”Halmstads Fastighets AB” is a local real estate company investing in sustainable development. One problem though is that the domestic waste, particularly the source separation, at the three resident blocks for students’ isn´t working very well. This creates inconveniences for people and environment as well as decreasing the impression on the estates. This project has had the ambition to improve the domestic waste and increase the amount of source separation at HFAB´s student hostels. This study is based upon earlier researches, observations, quantitative studies, inquiries made among the students living in those three areas taking part in the project and qualitative studies as well by interviewing some of those who took part in the quantitative studies. Finally a camera surveillance of the environmental disposal station at Gamletull has been installed as an attempt to improve the conditions in the area. From a general point of view we have found out that most of the inhabitants at these three areas know how to handle their waste but few of them take their responsibility. Source separation serves as a good example, most respondents think it´s of importance to source separate and have got the knowledge how to separate the different groups of waste at the environmental disposal station. But the respondents are just good at sorting out material as glass, wrapping paper and newspapers while less than half of them sort out bulbs, energy saving bulbs, fluorescent tubes, metal packing and hard plastic packings. This project aims at taking measures which will create a positive solution concerning waste disposal for the estate company. The information and communication between HFAB and the residents must be improved: •Clear and distinct rules and directions. •Each entrance and staircase is to have a host. •New tenants get a personal reception and introduce them to the area. •Information about how HFAB uses the rent revenues. •The information should be given in English as well. Among measures to be mentioned are camera surveillance to prevent permanently damage, maintenance work and to create an internet portal for student areas. We are satisfied with the result this project has come to hand and look forward to contributing to some progress of this problematic issue.

The purpose of this study was to find out what thoughts and knowledge five- year old children have about recycling and whether they can sort garbage.  In the survey qualitive interviews and a sorting exercise were used, and a total of eight five-year olds in two different preschools participated.    The result shows that children know that recycling means that a material can become a new one and garbage should be disposed of in the correct place. The children had good knowledge of what the material was made of and could even sort the garbage correctly. The children also had knowledge of where recycling locations are availble and that nature and the environment would suffer if we do not recycle. The conclusion is that the children were aware and had knowledge of recycling and waste seperation based on their experiences. Another conclusion is that the pre-school teachers and parents involve children so they can recycle and dispose of garbage in a correct way. / Syftet med detta examensarbete var att undersöka vad femåringar har för tankar och kunskap om källsortering. I undersökningen har kvalitativa intervjuer samt en sorteringsövning med sammanlagt åtta stycken femåringar på två olika förskolor undersökts. Resultatet visar att barnen vet att återvinning innebär att ett material kan bli ett nytt och att sopor ska slängas på rätt plats. Barnen hade goda kunskaper om vad ett material var gjort utav och kunde även källsortera. Barnen hade även kunskap om var återvinningsplatser finns och att natur och miljö drabbas om vi inte återvinner. Slutsatsen är att barnen var medvetna och hade kunskaper om återvinning och källsortering utifrån deras erfarenheter. En annan slutsats är att förskolan och föräldrar involverar barnen så att de kan återvinna och källsortera på rätt sätt.

<p>Vi ville, i och med denna uppsats, ge en beskrivning av de problem och konflikter som kan</p><p>uppstå mellan fartyg, hamn och kommun gällande deras källsorteringssystem då tydliga regler</p><p>för detta saknas. Studien utfördes med syftet att beskriva problemen utifrån de olika</p><p>aktörernas perspektiv.</p><p>Metoden som vi använde oss av var en kvalitativ studie med ett antal halvstrukturerade</p><p>intervjuer. Vi valde denna metod eftersom den lämpar sig bäst för det valda ämnet då det inte</p><p>finns mycket litteratur att stödja sig på.</p><p>Resultatet vi kom fram till visade sig vara som väntat, ett befintligt problem som alla de</p><p>inblandade aktörerna upplevt. Det som överraskade oss mest var att problemen hade en</p><p>betydligt större omfattning än vad vi trott från början. Det som alla aktörerna påpekade var att</p><p>problemen med källsortering måste uppmärksammas och med tiden lösas på ett, för alla</p><p>inblandade parter, smidigt sätt.</p> / <p>With this thesis, we would like to present the problems that might arise, for vessels, ports and</p><p>municipalities, due to the fact that there are no rules regulating the interaction between vessels</p><p>and shoreside garbage management. The problem will be described from the different</p><p>participants’ point of view.</p><p>The method used in this thesis, is based on a qualitative study where different interviews have</p><p>been made. We elected this method because it is best suited for the purpose of the chosen</p><p>subject. The result will mostly be based on material from interviews since there is only a</p><p>limited amount of literature to refer to.</p><p>Our result point to, as was expected, an existing problem. The extent of the problem was not</p><p>clear to us in the beginning of the study, but as the process went along we quickly became</p><p>aware of the proportions of the problem. All participants’ have pointed out the importance of</p><p>drawing attention to the problem and hopefully finding a solution.</p>

