Vårt examensarbete har som syfte att undersöka förskole- och grundskolebarns föreställningar om källsortering samt sophantering. Syftet är även att ta reda på hur barn tänker om ämnet sopor/skräp, vad är skräp enligt dem och varför sorterar vi våra sopor? Examensarbetet utgår ifrån kvalitativa intervjuer av tio barn från förskolan respektive grundskolan. Efter bearbetning av intervjusvaren presenterar vi dem i stapeldiagram där man kan se likheter och skillnader mellan ålderskategorierna. Därefter har vi genomfört olika jämförelser bland några av barnen för att se om det är ålder, kunskaper eller intresse som är beroende av vad barnen svarar. Resultatet av vår undersökning visar att grundskolebarnen har i stora drag mer kunskap om sophantering än förskolebarnen. Slutsatsen vi kan dra av vår undersökning är att åldern egentligen inte har någon större betydelse för kunskapen utan vi har kommit fram till att det handlar till stor del om intresse och engagemang för kunskapsområdet.

Insamlingen av använda plastförpackningar varierar mellan de svenska kommunerna. Tidigare studier har undersökt de regionala skillnaderna utifrån antagandet att faktorerna bakom insamlingen av återvinningsbara material har samma inverkan på graden av insamling oberoende av storleken på kommunerna. Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka faktorer som kan bidra till att förklara insamlingen av plastförpackningar bland svenska kommuner, samt att analysera om betydelsen av dessa faktorer skiljer sig åt mellan större och mindre kommuner. Med hjälp av data från 242 kommuner för åren 2011–2015 delades Sveriges kommuner upp i större respektive mindre kommuner (enligt SKR:s klassificering). Genom regressionsanalys (OLS) av ovan nämnda paneldataset går det att jämföra och identifiera skillnader. Resultaten visar att det finns skillnader i bakomliggande faktorer till insamlingen av plastförpackningar. Specifikt framkommer att i båda fallen är insamlingen av plastförpackningar (i kilogram per invånare) högre i kommuner med relativt sett lägre ekonomisk standard samt högre medelålder. Det finns dock även viktiga skillnader mellan större och mindre kommuner, inte minst i form av att policyvariabler tenderar att ha mer framträdande effekter på källsorteringen i mindre kommuner jämfört med större. Mindre kommuner som infört viktbaserade avgifter samt har ett högt antal återvinningsstationer per invånare har en statistiskt signifikant högre källsortering. Motsvarande policyeffekter kunde inte uppvisas för de större kommunerna.

Idag behöver världen minska utvinningen av jordens resurser på global nivå. FN och världens länder möttes 2015 för att ta fram Agenda 2030, en agenda som bidrar till hållbar utveckling. Med hjälp av Agenda 2030 ska världens länder uppnå ett mål som bidrar till en social, ekonomisk och miljömässigt hållbar utveckling. Svenska byggsektorn står för den största mängd avfall som genereras i samhället varför åtgärder relaterad till minskning av avfall måste prioriteras. Naturvårdsverket har tagit fram en avfallsplan i enlighet med EU: avfallsdirektiv för att främja bygg- och rivningsavfall som genererar en stor mängd av avfall. NCC (Nordic Construction Company) är ett ledande bygg och fastighetsföretag som är verksamma i Norden. Företaget stödjer agenda 2030 och beskriver årligen i deras årsredovisning hur de jobbar med hållbar utveckling. NCC:s hållbarhetsmål och deras strategi följs upp och redogörs regelbundet. NCC arbetar ständigt för att minska mängden avfall som genereras i byggproduktion. Företaget samarbetar med avfallföretaget Ragn-Sells som hanterar avfallet som uppstår. Det som har framkommit i det här arbetet är att det finns stora potentialer att minska mängden brännbart material på byggarbetsplatsen. Brännbart material består främst av trä, plast, papper och wellpapp som kan sorteras i separata fraktioner och därefter återvinnas. Genom sortering i fraktioner ökar materialåtervinning och parallellt minskas dessutom förbränning av avfall vilket ger stora ekonomiska och miljömässiga vinster för NCC. Enligt utförda ekonomiska och miljömässiga beräkningar av mängd avfall på två av NCC:s projekt (Stationslunden och Mörbylund) fram kom det att NCC kan genom sortering av material kan minska mängden avfall upp till 55 procent. Minskning av mängd avfall med 55 procent är en jämförelse mellan Stationslundens genererade avfall till referensprojektet i Mörbylund som hade bäst hanteringsavfall. Källsorteringen kan i första hand lösas genom NCC:s interna åtgärder vilket det här arbetet har påpekat. Det finns också möjligheter att påverka mängden avfall externt genom att NCC börjar ställa högre krav på deras leverantörer för att arbeta mot en hållbar utveckling där mängden brännbart avfall ska minskas. De framkomna åtgärdsförslagen som det här arbetet redovisar kan NCC använda sig av för att förbättra sin källsortering. Ytterligare kan även andra byggföretag inom byggproduktion använda sig av åtgärdsförslagen för att öka källsorteringen som gynnar samhället i sin helhet.

