Syftet med min undersökning var att ta reda på hur pedagoger tillsammans med barnen på förskolor med Grön Flagg certifikat arbetar med nedskräpningsfrågor och källsortering. Jag använde mig av semistrukturerade intervjuer och sex pedagoger som arbetar på Grön Flagg förskolor. Av resultaten framgår att man på Grön Flagg förskolor arbetar relativt kontinuerligt med nedskräpningsfrågor och källsortering tillsammans med barnen. Pedagogerna anser att det är två bra sätt att arbeta med miljö då det är konkret och något som kan väcka intresse för miljöfrågor hos barnen. Resultatet visar också vikten av att låta barnen vara delaktiga och ha inflytande över arbetet med nedskräpningsfrågor och källsortering. Något som också framkommer av undersökningen är att barnen har blivit mer intresserade och medvetna om miljön tack vare deras arbete med miljöcertifieringen Grön Flagg. / The purpose of this study was to examine how pre-school teachers at pre-schools with Green Flag certification work together with the children concerning questions about littering issues and recycling. I used semi-structured interviews and six teachers were interviewed, all working at pre-schools with Green Flag certificate. The results show that they work relatively constantly with littering issues and source separation with the children. Pre-school teachers believe that these are two good activities because they are tangible and something that can spark interest in environmental issues among children. The results also show the importance of allowing children to be involved and have a say in the work of littering issues and recycling. What also emerges from the survey is that children have become more interested and aware of the environment through their work with Green Flag.

In the residual waste bags in the municipality of Halmstad, only 28% of the waste was sorted correctly according to the pick analysis from spring 2018. In the municipality's new waste plan from 2019, one of the objectives is that this number should be 75% in 2025. Our aim with this study is to provide a basis on what it takes to get more inhabitants in Halmstad to sort their waste correctly. We hope that our results will be useful for Halmstad’s municipality in their work to achieve objective 2.1 in the new waste plan. Our main study question is: What would be required to get residents in Halmstad to sort their waste to a greater degree? To get answers to these questions, we conducted telephone and physical interviews with residents of the Vallås district in Halmstad. Our results from the interviews show that women recycle more than men, those who live in detached house/townhouses and co-operative apartment recycle more than those who live in rented apartment, age group 18-35 recycled the least and the ones over 65 years recycled the most. The main reason why people recycle is for the sake of the environment. Of those who did not recycle at least one fraction, most said that it is either because they could not manage to or that they have too far to a recycling station. According to our study, there are clear differences between different groups of inhabitants and their recycling habits, which means that you have to insert different actions for different groups. Some appropriate actions could be to inform about source separation more often on tv and in newspapers and to provide information in more languages. / I påsarna för restavfall i Halmstads kommun var det endast 28% av avfallet som var rätt sorterat enligt plockanalyser från 2018. I kommunens nya avfallsplan från 2019 är ett av målen att den siffran ska ligga på 75% till år 2025. Vårt syfte med denna studie är att ta fram ett underlag om vad som kan få fler invånare att källsortera, som Halmstads kommun kan jobba vidare med för att kunna uppnå mål 2.1 i den nya avfallsplanen. Vår huvudfrågeställning är: vad skulle krävas för att få invånare i Halmstad att sortera sitt avfall i högre grad? De tre underfrågeställningarna är följande: Finns skillnader mellan olika grupper av invånare gällande hur de källsorterar sitt avfall? Av vilken anledning källsorterar de som redan gör det idag och av vilken anledning källsorterar inte de som inte gör det idag? Hur bra kunskap har invånarna om källsortering? För att få svar på dessa frågeställningar genomfördes telefon- och fysiska intervjuer med invånare i Vallås; en stadsdel med en mångfald av människor som kan representera hela Halmstad. Till dessa använde vi oss av en enkät med 23 frågor om personerna och deras källsorteringsvanor. Enkäten innehöll både kvalitativa och kvantitativa frågor för att få så bra svar som möjligt. Majoriteten av de fysiska mötena ägde rum på ICA Supermarket i Vallås och personerna valdes ut slumpmässigt. Svaren sammanställdes i Excel och det var där diagrammen till resultatet framställdes. Våra resultat från intervjuerna visar att kvinnor källsorterar mer än män, de som bor i villa/radhus och bostadsrätt mer än de som bor i hyresrätt, åldersgruppen 18–35 källsorterar minst och de över 65 år mest. Den främsta anledningen till att folk källsorterar är för miljöns skull och av de som inte källsorterar samtliga fraktioner uppgav de flesta att det antingen beror på att de inte orkar eller att de har för långt till en återvinningsstation. Majoriteten av de tillfrågade tyckte att de har fått tillräckligt med information från kommunen för att kunna sortera rätt, men knappt hälften kände till att det finns lag på att man ska källsortera och knappt en tredjedel hade hört talas om den kommunala avfallsplanen. Enligt vår studie finns det tydliga skillnader mellan invånares källsorteringsvanor vilket betyder att olika åtgärder måste sättas in för olika grupper. Till exempel skulle det behövas mer information om källsortering på radio, tv och nyheter och även information på fler språk till de som inte kan svenska. Vår förhoppning är att Halmstads kommun ska få användning av vårt resultat i deras arbete för att få fler invånare att sortera sitt avfall rätt.

