<p>Kalmarhem AB har uppmärksammat att det existerar ett ohållbart beteendemönster bland hyresgästerna inom studentgruppen. För att kunna bryta detta mönster avser vi att genom denna uppsats  utreda vilka attityder och beteenden som existerar bland hyresgästerna samt ge förslag på förändringar som företaget kan genomföra för att skapa en positiv beteendeförändring.</p><p>Vi avser att lyfta fram vilka åtgärder som är mest lämpliga att använda av bostadsföretag för att motivera studenter till att agera mer miljömedvetet i hemmet. För att utveckla effektiva marknadsföringsåtgärder valde vi att utreda vilka attityder som råder och hur de förhåller sig till det aktuella beteendet.</p><p>Vi har använt oss av en abduktiv ansats där vi utgått  från vår fallstudie av Kalmarhem AB. Vi har använt oss av både kvalitativa och kvantitativa undersökningsmetoder i form av en enkätundersökning, fokusgrupper, panelintervjuer, en telefonintervju och en gruppintervju samt observation för att insamla nödvändig data.</p><p>För att erhålla större förståelse för ämnet presenterar vi i referensramen de olika teorier och begrepp som ligger till grund för vår uppsats. Vi presenterar även den forskningsmodell vi utgått från i våra empiriska undersökningar.</p><p>Vi kunde konstatera att problemet med bristfällig källsortering inte härstammar från negativa attityder gentemot miljöansvar, med andra ord såg vi ett svagt samband mellan beteende och attityd. Genom analys av empiriskt material kunde vi också dra slutsatsen att det finns ett missnöje och brist på förtroende för Kalmarhem, vilket leder till att studenterna har svårare att ta till sig av företagets budskap och information.</p> / <p>Kalmarhem AB has given attention to an unsustainable behaviour pattern among student tenants. In order to change this pattern we aim to throughout this essay investigate what attitudes and behaviours that exists among the tenants and in addition give suggestions for the company to perform in order to create a positive behavioural change.</p><p>We aim to emphasise the measures that are most suitable to use by housing corporations in order to motivate students to act more environmentally friendly in their house. To develop efficient marketing strategies we chose to investigate which attitudes that prevails and how they correlate to the actual behaviour.</p><p>We have used an abductive approach with a case study regarding Kalmarhem AB, as a starting point. We have used both qualitative and quantitative methods of investigation by means of an survey, focus groups, panel interviews, a phone interview a group interview and an observation to collect relevant data.<strong> </strong></p><p>In order to gain a greater understandning of the subject there is an introduction of different basic theories and concepts in the frame of references. We also introduce a research model which we has used as a basis for the empirical research.</p><p>We can conclude that the problem with insufficient recycling does not originate from negative atitudes towards environmental responsibility, in other words we did not see a strong correlation between behaviour and attitude. By means of analysis of empirical data collection we could also conclude that the students experience discontent and a lack of trust for Kalmarhem, which implies that the students are less likely to accept the company's message and information.</p>

Kalmarhem AB har uppmärksammat att det existerar ett ohållbart beteendemönster bland hyresgästerna inom studentgruppen. För att kunna bryta detta mönster avser vi att genom denna uppsats  utreda vilka attityder och beteenden som existerar bland hyresgästerna samt ge förslag på förändringar som företaget kan genomföra för att skapa en positiv beteendeförändring. Vi avser att lyfta fram vilka åtgärder som är mest lämpliga att använda av bostadsföretag för att motivera studenter till att agera mer miljömedvetet i hemmet. För att utveckla effektiva marknadsföringsåtgärder valde vi att utreda vilka attityder som råder och hur de förhåller sig till det aktuella beteendet. Vi har använt oss av en abduktiv ansats där vi utgått  från vår fallstudie av Kalmarhem AB. Vi har använt oss av både kvalitativa och kvantitativa undersökningsmetoder i form av en enkätundersökning, fokusgrupper, panelintervjuer, en telefonintervju och en gruppintervju samt observation för att insamla nödvändig data. För att erhålla större förståelse för ämnet presenterar vi i referensramen de olika teorier och begrepp som ligger till grund för vår uppsats. Vi presenterar även den forskningsmodell vi utgått från i våra empiriska undersökningar. Vi kunde konstatera att problemet med bristfällig källsortering inte härstammar från negativa attityder gentemot miljöansvar, med andra ord såg vi ett svagt samband mellan beteende och attityd. Genom analys av empiriskt material kunde vi