Syftet med denna studie är att bidra med kunskap till en ökad förståelse kring vilka synsätt förskollärare har till genus i förskolan och hur förskollärarna uppfattar att deras arbete med genus påverkar barnen. Studien har använt sig av en kvalitativ forskningsmetod. Det har utförts sex semistrukturerade intervjuer för att bilda kunskap om förskollärarnas erfarenheter och vilket synsätt de har till genus samt vilka arbetssätt de använder sig av ute på förskolorna. Resultatet har bearbetats utifrån en tematisk analys där feministisk teori är den teoretiska utgångspunkten, för att kunna besvara frågeställningarna som är följande:  Vad har förskollärare för synsätt kring genus på förskolan?  Hur uppfattar förskollärarna att deras synsätt och arbete kring genus påverkar barnen?  Resultatet visar att förskollärarna upplever att de har begränsad kunskap om genus som begrepp men att de har en medvetenhet om hur de påverkar barnen genom sitt arbetssätt. Förskollärarna beskriver att genuspedagogiken kan glömmas bort eftersom det finns mycket annat i deras arbete de behöver fokusera på.  Resultatet visar även att förskollärarnas fokus i genusarbetet ligger i hur de bemöter barn samt hur de använder miljön som hjälpmedel i arbetet med genus på förskolan.

Syfte: Syftet med studien är att undersöka tandläkares erfarenheter av bemötande på grund av genus och etnicitet i mötet med patienten, arbetskollegor och/eller klinikchef.   Material och metod: Studien baseras på semistrukturerade intervjuer med fyra manliga och fyra kvinnliga tandläkare varav fem tandläkare hade utländsk bakgrund. Intervjuerna utfördes med yrkesverksamma tandläkare på Malmö universitet och Folktandvården Skåne. Allt material från intervjuerna spelades in på mobiltelefoner, transkriberades ned och materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys (1). Resultat: Analysen av materialet resulterade i fyra teman: 1) Patienters skilda förväntningar på kvinnliga och manliga tandläkare, 2) Missgynnade tandläkare av arbetskollegor och klinikchef 3) Nedvärdering på grund av utländsk bakgrund och 4) Tandläkares problemhantering. Resultaten visar att majoriteten av intervjupersonerna upplevde ett negativt bemötande av patienter på grund av kön eller etnicitet. Intervjupersoner uppgav även erfarenheter av ett negativt bemötande på grund av kön av arbetskollegor och klinikchef. På frågan om hur de intervjuade skulle hantera ett problem med patienter svarade de flesta att de främst försöker lösa konflikten med patienten. De intervjuade beskrev även att andra lösningar skulle vara att tala med arbetskollegor och klinikchef. Samtliga intervjuade svarade nej på frågan om de är bekanta med jämställdhetsdokumenten. Slutsats: Kvinnliga tandläkare upplever ett negativt bemötande av patienter, arbetskollegor och klinikchefer på grund av deras kön. Manliga tandläkare beskriver att det beror på patienters trosuppfattning och inte på deras kön när de blir negativt bemötta av patienterna. Kvinnliga och manliga tandläkare upplever att de bemöts med stereotypiska förväntningar. Tandläkare med utländsk bakgrund upplever att de har blivit negativt bemötta på grund av deras etnicitet, däremot krävs mer forskning om betydelsen av tandläkares etnicitet. / Purpose: The purpose of this study was to examine dentists' experiences of treatment due to gender and ethnicity in the meeting with the patient, work colleagues and/or clinic manager. Material and method: The study is based on semi-structured interviews with four male and four female dentists. The interviews were conducted with dentists at Malmo University and Folktandvarden Skane. All material from the interviews was recorded on mobile phones, transcribed and the material was analyzed using qualitative content analysis (1). Results: The analysis of the material resulted in four themes: 1) Patients' different expectations of female and male dentists, 2) Disadvantaged dentists by work colleagues and clinic manager 3) Devaluation due to foreign background and 4) Dentists' problem management. The results show that the majority of interviewees experienced a negative treatment of patients because of gender or ethnicity. Interviewees also stated experiences of negative treatment due to gender by work colleagues and clinic manager. When asked how the interviewees would handle a problem with patients, most answered that they primarily would try to resolve the conflict with the patient. The interviewees also described that other solutions would be to talk to work colleagues and the clinic manager. All interviewees answered no to the question of whether they are familiar with the equality documents. Conclusion: Female dentists experience negative treatment from patients, work colleagues and clinic managers because of their gender. Male dentists describe that it depends on patients' beliefs and not their gender when they are treated negatively. Female and male dentists feel that they are met with stereotypical expectations. Dentists with a foreign background feel that they have been treated negatively because of their ethnicity, however, more research is needed on the significance of dentists' ethnicity.