<p>Det framgår av en mängd opinionsundersökningar att vi svenskar ser oss som miljömedvetna. Ett sätt att värna om miljön är att källsortera. I kvarteret Topasen 1&2 i Norrköping har det införts källsortering i miljörum på gården men möjligheten att använda sopnedkasten finns kvar. I denna uppsats undersöks med hjälp av intervjuer och en enkät vad som styr de boendes val av sopsystem samt hur hyresgästerna påverkas av att kunna välja. Uppsatsen syftar till att undersöka om de boende i området gör så mycket för miljön som de tycker att de borde göra samt om deras beteende stämmer överens med vad de säger att de gör. Av undersökningen framkom bland annat att de flesta hushållen som deltagit i undersökningen ser sig själva som miljömedvetna samtidigt som det är få som källsorterar fullt ut eller tänker på miljön när de handlar dagligvaror. Många av de boende svarade att de skulle kunna göra mer för miljön än vad de gör idag samtidigt som det finns de som källsorterar för att rättfärdiga sina beteenden på andra miljöområden. Det som styr de boendes val av sopsystem kan vara inre drivkrafter som till exempel vanor, intressen, engagemang eller attityder. Även yttre drivkrafter som in-formation och organisation påverkar de boende.</p>

<p>Den svenska lagstiftningen lägger en stor del av ansvaret och kostnaderna för källsortering på hushållen trots att det inte finns några formella tvång. Den här uppsatsen bygger på en enkätundersökning som utförts på hushåll i Linköping och undersöker varför många hushåll frivilligt källsorterar och bidrar till den kollektiva nyttan miljön. Detta analyseras först utifrån individens ansvarskänsla för miljön, där syftet är att undersöka om detta kan fungera som en förklarande faktor till att individer källsorterar. För att få in ytterligare ett perspektiv på analysen beaktas även individens uppfattning om att han gör nytta när han källsortera, genom ett experiment där respondenterna får ta ställning till hur han förhåller sig till källsortering efter ny kritisk information.</p><p>Respondenternas uppfattning om att källsortering är miljövänligt verkar ha betydelse för deras motivation till att källsortera. Vidare kan ansvarskänslan och vilken information respondenterna har tillgång till mycket väl vara viktiga faktorer för deras källsortering, även om detta inte med säkerhet går att visa i undersökningen.</p> / <p>The Swedish legislation is placing a great deal of the responsibility and costs for recycling on the households in the society despite no formal coercion. This thesis is based on a survey of households in Linköping, Sweden, and are investigating why so many households are recycling, and thereby voluntarily are contributing to the public utility of environment. To start with this matter will be analysed with regard to the individual’s responsibility for the environment, where the purpose is to investigate if this may be an explanation to why individuals are recycling. To receive an additional perspective on the analysis the individual’s understanding that he does something good by recycling is also taken into consideration; this by an experiment where the respondents are showing how they relate to recycling after new critically information regarding this matter has been added.</p><p>The respondents’ understanding that recycling is good for the environment seems to be of some importance for their motivation to recycle. Further on may the feeling of responsibility for the environment and the information be important factors for their recycling, even though this can not be shown with certainty.</p>

