Denna uppsats är en diskursanalys av den hendebatt som pågår på diskussionsforumet Flashback och i dagstidningar. Syftet har varit att undersöka debatten i dessa medier för att få en uppfattning om de åsiktsläger, teman, argument och åsikter som har lyfts fram och använts.De teorier som används är hämtade från teoriböcker och avhandlingar från tidigare forskning som berör genus, feminism och politik.Den metod jag har valt att använda mig av är diskursanalys där empirin består av tre olika trådar från diskussionsforumet Flashback och åtta debattartiklar från fyra olika dagstidningar.I studien framgår det att det finns tre åsiktsläger, de som är för, de som är emot och de som är både och. Många av de som är för införandet av begreppet hen ser ordet som praktiskt och smidigt att använda i både text och tal i situationer när könet är oviktigt. De som är emot har en känslomässig syn på ordet och verkar ofta ilskna när de framför sina argument. I den här gruppen urskiljer sig tre teman som är grunden till deras argument och de handlar om barn, feminism och politik. I gruppen både och urskiljer sig blandade argument om begreppet med en känsla av avsaknad engagemang.Efter att ha gjort denna studie har jag fått en rikare kunskap kring begreppet hen och dess innebörd. Jag har även fått en ökad förståelse kring de olika åsiktslägren som kan uppkomma och de åsikter och argument som används inom dessa. Denna kunskap kommer jag ta med mig till min framtida arbetsplats då den kan vara nödvändig i situationer med föräldrar och arbetskamrater där diskussioner om begreppet kan uppkomma och i planering av vårt arbete med barnen. Slutsatsen av analysen är att det som är emot införandet av hen tror att det ska ersätta våra pronomen han och hon medan de som är för anser att det ska vara ett komplement när det ej känns nödvändigt att använda han och hon, i både tal och skrift. De som är både och ser på hen som ett komplement i det svenska språket men att det inte bör ersätta han och hon.

Detta arbete handlar om tre förskolepedagoger och deras arbetssätt samt tankar kring barn urett genusperspektiv. Syftet är att undersöka pedagogernas arbetssätt d.v.s. hur de förhåller sigtill barnen och hur de behandlar, inspirerar och uppmuntrar barn ur ett genusperspektiv. Fokushar legat på pedagogerna och hur de ur ett genusperspektiv tänker om sitt arbetssätt/förhållningssätt och hur dessa tankar sedan genomförs i praktiken. Vi har använt oss avkvalitativa observationer och intervjuer som metoder för att få fram vårt resultat. För attanalysera vårt insamlade material har vi valt att använda oss av den sociala inlärningsteorinsamt teorin om genuskontraktet.Vår undersökning har visat att pedagogerna vill arbeta genusmedvetet men även om de trorsig göra detta så sker mycket omedvetet och på rutin. Pedagogernas arbetssätt var mångagånger inte genusmedvetet vilket det själva trodde att det var. Våra observationer visade påskillnader i bemötning av barn men i intervjuerna hade pedagogerna andra tankar om sittarbetssätt.

The contents of the school subject religion in Sweden, has gone through a radical change during the past century. With an origin of only treating Christianity and being a major cultural and social actor, it has developed into more of a multicultural and philosophical subject. The fact that the subject no longer has cultural recognition makes it more abstract and harder for students to relate to. Additionally, religion is experienced as a rather dull subject in school. My essay is therefore written to provide teachers encouragement of interest for religious education, by using humor.The well-known psychologist Jean Piaget claims play to be a prime state of learning. In addition, Paul E. McGhee, publisher of 11 books and 50 scientific articles on humor and internationally recognized for his research in the very field, claims that play, as the matter of fact, is humor. These two simple facts leave future teachers, an enormous pool of new and maybe more efficient ways to tutor generations of yet to come students. These also leave us a great field deficient of neither practical nor theoretical directives. Despite of this fact, teachers around the world use humor in their own way. They use creativeness and imagination to make subjects more appealing and intriguing for students. I took a certain interest in this peculiar field. I wanted to find out if there is a certain correlation between: teachers who use humor, while educating religion to students between the ages of 13-18, and a positive effect on students comprehension and learning the essence of religion. In addition to investigate this correlation I choose to make 10 interviews, asking the respondents partly to: reveal memories of their past teachers in religion. And partly to: evaluate what qualities they consider important in a teacher. Five of the interviews were made by female respondents and five by male, all respondents were in the ages between 20-30 years. The sex quote gave me an opportunity to concern differences between sexes, regarding appreciation and evaluation of humor used by teachers while learning religion. The outcome of my study shows that younger students value humor as an important quality. Contributing to the feeling of dullness towards religion as a subject in school, in lack of stimulation.