Hållbar utveckling är en vision som hela världen eftersträvar att uppnå. Hushållsavfallshanter-ing är ett sätt för att uppnå en hållbar samhällsutveckling. Bra kunskap, information och sam-verkan mellan olika aktörer är ytterst nödvändigt för att kunna uppnå en hållbar samhällsut-veckling. Syftet med fallstudiet är att kartlägga en del av stadsdelen Augustenborg i Malmö för att se över hur hushållsavfallshantering fortskrider. Det är även vårt syfte att identifiera möjligheter och hinder för en ökad källsortering i området. Genom enkätundersökning och intervjuer har vi samlat information om hur olika faktorer påverkar avfallshantering i Augus-tenborg. Resultatet visar att det finns olika faktorer som påverkar avfallshanteringssystemet och dessa är inte bara det formella faktorer som till exempel regler och lagar men också andra faktorer som människans attityder har stor betydelse. / Sustainable development has become a major concern all over the world. Household waste management is one of the solutions to attain a sustainable development and community. It is today of great importance to have the proper knowledge, information and coordination be-tween different sectors and organizations in order to attain a sustainable development. This case study aims to investigate an area in Augustenborg, Malmö in order to analyze their existing waste management system. It is even our intention to identify the development pos-sibilities and obstacles of waste management in the area. Through survey and personal inter-views, we were able to gather information on different factors and variables that affect waste management system in Augustenborg. The results suggest that there are various factors that affect waste management, and these are not just formal factors, such as rules and regulations but also other factors, such as human behaviour.

Restaurangbesök blir allt vanligare i takt med en accelererande urbanisering och ökad ekonomisk tillväxt. Urbaniseringen och konsumtionssamhället genererar stora mängder avfall. Sverige anses som unika i sammanhanget efter att det globalt publicerats uppseendeväckande fakta om hur Sverige är i ”brist på avfall” och behöver importera avfall från andra länder. Svenskar porträtteras ofta som skickliga på att källsortera, men hur ser det ser ut på svenska restauranger? I den här intervjustudien är fokus på hur källsorteringen går till på restauranger. Totalt har 14 intervjuer genomförts, tio intervjuer med restauranganställda, tre med miljöförvaltningar från olika städer samt en avfallsanläggning för att jämföra förutsättningar och syn på källsortering på restauranger. Intervjuerna har analyserats efter två beteendeteorier kompletterat med en syn på organisationskultur och cirkulär ekonomi. Resultatet visade att det finns en stark positiv inställning till källsortering bland restaurangpersonalen men att förutsättningarna för källsortering är ett för stort hinder, vilket resulterar i att enbart hälften av alla restauranger idag sorterar. Kommunikationen mellan restaurang och kommun måste bli bättre, relation dem emellan mer jämlik och de olika parterna måste bli mer öppna för att förstå varandras svårigheter och förutsättningar. / Restaurant visits are becoming increasingly common and proportionally in line with accelerated urbanization and increased economic growth. Urbanization and the consumer society generate large amounts of waste, but is this a problem? Sweden is considered unique regarding the waste issue after a news story went viral about Sweden's "lack of waste" and need to import waste from other countries. Swedes are often portrayed as skilled at recycling, but how does Swedish restaurants handle their waste? In this interview study I have chosen to raise the issue of recycling in restaurants. Ten interviews have been conducted with restaurant staff and four with environmental administrations from three different cities to compare the conditions and views of recycling in restaurants. The interviews have been analysed following two behavioural theories and complemented with a view on organizational culture and circular economics. The result shows that there is a strong positive attitude towards recycling among restaurant staff but that the barriers found in the prerequisites are considered too large, resulting in only half of the restaurants recycling. Communication between restaurants and municipalities need to become more equal and the parties become more open to understanding each other's difficulties and conditions.

