Denna studie handlar om hur karaktärerna framställs genom normbrytande och stereotypa föreställningar i svenska barnböcker. Studien är baserad på sex bilderböcker skrivna av två författare, vilka är Astrid Lindgren och Pija Lindenbaum. Syftet med studien är att synliggöra vilken utsträckning elever får ta del av normbrytande och stereotypa föreställningar i litteraturen. Det teoretiska ramverket för studien är genusteori och intersektionellt perspektiv. Studien genomfördes med stöd av ett analysschema som bygger på en analysmodell av Nikolajeva (2017) med fokus på framställningar av karaktärer. Resultatet är baserat på en kvalitativ innehållsanalys och en bildanalys. Studiens resultat visar att i både text och bild framställs karaktärerna med normbrytande och stereotypa föreställningar där både likheter och skillnader finns gällande deras karaktärsdrag.

Abstrakt   Skolan har, enligt Skolverket och läroplanen, ett uppdrag som går utöver undervisning och kunskapsförmedling. Våra elever ska även lära sig att känna igen och kritisera normer i samhället och motverka traditionella könsroller. En stor del av verksamheten i skolan utgår från läroböcker i olika ämnen. Om dessa läroböcker enbart reproducerar gamla normer och könsroller så blir det svårt för läraren att uppfylla uppdraget som ges i läroplanen.       Syftet med den här studien är att granska ett av alla läromedel som används i skolan utifrån hur det reproducerar eller kritiserar normer, framför allt normer som rör kön och genus.      I fokus för studien står ett läromedel i franska för årskurs 6–9: Chez nous. Utifrån en diskursteori och diskursiv metod granskar jag hur normerna kring kön och genus ser ut i samhället och hur dessa normer reproduceras i det här läromedlet. Analysen visar att läromedlet snarare befäster normer än kritiserar dem. Flickor har andra kläder än pojkar, kvinnor arbetar med andra saker än män, män och kvinnor rör sig i delvis skilda arenor, män är tillsammans med kvinnor och kvinnor är tillsammans med män. Texterna är inte bakåtsträvande men inte heller normkritiska.      Slutsatsen blir att det faller på läraren och hens kompensatoriska strategier att uppnå målen från Skolverket. Läraren måste fylla i det som saknas, presentera alternativ och anlägga ett normkritiskt perspektiv.

Förevarande studies är att undersöka elevers uppfattningar om yrken i förhållande till kön och huruvida elevens könstillhörighet har påverkan på deras inställning. Studien ämnar även att studera om litteratur kan inverka på elevers uppfattningar om yrken. Resultatet grundar sig på insamlad empiri från 24 elever samt intervjuer med hälften av de medverkande. Det insamlade materialet består av teckningar där eleverna ritar och namnger tre fiktiva yrkespersoner, brandman, snickare och lärare. Teckningarna och intervjuerna sätts i relation till varandra och analyseras slutligen kvalitativt.  Tidigare forskning beskriver att det finns en stereotyp uppfattning om flertalet yrken och vem som kan arbeta med vad. Forskning belyser även att flickor är underrepresenterade i barnlitteratur, att flickor ofta porträtteras könsstereotypt samt att en bred representation i barnböcker av hur flickor respektive pojkar kan vara är betydelsefullt för barns självbild. Föreliggande studies resultat visar att litteratur kan ha inverkan på elevers uppfattningar om yrken. Det insamlade materialet indikerar även att eleverna är medvetna om att alla kan arbeta med alla yrken, oberoende könstillhörighet, men att de förhåller sig enligt normen vid samtal om deras eget framtida yrke.

Uppsatsen syftar till att analysera medias olika strömningar av problemrepresentation av mäns våld mot kvinnor. Analysen utgår från Carol Bacchis strategi, “what's the problem with the problem represented?” och används för att kritiskt identifiera förgivettagna “sanningar” och bakomliggande kulturell mening som utgör representationerna. Övergripande har uppsatsen ett genusteoretiskt perspektiv där kön och sexualitet betraktas som socialt konstruerat, maskulinitet och femininitet förstås därmed som ideal formade av kultur, språk och dominerande diskurs snarare än essentiella egenskaper. Materialet bygger på 15 tidningsartiklar under tidsperioden 10- 24 april under 2021 från Aftonbladet, Expressen och Svenska Dagbladet. Artiklarna publicerades under en specifik period då debatten fick stort fokus i media och på sociala medier. Resultatet av studien visade att förståelsen av problemet kunde härledas till hierarkiskt ordnade könsroller och en vithetsnorm där representationen kunde förklaras i relation till Sveriges invandringspolitik. Analysen av representationen visade att inom diskursen fanns uttryck för normativa idealbilder av offer och förövare, idealen kan tolkas utifrån traditionella föreställningar av maskulinitet och femininitet men kan inte ses som en struktur som ensam utgör representationen. Resultatet av min analys styrker att genom språkets dikotoma uppbyggnad formas positioner med kontrasterande mening som organiseras av normer, ideal och världsbilder.

