Denna studie undersökte 33 socialsekreterares självskattade tillämpning av evidensbaserad praktik i arbetet med unga lagöverträdare och dess samband med deras självskattade handlingsutrymme och arbetslivserfarenhet. Vidare undersökte studien i vilken utsträckning socialsekreterarna ansåg att deras utbildningsbakgrund försett dem med kunskap kring evidensbaserad praktik. Studien genomfördes som en kvantitativ tvärsnittsstudie genom en webbenkät. Teoretiska utgångspunkter i studien var gräsrotbyråkrati och isomorfism. Genom en korrelationsanalys påvisade resultatet att det inte fanns något samband mellan evidensbaserad praktik och professionellt handlingsutrymme samt mellan evidensbaserad praktik och arbetslivserfarenhet. Socialsekreterarna arbetade enligt en evidensbaserad praktik med unga lagöverträdare i viss utsträckning men skattade något lägre när det gäller huruvida insatserna tillgodosåg målgruppens behov. Resultatet påvisade att socialsekreterarna inte fått med sig tillräcklig kunskap gällande evidensbaserad praktik från sin socionomutbildning. / This study investigated 33 social workers' self-accessed application of evidence-based practice in combination with young offenders and it’s connection to their self-assessed professional discretion and length of work experience. Furthermore, the study investigated to which extent social workers regard that their educational background has provided them with knowledge about evidence-based practice. The study was carried out as a quantitative cross-sectional study through a websurvey. Theoretical points of departure included the street-level bureaucracy and isomorfism. Through a correlation analysis the result showed that there is no connection between evidence-based practice and work experience, as well as no connection between evidence-based practice and professional discretion. Social workers worked in an evidence-based manner with young offenders to some extent but scored somewhat lower in regards to whether their aids were satisfactory to the needs of the target audience. The result showed that the social workers didn’t acquire sufficient knowledge regarding evidence-based practice from their bachelor degree in social work.

This study aims to explore the perspectives of the metropolitan regions’ social and/respective labor market administrations within organizational theoretical issues throughout a Scandinavian institutional analysis.  The study has been conducted with a triangulation method, which combines both qualitative and quantitative methods to increase the study's validity. Semi-structured interviews have been conducted with three administrative directors and three department heads from the regions Stockholm, Gothenburg, and Malmö. In addition, a questionnaire has been distributed to 60 respondents working within the social and/respective labor market administrations in the regions of Stockholm, Gothenburg, and Malmö to obtain a broader understanding of the organizational theoretical thoughts circulating within the administration. Of these respondents, 23 responded to the questionnaire. The study is based on a theoretical framework grounded in Scandinavian institutional theory. By analyzing the study´s empiricism through a discourse analysis and Scandinavian institutional theory, this research contributes to a broader understanding of organizational theoretical issues in a Swedish context within the social and/respective labor market administration.  The results of the study through the triangulation show that Stockholm’s and Gothenburg’s social respective labor market administrations have preserved stronger isomorphic traits compared to Malmö’s social and labor market administration, which has stronger traits of Scandinavian institutional theory. The tendencies from Scandinavian institutional theory in Malmö’s social and labor market administration point to the centralized reform that has been made there, which has meant that by merging the social and labor market administration, they have become such a large administration that the rigid way of governing (which to some extent led to decoupling, but also the spread of ideas and organizational change) has taken over too much, which has led the pendulum to swing back to a more trust-based governance as compensation for its size.  