I ett led att stärka likvärdigheten i skolan, ges särskilda stöd till elever som inte uppnår kunskapskraven när extra anpassningar inte räcker till. Det har tidigare uppmärksammats att flickor inte får del av detta stöd i samma utsträckning. Syftet med denna studie är därför att bidra med kunskap om hur kön inverkar på vilket sätt det särskilda stödet för elever på högstadiet utformas. Genom att använda kvalitativ innehållsanalys för att undersöka åtgärdsprogram, finner vi att det särskilda stödet i viss mån motiveras och utformas på olika sätt beroende på kön. Flickornas åtgärdsprogram tenderar att ha en starkare koppling till måluppfyllelse, uttrycka behov tydligare och föreslå mer specifika åtgärder. En del av dessa åtgärder framstår dock som extra anpassningar snarare än särskilt stöd. Pojkarnas program relaterar mer sällan till måluppfyllelse och beskriver behoven på ett vagare sätt, men erbjuder mer omfattande åtgärder, ofta i form av särskild undervisning. Åtgärdsprogrammens utformning riskerar att, utöver bristen på adekvat stöd för flickor, ocksåförstärka normativa föreställningar om "duktiga och sociala flickor" kontra "stökiga och omotiverade pojkar". I sin helhet fungerar dessa program som performativa språkliga handlingar som bidrar till att reproducera konstruerade föreställningar om hur elever ska vara. Således riskerar upprättandet av åtgärdsprogram att befästa koncept om könsstereotypa idealelever.

Uppsatsen beskriver en mixed method-undersökning om lärares genusföreställningar i relation till elever och olika klassrumsaktiviteter. Syftet var att besvara tre forskningsfrågor: 1) Vad förväntar sig lärare av elever av olika kön under olika aktiviteter i klassrummet? 2) Hur tror lärare att olika aktiviteter i klassrummet tas emot av elever av olika kön? 3) Hur resonerar lärare om vad som kan tänkas gynna eller missgynna elever av olika kön? För att besvara dessa genomfördes semistrukturerade intervjuer med sju lärare och transkriptionerna analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Detta gav svar om explicita, det vill säga medvetna, föreställningar. Dessutom svarade 75 lärare på en enkät med tre vignetter, det vill säga korta fallbeskrivningar, där hälften läste om pojkar i en situation och andra hälften om flickor i samma. Efter det ombads respondenterna att svara på några frågor på en Likert-skala som analyserades kvantitativt genom att jämföra medelvärden och signifikans. Med detta hoppades jag kunna få svar om implicita, det vill säga omedvetna, föreställningar. Resultatet av intervjuanalysen visade att lärarna följde två huvudteman: att inte se kön och att se kön. De flesta intervjurespondenter tänkte inte aktivt på genusskillnader, eller svarade bara på direkta frågor om skillnader. De skillnader som framkom antingen spontant eller på direkta frågor följde stereotypa femininitets- och maskulinitetsnormer. Till exempel ansågs flickor vara tysta, flitiga, disciplinerade och ansvarstagande, samt gynnas av friare inlämningsuppgifter. Pojkar ansågs till exempel vara högljudda, oflitiga, odisciplinerade och mindre ansvarstagande, samt gynnas av slutna uppgifter som salstentor. Tävlingar ansågs tilltala pojkar mer än flickor och flickor ansågs gilla att samarbeta med andra. Lärarna nämnde att flickor oftare än pojkar drabbas av stress och begrepp som ”duktig flicka” eller koncept som det manliga geniet framkom. Den kvantitativa analysen visade att enkätrespondenterna inte gjorde skillnad på kön, förutom en lätt signifikans för att grupparbete ansågs gynna lågpresterande flickor mer än lågpresterande pojkar när det handlar om måluppfyllelse och att aktivera tysta elever. Undersökningen bygger på mycket små populationer, men visar en eventuell tendens att svenska lärare inte tänker på elevers kön i första hand, men att om de tvingas tänka på kön, så dominerar stereotypa föreställningar.

