att elever med utländsk bakgrund i årskurs 9 förstår det mesta av slöjdens innehåll och hur bedömningen går till.

Syftet med uppsatsen är att belysa och förstå invandrarelevers upplevelser av etnisk särskiljning som görs av lärare i skolan. Undersökningen har ett elevperspektiv. Frågeställningarna gäller hur eleverna upplever lärarnas förhållningssätt till deras etniska, religiösa, språkliga och kunskapsmässiga bakgrund samt vad det säger om i vilken utsträckning lärarna uppvisar ett resursperspektiv. Undersökningens metod är kvalitativ och datainsamlingen har skett genom semistrukturerade intervjuer med åtta elever. Det empiriska materialet har analyserats utifrån de två teoretiska begreppen etnicitet och makt. Vidare har materialet relaterats till tidigare forskning om etnisk kategorisering och maktrelationer i skolan, samt styrdokumentens värdegrundsfrågor. Resultatet visar att eleverna upplever sig som särbehandlade av sina lärare pågrund av sin etniska och religiösa bakgrund, vilket tyder på att etnisk särskiljning görs. Särskiljningen visar sig genom att lärarna har specifika, ofta låga, förväntningar, att de ignorerar elevernas tidigare kunskaper och behov och på andra sätt behandlar dem orättvist. Vidare indikerar resultatet att lärarna saknar resursperspektiv eftersom de endast i begränsad omfattning synliggör och använder elevernas tidigare kunskaper i undervisningen. / <p>Godkänt datum 2021-06-04</p>

Examensarbetet undersökte i första hand vilket intresse invandrarelever visar för icketext bundna NO hemuppgifter. Ett annat syfte var att undersöka hur föräldrarna upplevde det att hjälpa sina barn att göra hemuppgifter och vad klassläraren tyckte om detta arbetssätt. Fem av sju valda elever i årskurs 7 utförde en hemuppgift med föräldrarna och redovisade sedan hemuppgiften i klassen. Eleverna och klassläraren intervjuades omkring hemuppgiften. Tre av fem föräldrar svarade på en enkät om hemuppgiften. Resultatet visar att eleverna inte visade stort intresse. Det verkar som om hemuppgiftens innehåll och utformning hade stor betydelse för att fånga elevernas intresse och förmodligen också för att möjliggöra föräldrarnas medverkan. Två av föräldrarna trodde eventuellt att deras kunskap i naturvetenskap testas av hemuppgiften. De flesta eleverna gjorde hemuppgiften med föräldrarna på svenska istället för sitt hemspråk. Detta betyder kanske att halvspråkighetsproblem bland infödda invandrarelever är fortfarande aktuell.Klassläraren blev nyfiken på detta arbetssätt och tänker prova det i framtiden.

Det övergripande syftet med arbetet är att beskriva och analysera om och hur matematiklärandet kan utveckla och berika det svenska språket hos andraspråkselever i förberedelseklass. För att uppfylla syftet har vi valt två metodologiska angreppssätt; forskningssyntes och tre nyckelintervjuer. Resultaten visar att det är till elevens nackdel att ta bort matematikundervisningen från schemat samt att den kan utveckla och berika det svenska språket hos andraspråkselever i förberedelseklass. Några av våra viktiga slutsatser är att det är till andraspråkselevens nackdel att enbart undervisas i svenska, att matematikundervisningen kan vara språkutvecklande samt att det är av största vikt att andraspråkselever får utveckla sitt modersmål samtidigt som de utvecklar andraspråket. En annan slutsats är att det inte är till samhällets och demokratins fördel att ta bort matematikundervisningen från förberedelseklassens schema.

This papper i about trying en educational method called writing connected to dialog. This is tried on adult students studying to work in Swedish day care. The purpose was to see if this method could make a difference in classroom democracy. / Uppsatsen behandlar ett försök med en undervisningsmetod kortskrivande kopplad till samtal med vuxenelever på Barn- och fritidsprogrammet. Använd metod: Aktionslära, enkätundersökning, djupintervju.

Vårt syfte med detta examensarbete är att skapa ett egentillverkat studiehäfte för elever medsvenska som andraspråk. Genom egna erfarenheter och möten med lärare har vi fått veta attdet inte finns mycket färdigt material för dessa. Vår tanke är att den ska ge eleven chansen attlära sig om sitt nya land genom att se på skillnader och likheter mellan detta och hemlandet.Då vi framställt häftet ville vi se om läromedlet levde upp till våra förväntningar.Vi skickade ut delar av vårt material till tre lärare för varsin förberedelseklass i Skåne, medelever i olika åldrar. Responsen var mestadels positiv och lärarna upplevde motivation ochentusiasm hos eleverna.

<p>Denna studie bygger på intervjuer med lärare och invandrarelever om hur de upplever sin situation i skolan när det gäller kulturmöten. Deras svar är ett litet urval av den mängd av erfarenhet som finns ute på de svenska skolorna. I denna uppsats har vi tänkt reflektera och diskutera kring de resultat vi redovisat i de olika kategorierna och hur detta arbete fördjupat våra kunskaper som pedagoger.</p><p>Våra frågeställningar har varit:</p><ul><li>Vad har invandrarelever för uppfattning om den svenska skolan?</li><li>Vilket förhållningssätt har lärarna till invandrarelever i den svenska skolan?</li></ul> / Examensarbete på Grundskollärarprogrammet 1-7 ht 1999.

Denna studie bygger på intervjuer med lärare och invandrarelever om hur de upplever sin situation i skolan när det gäller kulturmöten. Deras svar är ett litet urval av den mängd av erfarenhet som finns ute på de svenska skolorna. I denna uppsats har vi tänkt reflektera och diskutera kring de resultat vi redovisat i de olika kategorierna och hur detta arbete fördjupat våra kunskaper som pedagoger. Våra frågeställningar har varit: Vad har invandrarelever för uppfattning om den svenska skolan? Vilket förhållningssätt har lärarna till invandrarelever i den svenska skolan? / Examensarbete på Grundskollärarprogrammet 1-7 ht 1999.

Diss. Stockholm: Univ., 2003.

This thesis examines how school libraries can adapt their programme to new arrival immigrant students. The purpose is to survey the regulatory documents for school libraries to investigate how they adapt their programme based on the documents; how new arrival students regard their information needs and if the regulatory documents and practice cover those needs; and finally, if the regulatory documents and practice can lead to integration. The theoretical framework consists of integration theory, discourse analysis and SWOT-analysis. The methods used to collect data were semi-structured interviews, conducted with five librarians at four high school libraries, in addition to two student interviews, observations, and 26 questionnaires that were collected from students. Important findings are that the regulatory documents advocate an adaption to the new arrival students, and thereby interpellate them with certain needs, such as literature in their native language as well as easy reader books in Swedish. The school libraries adapt their programme based on these needs. From the students' perspective, the requirements specified in the regulatory documents align with the new arrivals’ needs to a certain extent. There are, however, additional needs, which the students expressed that are not yet being met by the regulatory documents or library programme. Based on the empirical material it is recommended to do an inventory of the newcomer students’ needs before adapting the library programme. Finally, the results suggest that the regulatory documents and the library programme make integration in the library context possible when it comes to the communicative dimension. However, more could be done regarding social integration, which is one of the needs the students express, but that does not have sufficient support in the regulatory documents. These additional needs should be met in order to improve integration for new arrivals into the library programme. This is a two year master’s thesis in Library and Information Science.