Denna uppsats har undersökt arbetsvillkor och arbetssituation för bemanningsanställda journalister, verksamma på olika medieföretag i mellersta och södra Sverige. Studien söker belysa vad denna arbetsform innebär för yrkesverksamma journalister idag. De huvudsakliga frågeställningarna handlar om anställningsformens inverkan på journalisternas arbetssituation, frågor kring ”den flexibla rollen” och dess inflytande på den journalistiska grundvalen. I teoridelen har tidigare forskningsstudier och rapporter kring bemanningsföretag använts, samt teorier kring flexibilitetens roll i en organisation, med syfte att göra en teoriprövande undersökning. En översikt kring bemanningsföretag och tidsbegränsade anställningar har getts i teoridelen, samt även kring medieapporteringen om bemanningsanställda journalister. Den empiriska delens huvudsakliga fokus ligger på de berörda aktörernas upplevelse av sitt arbete och situationen på bemanningsföretaget. Kvalitativa samtalsintervjuer har utförts med sex berörda aktörer; fyra bemanningsanställda journalister och två ansvariga chefer på bemanningsföretag för journalister. Eftersom ämnet är känsligt bad vissa av journalisterna om att få presenteras anonymt. Analys och diskussion kring den empiriska undersökningen har förts med en kvalitativ ansats och ett hermeneutiskt tolkningsperspektiv. Analysen har visat på en komplex bild, delvis överensstämmande med tidigare forskning kring bemanningsföretag. En arbetsdelning mellan ”kärngrupper” och ”ytterkantsgrupper” kunde skönjas, med sämre arbetsvillkor för dem som hamnade i de yttre grupperna. De berörda aktörerna hade till viss del en likartad syn kring frågeställningarna, men de skiljde sig också åt i stora delar, vilket stämmer med tidigare forskning att de bemanningsanställda inte är någon homogen grupp. Bemanningschefernas perspektiv visade på lite olika synsätt, kring hur att hantera olika sorters frågor angående sina anställda journalister. Båda var dock eniga om att deras bemanningsanställda journalister har en tryggare och mer stabil situation än vikarierna. Journalisternas perspektiv visade också på skilda uppfattningar, från att trivas bra med sin bemanningsanställning till att inte trivas alls. Alla efterlyste dock en bättre kommunikation mellan ledning och anställda, och även klarare riktlinjer över vilka regler som ska gälla. En viss problematik framkom kring känslan av utanförskap och konflikter under ytan. ”Den flexibla rollen” uppfattades som allt från betungande till att inte alls ha reflekterat kring saken. Vissa upplevde minskad självständighet och mer otrygghet som bemanningsanställda, medan andra inte upplevde någon större skillnad mot tidigare anställningar. Kring frågan om censur var journalisterna eniga, ingen kände sig censurerad eller att de självcensurerar sig.

Vi har skrivit en uppsats om varför och hur journalister använder sig av bloggar och andra sociala medier. Syftet med den här undersökningen var att ta reda på varför man som journalist väljer att blogga i professionellt syfte, antingen för sin egen skull som journalist eller för en redaktions räkning. Eftersom journalistiken genomgår en förändring i och med den pågående digitaliseringen, har vi märkt att många journalister har börjat blogga och vara aktiva i andra sociala medier som till exempel Twitter och Facebook. Utifrån detta syfte har vi följande frågeställningar: ”Varför väljer man som journalist att blogga?”, ”Har bloggen blivit ett journalistiskt verktyg? På vilket sätt?”, ”Kan bloggen hjälpa journalisten att skapa ett varumärke?” och ”Kan bloggande journalister vara en tillgång för en nyhetsredaktion?”. Vi har undersökt detta genom en kvalitativ metod, och har genomfört semistrukturerade intervjuer med fem verksamma journalister som bloggar. De teorier vi använt oss av handlar om webbjournalistik, identitet och marknadsföring. Dessa har vi sedan kopplat samman med resultatet av våra intervjuer. Vår analys visar att det finns flera olika faktorer som gör att en journalist väljer att blogga. Dessa är bland annat syftet att marknadsföra sig själv eller sin redaktion, integrera med sin publik och dela med sig av material som inte kommer med i journalistens ordinarie medium. Våra respondenter var alla överens om att bloggen fungerar bra som ett journalistiskt verktyg, vilket hjälper dem i deras arbetsliv.