Sammanfattning I läroplanen för förskolan (Lpfö18 2018, s. 7) står det att förskolan har som uppdrag att motverka begränsande könsmönster men enligt en granskning av Skolinspektionen (2017) lever många förskolor inte upp till skollagens krav på att ge lika förutsättningar för flickor och pojkar. Upprätthållandet av könsmönster i förskolemiljön bidrar till ”konsekvenser för pojkar och flickors utveckling, uppfattade förmågor samt lärande som de får med sig in i skolan”(Skolinspektionen 2017, s. 26). Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare beskriver sitt arbete med könsmönster i förskolan. För att besvara syftet lutar sig studien mot två frågeställningar: Hur beskriver förskollärare sina tolkningar av begreppet ’könsmönster’? samt Hur beskriver förskollärare sitt arbete med könsmönster i förskolan? Den datainsamlingsmetod som ligger till grund för studien är semistrukturerade intervjuer. Sammanlagt har fyra förskollärare från tre kommunala förskolor intervjuats utifrån en intervjuguide om totalt elva frågor med tillhörande följdfrågor. Under intervjuerna har förskollärarna fått möjlighet att dela med sig av sina tankar om och kring sitt arbete med könsmönster i förskolan. Studiens resultat visar på att det finns flera olika sätt att arbeta med könsmönster i förskolan. Respondenterna beskriver genomgående i resultatdelen att pedagogens kompetens och bemötande är av stor vikt, samt lärmiljöns utformning och det förberedande arbetet med barnets självkänsla. Resultatet visar vidare på att pedagogernas tolkning av könsmönster skiljer sig åt

Läromedel utgör ofta en central del av undervisningen inom svenska för invandrare. Marknaden för dessa läromedel är bred med många aktörer, men saknar granskande organ. Valet av läromedel faller därför på läraren. Syftet med denna studie är att granska fem läromedel som används inom sfi, med fokus på representation, för att besvara frågeställningen: ”Hur ser representationen av kön ut i sfi-läromedel?”. För att synliggöra detta beräknas representation av kvinnor och män i läromedlens dialoger enligt en utvecklad form av Bechdel-test, som har använts för att belysa asymmetrisk representation i dialoger i både fiktion och kommunikation via sociala medier. Studiens andra frågeställning ”Vad talar män och kvinnor om i sfi-läromedel?” undersöker kopplingar mellan kön och samtalsämnen i dialogerna. Detta för att undersöka  huruvida dialogerna i sfi-läromedel följer samma mönster som studier kring samtalsämnen i autentiska samtal pekar på; kvinnors samtal rör sig kring den privata sfären, medan mäns samtal rör sig kring offentlig dito. Resultatet visar att endast ett av de valda läromedlen klarar testet samt att några tydliga indikationer på koppling mellan kön och samtalsämnen ej finns. Studien kan fungera som en ingång till att som lärare reflektera över de val av läromedel som görs och inspirera till vidare granskning av läromedel.

The purpose of this literature review is to compile and analyze what international researchers say about pupils' attitudes toward mathematics in elementary school. Furthermore, the purpose of the literature review is to investigate whether there are gender differences in the attitudes toward mathematics. In order to fulfill the purpose of the literature review, the research questions were; What does the research say about elementary pupils' attitudes toward mathematics? Are there any gender differences in attitudes toward mathematics? What other factors influence pupils' attitudes toward mathematics? In this literature review, nine peer reviewed articles have been selected from different international contexts. The results of the research show that there are both positive and negative attitudes toward mathematics and that some gender differences do exist. The results also reveal factors that influence pupils' attitudes toward mathematics such as age, teachers, and performance. These results were predominantly found through the use of quantitative methods but there were also a combination of both.