Luckan mellan människors attityd och beteende när det gäller miljö är ett problem och för att nå hållbar utveckling måste människors beteenden förändras. Denna uppsats ämnar undersöka huruvida en kombination av faktorer och metoder framgångsrikt kan användas för att adressera komplexiteten i mänskligt beteende och koppla dem till ett antal beteendepåverkande metoder och modeller. Beteendebaserad säkerhet (BBS) är en arbetsmiljömetod som bygger på beteendevetenskapens ABC-modell (signal-beteende-konsekvens) och syftar till att först ändra beteendet vilket sedan ger en attitydförändring. En tes i denna studie är att faktorer från BBS kan appliceras på miljöbeteende, något som inte tidigare har undersökts.  Faktorer från beteendevetenskap, BBS, nudging och Hawthorneeffekten slogs samman i en insats i syfte att förbättra källsorteringsbeteendet på Sydkraft Hydropower AB i Sundsvall. Studien utfördes under totalt fem veckor och mätte effekten av insatsen genom vägning, plockanalys, enkät och LCA. Resultatet visar en liten effekt genom en minskning av felsorterade artiklar, effekten var dock inte kvarstående vilket gör vidare och längre studier nödvändiga för att undersöka beteendeförändring över tid. I studien genomfördes också en livscykelanalys på kaffemuggar och resultatet visade att porslinsmuggen har lägre miljöbelastning än pappersmuggen efter 399 respektive 54 användningar, beroende på vald analysmetod. / The environmental attitude-behavior gap of people is problematic and to reach sustainable development people´s behavior has to change. This paper discusses a number of behavioral methods and looks into whether a combination of methods and factors can successfully be applicable to address the complexity of human behavior. Behavior-based safety (BBS) is a method that builds upon the ABC-model of behavioral science and seeks to change the behavior first which then leads to attitude changes. A thesis in this study is that factors från BBS can be applicable to environmental behavior, a theory not previously examined. Factors from behavioral science, BBS, nudging and the Hawthorne effect were merged in an intervention in order to improve the recycling behavior at Sydkraft Hydropower AB in Sundsvall. The study was conducted over a five week period and the result showed a small effect on the fault sorting of waste. The effect did not remain after intervention ended which makes further and longer studies necessary to examine behavioral change over time.  An LCA on coffee mugs was also conducted and the result showed that the porcelain mug is more environmentally friendly than the paper mug after 399 and 54 uses respectively, depending on the chosen method.

Miljöfrågor blir allt viktigare i vårt samhälle och att återvinna har aldrig varit så viktigt som nu. En viktig del av miljöfrågan är återvinning. För att kunna återvinna mer och bättre så investerar kommunerna allt mer för att få hushållen att källsortera mer regelbundet och på rätt sätt.   Målet med projektet har varit att utveckla en källsorteringsstation som ska gynna och underlätta för hushållen vid källsortering. Genom nära kontakt med Halmstad Energi och Miljö och marknadsundersökningar gentemot hushållen har en källsorteringsstation för hemmen tagits fram. ModBin är ett projekt med många potentiella intressenter och ett framtida samarbete med kommuner och återförsäljare runt om i Sverige ligger inte långt bort.  Genom att studera och konversera med experter inom området har vi tagit fram en källsorteringsstation som skiljer sig från nuvarande lösningar genom att ge användaren utefter sina egna behov möjlighet att skapa sin egen station under diskbänken och samtidigt gömma soppåsarnas kanter, som sticker ut runt andra soptunnor.    Vårt koncept illustreras på vår hemsida modbin.se och är i stora drag redo för att säljas både till kund och återförsäljare. Om även ett samarbete med kommuner runt om i Sverige kan knytas så ser ModBin ut att gå en spännande framtid till mötes. / Environmental issues are becoming increasingly important in our society and recycling has never been as important as now. An important part of the environmental issue is recycling. In order to recycle more and better, the counties in Sweden are investing more money to get households to sort their waste property and regularly.   The aim of the project has been to develop a sorting station that will benefit and facilitate households need for recycling. Through close contact with Halmstad Energy and Environment and with market research towards households, a sorting station for the home has been developed.   ModBin is a project with many potential stakeholders and future cooperation’s with counties and retailers around Sweden.   By studying and discussing with experts in the area, we have developed a sorting station that differs from current solutions by giving the user the opportunity to create their own station according to their own needs under their kitchen counter. ModBin hides the edges of your plastic waste bags to give you a more organized sorting station, and the color-coded rings on each bin helps the user sort right.    Our concept is illustrated on our website modbin.se and is almost ready for sale to both customers and the retailers. If we can get a cooperation with more counties around Sweden, ModBin looks forward to meeting an exciting future.

