Idag finns det en större medvetenhet när det talas om klimatet och arbetet mot en hållbar utveckling har ökat. En del av avfallet tas inte hand om ordentligt idag vilket gör att en stor källa till energiomvandling inte tas hand om. Samverkan mellan hanteringen av avfallet och invånarnas attityd till källsorteringen är ett sätt att kunna uppnå en hållbar samhällsutveckling. Problemet med avfallet handlar i sin tur om hur varje person källsorterar, där det finns en förbättringspotential. Källsortering är en självklarhet för somliga men inte för alla, denna studien syftar till att med hjälp av en kvantitativ undersökning besvara frågeställningarna och undersöka hur Halmstad kommuns invånare ser på källsortering och deras källsorteringsvanor. De teoretiska perspektiven som behandlas i studien är risksamhället, miljösociologi och kollektivt medvetande. Studien visar på att det är olika faktorer som spelar roll vid källsortering och i synnerhet sorteringen av matavfall. / Today there is a bigger awareness when it comes to the climate and the work towards sustainable development has increased. A large part of the waste is not taken care of properly today which means that a large source of energy conversion is not taken care of. A collaboration between the management of waste and the inhabitants attitude to recycle, is a way of achieving sustainable societal development. The problem with waste is in turn about how each person recycle today and that there is a potential for improvement in it. Recycling is obvious to some people but not for everyone, this study aims to use a quantitative survey to answer the questions and investigate how Halmstads residents view of recycling and their recycling habits. The theoretical perspectives covered in the study are the risk society, environmental sociology and collective consciousness The study shows that there are various factors that play a role in recycling and in particular the sorting of food waste.

No description available.

The generation of domestic waste is at present less than 1 kg/day per person in Thailand, but generated amounts keeps steadily growing. This trend is closely connected to an increasing population and economic growth, something that is creating waste management issues. The Asian Institute of Technology (AIT) outside Bangkok has the potential of being a leader in sustainable development in the Southeast Asian region, however a substantial opportunity is being missed – best environmental practices are currently not prioritized. Only 4 % of the total waste generated on campus is recycled at AIT, 3 % is composted and 93 % is taken to the municipal waste disposal site. Fluorescent light bulbs and other hazardous household waste are disposed on the campus dumpsite. Some measures have been undertaken in order to improve the solid waste management (SWM) at AIT, e.g. a new waste collection facility has been built in the outskirts of campus, where more space is provided in order to facilitate waste separation. The field research for this study was carried out at AIT and the goal was to examine the SWM network, the problems and to analyse the recycling habits on campus. To investigate and visualize the actors involved in the SWM at AIT, the Actor-Network theory (ANT) was applied as an analytical framework. The generation of waste is the macro actor i.e. the reason for the existence of SWM. Other actors are the AIT students and staff (produce waste), the new Campus Environment and Development Committee – CEDC (the controlling part), environmental awareness (attitude towards recycling), and waste collectors. The results from the survey witness of that people have a positive but somewhat cautious attitude towards the sustainability of source separation. Separating waste at source is a key mechanism for solving the SWM problem but people are uncertain of how to separate each waste fraction. There is a strong need to designate a coordinator of the SWM at AIT and as long as there is a lack of leadership, a goal of environmentally sustainable practices cannot be reached. The new CEDC is currently not performing any actions towards an integrated SWM. / Idag produceras mindre än ett kilo hushållsavfall per dag och person i Thailand men mängden växer stadigt med ökad befolkning och bättre ekonomiska förutsättningar vilket leder till sophanteringsproblem. Asian Institute of Technology (AIT) i Thailand har  potential att vara en ledstjärna inom hållbar utveckling i Sydostasien men en stor möjlighet går om intet – den bästa miljömässiga tillämpningen i sophanteringsfrågan prioriteras inte. Endast 4 % av soporna återvinns på AIT, 3 % komposteras och 93 % hamnar på den kommunala soptippen. Lysrör och annat farligt hushållsavfall dumpas på universitetets soptipp. Vissa åtgärder har vidtagits för att förbättra sophanteringen på AIT, t.ex. har en ny sopanläggning byggts i utkanten av campus med ökad kapacitet för sopsortering. Fältarbetet för uppsatsen genomfördes på AIT och målet var att kartlägga sophanteringen, nätverket kring den, problemen runtom, samt att analysera återvinningsbeteendet på detta universitetscampus. För att gestalta och utreda aktörerna som är involverade i sophanteringen på AIT, använde jag Actor-Network theory som ett analytiskt verktyg. Själva produceringen av hushållssopor är makroaktören, dvs. skälet till sophanteringens existens. Andra aktörer är studenterna och de anställda på universitetet (skapar sopor), den nya kommittén för Miljö och Utveckling på campus (den kontrollerande delen), miljömedvetenhe (inställningen till återvinning) och sophämtarna. Resultaten från enkätunderökningen vittnar om att människorna har en positiv men försiktig inställning gentemot hållbarheten i källsortering. Källsortering är grunden för att lösa sophanteringsproblematiken men folk är osäkra på hur de ska sortera avfallet. Det finns ett stort behov av en avfallshandläggare för sophanteringen på AIT och så länge bristen på ledarskap kvarstår, kan inte målet om miljömässig hållbarhet nås. Den nya kommittén för Miljö och Utveckling på campus genomför för tillfället inga handlingar i riktning mot en integrerad sophantering.