också dra slutsatsen att det finns ett missnöje och brist på förtroende för Kalmarhem, vilket leder till att studenterna har svårare att ta till sig av företagets budskap och information. / Kalmarhem AB has given attention to an unsustainable behaviour pattern among student tenants. In order to change this pattern we aim to throughout this essay investigate what attitudes and behaviours that exists among the tenants and in addition give suggestions for the company to perform in order to create a positive behavioural change. We aim to emphasise the measures that are most suitable to use by housing corporations in order to motivate students to act more environmentally friendly in their house. To develop efficient marketing strategies we chose to investigate which attitudes that prevails and how they correlate to the actual behaviour. We have used an abductive approach with a case study regarding Kalmarhem AB, as a starting point. We have used both qualitative and quantitative methods of investigation by means of an survey, focus groups, panel interviews, a phone interview a group interview and an observation to collect relevant data. In order to gain a greater understandning of the subject there is an introduction of different basic theories and concepts in the frame of references. We also introduce a research model which we has used as a basis for the empirical research. We can conclude that the problem with insufficient recycling does not originate from negative atitudes towards environmental responsibility, in other words we did not see a strong correlation between behaviour and attitude. By means of analysis of empirical data collection we could also conclude that the students experience discontent and a lack of trust for Kalmarhem, which implies that the students are less likely to accept the company's message and information.

Detta arbete visar ett utformningsförslag på ett modernt miljöhus som skall underlätta källsortering av returförpackningar i samhället, baserat på arkitektoniska och tekniska funktioner. Arbetet grundar sig i de växande miljöproblemen som planeten jorden utsätts för, där källsortering och återvinning är två viktiga faktorer som måste utvecklas ytterligare för att kunna bidra till en förminskad klimatförändring. Studien baseras på tidigare framtagna teorier, observationer, enkätundersökningar och intervjuer med sakkunniga. Resultaten visar att ett miljöhus utformat utan fram- eller baksida och utan ingång, underlättar för sortering av avfall. / This work shows a design proposal of a modern recycling house, which is developed to ease waste sorting in a community, based on architectural och technical functions. The work is based on the constantly growing environmental issues that affects planet earth. Waste sorting och recycling are two important factors that have to be further developed to contribute to a reduced climate change. The study is based on previous produced theories, observations, surveys and interviews with experts in different areas. The results shows that a recycling house with no front or back and without entrance, makes it easier for people to engage in waste sorting.

För att kunna uppnå de tuffare materialåtervinningsmålen som börjar gälla i Sverige år 2020 måste utsorteringen av bland annat plast-, papper- och metallförpackningar öka. Hushållsavfall beskrivs som en av de mest miljöpåverkande kategorin av avfall men samtidigt den kategori där det finns mest potential för förbättringar genom bättre hantering. Plockanalyser från 67 procent av Sveriges kommuner mellan åren 2013 och 2016 visar att ett svenskt villahushålls restavfall innehåller 34,5 procent förpackningar och returpapper som skulle kunna sorteras ut för materialåtervinning. Ett sätt att öka utsorteringen av producentansvarsmaterial från restavfallet och då kunna uppnå materialåtervinningsmålen är att kommuner erbjuder enklare samt ökad service i form av källsortering närmare hushållen. Tidigare studier har jämfört systemen optisk sortering och fyrfackskärl, som båda innebär källsortering närmare hushållen, med det vanligaste systemet i Sverige idag, tvåkärl, som inte innebär en ökad service genom kvalitativa metoder. Systemen har inte jämförts med kvantitativa metoder utifrån ekonomi eller miljö och inte heller med ett nytt koncept som heter Kvartersnära insamling. Den här rapporten har därför jämfört de fyra systemen utifrån aspekterna miljö och ekonomi med hjälp av verktygen livscykel- och livscykelkostnadsanalys som applicerades i ett område i Kristinehamns kommun för att på så sätt komma närmare verkligheten. Resultatet visar att systemet kvartersnära insamling har lägst miljöpåverkan i de undersökta miljöpåverkanskategorierna och därefter fyrfackskärl, optisk sortering och högst miljöpåverkan har systemet tvåkärl utifrån förutsättningarna och antagandena som har applicerats