Abstract Detta arbete syftar till att belysa förskolepersonals tankar kring traditionella könsmönster och könsroller genom att undersöka hur de använder olika material för att motverka traditionella könsmönster och könsroller. Att motverka kan ske på olika sätt och jag har titta på hur pedagoger använder olika material på avdelningen, men användningen av böcker var det som intresserade mest. Till grunden för studien ligger intervjuer med pedagoger som arbetar på samma avdelning på en förskola i Sverige. Materialet från intervjuerna transkriberas för att sedan analyseras via ett genusperspektiv, vilket menas att man genom ett kritiskt sätt att se på kön och genus analyserar insamlat material. Resultat av studien visar på att pedagogerna på just denna avdelning inte använder böcker som verktyg för att motverka traditionella könsmönster, samt att det fattas kunskap till arbetet med traditionella könsmönster. Pedagogerna är införstådda med att deras arbete att motverka traditionella könsmönster med hjälp av böcker inte sker.

SammanfattningSyftet med denna studie är att undersöka pojkars och flickors lekar ur ett genusperspektiv i en förskoleverksamhet. Studien utgick ifrån följande frågeställningar: Hur leker pojkar respektive flickor? Hur påverkar miljö barnens lek? Vilket lekmaterial använder de?Studien är genomfört på en förskoleverksamhet där observationer har använts som kvalitativ metod och där observerades barnen i fem års ålder. Observationerna genomfördes vid fyra olika tillfällen, när barnen lekte fritt inomhus på förskolan. Denna studie visar hur pojkar respektive flickor leker, vilket material de använder, i vilken miljö de befinner sig och hur leker de gemensamma lekar. Undersökningen visade att både pojkar och flickor lekte i samma förskolemiljö, men de använde sig av olika lekmaterial och hade olika innehåll i sina lekar. de visade också olika beteende, där pojkarna var mer livliga och högljudda, medan flickorna var stillsamma och lugna. Resultatet visar att miljö och val av lekmaterial, samt den sociala omgivningen har stor påverkan på hur barnen leker. / Abstract

Syftet med denna undersökning var att se om det fanns något i lärarens förhållningssätt som behandlade pojkar och flickor olika i matematikundervisningen i skolår 5. Vi valde att använda oss av enkät med uppföljande intervjuer i en klass. Klassen bestod av 22 elever varav 12 var flickor och 10 pojkar. Resultatet av enkäterna visade att eleverna upplevde sin matematikundervisning jämlik. I intervjuerna framkom dock i vissa frågor att eleverna upplevde att en viss könsskillnad fanns i matematikundervisningen. Flickorna visade detta bl a genom att de önskade en mer varierad matematikundervisning. / Syftet med denna undersökning var att se om det fanns något i lärarens förhållningssätt som behandlade pojkar och flickor olika i matematikundervisningen i skolår 5. Vi valde att använda oss av enkät med uppföljande intervjuer i en klass. Klassen bestod av 22 elever varav 12 var flickor och 10 pojkar. Resultatet av enkäterna visade att eleverna upplevde sin matematikundervisning jämlik. I intervjuerna framkom dock i vissa frågor att eleverna upplevde att en viss könsskillnad fanns i matematikundervisningen. Flickorna visade detta bl a genom att de önskade en mer varierad matematikundervisning.