All residents have an equal obligation to sort their waste correctly. Despite the fact that there are regulations regarding, for example, packaging, newspapers, etc. they end up in combustible waste anyway. Why is that so? This thesis will focus on how to design a sorting area in an efficient, informative and accessible way to make it easier for users to sort correctly. Based on methods and collected empirical data, a comprehensive picture was created of what problems exist and what solutions need to be addressed. With the help of studies and theories, a design proposal was created on how to facilitate the sorting area for users to sort correctly. / Alla invånare har lika mycket skyldighet att sortera sitt avfall rätt. Trots att det finns en lag på exempelvis förpackningar, tidningar etc. så hamnar dessa ändå i brännbart avfall. Varför är det så? Examensarbetet kommer att handla om hur man kan utforma avfallsutrymme på ett effektivt, informativt och lättillgängligt sätt för att underlätta för användarna att sortera rätt. Utifrån metoder och insamlad empiri skapades en helhetsbild om vilka problem som finns och vilka lösningar som behöver åtgärdas. Med hjälp av studier och teorier skapades ett gestaltningsförslag på hur man kan underlätta sorteringsytan för användarna att sortera rätt

År 2019 samlades 4 818 510 ton avfall in i Sverige. Av det sorterades 50% som avfall till förbränning och användes därmed till energiåtervinning. Avfallstrappan är ett EU-direktiv som styr hur avfallet ska hanteras i syftet att skydda miljö och människors hälsa genom att förebygga att avfall uppstår, minska de negativa effekterna av generering och hantering av avfallet, samt minska resursåtgången.Varje kommun i Sverige spelar stor i roll i arbetet att förebygga avfallets uppkomst. Det är bland annat kommunernas uppgift att sprida information om avfallsförebyggande åtgärder såsom att återbruka, och minska på konsumtion och matsvinn.Data från plockanalyser av avfall till förbränning har kartlagt nuläget för sorteringen i Östersunds kommun. Tillsammans med intervjuer med kommun, fastighetsbolag, och insatta inom avfallshantering syftar studien till att identifiera vilka faktorer som bör ta i beaktande i arbetet för att öka andelen sorterat avfall.Östersunds kommun tar emot cirka 17 000 ton avfall till förbränning varje år. Plockanalyser från de senaste 12 åren visar att, av avfallet som slängs till förbränning, är endast 1/3 rätt sorterat. I dagsläget samarbetar kommunen med Lundstams Återvinning AB för att minska andelen brännbart avfall. Detta görs främst genom informativa åtgärder såsom skyltning, informationskvällar och broschyrer med mera. På initiativ av fastighetsbolag hjälper även kommunen tillsammans med Lundstams, till med att se över soprum och dess förutsättningar för sortering, samt ger förbättringsförslag. Östersunds kommun har identifierat studenter, skolor, och barn som några av aktörerna som skulle vara viktiga i arbetet för att nå ett mål på minst 2/3 rätt sorterat avfall i soppåsen.Av plockanalyserna att utläsa varierar resultaten över åren, och det är därmed svårt att dra någon tydlig slutsats kring om det blivit någon förbättring eller inte. Demografiska faktorer så som etnicitet, ålder, kön, inkomst och intressen kan spela roll i hur mycket och vilken typ avfall som genereras, samt attityd kring avfallssortering. Litteraturen som använts i denna studie påvisar att informera om hur de boende ska sortera är otillräckligt. Sociala sammanhang är starka drivkrafter bakom vårt beteende och kan användas för att styra det i en önskvärd riktning. Direkt feedback, erkännande för ens handlingar, samt förstärkning på beteendet ökar chansen att beteendet upprepas. / In 2019, 4 818 510 tonnes of waste were collected in Sweden alone. 50% of that was sorted as waste for combustion and were thereby uses for energy recycling. The waste hierarchy is an EU-directive that refers to how waste should be managed in order to protect the human and environmental health by preventing waste from arising, reduce the negative effects from generating and managing waste, as well as reduce resource use.Every municipality in Sweden plays an important role in the work of preventing waste from arising. Amongst other things, the municipality is responsible of spreading information about measures to prevent waste by, for example recycling, reducing consumption and food waste.Data from waste sample analyses gives an indication of the current situation for sorting waste in Östersund municipality. Alongside interviews with the municipality, real estate companies and experts within the area of waste management, this study aims at identifying what factors needs to be taken into consideration to increase the amount of sorted waste.