Syftet med denna kvalitativa studie var att belysa fyra pedagogers perspektiv på genus och arbetet med det i förskolan, detta då det visat sig i en granskning gjord av Skolinspektionen att det finns brister i genusarbetet i förskolan. Förskolan ska värna om demokratiska värderingar där alla barn har likvärdiga villkor utan förväntningar utifrån kön som kan påverka barnens livsvillkor. Vi ville med utgångpunkt i detta undersöka hur förskollärare tolkar begreppet genus, hur de upplever att det är att jobba med genus i förskolan samt hur de ser på barns beteenden ur ett genusperspektiv. Datainsamlingsmetoden bestod av intervjuer där vi ställde frågor som behandlade detta. För att koda det insamlade materialet använde vi oss av en tematisk analys som hjälp. För att sedan analysera resultaten utgick vi ifrån Yvonne Hirdmans (2003) genusteori och olika teoretiska begrepp för att stärka våra resonemang och för att förstå innehållet. Det övergripande resultatet av studien visar att förskollärarna har olika syn på kön, något som påverkar hur de förstår genus i förskolan. Vi kan i vår studie se att detta påverkar hur genus arbetas med samt vilket förhållningssätt som genomsyrar verksamheten. Förskollärarna upplever att det förekommer stereotypa mönster hos barnen och att dessa påverkas av barns vårdnadshavare och samhället i stort, något som kan bli ett dilemma då det finns en ambition hos förskollärarna att motverka könsstereotypa mönster samtidigt som de ska värna om en trygg relation med hemmet. Vår studie visar även att det till stor del upplevs finnas ett behov av kompetensutveckling för att kunna genomföra ett kvalitativt genusarbete och att det saknas initiativ från ledningen vad gäller att prioritera genus / <p>Betyg i Ladok 240108.</p>

Lidköping is a city with a long tradition of education. One of the educational institutions that has been part of the city's educational history is Lidköping Elementary School for Girls, which existed in the city between 1876–1936. The aim of this study is to investigate how the education staged societal norms about women as good mothers and housewives. This has been done by analyzing the school's annual reports from the academic years 1877–1878, 1901–1902, 1920–1921 och 1930–1931 for which the school subject’s needlework, home economics, mathematics and natural sciences were selected. For each academic year, each subject has been analyzed to find out the teaching content, as well as to gain an understanding of the amount of time allocated to each subject. In addition, the school's other activities and events has been analyzed, primarily from the last two school years in which gender-coded activities were discovered. A timetable from the 1906 Board of Supervisors for Secondary Schools has been used to contextualize the girls' school's instruction in mathematics and natural sciences. The material, which primarily consists of annual reports from the school, has been analyzed using Yvonne Hirdman's gender theory. The method employed in processing the material is primarily qualitative text analysis with elements of quantitative comparative method. Through analysis and interpretation of the material, various gender-related elements have emerged, making it clear that the girls were educated to work within the four walls of the home, or possibly for typical female occupations.

Studien syftar till att analysera vilka problemrepresentationer som kan ha legat till grund för Sveriges hantering av pandemin. Fokus ligger på hur problem i relation till pandemin beskrivs i Cornonakommissionens betänkanden samt i intervjuer med opolitiska tjänstepersoner. Med utgångspunkt ur poststrukturalism används Bacchis analytiska verktyg Whats the problem represented to be? besvaras följande frågeställningar: Vilka problemrepresentationer finns inom den statliga förvaltningen i relation till pandemin? Hur uppfattas kön och jämställdhet i relation till pandemin? Analysen visar att de mest framträdande problemen berör områdena hälsa, ekonomi, isolering, krishantering, krisberedskap och politisk styrning. Det kan konstateras att jämställdhet inte är en framträdande problemrepresentation inom statlig förvaltning under pandemin utifrån materialet för denna studie. Analysen visar även att kön och jämställdhet förstås av informanterna som ett område som är återkommande vid beredningar men att i relation till pandemiarbetet inte har varit en framträdande utgångspunkt. I betänkandena uppfattas problemet som en variabel till andra problemområden och inte som ett eget problemområde.  Resultatet av analysen visar även att det inte tycks finnas ett övergripande antagande att effekter av en sådan här kris kan påverka män och kvinnor olika. En trend bland de intervjuade, både experter och tjänsteperson, är att när de svarar på frågan om vilka problem som pandemin medfört görs inte en jämställdhetsintegrering i deras problemformulering. Jämställdhet benämns inte som ett problem och inte heller ges exempel på hur pandemin kan påverka olika beroende på könstillhörighet, förutom när frågan ställs direkt ur ett jämställdhetsperspektiv.