I vår studie har vi valt att undersöka i vilken utsträckning eleverna har förståelse för de geometriska begreppen area och omkrets och framförallt om eleverna kan skilja på dessa begrepp. Vi valde att genomföra undersökningen med hjälp av en enkät som besvarades av totalt 152 elever från 8 klasser fördelat på skolår 8 och 9. Enkäten består av rena matematiska uppgifter såväl som textuppgifter för att prova olika infallsvinklar hos våra informanter. Resultatet visar på att det finns brister och svårigheter med att skilja de båda begreppen åt vilket ytterligare förstärker vår egen erfarenhet samt tidigare studier på området. De största problemen uppstår när det gäller att hantera areabegreppet. Vi har en klar uppfattning om att en del av dessa problem kan åtgärdas genom ett förändrat lärande som utsätter eleven för konkret, laborativ och kommunikativ matematik som ställer högre krav på matematisk förståelse.

Syftet med denna studie är att undersöka hur en förskoleverksamhet utformas och uppfattas av såväl genuspedagogen som barn i en så kallad könsneutral förskola. Studien utgick ifrån följande frågeställningar: Hur beskrivs och utformas den könsneutrala förskolan? Hur interagerar och förhåller sig barnen ur ett genusperspektiv? Tidigare forskning visar att genusprojekt och jämställdhetsarbeten har sitt ursprung sedan några decennier tillbaka, men under olika omständigheter varit svårt att bedriva arbeten i förskolans och skolans värld. Inte förrän de sista åren har genus och jämställdhetsarbeten fått starka reaktioner och projekten har förstärks och drivs igenom.Studien är genomfört på en så kallad könsneutral förskola där intervjuer och observationer har använts som kvalitativa metod. Samtliga intervjuer och observationer har transkriberats och senare analyserats utifrån de frågeställningarna studien bygger på. I mitt resultat framkom det att utformningen av en könsneutral förskola bygger på alla pedagogernas förhållningsätt, deras engagemang och arbetssätt med barnen. Genuspedagogens vision var att belysa ett jämställdtagande arbetet i verksamheten där genus synsättet i förskolan kunde drivas fram, men på grund av olika anledningar som det hade uppstått i förskolan det genus arbetet på den könsneutrala förskolan upphördes efter en tid.

Vårt syfte med uppsatsen har varit att undersöka hur fem unga, välutbildade män ser på sitt arbete och familjeliv i avsikt att undersöka några fält av konstruktioner av maskulinitet(er). Vi har valt kvalitativa intervjuer som metod och ställde bland annat frågor rörande männens arbetsliv, familjeliv samt hur kombinationen av de två fungerar. Ett tydligt och framträdande resultat i vår studie är att konstruktioner av maskulinitet(er) är beroende av ett flertal faktorer. Vi har bland annat sett hur männens sociala bakgrund, utbildning och yrke påverkar. Byråns struktur har även påverkat männen att utveckla de egenskaper som krävs på byrån. Kostymen har också visat sig ha betydelse i konstruktionen av deras maskulinitet, genom att den dels förkroppsligar en hegemonisk maskulinitet samt materialiserar deras sociala bakgrund och tillhörighet som man och jurist. Kostymen är även ett sätt att meddela homosocial verksamhet, vilket vi menar finns på byrån. Vi upplever att männen går mot en alltmer emotionellt orienterad maskulinitet som reflekterar kring relationer, familj och barn. Vi har emellertid också sett tecken som pekar på motsatsen. Vi anser att byrån har en ambivalent inställning till pappaledighet, eftersom de har en positiv inställning samtidigt som vi anser att de indirekt signalerar att om man är pappaledig förlorar man i karriärmöjligheter.

