Framställandet av kön och genus i läseboken utvecklas kontinuerligt och konstruerar normer. Detta är av intresse då läseboken är en central del av undervisningen som elever möter tidigt under sin skolgång. Barnlitteraturen som studerats, har förekommit under den egna verksamhetsförlagda utbildningen, under vårterminen 2021. Studien grundas på två böcker ur respektive serie: LasseMajas detektivbyrå av Martin Widmark (2010), Jakten på Jack av Martin Olczak (2011) samt Musse och Helium av Camilla Brinck (2018, 2019). Syftet med denna studie var att få en större förståelse för hur kön och genus framställs i text i läseböcker som används i ämnet svenska för årskurs 3. För att besvara studiens frågeställningar: Hur framställs de olika könen i läseböckerna? och Vilka könsmarkerade ord och beteckningar förekommer i läseböckerna för årskurs 3? gjordes en kvalitativ textanalys. För att genomföra den kvalitativa textanalysen, nyttjades Hirdmans (1988) genussystem, vilket innefattar kvinnans underordning och mannen som norm. Utöver Hirdmans (1988) genussystem, användes också Nikolajevas (2017) schema över stereotypa manliga och kvinnliga attribut (Hirdman, 1988, s. 51; Nikolajeva, 2017, s. 193). Resultatet från studien visade en skillnad gällande antalet manliga respektive kvinnliga könsmarkerade ord, där de manliga könsmarkerade orden nämns flest antal gånger. Utifrån den insamlade empirin gjordes en analys som visade på ett återkommande mönster gällande kvinnliga och manliga attribut. Analysen visade att kvinnans överordning i relation till mannen grundas i att hon tillskrivs manliga attribut. Det mönster som framträdde för mannen var att han framställdes som underordnad genom att tillskrivas kvinnliga attribut.

The aim of the following essay has been to examine what previous research has revealed about how women get represented in textbooks in social studies. With the help of a literature search, 10 different research papers have been used to answer the purpose of the essay. The results are mainly divided into three different categories, the depth of which we delve into how women get represented in the text and images, as well as an analysis of the authors of the textbooks. The results show that women do not play an equally obvious role in the textbooks and an under-representation of women is clear in all categories, as well as the authors.

Syftet med denna studie är att undersöka vad anledningarna är till att det finns betygsskillnader mellan flickor och pojkar i ämnet idrott och hälsa. För att undersöka detta använde vi oss av frågeställningen: Vilka möjliga anledningar finns det till en betygsskillnad mellan könen i idrott och hälsa? Genom en systematisk informationssökning där 12 studier behandlades fann vi svar på vår frågeställning. Resultatet visade att fysisk aktivitet utgör den största delen av elevernas betyg i ämnet idrott och hälsa och att det symboliska kapitalet som bedöms mest tenderar att förknippas med maskulina egenskaper. Även så har elevers motivation stor betydelse för deras betyg. Faktorer som ökar elevers motivation visar sig vara lärarens kompetensstöd och autonomistöd, dock tenderar lärarstödet att främst ges till pojkar. En orsak till betygsskillnader mellan pojkar och flickor är även deras bakgrund. Faktorer som bidrar med högre betyg i idrott och hälsa visar sig vara att ha gått i svensk skola sen skolstart, om elever går i friskola och att elever har minst en förälder som har en utbildning högre än gymnasiet.

Denna uppsats ämnar göra en jämförande analys av fem historieläroböcker med fokus på genus. Syftet blir att undersöka hur genusperspektiv framträder i historieläroböckerna. I så hög grad som möjligt handlar det om att undersöka hur jämställdhet mellan kön och kvinnor och män i relation till varandra framställs i historieläroböcker och vilket utrymme kvinnors respektive mäns historiska relationer ges i läroböckerna. Med stöd i tidigare forskning och med utgångspunkt Joan Scotts genusteori och Hirdmans teori om genussystem, analyseras materialet. Resultatet visar att de granskade läroböckerna följer två olika mönster. Tre av de granskade läroböckerna följer det första mönstret, att kvinnorna att osynliga, och dessa läroböcker saknas ett genusperspektiv, medan två av de granskade läroböckerna följer det andra möstret, att kvinnorna är synliga, och ett genusperspektiv och ett jämställdhetsperspektiv mellan kön är tydligt. Resultatet visar också att de sistnämnda läroböckerna har förändrats övertid, rörande genusperspektiv och jämställdhetsperspektiv. / <p>Godkännande datum: 2022-01-14</p>