The differences between the regions suggest that they have different organizational structures, which affect their way of organizing and thus their scope of action. The study contributes to an increased understanding of how organizational theoretical issues are reflected within the social and/respective labor market administrations in the metropolitan regions of Sweden. / Denna studie syftar till att utforska storstadsregionernas social och/respektivearbetsmarknadsförvaltningars perspektiv på organisationsteoretiska frågor ur en skandinaviskinstitutionell analys. Studien har genomförts med en trianguleringsmetod, som kombinerar både kvalitativa ochkvantitativa metoder för att höja studiens validitet. Semistrukturerade intervjuer hargenomförts med tre förvaltningsdirektörer och tre avdelningschefer från regionernaStockholm, Göteborg och Malmö. Dessutom har en enkät distribuerats till 60 respondentersom arbetar inom social och/respektive arbetsmarknadsförvaltningarna i regionernaStockholm, Göteborg och Malmö för att erhålla en bredare förståelse för deorganisationsteoretiska tankarna som cirkulerar inom förvaltningen. Av dessa respondentersvarade 23 på enkäten. Studien baseras på ett teoretiskt ramverk som är grundat i skandinavisk institutionell teori.Genom att analysera studiens empiri genom en diskursanalys och skandinavisk institutionellteori, bidrar denna forskning till en bredare förståelse för organisationsteoretiska frågor i ensvensk kontext inom social och/respektive arbetsmarknadsförvaltningen. Studiens resultat genom trianguleringen påvisar att Stockholms och Göteborgs socialrespektive arbetsmarknadsförvaltningar bevarat starkare isoforma drag till skillnad frånMalmös social- och arbetsmarknadsförvaltning som har starkare drag av skandinaviskinstitutionell teori. Tendenserna från skandinavisk institutionell teori i Malmös social- ocharbetsmarknadsförvaltning pekar på den centraliserade reform som gjorts där som inneburitatt genom att social och arbetsmarknadsförvaltningen slagits samman har de blivit en så passstor förvaltning att det rigida sättet att styra (som till viss mån lett till löskopplingar, men ävenidéspridning och organisationsförändring) tagit över för mycket vilket lett pendeln att svängatillbaka till en mer tillitsbaserad styrning som kompensation för dess storlek. Skillnaderna mellan regionerna talar för att de har olika organisationsstrukturer, vilketpåverkar deras sätt att organisera sig och därmed deras handlingsutrymme. Studien bidrar tillen ökad förståelse för hur organisationsteoretiska frågor återspeglas inom socialoch/respektive arbetsmarknadsförvaltningarna i storstadsregionerna i Sverige.

Bakgrund och problem: Bolagisering är ett växande fenomen inom svenska kommuner där övergången till ett kommunalt bolag innebär en rad förändringar inom verksamheten såsom tillämpning av aktiebolagslagen och en förändrad styrkedja. Motiven bakom bolagisering omfattas av att öka effektiviteten i verksamheten samtidigt som kostnadsreduceringar kan uppnås. Däremot presenteras även en rad risker som reformeringen kan medföra såsom en minskad insyn i det kommunala bolaget till följd av en separation av kontroll och ägande samt att bolaget driftar från kommunen. Till följd av den kritik som riktats mot bolagisering så kan lämpligheten ifrågasättas i specifika kontexter samt vilka faktorer som påverkat beslutet att genomföra reformeringen.  Syfte: Syftet med denna studie är att skapa förståelse för vilka faktorer som påverkar ett bolagiseringsbeslut i en vård- och omsorgsförvaltning samt om beslutet fastställts till följd av att andra kommuner tidigare genomfört en bolagisering.Metod:Denna studie är av kvalitativt slag där en abduktiv forskningsansats antagits. Vidare har en enfallsstudie genomförts där empirisk insamling skett dels genom semistrukturerade intervjuer men även genom dokumentgranskning.Slutsats: Bolagiseringsbeslutet i en vård- och omsorgsförvaltning baseras på ett erhållande av ekonomiska fördelar i form av gynnsammare mervärdesskatteregler. Vidare påvisas även att kommunernas samverkan påverkar beslutet att genomföra en bolagisering där en uttryckt efterliknelse präglat beslutsfattandet samt genomförandet. Bolagiseringen hade troligtvis inte uppdagats om inte en närliggande kommun genomfört reformeringen tidigare vilket påvisar betydande influenser kommunerna emellan. Metod: Denna studie är av kvalitativt slag där en abduktiv forskningsansats antagits. Vidare har en enfallsstudie genomförts där empirisk insamling skett dels genom semistrukturerade intervjuer men även genom dokumentgranskning.Slutsats: Bolagiseringsbeslutet i en vård- och omsorgsförvaltning baseras på ett erhållande av ekonomiska fördelar i form av gynnsammare mervärdesskatteregler. Vidare påvisas även att kommunernas samverkan påverkar beslutet att genomföra en bolagisering där en uttryckt efterliknelse präglat beslutsfattandet samt genomförandet. Bolagiseringen hade troligtvis inte uppdagats om inte en närliggande kommun genomfört reformeringen tidigare vilket påvisar betydande influenser kommunerna emellan. Slutsats: Bolagiseringsbeslutet