Hot och trakasserier mot journalister har under våren 2017 blivit mycket uppmärksammat. Denna undersökning syftar till att undersöka opinionsbildande journalisters upplevelser och erfarenheter av hot och trakasserier i deras yrkesverksamhet. Opinionsbildande journalister är en grupp inom den journalistiska yrkeskåren som är särskilt utsatt. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med sex verksamma journalister.   Vi har i uppsatsen utgått från följande frågeställningar: Hur ser hoten/trakasserierna ut och vilka medel används för att framföra dessa? Vilka konsekvenser har hoten/trakasserierna fått för deras privatliv samt yrkesutövning? Vilka strategier har journalisterna utvecklat för att kunna fortsätta utföra sitt arbete trots hot och trakasserier? Vad tror journalisterna att hoten/trakasserierna kan innebära för den oberoende journalistiken och det öppna samhället? När vi analyserat journalisternas levda erfarenheter och upplevelser har vi använt oss av copingstrategier i syfte att se hur de hanterar påfrestande situationer. Vi har i vårt arbete även varit intresserade av om och i så fall hur hotbilden mot journalister påverkar yrket i stort samt i förlängningen även demokratin. För att analysera detta har vi använt oss av demokratimodellernas olika krav på journalistiken. Resultatet av undersökningen visar att det är vanligt att man som opinionsbildande journalist får motta hot eller trakasserier. Samtliga intervjupersoner menar att den digitala utvecklingen med sociala medier har påverkat hotens karaktär och även gjort det lättare för de som hotar eller trakasserar att nå fram till journalisterna. Hoten och trakasseriernas förekomst leder till en viss självcensur och att journalisterna periodvis undviker vissa ämnen för att få en andningspaus. Det här kan i förlängningen få allvarliga konsekvenser för journalistikens demokratiska uppdrag. Journalisterna påverkas även på ett privatrelaterat plan. Samtliga av respondenterna menar att hot och trakasserier har blivit en del av den redaktionella vardagen, men det är ovanligt att journalisterna överväger att byta yrke helt.

The purpose of this work is to investigate collaboration between journalists and librarians.These two groups meet in the archives of the modern newspapers.The theoretical part deals with the functions which society has given journalism and the libraries. A comparison is made between the two groups and the author notes resemblance anddifferences.The practical part is an investigation of some journalists at Boras Tidning, a Swedish newspaper. They have answered questions about their usage of the archive which has an educatedlibrarian. As this has not been the case for more than four years, the work of the journalists haschanged in different ways. Advantages and disadvantages are presented.

I denna uppsats har jag undersökt utländska nyhetsbyråer verksamma i Sverige och huruvida de har blivit mer likriktade i sina val av ämnen till nyhetstexter. Jag undersöker och diskuterar om användandet av lokala, svenska journalister kan motverka en sådan likriktning. I min undersökning har jag främst utgått från teorin om homogenisering eller likriktning. Mina frågor handlar främst om ämnesvalets förändring och om journalistens möjlighet att påverka innehållet. För att besvara frågorna har jag använt mig av kvalitativa intervjuer och en kompletterande textanalys. Textanalysen har genomförts för att jag ska kunna jämföra nyhetsbyråernas material på ett konkret sätt och ta reda på vilken roll den enskilda journalisten har, samt hur materialet skiljer sig åt. Sammantaget har jag intervjuat sex lokala journalister som arbetar på de största utländska nyhetsbyråerna. Dessutom har jag intervjuat två utrikeskorrespondenter som arbetar här i Sverige. I min textanalys har jag undersökt sex artiklar som de utländska nyhetsbyråerna publicerade i samband med valet 2010. Resultatet visar att det finns tecken på en ökad fokusering kring stora händelser och att nyhetsbyråerna använder samma typ av källor och intervjupersoner, vilket pekar på ett likriktat ämnesval . Samtidigt finns det möjligheter att särskilja sig från de andra nyhetsbyråerna, bland annat genom en användning av lokala journalister. De lokala journalisterna har möjligheter till att välja ämnen och de kan också använda sin bakgrund och sitt kontaktnät till att hitta nya ämnesuppslag. På så vis bidrar det att materialet blir mindre homogent.