Detta arbete handlar om hur genus framställs i barnlitteratur med utgångspunkt i barns fria identitetsskapande, samt hur förskollärare arbetar med litteraturen i förskolan. I det här arbetet analyseras 9 populära bilderböcker från två olika förskolor, för att reda på hur genusstereotypa egenskaper framställs genom karaktärerna i bild och skrift. Samt analys av tre intervjuer med förskollärare från olika avdelningar på en förskola. Till hjälp har jag använt mig av ett analysverktyg som baseras på både genus och ett multimodalt perspektiv, för att komma åt samspelet mellan text och bild i analysen. Den teoretiska utgångspunkten i arbetet är Hirdmans (2003) genuskontrakt och Nikolajevas (2017) schema över manliga och kvinnliga stereotypa egenskaper. Syftet med denna studie var att undersöka hur några av de mest lästa bilderböckerna från två förskolor framställer genusstereotypa egenskaper hos karaktärerna och undersöka om pedagogerna arbetar genusmedvetet kring litteraturen. Resultatet av studien visar att de analyserade karaktärernas genus är komplexa och samtliga 19 karaktärer hade både manliga och kvinnliga egenskaper. Det gjorde att begreppet performativt genus diskuterades, och ett flertal karaktärer hade ett annat performativt genus än det biologiska könet. Utifrån intervjuerna visade resultatet att pedagogerna arbetar brett och medvetet med litteraturen, och i diskussionsavsnittet går jag igenom hur viktigt det är med ett genusmedvetet arbete så att inte könsnormer reproduceras genom litteraturen utan att man samtalar kring ämnet med barnen. Slutsatsen som dras i det här arbetet är att det viktigaste av allt är inte hur böckerna är skrivna alla gånger, utan hur pedagoger i förskolan kan arbeta med litteraturen och skapa ett samtal även kring de mest stereotypa böckerna. / <p>Betyg i Ladok 2022-06-05.</p>

The Coaches influence on whether youths choose to quit their participation in football is scientifically proven. The purpose of this study is to examine how football coaches for teams at ages between 13-15 approach drop-out in youth football. To answer the purpose, two question statements were made. 1: what do coaches do in practice to counteract dropout among girls and boys and 2: According to coaches, what are the main reasons why girls and boys stop playing football. Studies about youth's reasons for dropout in sports are well researched but it is less research on how coaches impact dropout in youth sports. In this study the aim is to cover coaches' perspective in youth dropout and whether there are similarities or differences between them. To answer the purpose, six semi-structured interviews took place with four coaches for teams with girls and two coaches for teams with boys. One major finding in the study was the lack of practical work with dropouts among football coaches, they are aware of it but not sure on how to approach it. Lack of support from the sports associations leaves the coach alone in the matter. Another finding was that both similarities and differences were found compared to previous research.

Det talas ofta om vilket jämställt samhälle Sverige är och hur långt vi har kommit när det gäller kvinnors och mäns lika rättigheter. Trots detta visar forskning att könsstereotypa föreställningar om kvinnor och män fortfarande är vanligt förekommande inom socialt arbete och att klienter bemöts och behandlas olika utifrån kön. Vi undrade därför hur medvetenheten om genus och jämställdhet ser ut hos socialsekreterare i deras arbete med klienter och hur socialsekreterare ser på den forskning som menar att klienter behandlas olika utifrån kön. Våra resultat visar att medvetenheten bland socialsekreterarna är väldigt ojämn och bristfällig. De flesta reflekterar inte alls över genus- och jämställdhetsaspekter i sitt arbete med klienterna och de socialsekreterare som reflekterar över det upplever svårigheter i att arbeta med dessa frågor gentemot klienterna. Vår undersökning visar också att socialtjänsten i stor utsträckning utgår från könsstereotypa mönster i bemötande och behandling av klienter. Det jämställdhetsarbete som görs i Malmö stad når, enligt vår undersökning, dåligt ut till socialkontoren och väcker heller inte något större engagemang hos socialsekreterarna. / How conscious are the social services of gender and equality between men and women? A study of social workers awareness in their work with clients.