i en vård- och omsorgsförvaltning baseras på ett erhållande av ekonomiska fördelar i form av gynnsammare mervärdesskatteregler. Vidare påvisas även att kommunernas samverkan påverkar beslutet att genomföra en bolagisering där en uttryckt efterliknelse präglat beslutsfattandet samt genomförandet. Bolagiseringen hade troligtvis inte uppdagats om inte en närliggande kommun genomfört reformeringen tidigare vilket påvisar betydande influenser kommunerna emellan. / Background and problem: Corporatization is a growing phenomenon in Swedish municipalities where the transition to a municipal company implicates a number of changes such as application of aktiebolagslagen and a changed control chain. The motives behind corporatization are to increase efficiency while enabling cost reduction. On the other hand, corporatization is also associated with risks such as a reduced insight in the municipal company due to separation of ownership and control and that the municipal company is being separated from the municipality. As a result of the criticism of corporatization, the adequacy has been questioned in specific industries as well as the factors that influence the decision to realize the reform.  Purpose: The purpose of this study is to create an understanding of the factors that influence a decision to corporatize a health- and social care administration and also if the decision was made as a result of other municipalities realizing the reform earlier. Method:  This study is of a qualitative nature where an abductive research approach has been adopted. Furthermore, a case study has been conducted where the empirical material is based on semi-structured interviews and document review. Conclusion: The decision to corporatize a health- and social care administration is based on beneficial VAT-regulations. Furthermore, it is also shown that a cooperation between municipalities affects the decision to realize a corporatization where an expressed imitation occurs regarding the decision-making as well as the implementation. If the nearby municipality would not have realized a corporatization the phenomenon would probably not have been discovered which demonstrates significant influences between the municipalities.  Method: This study is of a qualitative nature where an abductive research approach has been adopted. Furthermore, a case study has been conducted where the empirical material is based on semi-structured interviews and document review.  Conclusion: The decision to corporatize a health- and social care administration is based on beneficial VAT-regulations. Furthermore, it is also shown that a cooperation between municipalities affects the decision to realize a corporatization where an expressed imitation occurs regarding the decision-making as well as the implementation. If the nearby municipality would not have realized a corporatization the phenomenon would probably not have been discovered which demonstrates significant influences between the municipalities.

The purpose of this study is to explore the eldercare managers' descriptions of their work situation, and through our research, reach a comprehesive view of the managers discretion in the municipational eldercare system in Sweden. Our questions in focus are: In what sense do the managers feel that laws, guidelines and objectives control their decisions? In what sense do the magangers feel that colleagues influence their decisions? How do the managers experince that superior managers and politicians influence their decisions? The essay is based on semi-structured interviews, with six different managers in the eldercare, from three different municipalities. We have made a questionnaire as a tool for our interviews, so that no questions were forgotten during the interview sessions, (with a few additional follow up questions). We analyze our results by using DiMaggio and Powell theory; we have chosen to work with two of the isomorphisms, in order to show how the managers relate to the organisations. We are also using Lipsky’s theory of street-level bureaucrats and their professional discretion, to see the manger from the other perspective; as an individual person in the organisation. Our results and analysis indicates that managers in the eldercare have a wide ability to control and shape their discretion. The factors, which control how the managers form their discretion, are laws, guidelines, goals, colleagues and superior management levels. These factors are largely interpretable, which gives the managers a wider possibility to shape decisions based on the existing guidelines and framework. The study shows that the most limiting factor to constrain the discretion is the financial resources.