Uppsatsen ämnar undersöka hur sopsugen som system kan påverka dess användares relationtill avfall. För att göra detta har de teoretiska ramverken sociotekniska system och socialpraktik sammanfogats för att skapa en holistisk förståelse av hur system såsom sopsugarpåverkar både samhället och individen. Användare av sopsugen i Bo01 och Brunnshög harintervjuats för att undersöka upplevelsen av sopsugen. Syftet har varit att få en förståelse förhur avfallet osynliggörs efter att det slängts. Sammanfattningsvis utmynnar uppsatsen i attboende påverkas av sopsugen, men utan att vara medvetna eller brydda om dess påverkan.Studien visar att sopsugen är ett diskret och sällan uppmärksammat system i de studeradebostadsområdena.Därtill har studien visat att dagens bristande relation mellan invånare och deras individuellaavfall kan resultera i att samhällets avfallsproblematik inte uppfattas. Det kan argumenterasatt individer i samhället avsäger sig ansvar för sitt avfall efter att det slängts, på grund av entilltro till systemet. Detta är inte nödvändigtvis begränsat till sopsugen somavfallshanteringssystem, utan misstänks vara övergripande för avfallshanteringssektorn / The following thesis aims to investigate how the pneumatic waste collection system caninfluence its users' relationship with waste. To achieve this, the theoretical frameworks ofsociotechnical systems theory (STS) and theory of social practice have been combined tocreate a holistic understanding of how systems like pneumatic waste collection systemsimpact both society and its individuals. Users of the system in Bo01 and Brunnshög havebeen interviewed to examine their experiences with the system. The purpose has been tounderstand how waste becomes invisible after being discarded.In summary, the thesis concludes that residents are affected by the vacuum waste system butare unaware or unconcerned about its impact. The study shows that the pneumatic wastecollection system is a discreet and rarely noticed system in the studied residential areas.Additionally, the study has shown that today's lack of a relationship between residents andtheir individual waste can result in society's waste problems not being perceived. It can beargued that individuals in society renounce their responsibility for their waste after discardingit, due to a trust in the current system. This is not necessarily limited to the pneumatic wastecollection system as a waste management system, but is suspected to be overarching for thewaste management sector.

<p> </p><p>The generation of domestic waste is at present less than 1 kg/day per person in Thailand, but generated amounts keeps steadily growing. This trend is closely connected to an increasing population and economic growth, something that is creating waste management issues. The Asian Institute of Technology (AIT) outside Bangkok has the potential of being a leader in sustainable development in the Southeast Asian region, however a substantial opportunity is being missed – best environmental practices are currently not prioritized. Only 4 % of the total waste generated on campus is recycled at AIT, 3 % is composted and 93 % is taken to the municipal waste disposal site. Fluorescent light bulbs and other hazardous household waste are disposed on the campus dumpsite. Some measures have been undertaken in order to improve the solid waste management (SWM) at AIT, e.g. a new waste collection facility has been built in the outskirts of campus, where more space is provided in order to facilitate waste separation.</p><p>The field research for this study was carried out at AIT and the goal was to examine the SWM network, the problems and to analyse the recycling habits on campus. To investigate and visualize the actors involved in the SWM at AIT, the Actor-Network theory (ANT) was applied as an analytical framework. The generation of waste is the macro actor i.e. the reason for the existence of SWM. Other actors are the AIT students and staff (produce waste), the new Campus Environment and Development Committee – CEDC (the controlling part), environmental awareness (attitude towards recycling), and waste collectors.</p><p>The results from the survey witness of that people have a positive but somewhat cautious attitude towards the sustainability of source separation. Separating waste at source is a key mechanism for solving the SWM problem but people are uncertain of how to separate each waste fraction. There is a strong need to designate a coordinator of the SWM at AIT and as long as there is a lack of leadership, a goal of environmentally sustainable practices cannot be reached. The new CEDC is currently not performing any actions towards an integrated SWM.</p><p> </p> / <p> </p><p>Idag produceras mindre än ett kilo hushållsavfall per dag och person i Thailand men mängden växer stadigt med ökad befolkning och bättre ekonomiska förutsättningar vilket leder till sophanteringsproblem. Asian Institute of Technology (AIT) i Thailand har  potential att vara en ledstjärna inom hållbar utveckling i Sydostasien men en stor möjlighet går om intet – den bästa miljömässiga tillämpningen i sophanteringsfrågan prioriteras inte. Endast 4 % av soporna återvinns på AIT, 3 % komposteras och 93 % hamnar på den kommunala soptippen. Lysrör och annat farligt hushållsavfall dumpas på universitetets soptipp. Vissa åtgärder har vidtagits för att förbättra sophanteringen på AIT, t.ex. har en ny sopanläggning byggts i utkanten av campus med ökad kapacitet för sopsortering.</p><p>Fältarbetet för uppsatsen genomfördes på AIT och målet var att kartlägga sophanteringen, nätverket kring den, problemen runtom, samt att analysera återvinningsbeteendet på detta universitetscampus. För att gestalta och utreda aktörerna som är involverade i sophanteringen på AIT, använde jag Actor-Network theory som ett analytiskt verktyg. Själva produceringen av hushållssopor är makroaktören, dvs. skälet till sophanteringens existens. Andra aktörer är studenterna och de anställda på universitetet (skapar sopor), den nya kommittén för Miljö och Utveckling på campus (den kontrollerande delen), miljömedvetenhe (inställningen till återvinning) och sophämtarna.</p><p>Resultaten från enkätunderökningen vittnar om att människorna har en positiv men försiktig inställning gentemot hållbarheten i källsortering. Källsortering är grunden för att lösa sophanteringsproblematiken men folk är osäkra på hur de ska sortera avfallet. Det finns ett stort behov av en avfallshandläggare för sophanteringen på AIT och så länge bristen på ledarskap kvarstår, kan inte målet om miljömässig hållbarhet nås. Den nya kommittén för Miljö och Utveckling på campus genomför för tillfället inga handlingar i riktning mot en integrerad sophantering.</p><p> </p>