i studien. Livscykelanalysen visar att miljönyttan med materialåtervinningen överväger konsekvenserna av ökade transporter. Systemet med lägst livscykelkostnad är tvåkärl och sedan kvartersnära insamling, optisk sortering och dyrast livscykelkostnad har fyrfackskärl utifrån antaganden och de förutsättningar som använts i studien. En slutsats från rapporten är att det är viktigt att även undersöka andra aspekter förutom ekonomi och miljö vid val av insamlingssystem då resultatet till stor del beror på andra aspekter bland annat användarens uppfattning om systemet. / To achieve the stricter material recycling goals in Sweden in 2020 plastic-, metallic- and paper packages need to be better sorted from the household waste. Household waste might have the highest environmental impact compared with other sorts of waste but household waste has the highest potential to lower its impact. Waste pick-up analysis from 67 percent of Sweden's municipalities between 2013 and 2016 show that a Swedish household waste contains 34.5 percent packaging and recycled paper that could be sorted for recycling. The producers of that material have the responsibility to collect it but it does not work as well as planned because of different circumstances. One way to increase the recycling of the material from the household waste and then achieve the material recycling goals is that municipalities offer simpler and increased service in the form of source sorting closer to the households. Previous studies have compared the systems of optical sorting and multi compartment bin, which offer separation at sources closer to the households. Moreover, those systems have been compared with the most common system in Sweden today, two bins, which do not involve increased service. The systems have not been compared with quantitative methods based on economics or the environment, nor with a new concept called district collection. This report has compared the four systems. The aspects that have been compared are the environmental aspects and economical aspects by using the tools lifecycle assessment and lifecycle cost assessment. Moreover, the systems have been fictive studied in an area in the municipality of Kristinehamn, in order to get closer to reality. The results indicate that the collection system district collection had the lowest environmental impact followed by multi compartment bin and then optical sorting. Moreover, the system with two bins has the highest impact in the studied environmental impact categories according to the assumptions that have been applied in the study. The lifecycle assessment indicates that the benefits with material recycling is higher than the environmental impacts of increased transportation. The system with lowest lifecycle cost is the system with two bins and then the district collection. The system with highest lifecycle cost is the system optical sorting and the system with the second highest cost is multi compartment bin according to the assumptions that have been applied in the study. One conclusion from the study is that it is important to investigate more aspects than environmental impact and costs when to decide collection system. It is because the results depends on the other aspects as well like the users experience about the system.

There is an inefficiency of waste management in co-living spaces for students, emphasizing the importance of proper waste sorting. A multifaceted research methodology was initiated with a literature review to understand existing waste management solutions and how they work as a system, followed by attribute studies pivotal for co-living spaces. A potential of product-service systems was explored to facilitate collaboration between students and housing companies. Interviews with students and contextual studies further enriched the understanding of waste management practices. These research methods guided the development of innovative waste management solutions tailored to theunique dynamics of co-living spaces. Stakeholders in this endeavor include students, housing companies, municipalities, and waste management organizations. Instilling correct waste sorting habits, saving costs through reduced fines, more efficient waste processing, and streamlining operations. Our design specifications prioritize user-friendliness, adhering to Nordic sign norms, and a positive user experience. The bins feature designated openings, color coding, visual labels, transparency, and sealable dispensing. Collaborative value is enhanced through interactive elements and aesthetic graphics. We introduce a novel solution: specialized sorting bins with integrated behavioral nudges. Our primary goal is to foster a sense of collective responsibility among residents and promote sustainable waste practices. The final design utilizes recyclable materials. Sustainability