Inledning: En stor del av den svenska ekonomin vilar på den svenska banksektorn. I och med den ökande digitaliseringen som blivit än mer påtaglig på senare tid har konkurrenssituationen bidragit till ett nytt utgångsläge än tidigare. Idag talas det om nya konkurrenter i banksektorn, som FinTech bolag, internationella banker och andra aktörer som börjar utmana svenska storbanker om fler marknadsandelar. Syfte och problemformulering: Syftet med arbetet är att identifiera, beskriva och förklara hur svenska storbanker och FinTech bolag uppfattar möjligheterna och hoten i samband med den ökande digitaliseringen inom banksektorn. Detta är för att försöka skapa en förståelse för förändringen av banksektorn i samband med digitaliseringen. Hur uppfattar svenska storbanker och FinTech bolag de möjligheter och hot som uppkommer i samband med den ökande digitaliseringen? Teoretisk referensram: De teorier som har använts under studien är isomorfismen med underbegreppen tvingande, imiterande och normativ isomorfism samt Porters strategiteori, femkraftsmodellen. En SWOT analys har använts för att enklare kunna identifiera bankernas styrkor, svagheter, möjligheter och hot i samband med digitaliseringen. Studien har även använt sig av tidigare forskning och tagit hänsyn till strävan efter legitimitet och krav på kostnadseffektivisering. Detta har använts som stöd till det empiriska resultat som samlats in för att enklare kunna analysera och därmed få problemformuleringen besvarad. Metod: Det empiriska materialet har samlats in med en kvalitativ metod. 5 informanter har medverkat i semistrukturerade intervjuer. Slutsats: Författarna till studien har identifierat och beskrivit flera faktorer till hur de uppfattar de möjligheter och de hot som finns i samband med den ökande digitaliseringen. Informanterna belyste både möjligheter och hot, exempelvis att regelverket PSD2 ökar konkurrensen och förbättrar situationen för mindre aktörer att konkurrera mot de större bankerna. Studien har även begränsats till svenska storbanker och FinTech bolag. / Introduction: A big part of the Swedish economy rests on the shoulders of the Swedish bank sector. Because of the increasing digitalization in recent times, the difference in competition has become substantially more evident and it has received a completely new starting point compared to before. The newest and most recent additions to the competition within the banking sector are examples such as FinTech companies, international banks and other parties that are also starting to compete with the big Swedish banks for market shares. Purpose and problem formulation: The purpose of this study is to describe the way the big Swedish banks and FinTech companies perceive the different opportunities and threats related to the increased digitalization that we see today. This will allow us to try and create an understanding of what the future might look like and what has already changed within the banking sector ever since the introduction of digitalization. How do the big Swedish banks and FinTech companies perceive the different opportunities and threats related to the increased digitalization? Theoretical frame of reference: The theories that have been used during the study are isomorphism with the notion of compelling, imitating and normative isomorphism as well as Porter's strategy theory, the five force model. A SWOT analysis has been used to more easily identify the banks' strengths, weaknesses, opportunities and threats during the digitization. The study has also used previous research and taken into account the quest for legitimacy and demands for cost efficiency. This has become a support for the empirical results that have been collected in order to be able to analyze more easily, reach a conclusion and thus get the problem formulation answered. Method: The empirical material has been collected with a qualitative method. 5 informants have participated in semi-structured interviews. Conclusion: The authors of the study have identified, described and explained several factors as to how they perceive opportunities and threats during the increasing digitization. The informants shared both opportunities and threats, such as the fact that the PSD2 regulations increase competition and improve the situation for smaller players to compete against the big banks. The study has also been limited to big Swedish banks and FinTech companies.