Östersund municipality receives 17 000 tonnes of waste for combustion each year. Waste sample analyses from the past 12 years shows that, out of the waste thrown for combustion, only 1/3 is correctly sorted. Today, the municipality is working together with Lundstams Återvinning AB in order to reduce the amount of waste for combustion. This is done mostly through informative measures such as signs, information workshops, and brochures telling the people of Östersund how to sort their waste correctly. From the initiative of real estate companies, the municipality and Lundstams give suggestions of how to improve the rooms for collecting and sorting waste. Östersund municipality has also identified students, schools, and children as important collaborative partners in order to reach the goal of minimum 2/3 correctly sorted waste for combustion in the garbage bag.Based on the waste sample analyses the results varies over the years, and it is therefore difficult to draw any conclusions regarding if there has been any improvement or not. Demographic factors such as ethnicity, age, gender, income, and interests could play a role in how much and what type of waste is generated, as well as attitudes regarding waste management. The literature included in this study shows that solemnly informing how to sort the waste is insufficient. Social connections are strong driving forces for our behaviour and can therefore be used to steer the behaviour in a desirable direction. Direct feedback, recognition for our actions, and reinforcement increases the chances of repeating the behaviour. / <p>2021-06-04</p>

<p>Kalmarhem AB har uppmärksammat att det existerar ett ohållbart beteendemönster bland hyresgästerna inom studentgruppen. För att kunna bryta detta mönster avser vi att genom denna uppsats  utreda vilka attityder och beteenden som existerar bland hyresgästerna samt ge förslag på förändringar som företaget kan genomföra för att skapa en positiv beteendeförändring.</p><p>Vi avser att lyfta fram vilka åtgärder som är mest lämpliga att använda av bostadsföretag för att motivera studenter till att agera mer miljömedvetet i hemmet. För att utveckla effektiva marknadsföringsåtgärder valde vi att utreda vilka attityder som råder och hur de förhåller sig till det aktuella beteendet.</p><p>Vi har använt oss av en abduktiv ansats där vi utgått  från vår fallstudie av Kalmarhem AB. Vi har använt oss av både kvalitativa och kvantitativa undersökningsmetoder i form av en enkätundersökning, fokusgrupper, panelintervjuer, en telefonintervju och en gruppintervju samt observation för att insamla nödvändig data.</p><p>För att erhålla större förståelse för ämnet presenterar vi i referensramen de olika teorier och begrepp som ligger till grund för vår uppsats. Vi presenterar även den forskningsmodell vi utgått från i våra empiriska undersökningar.</p><p>Vi kunde konstatera att problemet med bristfällig källsortering inte härstammar från negativa attityder gentemot miljöansvar, med andra ord såg vi ett svagt samband mellan beteende och attityd. Genom analys av empiriskt material kunde vi också dra slutsatsen att det finns ett missnöje och brist på förtroende för Kalmarhem, vilket leder till att studenterna har svårare att ta till sig av företagets budskap och information.</p> / <p>Kalmarhem AB has given attention to an unsustainable behaviour pattern among student tenants. In order to change this pattern we aim to throughout this essay investigate what attitudes and behaviours that exists among the tenants and in addition give suggestions for the company to perform in order to create a positive behavioural change.</p><p>We aim to emphasise the measures that are most suitable to use by housing corporations in order to motivate students to act more environmentally friendly in their house. To develop efficient marketing strategies we chose to investigate which attitudes that prevails and how they correlate to the actual behaviour.