Abstract   Hot mot journalister är inget nytt fenomen. Däremot är debatten kring denna problematik mer aktuell än någonsin. Samtidigt råder det en viss brist på vetenskapliga undersökningar, som går på djupet vad gäller enskilda journalister och deras erfarenheter av hot. Det huvudsakliga syftet med denna uppsats är därför att utforska åtta journalisters upplevelser i samband med sådana. Utöver detta kommer jag dessutom att analysera hotupplevelserna utifrån journalistikens uppgifter enligt olika demokratimodeller.  Mina teoretiska verktyg består vid sidan av teorier rörande olika demokratimodeller och deras syn på journalistik av känslo- och problemfokuserade copingstrategier mot vilka jag kommenterar journalisternas upplevelser. Vad gäller metod har jag intervjuat respondenterna i enlighet med en semistrukturerad intervjuform samt använt mig av en kvalitativ innehållsanalys. När det kommer till frågan om hur mina respondenter påverkas av hot på ett mentalt plan är några av fallen särskilt anmärkningsvärda. En av journalisterna talar i termer av en slags depression medan en annan berättar att han, som en konsekvens av de hot han utsatts för, ibland överreagerar i helt oskyldiga situationer. Samtidigt har ingen av de journalister, som ingår i denna undersökning, någonsin övervägt att ge upp sitt yrke och det är dessutom relativt ovanligt att man avstår eller modifierar en text på grund av rädsla för repressalier. Mina resultat visar dock att hot mot journalister samt eventuella konsekvenser kan ha en negativ effekt på olika demokratiska ideal. Frågan huruvida dessa hot utgör ett demokratiskt problem är på samma gång en komplex fråga, som är beroende dels av vilka journalistiska uppgifter anammad demokratimodell kräver och dels på situation. Till sist har arbetsgivaren och redaktionerna ett stort ansvar över att hörsamma sina arbetstagare och tillgodose deras behov av stöd och samtal vid upplevelser av hot. Såväl min uppsats, som tidigare forskning, visar att detta inte alltid fungerar som det borde.

The study - Hur skapas en journalist? - examines why so many people choose to turn tothe journalist profession when the conditions for a secure position on the labor market ispoor. The study also highlights how recently graduated journalist perceives their temporary and insecure position on the labor market. The study was performed trough ten biographical interviews with recently graduated journalists. Via the interviews I examined what has formed the individuals to perceive journalism as a rational or pragmatic choice for a career. The study shows that journalists, who come from families with high cultural capital, have been shaped by a particular culture of education, which focuses on education as a step towards selfrealization. The individuals have therefore taken career decisions among what they find developing. In the study, I found that the journalists have undergone two different types of life courses. There are the journalists who followed a more linear life course to the profession, and the ones who have undergone a more “crooked” life course. The linear life course is characterized by the fact that the individuals relatively early after highschool started to study journalism. These individuals, who followed the linear life course, have had a more straight forward way to the occupation mainly because of their social network. They have, through their social network, had the journalistic profession placed on their horizon of action because they either have parents who are journalists or because they have worked with the profession at some point. Those individuals whohave followed a crooked life course have not seen journalism as an obvious career choice, but the profession has progressively placed itself on their horizon of action because of past experiences. They have traveled, moved, worked and studied a variety of classes, mainly classes whit focus on languages and creative writing, before they started to study journalism. These past experiences have formed the individuals to perceive journalism as a pragmatic or rational career choice. I also find indications that the journalists who have undergone a more crooked life course find their insecure and temporary situation on the labor market less problematicthan the ones who have followed a linear life course. I suggest that the journalists whohave undergone a crooked life course have developed a higher tolerance towards a precarious and temporary situation on the labor market, their previous flexible life course have given rise to a higher tolerance of uncertainty. In other words, their pastlives has partly formed them to want to become journalists, but also made them more suitable for a temporary labor market.