Avfall orsakar miljöpåverkan inom flera områden. Det ger övergödning, bidrar till försurning och även fotokemisk ozonbildning. Tidigare studier har främst fokuserat på människors attityder kopplat till avfallshantering och vägen från hushållet till återvinningsstationen. Det finns en brist på studier kring hur organiseringen ser ut i hemmet. Syftet med denna studie var att se hur hushåll organiserar sitt avfall. En jämförelse gjordes mellan ett bostadsområde med lägenheter och ett bostadsområde med fristående hus i form av en enkätundersökning. I studien framkom det att det inte fanns någon signifikant skillnad mellan hur boende i flerbostadshus upplevde källsortering jämfört med boende i enskilda hus. Hushållen organiserade sin källsortering utefter var det fanns plats. Lösningar som fungerade var att det fanns behållare för de olika avfallskategorierna, att det fanns information nära till hands, att det fanns en rutin i hushållet och att alla i hushållet ville källsortera. Det som fungerade sämre var att det fanns för få behållare, de var för små eller att utrymmet inte räckte till men också att behållarna tömdes för sällan. Det fanns ett behov av större utrymme, mer kunskap, att testa att ha påsar för de vanligaste avfallstyperna och att ha en mindre mängd avfall. / Waste has a role in several areas of environmental impact. Previous studies have mainly focused on people's norms linked to waste management and the road from the household to the recycling station. The purpose of this study was to see how households organize their waste. A comparison was made between a residential area with apartments and a residential area with detached houses in the form of a survey. The study showed that there was no significant difference between how residents in apartment buildings experienced source sorting compared with residents in individual houses. Households organized their source sorting according to where there was space. Solutions that worked well were that there were containers for the different waste categories, that there was information at hand, that there was a routine in the household and that everyone in the household wanted to sort at source. What worked less well that there were too few containers or too small, that the space was not enough and that the containers were emptied too infrequently. There was a need for more space, more knowledge, to try to have bags for the most common types of waste or to have a smaller amount of waste.

The aim of this study is to examine the main reasons for and obstacles to single family households sorting household waste. Focusing on a population between ages 35 and 45 and 65+, it also examines motivating factors, reasons, and obstacles to reduce total household waste. Worldwide, the problem of greenhouse gases and dioxins because of waste is still unresolved. The national environmental legislation state that everyone is responsible to handle their waste in a way that does not harm people or the environment. Previous investigations regarding waste, conducted by waste company Miva, situated in municipality of Örnsköldsvik, show that improvements can be done by the citizens. The current project involves a survey sent to 789 households and answered by 302. Results from the survey combined with eight telephone interviews showed the following: people sort their waste mainly for environmental reasons but sometimes they find it easier not to sort at all, often because of very dirty packaging or simply convenience. Both age groups have the will but do not experience the possibility to reduce their overall waste. Higher waste management cost does not motivate people to improve their recycling habits, but personal feedback seems to be an effective way to reach higher motivation. To reach further improvements and reduce waste the citizens of Örnsköldsvik might need to change their consumption habits and producers take their responsibility regarding packaging. Further research to what impacts consumer behaviour is needed.