No description available.

Det framgår av en mängd opinionsundersökningar att vi svenskar ser oss som miljömedvetna. Ett sätt att värna om miljön är att källsortera. I kvarteret Topasen 1&amp;2 i Norrköping har det införts källsortering i miljörum på gården men möjligheten att använda sopnedkasten finns kvar. I denna uppsats undersöks med hjälp av intervjuer och en enkät vad som styr de boendes val av sopsystem samt hur hyresgästerna påverkas av att kunna välja. Uppsatsen syftar till att undersöka om de boende i området gör så mycket för miljön som de tycker att de borde göra samt om deras beteende stämmer överens med vad de säger att de gör. Av undersökningen framkom bland annat att de flesta hushållen som deltagit i undersökningen ser sig själva som miljömedvetna samtidigt som det är få som källsorterar fullt ut eller tänker på miljön när de handlar dagligvaror. Många av de boende svarade att de skulle kunna göra mer för miljön än vad de gör idag samtidigt som det finns de som källsorterar för att rättfärdiga sina beteenden på andra miljöområden. Det som styr de boendes val av sopsystem kan vara inre drivkrafter som till exempel vanor, intressen, engagemang eller attityder. Även yttre drivkrafter som in-formation och organisation påverkar de boende.

De senaste åren har mängden hushållsavfall stadigt ökat. Under 2015 uppgick mängden behandlat hushållsavfall till 4,7 miljoner ton vilket är en ökning med 4 % jämfört med 2014. Detta innebär att en genomsnittlig person producerade cirka 478 kg hushållsavfall under 2015. Mycket av hushållsavfallet är felsorterat och upp till hälften av det innehåller antingen återvinningsbart material eller biologiskt avfall.Den totala mängden förpackningar som konsumerades på den svenska marknaden under 2015 uppgick till 1,1 miljoner ton. Förpackningarna bestod främst av papper, papp, kartong, wellpapp, glas och plastförpackningar. Plastförpackningarna stod för 19 % av konsumtionen. Idag är det en väsentlig skillnad på den mängden förpackningar som konsumeras och mängden förpackningar som återvinns. Till viss del beror detta på att en stor mängd felsorteras men en annan anledning är att det även finns en del förpackningar som faktiskt inte går att återvinna.Borås Energi och Miljö står i förstadiet av att införa en tredje fraktion för Borås Stad. Idag sorterar man i två fraktioner direkt i hemmet, en påse för brännbart och en för matavfall. Den tredje fraktionen ska vara till just plastförpackningar eftersom detta är något som Borås Energi och Miljö vill försöka minska. Anledningen är att man vill reducera mängden plast i sin avfallsförbränning. Detta kan ses som ett steg i riktningen för att uppfylla Borås Energi och Miljös vision om en fossilbränslefri stad.I förstudien gjordes först en litteraturstudie och sedan en intervjuserie med utvalda aktörer i samhället. Aktörerna valdes ut eftersom de med stor sannolikhet kommer att påverkas på ett eller annat sätt när en tredje fraktion införs i Borås Stad. Tre bostadsbolag, tre kökstillverkare och två energientreprenörer medverkade (inklusive Borås Energi och Miljö). Slutligen gjordes även en enkätundersökning där 50 stycken av Borås Stads invånare fick svara på frågor kring deras avfallshantering.Enligt Borås Energi och Miljös egna plockanalyser mellan 2010-2015, förekommer mycket felsortering i Borås Stad och till stor del är det just plastförpackningar som felsorteras. Dessa förpackningar upplevs av allmänheten vara svårsorterade, då de ofta består av flera olika material. På grund av detta uppstår osäkerhet kring sorteringen och då hamnar förpackningen istället i den brännbara fraktionen. I enkätundersökningen svarade 68 % av respondenterna att de slänger det avfall de är osäkra på i den brännbara fraktionen (restavfallspåsen). En slutsats av detta är att informationsspridning och motivation är något som måste styrkas i det allmänna medvetandet för att motverka denna typ av felsortering. Detta är viktigt för Borås Energi och Miljö att tänka på vid införandet av en tredje fraktion.Något som också kunnat konstateras i denna förstudie