<p>”Halmstads Fastighets AB” is a local real estate company investing in sustainable development. One problem though is that the domestic waste, particularly the source separation, at the three resident blocks for students’ isn´t working very well. This creates inconveniences for people and environment as well as decreasing the impression on the estates.</p><p>This project has had the ambition to improve the domestic waste and increase the amount of source separation at HFAB´s student hostels. This study is based upon earlier researches, observations, quantitative studies, inquiries made among the students living in those three areas taking part in the project and qualitative studies as well by interviewing some of those who took part in the quantitative studies. Finally a camera surveillance of the environmental disposal station at Gamletull has been installed as an attempt to improve the conditions in the area.</p><p>From a general point of view we have found out that most of the inhabitants at these three areas know how to handle their waste but few of them take their responsibility. Source separation serves as a good example, most respondents think it´s of importance to source separate and have got the knowledge how to separate the different groups of waste at the environmental disposal station. But the respondents are just good at sorting out material as glass, wrapping paper and newspapers while less than half of them sort out bulbs, energy saving bulbs, fluorescent tubes, metal packing and hard plastic packings.</p><p>This project aims at taking measures which will create a positive solution concerning waste disposal for the estate company. The information and communication between HFAB and the residents must be improved: </p><p>• Clear and distinct rules and directions.</p><p>• Each entrance and staircase is to have a host.</p><p>• New tenants get a personal reception and introduce them to the area.</p><p>• Information about how HFAB uses the rent revenues.</p><p>• The information should be given in English as well.</p><p>Among measures to be mentioned are camera surveillance to prevent permanently damage, maintenance work and to create an internet portal for student areas. </p><p>We are satisfied with the result this project has come to hand and look forward to contributing to some progress of this problematic issue.</p>

Den svenska lagstiftningen lägger en stor del av ansvaret och kostnaderna för källsortering på hushållen trots att det inte finns några formella tvång. Den här uppsatsen bygger på en enkätundersökning som utförts på hushåll i Linköping och undersöker varför många hushåll frivilligt källsorterar och bidrar till den kollektiva nyttan miljön. Detta analyseras först utifrån individens ansvarskänsla för miljön, där syftet är att undersöka om detta kan fungera som en förklarande faktor till att individer källsorterar. För att få in ytterligare ett perspektiv på analysen beaktas även individens uppfattning om att han gör nytta när han källsortera, genom ett experiment där respondenterna får ta ställning till hur han förhåller sig till källsortering efter ny kritisk information. Respondenternas uppfattning om att källsortering är miljövänligt verkar ha betydelse för deras motivation till att källsortera. Vidare kan ansvarskänslan och vilken information respondenterna har tillgång till mycket väl vara viktiga faktorer för deras källsortering, även om detta inte med säkerhet går att visa i undersökningen. / The Swedish legislation is placing a great deal of the responsibility and costs for recycling on the households in the society despite no formal coercion. This thesis is based on a survey of households in Linköping, Sweden, and are investigating why so many households are recycling, and thereby voluntarily are contributing to the public utility of environment. To start with this matter will be analysed with regard to the individual’s responsibility for the environment, where the purpose is to investigate if this may be an explanation to why individuals are recycling. To receive an additional perspective on the analysis the individual’s understanding that he does something good by recycling is also taken into consideration; this by an experiment where the respondents are showing how they relate to recycling after new critically information regarding this matter has been added. The respondents’ understanding that recycling is good for the environment seems to be of some importance for their motivation to recycle. Further on may the feeling of responsibility for the environment and the information be important factors for their recycling, even though this can not be shown with certainty.