</p><p>We have used an abductive approach with a case study regarding Kalmarhem AB, as a starting point. We have used both qualitative and quantitative methods of investigation by means of an survey, focus groups, panel interviews, a phone interview a group interview and an observation to collect relevant data.<strong> </strong></p><p>In order to gain a greater understandning of the subject there is an introduction of different basic theories and concepts in the frame of references. We also introduce a research model which we has used as a basis for the empirical research.</p><p>We can conclude that the problem with insufficient recycling does not originate from negative atitudes towards environmental responsibility, in other words we did not see a strong correlation between behaviour and attitude. By means of analysis of empirical data collection we could also conclude that the students experience discontent and a lack of trust for Kalmarhem, which implies that the students are less likely to accept the company's message and information.</p>

Kalmarhem AB har uppmärksammat att det existerar ett ohållbart beteendemönster bland hyresgästerna inom studentgruppen. För att kunna bryta detta mönster avser vi att genom denna uppsats  utreda vilka attityder och beteenden som existerar bland hyresgästerna samt ge förslag på förändringar som företaget kan genomföra för att skapa en positiv beteendeförändring. Vi avser att lyfta fram vilka åtgärder som är mest lämpliga att använda av bostadsföretag för att motivera studenter till att agera mer miljömedvetet i hemmet. För att utveckla effektiva marknadsföringsåtgärder valde vi att utreda vilka attityder som råder och hur de förhåller sig till det aktuella beteendet. Vi har använt oss av en abduktiv ansats där vi utgått  från vår fallstudie av Kalmarhem AB. Vi har använt oss av både kvalitativa och kvantitativa undersökningsmetoder i form av en enkätundersökning, fokusgrupper, panelintervjuer, en telefonintervju och en gruppintervju samt observation för att insamla nödvändig data. För att erhålla större förståelse för ämnet presenterar vi i referensramen de olika teorier och begrepp som ligger till grund för vår uppsats. Vi presenterar även den forskningsmodell vi utgått från i våra empiriska undersökningar. Vi kunde konstatera att problemet med bristfällig källsortering inte härstammar från negativa attityder gentemot miljöansvar, med andra ord såg vi ett svagt samband mellan beteende och attityd. Genom analys av empiriskt material kunde vi också dra slutsatsen att det finns ett missnöje och brist på förtroende för Kalmarhem, vilket leder till att studenterna har svårare att ta till sig av företagets budskap och information. / Kalmarhem AB has given attention to an unsustainable behaviour pattern among student tenants. In order to change this pattern we aim to throughout this essay investigate what attitudes and behaviours that exists among the tenants and in addition give suggestions for the company to perform in order to create a positive behavioural change. We aim to emphasise the measures that are most suitable to use by housing corporations in order to motivate students to act more environmentally friendly in their house. To develop efficient marketing strategies we chose to investigate which attitudes that prevails and how they correlate to the actual behaviour. We have used an abductive approach with a case study regarding Kalmarhem AB, as a starting point. We have used both qualitative and quantitative methods of investigation by means of an survey, focus groups, panel interviews, a phone interview a group interview and an observation to collect relevant data. In order to gain a greater understandning of the subject there is an introduction of different basic theories and concepts in the frame of references. We also introduce a research model which we has used as a basis for the empirical research. We can conclude that the problem with insufficient recycling does not originate from negative atitudes towards environmental responsibility, in other words we did not see a strong correlation between behaviour and attitude. By means of analysis of empirical data collection we could also conclude that the students experience discontent and a lack of trust for Kalmarhem, which implies that the students are less likely to accept the company's message and information.