No description available.

Problemformulering och syfte: Syftet med denna uppsats är att studera hur PR-konsulter uppfattar sina arbeten och relationer med journalister i kontext till de förändringar som skett inom journalistiken. Syftet är sprunget ur att det skett förändringar inom journalistiken, där journalister numer tvingas att förhålla sig till nya förutsättningar, där de måste producera mer material till en lägre kostnad, vissa forskare och tidigare studier pekar på att det lett till ett ökat behov av färdigpaketerade nyheter. Anledningen till att vi valt att studera just PR-konsulter och inte andra arbeten inom den kommunikativa sfären är dels att allmänheten har ett betydligt lägre förtroende för PR-konsulter, än exempelvis informatörer. Det finns även studier som indikerar att PR-konsulter idag har en rutinmässig och regelbunden samverkan med journalister, vilket är en ytterligare motivering till att vi valt att studera PR-konsulerna. Metod och material: I denna studie har vi använt oss av samtalsintervjuer för att få fram vårt resultat. Dels användes en intervjuguide, men det uppstod även frågor under intervjuerna som då ställdes till intervjupersonerna.  Materialet består av nio stycken intervjuer, från lika många PR-konsulter som arbetar med medierelationer, dessa intervjuer utfördes på sju stycken PR-byråer belägna i Stockholm.   Huvudresultat: Studien visar att det existerar två olika perspektiv bland de PR-konsulter som ingått i studien. Oavsett vilket perspektiv PR-konsulten kan sägas förespråka visar studien att medielogiken har en väldigt stor betydelse på hur PR-konsulter resonerar kring medierelationer. Det gäller att paketera en nyhet så att det blir intressant för den journalist som kan tänkas skriva om det. Studien visar också att PR-konsulternas roll i detta medielandskap handlar om att hjälpa och underlätta för journalisterna. Det finns indikationer att de känner till journalisternas nuvarande situation och de  lägger stor vikt vid att hitta den journalist som kan tänkas vara intresserad av nyheten. Ett annat intressant resultat denna studie visar är att vissa PR-konsulter i studien uppfattar att journalisterna ändrat sina uppfattningar om PR-konsulter och har mer förståelse för dessa.

Syftet med vår studie var att studera varför snedrekrytering till högskolan existerar och som ger upphov till homogena universitets - och högskoleutbildningar i Sverige. Siffror från officiell statistik visar på att det råder en över - och underrepresentation bland personer med svensk respektive utländsk bakgrund på olika utbildningar men också inom olika yrkeskårer. För att undersöka detta vidare har vi valt att studera yrkesgrupperna journalister och tandläkare som är två yrkesgrupper som utmärker sig extra i denna över - och underrepresentation utifrån etnisk bakgrund. Vi ville studera hur dessa individer resonerar kring sina valda yrken för att ta reda på vilka bakomliggande faktorer som är till grund för deras karriärval och om detta kan förklara snedrekryteringens maskineri. Vi ville även ta reda på vad som utmärker de två olika yrkesbanorna i relation till vad som ligger till grund för det intervjupersonerna betraktar som framgångsfaktorer. De forskningsfrågor vi utgått ifrån är; Hur resonerar intervjupersonerna från de två valda yrkesgrupperna om sina studie- och yrkesval? samt Vilka framgångsfaktorer lyfts upp som särskilt betydelsefulla för respektive yrkeskår? I studien har vi valt att använda oss av en kvalitativ forskningsmetod och totalt har sju personer intervjuats, däribland yrkesverksamma tandläkare och journaliststudenter. Enligt resultatet har den etniska och socioekonomiska bakgrunden stor betydelse för individernas förhållningssätt till sina utbildningsval men också vilka resurser de betonar som särskilt viktiga för att klara sig i respektive bransch.