<p>Denna studie ämnar studera ansvarsområden, samverkan och upplevda gråzoner hos de organisationer i Sundsvalls Kommun som arbetar gentemot individer utan aktiv anställning. Berörda organisationer för denna studie är Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Socialtjänsten, Faros, FAVI, Ungdoms- och Vuxencentrum som alla är verksamma inom samma <em>organisatoriska fält</em>, då de alla arbetar gentemot individer utanför aktiv anställning, alltså samma målgrupp.</p><p>Studien undersöker om flexibilitet, som krav för en hög samverkan organisationerna emellan, ligger till grund för otydliga ansvarsområden. Även samverkan och överlämningar av ärenden mellan organisationerna kommer att undersökas. Slutligen hur respondenterna själva upplever eventuella <em>gråzoner</em> inom det <em>organisatoriska fältet</em>.</p><p>Resultat visar att det framförallt är människor med multipla behov som riskerar att förbises inom det <em>organisatoriska fältet</em>. Respondenterna menar däremot inte att individerna hamnar utanför ansvarsområden, utan snarare att de fastnar inom dem. Det är slutligen graden av samverkan som ligger till grund för vilken hjälp individen får.</p><p>Resultat tyder på att Socialtjänsten, liksom de organisationer som har Socialtjänsten som uppdragsgivare, är de organisationer som bäst samverkar kring individers multipla behov och har störst incitament för att göra så. Detta torde göra dessa organisationer till de mest troliga ensamma överlevarna inom det <em>organisatoriska fältet</em>.</p>

Med utgångspunkt i den livliga debatt som fördes kring bonusutbetalningar i samband med finanskrisen och det skadade förtroende för rörliga ersättningar den resulterade i syftar denna studie till att undersöka hur man idag återskapar legitima rörliga ersättningssystem. Studien ämnar även svara på frågan varför organisationer, trots stora kostnader, väljer att använda sig av rörliga ersättningssystem. Med agentteorin och nyinstitutionell teori som referensramar genomfördes en kvalitativ undersökning vilken bestod av sex semi-strukturerade expertintervjuer. Tre av dessa intervjuer genomfördes med representanter för tre olika organisationer, två av intervjuerna gjordes med oberoende konsulter som specialiserat sig på utformning av rörliga ersättningssystem och slutligen intervjuades en jurist som arbetar med föreskrifter gällande rörlig ersättning inom den finansiella sektorn. Analys av intervjuerna hanterades med etnografisk kvalitativ metodik som utgångspunkt för att skapa ett kodschema kopplat till vår teori. Två analysmodeller användes sedermera på de koder vi fick fram: Den komparativa analysen och den idealtypcentrerade analysen. I studien framkommer att organisationer alltmer använder sig av transparenta system för sina rörliga ersättningar i syfte att legitimera dessa. Alltfler anställda tenderar även att innefattas i det rörliga ersättningssystemet, oberoende av vilken befattning och funktion de har i organisationen, detta för att skapa en större acceptans för systemet. Resultatet visar att det dock fortfarande finns en klick anställda som i många fall står utanför de nyskapade rörliga ersättningssystemen: den högsta ledningen. Vidare finner vi i studien att organisationer använder rörliga ersättningssystem som en styrteknik; i och med att de kopplat ersättning till måluppfyllnad skapas en acceptans för systemet och ifrågasättande av de uppsatta målen minskar. / Based on the lively debate on bonus payments that took place due to the financial and damaged the trust for variable compensation systems, this study aims to answer the question of how to recover legitimate variable compensation for this present day. The study also intends to answer the question of why organizations, despite great expense, choose to use variable compensation systems. Using the New Institutional theory and the Agency theory as frameworks, a qualitative study is performed consisting of six semi-structured expert interviews. Three of these interviews were conducted with representatives of the three organizations, two of the interviews were conducted by independent consultants specializing in the design of variable compensation systems and the last interview was conducted with an expert on variable compensation in the financial sector. The analysis of the interviews was performed with an ethnographic quantitative methodology as a basis to create a coding scheme linked to the proposed theories. From this approach, the interviews were narrowed down to codes which were then analyzed with two different analytical models: the comparative analysis and the ideal type centered. The study shows that organizations tend to increasingly exceed the transparency in the compensation system in order to legitimize them. In addition, variable compensation systems tend to include a greater number of employees, at various levels and functions within the organization, with the purpose of creating a greater acceptance of the system. Despite this, there are still a group of employees which, to some extent, are outside the system: the top management and directors. Furthermore, this study finds that organizations tend use variable compensation as a control technique, due to the connection between compensation and performance that creates an acceptance of the system and decreases the questioning of goal-setting.