Syftet med studien var att undersöka kvinnors upplevelse av att vara elev på Fordonsprogrammet samt undersöka vilka faktorer som bidrar till att kvinnor väljer att läsa fordonsprogrammet. Studien genomfördes med kvalitativ metod där totalt nio öppna intervjuer genomfördes för att samla in data där en tematisk analys tillämpades för databearbetning. Den tematiska analysen genererade ett resultat på sex teman: Stort intresse, Praktisk arbete, Självständighet och eget ansvar, Machokultur, Stereotyper, fördomar och förväntningar, Förhållningssätt till jargongen. Resultatet visade att gemensamt för samtliga elever var ett stort intresse för fordon där intresset uppkommit i tidig ålder och influerats av familj eller vänner vilket var den mest framträdande motivationsfaktorn att välja fordonslinjen. Eleverna valde även fordonslinjen då det är en praktisk linje vilket överensstämmer med att de själva gillar att aktivera sig och även sysselsätta sig praktiskt utöver skoltiden. Självständighet och eget ansvar var även en faktor som bidrog till valet av fordonslinjen där de såg både kommande yrke samt skolans upplägg som självständigt med mycket eget ansvar, samt att det fanns en strävan efter en självständighet i vuxenlivet vilket fordonslinjen gav förutsättningar till. Upplevelsen var att det fanns en machokultur som främst var påtaglig på praktikplatserna. De upplevde även att de fick bemöta fördomar och förväntningar baserat på könsstereotyper som exkluderade kvinnor där dels lärandet blev lidande. Förväntningarna på hur kvinnor utförde arbetet kunde både nedvärdera deras förmågor samtidigt som de var eftertraktade i branschen. Eleverna menade att det var viktigt att ha ett tåligt förhållningssätt för att klara av att bemötandet jargongen. Resultatet tyder på att det förekommer både positiv och negativ särbehandling till följd av en rådande machokultur. Detta sker inte bara på individnivå utan även på organisatorisk nivå. Resultatet kan hjälpa till att belysa problematiken och kunskapen kan vara till nytta för att implementera åtgärder på skolan för att förhindra diskriminering.

Denna studie undersöker hur män och kvinnor framställs i ett aktuellt läromedel för religionskunskap på gymnasiet genom kritisk diskursanalys som metod. Kritisk diskursanalys har fungerat som en grund för att formulera frågeställningarna. Syftet var att undersöka hur män i jämförelse med kvinnor framställs och om framställningen kan tolkas gå i linje med Lgy11. Denna studie har använt och utgått ifrån två olika studier, eftersom de kompletterar varandra med olika perspektiv på genus. Den första är Yvonne Hirdmans teori om genussystemet och den andra är Jeanette Skys teori i boken Genus och Religion. Analysen visade hur förtryck mot kvinnor, som finns inom de flesta religioner, återspeglas i beskrivningarna om religioner. Det finns ett tydligt isärhållande mellan män och kvinnor som även dessa återspeglar sig i beskrivningarna om religioner och religiositet vilket i sin tur tenderar att exkludera och diskriminera kvinnor.

This thesis aims to examine school librarians’ work with gender roles and gender norms in a single municipality in Sweden. The two main focuses of the study are the use of pronouns when speaking to and about the students, and the work with the selection of books concerning gender in the physical library.Five school librarians were interviewed using a semi-structured method. The interviews lasted between 30 and 50 minutes and took place at the librarians’ respective schools.The theoretical base comes from queer theory in general and Karin Salmson’s ideas in particular. Salmson uses two concepts called norm criticism and norm creativity, which this thesis leans on. Norm criticism is explained as seeing a repressed group and working to include them in the normative group, while norm creativity is seeing beyond norms as a whole and only seeing the individuals.The conclusion of the study is that the school librarians do consider gender norms in their day to day work and that they consider it an important part of their profession. It also shows, however, that their ways of implementing this work varies depending on the state of their schools and their own personal backgrounds. One librarian might work to include girls and nonbinary students in a male dominated environment (norm criticism), while another’s main concern is not to focus on the students’ genders at all (norm creativity).

I vår studie vill vi belysa hur pedagoger bemöter förskolebarn utifrån ett genusperspektiv och hur de talar om genus. Våra frågeställningar i denna studie är: Hur bemöter pedagoger förskolebarn utifrån ett genusperspektiv? Hur talar pedagoger om genus?Den forskning och teori vi utgår ifrån är utvecklade av Maria Hedlin (2010) och Yvonne Hirdman (2003). De begrepp som kommer att ingå i studien är jämställdhet, genus och kön. Studien är genomförd utifrån en kvalitativ ansats där fem pedagoger med olika utbildningar och erfarenheter har intervjuats och observerats. Ur såväl observationerna som intervjuerna framkom det att allmänna bemötandet av flickor och pojkar skedde utifrån ett jämställdhetsperspektiv, där ett visst ”genustänk” blir synligt. Överlag planerade och arbetade pedagogerna medvetet utifrån ett genusperspektiv.

Denna uppsats studerar digitalisering med hänsyn till hur gymnasieelever i klassrumssituationer i sociologiämnet använder sig av informations- och kommunikationsteknologier. Uppsatsen visar hur digitaliseringen förändrar relationerna i klassrummet i grunden och att detta är relaterat till kön, klass och etnicitet. Dessa teknologier utökar elevernas egen förmåga till att själva hitta information och styra sitt lärande, men ökar samtidigt också möjligheterna till motstånd i klassrummet.

Syftet med föreliggande studie är att synliggöra om och hur genus påverkar elevers age-rande i matematikundervisningen samt deras föreställning om deras prestation. Genom att observera elevers och lärares uppfattningar kring hur genus påverkar elever i klass-rumssituationer har även deras faktiska agerande observerats och ställts i relation till deras egna uppfattningar.Undersökningsgruppen består av 47 elever i årskurs fyra på en stor skola i en mindre ort i södra Sverige. Den består även av en lärare, denne är elevernas undervisande matematik-lärare. Resultatet av studien är att mellanstadieelever kan uppfatta att genus inte påverkar hur de agerar, presterar och blir bemötta. Genom observation har det synliggjorts att eleverna kanske inte är medvetna om att genus påverkar deras inställning till sig själva och andra i matematikundervisningen.