Vi ville, i och med denna uppsats, ge en beskrivning av de problem och konflikter som kan uppstå mellan fartyg, hamn och kommun gällande deras källsorteringssystem då tydliga regler för detta saknas. Studien utfördes med syftet att beskriva problemen utifrån de olika aktörernas perspektiv. Metoden som vi använde oss av var en kvalitativ studie med ett antal halvstrukturerade intervjuer. Vi valde denna metod eftersom den lämpar sig bäst för det valda ämnet då det inte finns mycket litteratur att stödja sig på. Resultatet vi kom fram till visade sig vara som väntat, ett befintligt problem som alla de inblandade aktörerna upplevt. Det som överraskade oss mest var att problemen hade en betydligt större omfattning än vad vi trott från början. Det som alla aktörerna påpekade var att problemen med källsortering måste uppmärksammas och med tiden lösas på ett, för alla inblandade parter, smidigt sätt. / With this thesis, we would like to present the problems that might arise, for vessels, ports and municipalities, due to the fact that there are no rules regulating the interaction between vessels and shoreside garbage management. The problem will be described from the different participants’ point of view. The method used in this thesis, is based on a qualitative study where different interviews have been made. We elected this method because it is best suited for the purpose of the chosen subject. The result will mostly be based on material from interviews since there is only a limited amount of literature to refer to. Our result point to, as was expected, an existing problem. The extent of the problem was not clear to us in the beginning of the study, but as the process went along we quickly became aware of the proportions of the problem. All participants’ have pointed out the importance of drawing attention to the problem and hopefully finding a solution.

Skellefteå kommun införde 2005 källsortering av matavfall, de har vid två tillfällen sedan dess genomfört plockanalyser för att se hur noggrant invånarna sorterar sitt avfall. Man såg då att det utsorterade matavfallet hade hög renhet men i det brännbara fanns det fortfarande kvar en del matavfall. Detta bör förbättras.I denna uppsats undersöks hur källsorteringen har utvecklats, vilken information invånarna har fått och hur andra kommuner arbetar. Vilka slutsatser kan dras utifrån detta och vad kan man göra för att förbättra källsorteringen av matavfall?Information har samlats in från Skellefteå kommun och tre andra kommuner har tillfrågats hur de arbetar med källortering av matavfall. Dessutom har litteraturstudier gjorts om hur männi-skor ändrar sina vanor.Det har visat sig att det inte är en stor vaneförändring att källsortera matavfall, svårigheten ligger i att upprätthålla källsorteringen till den har blivit norm. Uppsatsen innehåller konkreta förslag på hur man kan förbättra det som anses vara problem med att källsortera och tips på hur intresset för att källsortera matavfall kan ökas. / Skellefteå municipality began in 2005 with source separation of food waste they have on two occasions since then had picking analyses done to see how carefully people sort their waste. They saw that the separate fraction of food waste was good but in the combustible, there were still food wastes left. This needed to be improved.This essay examines how the source separation has developed and what information inhabit-ants have received and also how other municipalities are working with this. What conclusions can be drawn from this and what can we do to improve source separation of the food waste?Information has been collected from Skellefteå municipality and three other municipalities have been asked how they work with source separation of food waste. In addition, literature studies of how people change their habits have been done.It has been shown that there is a major change in habits to sort out food waste, the difficulty lies in maintaining source separation until it has become the norm. The paper contains specific proposals on how to improve that´s considered being the problems with source separation and ideas on how the interest in separating food waste can be improved.