Detta arbete visar ett utformningsförslag på ett modernt miljöhus som skall underlätta källsortering av returförpackningar i samhället, baserat på arkitektoniska och tekniska funktioner. Arbetet grundar sig i de växande miljöproblemen som planeten jorden utsätts för, där källsortering och återvinning är två viktiga faktorer som måste utvecklas ytterligare för att kunna bidra till en förminskad klimatförändring. Studien baseras på tidigare framtagna teorier, observationer, enkätundersökningar och intervjuer med sakkunniga. Resultaten visar att ett miljöhus utformat utan fram- eller baksida och utan ingång, underlättar för sortering av avfall. / This work shows a design proposal of a modern recycling house, which is developed to ease waste sorting in a community, based on architectural och technical functions. The work is based on the constantly growing environmental issues that affects planet earth. Waste sorting och recycling are two important factors that have to be further developed to contribute to a reduced climate change. The study is based on previous produced theories, observations, surveys and interviews with experts in different areas. The results shows that a recycling house with no front or back and without entrance, makes it easier for people to engage in waste sorting.

För att kunna uppnå de tuffare materialåtervinningsmålen som börjar gälla i Sverige år 2020 måste utsorteringen av bland annat plast-, papper- och metallförpackningar öka. Hushållsavfall beskrivs som en av de mest miljöpåverkande kategorin av avfall men samtidigt den kategori där det finns mest potential för förbättringar genom bättre hantering. Plockanalyser från 67 procent av Sveriges kommuner mellan åren 2013 och 2016 visar att ett svenskt villahushålls restavfall innehåller 34,5 procent förpackningar och returpapper som skulle kunna sorteras ut för materialåtervinning. Ett sätt att öka utsorteringen av producentansvarsmaterial från restavfallet och då kunna uppnå materialåtervinningsmålen är att kommuner erbjuder enklare samt ökad service i form av källsortering närmare hushållen. Tidigare studier har jämfört systemen optisk sortering och fyrfackskärl, som båda innebär källsortering närmare hushållen, med det vanligaste systemet i Sverige idag, tvåkärl, som inte innebär en ökad service genom kvalitativa metoder. Systemen har inte jämförts med kvantitativa metoder utifrån ekonomi eller miljö och inte heller med ett nytt koncept som heter Kvartersnära insamling. Den här rapporten har därför jämfört de fyra systemen utifrån aspekterna miljö och ekonomi med hjälp av verktygen livscykel- och livscykelkostnadsanalys som applicerades i ett område i Kristinehamns kommun för att på så sätt komma närmare verkligheten. Resultatet visar att systemet kvartersnära insamling har lägst miljöpåverkan i de undersökta miljöpåverkanskategorierna och därefter fyrfackskärl, optisk sortering och högst miljöpåverkan har systemet tvåkärl utifrån förutsättningarna och antagandena som har applicerats i studien. Livscykelanalysen visar att miljönyttan med materialåtervinningen överväger konsekvenserna av ökade transporter. Systemet med lägst livscykelkostnad är tvåkärl och sedan kvartersnära insamling, optisk sortering och dyrast livscykelkostnad har fyrfackskärl utifrån antaganden och de förutsättningar som använts i studien. En slutsats från rapporten är att det är viktigt att även undersöka andra aspekter förutom ekonomi och miljö vid val av insamlingssystem då resultatet till stor del beror på andra aspekter bland annat användarens uppfattning om systemet. / To achieve the stricter material recycling goals in Sweden in 2020 plastic-, metallic- and paper packages need to be better sorted from the household waste. Household waste might have the highest environmental impact compared with other sorts of waste but household waste has the highest potential to lower its impact. Waste pick-up analysis from 67 percent of Sweden's municipalities between 2013 and 2016 show that a Swedish household waste contains 34.5 percent packaging and recycled paper that could be sorted for recycling. The producers of that material have the responsibility to collect it but it does not work as well as planned because of different circumstances. One way to increase the recycling of the material from the household waste and then achieve the material recycling goals is that municipalities offer simpler and increased service in the form of source sorting closer to the households. Previous studies have compared the systems of optical sorting and multi compartment bin, which offer separation at sources closer to the households. Moreover, those systems have been compared with the most common system in Sweden today, two bins, which do not involve increased service. The systems have not been compared with quantitative methods based on economics or the environment, nor with a new concept called district collection. This report has compared the four systems. The aspects that have been compared are the environmental aspects and economical aspects by using the tools lifecycle assessment and lifecycle cost assessment. Moreover, the systems have been fictive studied in an area in the municipality of Kristinehamn, in order to get closer to reality. The results indicate that the collection system district collection had the lowest environmental impact followed by multi compartment bin and then optical sorting. Moreover, the system with two bins has the highest impact in the studied environmental impact categories according to the assumptions that have been applied in the study. The lifecycle assessment indicates that the benefits with material recycling is higher than the environmental impacts of increased transportation. The system with lowest lifecycle cost is the system with two bins and then the district collection. The system with highest lifecycle cost is the system optical sorting and the system with the second highest cost is multi compartment bin according to the assumptions that have been applied in the study. One conclusion from the study is that it is important to investigate more aspects than environmental impact and costs when to decide collection system. It is because the results depends on the other aspects as well like the users experience about the system.