År 2022 genomfördes en plockanalys på Biomedicinskt centrum, BMC, i Uppsala för att bland annat studera mängd och sorts plast som behandlas vid källsortering. Fastighetsägaren Akademiska Hus har som övergripande mål att nå klimatneutralitet år 2035 och arbetar mot detta med andra lokala aktörer i fokusgruppen Jakten på plasten. Fokusgruppen är ett forum där olika aktörer kan mötas för att öka uppmärksamhet kring källsortering och återvinning. Plockanalysen visade att det finns möjlighet till förbättring kring återvinningen av plast. Denna rapport ämnar studera hur källsorteringssystemet ser ut idag och vilka orsaker som ligger till grund för att plast sorteras ut felaktigt. I slutsatserna från plockanalysen lyftes frigolit fram som särskilt problematisk. Den skickas enligt instruktion som restavfall, vilket beror på frigolitens skrymmande egenskaper och bristande möjligheter till liknande komprimering som övrigt plastavfall. I containern för restavfall finns en komprimator som lämpar sig bättre för frigolit. I rapporten har extra fokus lagts på just frigoliten och alternativa lösningar till återvinning har studerats utifrån deras klimatnytta.  I en enkätundersökning framkom det att medarbetare på BMC i hög utsträckning tycker att källsortering av plast är viktigt men att det inte alltid är tydligt hur plasten ska sorteras ut. Både när det kommer till riktlinjer från BMC men också utifrån osäkerhet kring vilken typ av plast det är och därav hur den ska sorteras. Förslag på lösningar till detta är att öka informationen genom att se till att all information finns tillgänglig på både svenska och engelska och grundligare information skulle kunna finnas att tillgå via exempelvis en QR-kod på sopkärlen. Om man vill förnya det visuella systemet kring återvinning skulle loggorna kunna uppdateras utifrån ett standardiserat nordiskt system som Avfall Sverige varit med att ta fram. Om frigolit skickas till materialåtervinning istället för energiåtervinning skulle klimatnyttan bli cirka 400 kg koldioxidekvivalenter per år. Transporten har en relativt liten inverkan på klimatnyttan medan återvinningen av frigoliten spelar större roll. Därför kan det finnas intresse av att skicka frigolit till materialåtervinning, även om detta inte kan göras lokalt likt energiåtervinning. Kostnader för de olika alternativen har ej jämförts men en komprimeringsmaskin skulle kunna minska frigolitens volym med upp till en faktor 50. En sådan maskin skulle troligtvis kosta mer jämfört med att, som nu, sortera ut frigoliten i restavfall. Med alternativet att komprimera frigolit skulle transportutgifter kunna minskas.  Som framtida steg skulle djupare samarbeten mellan producenter, användare och återvinnare kunna utvecklas för att hitta lösningar som fungerar för samtliga aktörer i kedjan. Jakten på plasten lämpar sig för detta där Akademiska Hus kan knyta band till andra företag med liknande behov för att tillsammans hitta kostnadseffektiva lösningar på exempelvis uppsamling och transport av frigolit för att öka attraktiviteten kring materialåtervinning jämfört med energiåtervinning.

Vårt examensarbete har som syfte att undersöka förskole- och grundskolebarns föreställningar om källsortering samt sophantering. Syftet är även att ta reda på hur barn tänker om ämnet sopor/skräp, vad är skräp enligt dem och varför sorterar vi våra sopor? Examensarbetet utgår ifrån kvalitativa intervjuer av tio barn från förskolan respektive grundskolan. Efter bearbetning av intervjusvaren presenterar vi dem i stapeldiagram där man kan se likheter och skillnader mellan ålderskategorierna. Därefter har vi genomfört olika jämförelser bland några av barnen för att se om det är ålder, kunskaper eller intresse som är beroende av vad barnen svarar. Resultatet av vår undersökning visar att grundskolebarnen har i stora drag mer kunskap om sophantering än förskolebarnen. Slutsatsen vi kan dra av vår undersökning är att åldern egentligen inte har någon större betydelse för kunskapen utan vi har kommit fram till att det handlar till stor del om intresse och engagemang för kunskapsområdet.

Insamlingen av använda plastförpackningar varierar mellan de svenska kommunerna. Tidigare studier har undersökt de regionala skillnaderna utifrån antagandet att faktorerna bakom insamlingen av återvinningsbara material har samma inverkan på graden av insamling oberoende av storleken på kommunerna. Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka faktorer som kan bidra till att förklara insamlingen av plastförpackningar bland svenska kommuner, samt att analysera om betydelsen av dessa faktorer skiljer sig åt mellan större och mindre kommuner. Med hjälp av data från 242 kommuner för åren 2011–2015 delades Sveriges kommuner upp i större respektive mindre kommuner (enligt SKR:s klassificering). Genom regressionsanalys (OLS) av ovan nämnda paneldataset går det att jämföra och identifiera skillnader. Resultaten visar att det finns skillnader i bakomliggande faktorer till insamlingen av plastförpackningar. Specifikt framkommer att i båda fallen är insamlingen av plastförpackningar (i kilogram per invånare) högre i kommuner med relativt sett lägre ekonomisk standard samt högre medelålder. Det finns dock även viktiga skillnader mellan större och mindre kommuner, inte minst i form av att policyvariabler tenderar att ha mer framträdande effekter på källsorteringen i mindre kommuner jämfört med större. Mindre kommuner som infört viktbaserade avgifter samt har ett högt antal återvinningsstationer per invånare har en statistiskt signifikant högre källsortering. Motsvarande policyeffekter kunde inte uppvisas för de större kommunerna.