is further promoted by encouraging bag reuse. The practical application of sustainability is achieved through nudges and educational graphics on the bins, while social cohesion is fostered through interactive placards. In conclusion, our innovative bin solution offers an effective approach to sustainable waste management in co-living and future work may involve adapting the solution to diverse needs and evolving waste management challenges in shared living environments. / Avfallshantering inom kollektiva (co-living) studentmiljöer saknar effektivisering och understryker vikten av korrekt avfallssortering. För att underlätta samarbetet mellan studenter och bostadsföretag undersöktes potentialen av ett produkt-tjänstesystem för utvecklingen av innovativa avfallshanteringslösningar; detta specifikt för den unika dynamiken i kollektiva utrymmen. Denna potential inkluderar intressenter som studenter, bostadsföretag, kommuner och avfallshanteringsorganisationer som kan leda till förbättringar i korrekta avfallssorteringsvanor, och dessutom spara kostnader genom minskade böter, effektivare avfallshantering och effektivisering av verksamheter. Metoderna som utfördes inkluderade en forskning med hjälp av litteratur, intervjuer och kontextuella studier med studenterna i centrum för att förstå de befintliga avfallshanteringslösningarna, de underliggande systemen, en ökad förståelsen av avfallshanteringsmetoder och relevanta egenskaper. Resultatet blev introduktionen av en lösning i form av specialiserade sorteringskärl som utnyttjar sig av puffning (nudging) för att utöka en känsla av kollektivt ansvar bland invånarna samt utförandet av hållbara avfallsmetoder. Vår designspecifikation prioriterar användarvänlighet, en bättre användarupplevelse och efterliknar de nordiska skyltnormerna. Detta uppnås med variation i former efter typer av förpackning, färgkoder, visuella beteckningar, transparens och förslutningsbar dispensering. För att förstärka samarbetsvärdet användes interaktiva element och estetisk grafik. Kärlen är konstruerade av återvinningsbara material och uppmuntrar därefter återanvändning av säckar tillsammans med kärlen. Den praktiska tillämpningen av hållbarhet uppnås genom puffar och grafiska illustrationer på kärlen, medan social sammanhållning främjas genom interaktiva skyltar. Sammanfattningsvis erbjuder vår innovation en lösning för källsortering på ett effektivt tillvägagångssätt för hållbar avfallshantering i kollektiva utrymmen med ett framtida arbete som kan innebära att anpassa lösningen till olika behov och utvecklande av avfallshanteringsutmaningar i delade livsmiljöer.

Syftet med denna kvalitativa studie är att genom fokusgruppintervjuer undersöka vad elever i årskurserna 5-6 kan och  resonerar om begreppen källsortering, nedskräpning och miljöförstöring Studien tar upp hur hållbar utveckling är upplagt i läroplanens inledande delar och kursplaner, hur de tre dimensionerna av hållbarhet definieras samt tidigare forskning inom ämnet. I det resultat som visualiseras framkom det hur 20 elever på en Grön Flaggskola och en icke Grön Flaggskola ser på nedskräpning och källsortering. Undersökningens resultat indikerar att eleverna är väl insatta i dagens miljöproblem och de vet hur de ska motverka dessa. Anmärkningsvärt visade eleverna på Grön Flaggskolan inte mer kunskap om till exempel hållbarhet. Dock påvisas det att majoriteten av eleverna på båda skolorna innehar en nonchalant inställning till problemen, lägger dessa på andra individer och skjuter problemen framför sig. I studien framförs slutligen en diskussion om införandet av ett nytt ämne i läroplanen, vem som bär ansvaret och hur lärarna kan engagera sina elever att arbeta för en bättre planet. / The purpose of this qualitative study is, through focus group interviews investigate what pupils in grades 5-6 can and reason about waste sorting, littering and pollutions. The study examines how sustainable development is presented in the curriculum's introductory parts and curricula, how the three dimensions of sustainability are defined and previous research within the subject. The result that emerged visualizes how 20 pupils at an Eco-School and a non-Eco-school look at littering and sorting waste. The results of the survey indicate that the pupils are well acquainted with today's environmental problems, and they know how to counteract with these. The pupils on the Eco School did remarkably not show more knowledge about for example sustainability. However, it is demonstrated that the majority of the pupils at both schools hold a nonchalant approach to the problems, place these on other individuals and postpone the problems before them. Finally, the study discusses the introduction of a new topic in the curriculum, who carries the responsibility and how the teachers can engage their students to work for a better planet.