är vikten av information till berörda parter i samhället. Att involveras redan i planeringsstadiet kan bygga en grund till ett större engagemang och samtidigt stärka relationen mellan avfallsentreprenören och aktörerna. En bra kommunikation bidrar till samförstånd och mindre missuppfattningar.I dagsläge råder det delade meningar om var ansvaret ligger för att tillhandahålla ett bra källsorteringssystem. Något som dock kan konstareras är det faktum att alla parter i samhället bör involveras för att stärka samhörighetskänslan och ansvarstagande kring avfallshanteringen för att skapa bättre förutsättningar. / In recent years, the amount of household waste has increased steadily. In 2015, the amount of household waste treated amounted to 4.7 million tones, an increase of 4% compared to 2014. This means that an average person produced about 478 kg of household waste in 2015. A lot of household waste is sorted out and up to half of it contains either Recyclable materials or biological waste. The total amount of packaging consumed in the Swedish market in 2015 amounted to 1.1 million tones. The packaging consisted mainly of paper, cardboard, cardboard, corrugated board, glass and plastic packaging. Plastic packaging accounted for 19% of consumption. Today, there is a significant difference between the amount of packaging consumed and the amount of packaging being recycled. To a certain extent, this is due to the fact that a large amount of waste is sorted, but another argument is that there are also some packages that cannot be recycled.Borås Energi och Miljö is in the forefront of introducing a third fraction for Borås City. Today, two fractions are sorted directly into the home, one bag for combustible and one for food waste. The third fraction should be for plastic packaging as this is something Borås Energy and Environment wants to try to reduce. The reason is that they want to reduce the amount of plastic in its waste incineration. This can be seen as a step in the direction of meeting Borås Energi och Miljö´s vision of a fossil fuel-free city.First a literature study was conducted and then an interview series with selected actors in society. The actors were selected since they are likely to be affected in one way or another when a third fraction will be introduced in Borås City. Three housing companies; three kitchen manufacturers and two energy contractors participated (including Borås Energi och Miljö). Finally, a survey was conducted in which 50 citizens in Borås City responded to questions about their waste management.I According to Borås Energi and Miljö's own pick-up analyzes between 2010-2015, there is a lot of fault sorting in Borås City, and to a large extent, only plastic packages are sorted as sorted. These packages are perceived by the public to be black-sorted, as they often consist of several different materials. Because of this, uncertainty arises about the sorting and then the packaging ends up in the combustible fraction. In the survey, 68% of respondents answered that they throw away the waste they are unsure of in the combustible fraction (residual waste bag). One conclusion is that information dissemination and motivation is something that must be reinforced in public consciousness to counter this type of fault sorting. This is important for Borås Energy and Environment to consider when introducing a third fraction in households.Something that was also found in this study is the importance of information to actors in society. Being involved in the planning stage can build a foundation for greater commitment while strengthening the relationship between the waste contractor and the actors. Good communication contributes to consensus and less misconceptions.At day-to-day intervals, there are shared opinions about where responsibility lies in providing a good source sorting system. However, something that can be established is the fact that all parties in society should be involved in strengthening sense of cohesion and responsibility for waste management in order to create better conditions.