There is an inefficiency of waste management in co-living spaces for students, emphasizing the importance of proper waste sorting. A multifaceted research methodology was initiated with a literature review to understand existing waste management solutions and how they work as a system, followed by attribute studies pivotal for co-living spaces. A potential of product-service systems was explored to facilitate collaboration between students and housing companies. Interviews with students and contextual studies further enriched the understanding of waste management practices. These research methods guided the development of innovative waste management solutions tailored to theunique dynamics of co-living spaces. Stakeholders in this endeavor include students, housing companies, municipalities, and waste management organizations. Instilling correct waste sorting habits, saving costs through reduced fines, more efficient waste processing, and streamlining operations. Our design specifications prioritize user-friendliness, adhering to Nordic sign norms, and a positive user experience. The bins feature designated openings, color coding, visual labels, transparency, and sealable dispensing. Collaborative value is enhanced through interactive elements and aesthetic graphics. We introduce a novel solution: specialized sorting bins with integrated behavioral nudges. Our primary goal is to foster a sense of collective responsibility among residents and promote sustainable waste practices. The final design utilizes recyclable materials. Sustainability is further promoted by encouraging bag reuse. The practical application of sustainability is achieved through nudges and educational graphics on the bins, while social cohesion is fostered through interactive placards. In conclusion, our innovative bin solution offers an effective approach to sustainable waste management in co-living and future work may involve adapting the solution to diverse needs and evolving waste management challenges in shared living environments. / Avfallshantering inom kollektiva (co-living) studentmiljöer saknar effektivisering och understryker vikten av korrekt avfallssortering. För att underlätta samarbetet mellan studenter och bostadsföretag undersöktes potentialen av ett produkt-tjänstesystem för utvecklingen av innovativa avfallshanteringslösningar; detta specifikt för den unika dynamiken i kollektiva utrymmen. Denna potential inkluderar intressenter som studenter, bostadsföretag, kommuner och avfallshanteringsorganisationer som kan leda till förbättringar i korrekta avfallssorteringsvanor, och dessutom spara kostnader genom minskade böter, effektivare avfallshantering och effektivisering av verksamheter. Metoderna som utfördes inkluderade en forskning med hjälp av litteratur, intervjuer och kontextuella studier med studenterna i centrum för att förstå de befintliga avfallshanteringslösningarna, de underliggande systemen, en ökad förståelsen av avfallshanteringsmetoder och relevanta egenskaper. Resultatet blev introduktionen av en lösning i form av specialiserade sorteringskärl som utnyttjar sig av puffning (nudging) för att utöka en känsla av kollektivt ansvar bland invånarna samt utförandet av hållbara avfallsmetoder. Vår designspecifikation prioriterar användarvänlighet, en bättre användarupplevelse och efterliknar de nordiska skyltnormerna. Detta uppnås med variation i former efter typer av förpackning, färgkoder, visuella beteckningar, transparens och förslutningsbar dispensering. För att förstärka samarbetsvärdet användes interaktiva element och estetisk grafik. Kärlen är konstruerade av återvinningsbara material och uppmuntrar därefter återanvändning av säckar tillsammans med kärlen. Den praktiska tillämpningen av hållbarhet uppnås genom puffar och grafiska illustrationer på kärlen, medan social sammanhållning främjas genom interaktiva skyltar. Sammanfattningsvis erbjuder vår innovation en lösning för källsortering på ett effektivt tillvägagångssätt för hållbar avfallshantering i kollektiva utrymmen med ett framtida arbete som kan innebära att anpassa lösningen till olika behov och utvecklande av avfallshanteringsutmaningar i delade livsmiljöer.