Flygbolag är mäktiga globala aktörer med en omfattande miljöpåverkan, så vilka initiativ redovisar de för att bidra till en hållbar utveckling? För att svara på detta genomförde vi en innehållsanalys där vi undersökte skillnader och likheter i europeiska och amerikanska flygbolags hållbarhetsredovisningar. För att skapa en förståelse för hur samhällsansvar spelar roll i en historiskt förankrad miljö testade vi förklaringsvärdet av social struktur, nationell kultur samt isomorfism. Den största skillnaden vi fann är att USA är mer detaljerade och redovisar fler initiativ, medan Europa för ett bredare resonemang om hållbarhet. Skillnaderna förklaras utifrån social struktur och nationell kultur, likheter förklaras med isomorfism. Skillnaderna i hållbarhetsredovisningarna kan förklaras med att det sociala kontraktet, som flygbolagen måste följa, är olika mellan regionerna. I framtiden menar vi att de sociala kontrakten kommer att likna varandra mer och att hållbarhetsredovisningen således blir mer homogen världen över.

Denna studie ämnar studera ansvarsområden, samverkan och upplevda gråzoner hos de organisationer i Sundsvalls Kommun som arbetar gentemot individer utan aktiv anställning. Berörda organisationer för denna studie är Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Socialtjänsten, Faros, FAVI, Ungdoms- och Vuxencentrum som alla är verksamma inom samma organisatoriska fält, då de alla arbetar gentemot individer utanför aktiv anställning, alltså samma målgrupp. Studien undersöker om flexibilitet, som krav för en hög samverkan organisationerna emellan, ligger till grund för otydliga ansvarsområden. Även samverkan och överlämningar av ärenden mellan organisationerna kommer att undersökas. Slutligen hur respondenterna själva upplever eventuella gråzoner inom det organisatoriska fältet. Resultat visar att det framförallt är människor med multipla behov som riskerar att förbises inom det organisatoriska fältet. Respondenterna menar däremot inte att individerna hamnar utanför ansvarsområden, utan snarare att de fastnar inom dem. Det är slutligen graden av samverkan som ligger till grund för vilken hjälp individen får. Resultat tyder på att Socialtjänsten, liksom de organisationer som har Socialtjänsten som uppdragsgivare, är de organisationer som bäst samverkar kring individers multipla behov och har störst incitament för att göra så. Detta torde göra dessa organisationer till de mest troliga ensamma överlevarna inom det organisatoriska fältet.

<p>Abstract</p><p>In 1997 a regulation were introduced to the swedish school system, Förordning om kvalitetsredovisning i skolor m.m SFS 1997:702 (Regulation about account of quality works whithin the school system). The preceding discussion noticed that municipalities and schools lacked in their progresive quality work. Messures had to be taken. Since the introduction of the regulation the government has decreed changes and additions to the original regulation. This has led to changes of substance and form in the quality work account to the administration during time. This changes can be explained with the theories of new-institutionalism. The purpose is to explain theese changes in the documents and describe the substance and form through analysis of content. The purpose is fullfilled by analysing two schools quality work accounts at three different occasions between 1997-2006.</p><p>The question is: How has the increased set of details in government regulations changed the substance and shape of the schools feedback to the administration?</p><p>The conclusion is that a increased set of details has changed the substance and form in the two schools quality work account. Elapsing time the schools has reached from a short form account aimed at the administration, to a informative and formalized account, reaching in several directions.</p><p>Key words:</p><p>Nyinstitutionalism, kvalitet, kvalitetsredovisningar, skola, förvaltning, återkoppling, isomorfism, särkoppling</p>