Syftet med studien är att belysa hur fäder beskrivs i socialtjänstens barnavårdsutredningar då utredningarna aktualiserats till följd av att fadern misstänks ha våldfört sig på modern. Detta har gjorts genom att ta reda på hur fäderna är och görs närvarande i socialtjänstens barnavårdsutredningar. Hur socialsekreterarna beskriver fäderna i utredningarna liksom på vilket sätt det görs skillnad på föräldrarna utifrån kön. Mäns våld mot kvinnor är ett utbrett, frekvent och aktuellt problem. Våld i nära relation är inte bara en folkhälsofråga utan också ett allvarligt samhällsproblem som behöver förebyggas då dess konsekvenser ger stort mänskligt lidande liksom stora kostnader för samhället. Vart tionde barn har någon gång upplevt våld i nära relation och var tjugonde barn upplever våld ofta. Att som barn uppleva våld kan ses som psykisk misshandel och att se eller höra våld kan innebära ett psykologiskt trauma för ett barn. Enligt socialtjänstlagen har samhället ett särskilt ansvar för att se till barns bästa i allmänhet och barn som upplevt våld i nära relation i synnerhet.Till följd av olika socialpolitiska diskurser liksom heteronormativa föreställningar om vad och hur en familj skall vara, finns det en risk att fäder som brister i sin föräldraförmåga till följd utav våld, blir osynliga i socialtjänstens arbete. Det finns en risk att ansvaret fortsatt till största delen läggs på mödrarnas förmåga att skydda barnen istället för fädernas och samhällets ansvar att skydda barnen från att uppleva våld. För att kunna förändra samhälleliga strukturer kopplade till föräldraskap, kön och våld behöver strukturerna först uppmärksammas och belysas. Resultatet i min studie visar på att våldsamma fäderna är mer närvarande och syns mer i socialtjänstens utredningar nu än vad fäder varit i socialtjänstens utredningar tidigare. Främst är de närvarande utifrån att de rentvår sig från misstankar om våld liksom kontrollera utredningsförfarandet. Våldet görs om i utredningarna från att handla om fäders våld mot mödrar till att handla om ömsesidiga bråk eller våld mellan föräldrarna och fäderna görs inte enskilt ansvariga för våldet liksom att det skall upphöra. Det finns en könsaspekt gällande moderskap och faderskap där det förväntas mer av och ställs större krav på modern än på fadern. / The purpose of the study is to illustrate how violent fathers are described in the social services child welfare investigation documents when the investigations come to the fore as a result of the father used violence against the mother. This has been done to find out how the fathers are and made present in the child welfare investigations. How the social workers describe the fathers in the investigations as well as the way in which it distinguishes between the parents on the basis of gender. Men's violence against women is a widespread, frequent and current problem. Domestic violence is not only a public health issue but also a serious social problem that needs to be prevented because its consequences provide great human suffering and high costs for society. Every tenth child has experienced domestic violence, and one in twenty children experiencing violence often. For a child to experience violence can be seen as psychological abuse. To see or hear violence can mean a psychological trauma for a child. According to the law society has a particular responsibility to ensure the child's best in general and children who have experienced domestic violence in particular.As a result of different socio-political discourses and heteronormative beliefs about what and how a family should be, there is a risk that fathers, who deficiencies in parenting skills arising out of violence, become invisible in social service work. There is a risk that the responsibility remains largely imposed on mothers' ability to protect the children instead of fathers and society's responsibility to protect children from experiencing violence. In order to change social structures linked to parenting, gender and violence, the structures first needs to be recognized and highlighted. The results of my study shows that violent fathers are more present and more visible in the social service investigations now than fathers has been in the social service investigations earlier mainly to clear himself from suspicion of violence and control the inquiry proceedings. Violence is converted in the child welfare investigation documents from be about fathers violence against mothers to be about reciprocal fights or violence between the parents. The fathers are not individually made responsible for the violence and that it must cease. There is a gender aspect concerning motherhood and fatherhood where it is expected more and greater demands on the mother than the father.