Text-till-talsynteser (eng. Text-to-speech, TTS), med andra ord digitalt skapade röster, har blivit en naturlig del av våra dagliga liv. Vi hör dem i kollektivtrafiken, när vi interagerar med digitala assistenter och när människor som saknar en egen röst använder dem för att kommunicera. Dessa artificiella röster har, precis som riktiga röster, olika egenskaper som påverkar hur de låter och uppfattas. Det är därför intressant att förstå vilka TTS-synteser som användare föredrar i olika sammanhang. I denna studie undersöktes huruvida det finns en preferens för olika kön hos instruerande TTS-synteser. I studien fick 46 deltagare spela ett spel där målet var att fullfölja ett antal upplästa instruktioner genom olika knapptryck på skärmen. Spelet var uppdelat i två omgångar, där instruktören i ena omgången var en TTS-syntes med en manlig röst och i den andra en kvinnlig. Vilken TTS-syntes som började och ordning av instruktioner slumpades för deltagarna. Efter spelad omgång svarade deltagarna på en enkät om upplevda röstegenskaper hos instruktören. När sista omgången fullföljts besvarades även en avslutande enkät där det bland annat frågades vilken av TTS-synteserna de föredrog, följt av en kvalitativ fråga där de fick motivera sitt svar. Svaren analyserades sedan genom ett statistiskt test och en kvalitativ analys. Studien kunde ej påvisa någon preferens för kön hos instruerande TTS-synteser. Istället visade resultatet att testpersonerna har individuella preferenser och åsikter om rösterna, även om det verkade finnas viss konsensus om somliga upplevda röstegenskaper hos TTS-synteser. / Text-to-speech synthesis (TTS), in other words digitally created voices, has become a natural part of our daily lives. We hear them in public transport, when we interact with digital assistants and when people who do not have their own voice use them to communicate. These artificial voices, just like real voices, have different properties that affect how they sound and are perceived. It is thereby interesting to understand which TTS-synthesis users prefer in different contexts. This study examined whether there is a preference for different genders in instructional TTS-synthesis. In the study, 46 participants played a game where the goal was to complete a number of read out loud instructions through various key presses on the screen. The game was divided into two rounds, where the instructor in one round was a TTS-synthesis with a male voice and female in the other one. Which TTS-synthesis started and the order of instructions was randomized for each participant. Upon completing the round, the participants answered a questionnaire about perceived voice characteristics of the instructor. When the final round was completed, a final questionnaire was also answered in which, among other things, it was asked which of the TTS-syntheses the test subjects preferred, followed by a qualitative question in which they were asked to justify their answer. The answers were then analyzed through a statistical test and a qualitative analysis. The study could not demonstrate any gender preference in instructional TTS-synthesis. Instead, the results showed that the test subjects have individual preferences and opinions about the voices, even though there seemed to be some consensus about some of the perceived voice characteristics of the TTS-syntheses.

Syftet är att ur ett socialpsykologiskt perspektiv identifiera och analysera bilden av kärlek som förmedlas i svenska dejtingprogram Bachelorette Sverige, Love Island Sverige och Hotell Romantik, samt belysa skildringen av det manliga respektive kvinnliga i programmen. För att undersöka detta har kvalitativ innehållsanalys applicerats på sammanlagt tolv avsnitt ur programmen. En översikt av tidigare forskning visar att det finns lite sociologisk forskning kring kärlek på tv, och dejtingprogram mer specifikt. Studier inom angränsande discipliner har däremot visat att det finns olika sätt att definiera och porträttera kärlek på och ett socialkonstruktivistiskt synsätt kan vara behjälplig för att tolka dessa konstruktioner. Parter i en kärleksrelation kan även tänkas skapa en gemensam identitet och individernas egna identiteter påverkas av parrelationen. Vidare har sambandet mellan konstruktioner rörande kärlek och relationer på tv och verkligheten utanför framgått. Dejtingprogram kan spegla och normalisera olika samhälleliga strukturer, som exempelvis maktförhållanden mellan könen,samt påverka tittarnas framställningar och attityder. Detta studentarbete pekar på att de olika programmens konstruktioner, gällande kärlek och könsroller, har stora likheter. Kärleken framställs som en process som ska få ta tid och ömsesidigt engagemang i dejtingen är av stor vikt. Samtidigt innehåller könskonstruktionerna bland annat kvinnors kritik mot passiva män, vilket kan förstås som ett uttryck för mer traditionella könsroller. Vidare har analysen visat olika aspekter som upplevs som viktiga i valet av partner. Ett återkommande inslag är hur väl partnern tänks passa in i den egna familjen och vardagslivet. Likheter mellan individerna och deras partners är också något som framkommer uppskattas högt.

As of today, there has been more studies when it comes to women's fear in public space, but only a handful of research have been done on men’s experience and how they navigate public spaces. Therefore, this study has been focusing on just that, men's fear in public space. The people being interviewed in this study have experienced both insecurity and fear in public space, even though it has been hard to identify or acknowledge that what they felt was fear. The focus has been on hegemonic masculinity and its role in shaping men’s sense of safety, insecurity and how identity and ethnicity also can affect men's expression of their masculinity in public spaces. It's important to make public space for all groups regardless of identity, gender, or background, to reduce the risk of insecurity and fear in our society. Finally, this study shows how important it is to break the negative values that come with hegemonic masculinity.