Bakgrunden till undersökningen är att undersöka hur KAUs källsorteringssystem fungerar ur studenternas synvinkel. Genom analyser av vad teori säger om beteenden, vanor, attityder och kunskaper om källsortering från en enkätstudie på 1’200 av KAUs studenter, ska denna uppsats försöka besvara vad dessa studenter anser om och vilka kunskap de har av KAUs källsorteringssystem.                                       För att ta reda på vad teori säger om detta har jag undersökt vad Naturvårdsverket säger om miljömässiga beteenden och hur de fungerar ihop med källsortering. Jag har även hur undersökt det kan kopplas ihop med nutidens livsstil så som vi lever i dagens konsumtionssamhälle.   Syftet med denna uppsats är att försöka belysa och undersöka om miljömedvetenhet i vardagslivet finns bland dagens studenter på KAU. Resultatet kommer att framkomma via den undersökande enkätstudien .   Huvudresultatet av denna undersökning är att många av dagens studenter vet om hur KAUs källsorteringssystem fungerar och flertalet anser att det är viktigt med källsortering. Det som många studenter idag anser om källsorteringssystemet är att det är bra att det finns i dagens utformning och att det fungerar relativt lätt, samt att källsorteringen som ingår i det vardagliga beteende är enkelt att hålla på med. Det verkar dock som om man källsorterar bättre när man har folk runt omkring sig än när man är hemma själv. / The background to the study is to investigate how source separation system works from the students' point of view. Through analysis of what the theory says about behaviors, habits, attitudes and knowledge of source separation from a questionnaire study on the Thimbles 1'200 students, this essay will attempt to answer what these students think about and what knowledge they have of source separation systems. To find out what the theory says about this, I investigated what the Naturvårdsverket says about environmental behaviors and how they work together with recycling. I have also examined how it can be paired with today's lifestyle so that we live in today's consumer society. The purpose of this essay is to try to illuminate and explore the environmental awareness in everyday life are among today's students at KAU. The result will be produced by the exploratory survey. The main result of this study is that many of today's students know how Thimbles source separation system works, and most believe it is important to source separation. What many students today believe the source separation system is that it is good to have in today's design and it works fairly easily, and sorting as part of the everyday behaviour is easy to get involved with. However, it seems that you sort source better when you have people around them than when you are home alone.

Detta är en studie i hur ett miljörum kan användas för att kommunicera ochunderlätta för användare att sortera sitt avfall. I det långa loppet är målsättningenatt ytterligare motivera och öka deras intresse för källsortering.Till denna studie har ett miljörum tillhörande SGS Studentbostäder i Göteborgvalts ut. För närvarande kommunicerar inte rummet tydligt sitt syfte och har flerabrister som orsakar låg användbarhet.Fokuset i studien har varit att förbättra användbarheten av rummet och också göradet mer attraktivt. Frågeställningen som har besvarats är ”Hur kan ett miljörumutformas så att det på ett effektivt sätt kan kommunicera och underlätta föranvändaren att snabbt sortera rätt och därmed bli mer användbart?”Genom att kombinera resultaten från litteraturstudien och den empiriskaundersökningen har denna studie resulterat i två olika designförslag på detundersökta rummet. Båda designförslagen föreslår hur de problem somidentifierades under den empiriska studien av rummet kan lösas men på lite olikasätt beroende på förutsättningar för det specifika rummet. Den övergripandedesignidén har varit att introducera en tydlig och genomgående färgkodning medomsorg för små detaljer med stor betydelse. / This is a study in how a room for recycling can be designed as a way tocommunicate and make it easier for users to sort their waste. The long-termgoal for the room is to further encourage the users and increase their interestfor recycling. For this study a room for recycling at SGS Studentbostäder inGothenburg has been chosen. Currently, the room does not communicate itspurpose clearly, and has several problems causing low usability.The main focus of this study is to improve the usability of the room, and also tomake it more attractive. The research question that has been answered is “Howcan a recycling room be designed so that it can communicate and make it easierfor the user to quickly and efficiently sort their waste; and thus become moreusable?”By combining the results of both a literature review and empirical investigations,this study have resulted in two different design suggestions for the investigatedroom. Both design suggestions addresses the problems that were identified duringthe empirical study of the room, but in slightly different ways depending on thelevel of change that is wanted by the property owner. The overarching design ideahas been to introduce a clear and thorough color coding, with attention to smalldetails that have big impact.