Sammanfattning Denna studie handlar om att ta reda på hur klassrumsinteraktionen i matematikundervisningen är ur ett genusperspektiv i Sverige jämfört med Bosnien och Hercegovina. Det muntliga samspelet mellan lärare och elev beroende på om eleven är flicka eller pojke undersöks i studien. Genus är den teoretiska utgångspunkten som används i undersökningen. Metoden som används är observationer av sex olika lärare med varsin klass i Bosnien och Hercegovina och Sverige. Informanterna observerades under matematiklektionerna. Därefter genomfördes en jämförelse mellan Bosnien och Hercegovina och Sverige. Frågeställningar studien behandlar är följande: Vem får mest talutrymme i matematikundervisningen, flickor eller pojkar? Vem talar mest, lärare eller elev? Skiljer sig interaktionen mellan lärare och elev åt i Sverige och Bosnien och Hercegovina? Tidigare forskning visar på att pojkar främst får mest talutrymme i olika klassrum. Studierna har olika syften men behandlar liknande aspekter och går att koppla till vår studie. Resultatet från observationerna i Bosnien och Hercegovina var att talutrymmet var jämnt fördelat mellan pojkarna och flickorna, men det fanns mest utrymme för lärarna att tala. I Sverige blev resultatet att pojkarna fick mer talutrymme än flickorna. I Bosnien och Hercegovina var eleverna mer aktiva för att visa den kunskap de bar på genom att räcka upp handen och ta plats i klassrummet. I Sverige hade pojkarna mer talutrymme för att majoriteten av eleverna var pojkar, och det visade sig att de fick ordet flest gånger i samtliga klasser. Resultatet från skolorna diskuteras som avslutning i studien.

No description available.

Malmö högskolaMedie- och kommunikationsvetenskap 180 pSammanfattningChamila Olofsson ”Hur görs kön”?Examensarbetets syfte är att undersöka hur kön/genus konstrueras i bild på Dagens Nyheters kultursidor. I huvudfrågan läggs särskilt fokus på intersektionalitet mellan kön/genus, klass, sexualitet, etnicitet och ålder. Undersökningen omfattar både en övergripande kvantitativ granskning och en djupgående kvalitativ analys. Utifrån ett poststrukturalistiskt feministiskt perspektiv och med hjälp av semiologisk och retorisk bildanalys har jag granskat sex fotografiska porträttbilder. Svaren visar att trots en nästintill jämn fördelning av kvinnor och män på Dagens Nyheters kultursidors framsidor, betyder inte det automatiskt att representationen är jämställd. Mina resultat visar bland annat att det är en viss typ av social klass som får komma till tals och det finns skillnader i ålder då kvinnor är mer synliga i lägre åldrar och män är mer representerade ju högre upp i åldrarna vi kommer. Det finns framträdande skillnader i den visuella retoriken vad gäller hur kvinnor respektive män framställs, kvinnorna ler och tittar in i kameran och de agerar passivt i bild medan männen är allvarliga, upptagna och agerar aktivt i bild.

Syftet med denna studie är att belysa mäns maskulinitetskonstruktion i tandhygienist- och sjuksköterskeyrket samt att redovisa aktuell forskning om könssegregering. Uppsatsen är en litteraturstudie vars material består av åtta artiklar och tre avhandlingar. Materialet har framkommit efter sökningar i databaserna PubMed och SAGE Journals. Orsaken till könssegregeringen i tandhygienist- och sjuksköterskeyrkena bottnar i den feminina genuskodning som yrkena har men även yrkenas historiska bakgrund. Det är dock ingen nackdel för männen att söka sig till yrkena eftersom de har lättare för att göra karriär jämfört med sina kvinnliga kollegor. Yrkets genuskodning påverkar även de manliga sjuksköterskornas identitetskonstruktion. För att upprätthålla och förhålla sig till den hegemoniska maskuliteten distanserar sig de manliga sjuksköterskorna från det som kodas som feminint i yrket. Alternativt identifierar de sig med vissa feminina sidor, poängterar dessa och särskiljer dem från de maskulina sidorna. Trots att män som befinner sig i ett yrke som är feminint kodat reproducerar de vidare en könsstereotyp roll. Avslutningsvis visar resultatet även på att det finns lite forskning gjord beträffande manliga tandhygienister och deras erfarenheter av yrket.