I denna uppsats beskrivs en språkvetenskaplig genusstudie som är inspirerad av tidigare undersökningar i vilka det har observerats att män och kvinnor beskrivs stereotypt. Syftet har varit att synliggöra eventuella skillnader i hur dagens män och kvinnor beskrivs, samt att se om differenserna har minskat. Totalt kategoriserades och analyserades 2021 nominalfraser efter de båda pronomina hans och hennes. Materialet härstammade från nyhetsartiklar som hade publicerats i Aftonbladet under 2021–2022. Resultatet tyder på att det fortfarande finns skillnader i hur män och kvinnor beskrivs. För att upptäcka de flesta av olikheterna krävdes en mycket noggrann granskning av fraserna, eftersom inga större skillnader gick att upptäcka vid första anblicken. Männens fraser refererade något oftare till yrke, karriär och politik än vad kvinnornas gjorde. Personer av manligt kön tycktes också vara mer framgångsrika, ha högre ställning och större ekonomiska tillgångar än kvinnorna. De av kvinnligt kön hade i stället många fler familjerelationer, mer bohag och saker, samt beskrevs oftare utifrån fysiska kroppsdelar, inklusive intima sådana. Något som skiljer sig från tidigare studier och tyder på en förändring är att båda könen tycktes ha fler relationer med personer som var av motsatt kön – tidigare hade de flest kontakter med individer av samma kön. Det verkar som om dagens skribenter försöker skriva mindre differentierande; mannens döttrar nämndes till exempel oftare än hans söner. Vid den första tidigare studien hade mannen endast söner, inga döttrar. Det visade sig dock senare, vid en närmare analys, att förändringen endast var ytlig, att sönerna trots allt hade mer utrymme än döttrarna. Slutsatsen blev att kvinnor behöver fortsätta synliggöras och att förändringar måste införlivas på ett djupare plan än i dagsläget. / <p>Slutgiltigt godkännandedatum: 2023-02-24</p>

Syftet med studien var att undersöka om och hur förskolepersonalen och studenter som studerar till förskollärare och barnskötare uttrycker sin strävan att arbeta ur ett normkritiskt perspektiv. En kvantitativ forskningsansats tillämpades för att söka svar på studiens syfte, där en webbenkät som var riktad mot förskolepersonalen och studerande till förskollärare och barnskötare användes som datainsamlingsmetod. I studien tillämpades en feministiskt poststrukturalistiskt teori som teoretisk utgångspunkt. Resultatet visade att förskolepersonalen ser normkritik som ett begrepp som är viktigt i förskolan men att det fanns flera svårigheter att arbeta normkritiskt samtidigt som ett normkritiskt arbetssätt innefattar många möjligheter. En slutsats som studien kom fram till var att förskolepersonalen och studerande till någon av yrkesrollerna skattade sig själva att ha en god medvetenhet om normkritik och att det normkritiska arbetssättet kan komma till uttryck främst inom miljön i förskolans verksamhet.

Studiens syfte är att se hur könsfördelningen ser ut bland huvudkaraktärer och betydande bikaraktärer i de 20 mest populära skönlitterära böckerna som används i årskurs 4-6. Detta för att se vilka typer av karaktärer som eleverna får möta genom skönlitteraturen, samt i vilken utsträckning eleverna får möta olika typer av karaktärer. Den könsfördelning som visar sig i analysen används sedan för att kunna diskutera vad detta eventuellt kan göra för elevernas syn på kön. Metoden består av en analys av skönlitterära böcker för barn. Urvalet gjordes genom att se vilka böcker som 150 lärare använder i sin undervisning genom högläsning och klassuppsättningar, då det är de böcker alla elever i ett klassrum får ta del av och eventuellt diskutera. De 20 mest populära böckerna användes sedan i analysen. Analysen bestod av att titta på vilket kön huvudkaraktärerna och de mest betydande bikaraktärerna har i boken, vilket sedan sammanställdes i en tabell. Resultatet visade att runt 70% av huvudkaraktärerna som presenterades i böckerna var män, och över 60% av de mest betydande bikaraktärerna var män. Oavsett om man tittar på alla 20 böckerna eller de mer moderna av dessa, visar resultatet alltid på att 70% av huvudkaraktärerna är män. Studiens slutsats beskriver hur överrepresentationen av manliga viktiga karaktärer kan påverka elevernas syn på kön, och hur lärare och föräldrar behöver en förståelse för hur mångfald bland huvudkaraktärer är viktigt för elevernas identitetsskapande och deras syn på kön och makt. / <p>Slutgiltigt godkännandedatum: 2022-06-03</p>