Denna uppsats analyserar bilderboken ur ett genusperspektiv. De bilderböcker som vi undersöker är: När Emil skulle dra ut Linas tand (1976), Titta, Madicken det snöar (1983) och Pippi i humlegården (1949) skrivna av Astrid Lindgren. Syftet med analysen är att undersöka hur genus framställs i bilderböcker samt hur detta kan påverka elevernas identiteter. För oss som lärare är det viktigt att ha en medvetenhet kring hur genus framställs inom bilderböcker för att kunna arbeta kring det. Problemet ligger inte enbart i framställningen av genus utan hur vi som lärare och elever förhåller oss till den. Uppsatsen är en kvalitativ analys, mer specifikt en bilderboksanalys. Teorin som tillämpas är en genusteori. Analysen visar på att det finns stereotypa genusframställningar inom bilderböckerna men resultatet visar dock även att det finns stereotyper som bryts av både maskulina och feminina karaktärer. Vi kom även fram till att detta kan påverka elevernas identiteter på ett negativt sätt då de kan bli begränsade av vissa framställningar. För att motverka detta ska vi som lärare arbeta genusmedvetet i undervisningen genom exempelvis genuspedagogik och kompensatorisk pedagogik.

Textbooks is a common tool in education, and therefore a textbooks’ quality will influence teaching. This study aimed to study the representation of gender, class, and ethnicity in two textbooks for International Economics (in this study referred to as L1 and L2) at a high school level. The study applied an intersectional theory, as well as a common sense theory. The chosen method for the study was a critical multimodal discourse analysis. The study showed that L1 mostly put males in a subject position in both text and pictures, while L2 both presented females and males as subjects. Class was mostly represented through the classification of “the poor” and “the rich” in the texts in both textbooks, but L2 also included “the middle class” in its representation. It should also be noted that L2 showed a diversity of class representation in pictures, while L1 mostly showed people in a middle class position in pictures. Both textbooks used a Western point of view. While both textbooks emphasized the importance of diversity, L2 was the only textbook that showed this consistently in both text and pictures. From an intersectional perspective, it can be stated that both textbooks present power systems where Western culture, “the rich” and masculinity is prized over other categories. L1 does not problematize these power systems. L2 approaches an intersectional discussion throughout the textbook by problematizing how different categories reinforce or limit power. These representations can affect the didactic aspect of teaching. L1 requires teachers to supplement the content with a norm critical perspective, while L2 requires teachers to encourage discussions that problematize power systems. However, L2 should be seen as a good starting point while shaping students into democratic, critical citizens.

Vi undersöker hur könsstereotyper påverkar ledarskapet inom vårdsektorn, med särskilt fokus på kommunala hemtjänsten. Syftet med uppsatsen är att skapa förståelse för hur könsstereotyper påverkar ledarskapet inom hemtjänsten. Forskningsfrågorna som ligger till grund för uppsatsen är: Hur påverkar könsstereotyper förväntningar på ledarskap inom hemtjänsten, och vilka utmaningar står kvinnor och män inför när det gäller att ta ledande roller med tanke på dessa stereotyper? I den teoretiska referensramen behandlade vi olika teorier om könsstereotyper och ledarskapsstilar, såsom beteendeteori, transformativt och transaktionellt ledarskap samt auktoritärt och demokratiskt ledarskap. Tidigare forskningen som presenterades i uppsatsen visar att kön spelar en betydande roll i formandet av ledarskapsstilar och att könsstereotyper ofta påverkar förväntningar och bedömningar av ledare. Resultaten visar att könsstereotyper påverkar hur ledare bedöms och vilka utmaningar de har inom hemtjänsten. Kvinnliga ledare visar ledarskapsstilar som är mer deltagande, medan manliga ledare ofta visar hårdare ledarskapsstilar. Genom att vara medveten om könsstereotyper och aktivt utmana dem kan ledare skapa en mer inkluderande och jämställd arbetsmiljö där alla individer, oavsett kön, kan trivas och utvecklas. Det är genom att lyfta fram dessa frågor och diskutera dem öppet och konstruktivt som man kan arbeta mot en mer rättvis och jämställd arbetsmiljö för alla.