Denna studies syfte var att synliggöra hur barn konstruerar kön och makt i sin lek utomhus samt hur pedagogerna förhåller sig till barns könande i lek. För att synliggöra detta har vi gjort en observationsstudie där vi observerat barngruppen och pedagogerna på en och samma förskola under deras utomhuslek inom loppet av fyra dagar. Dessa observationer delades in i två delstudier där Julia Wigren ansvarade för delstudie 1 om barnen och Selin Bakir ansvarade för delstudie 2 om pedagogerna. Under observationerna tog vi stöd av observationsmallar som vi gjort själva för att underlätta observationens syfte. Studien utgår från feministisk poststrukturalism och centrala begrepp, som makt, kön, könsroll, könsidentitet och genus för att framställa resultatet.  Resultatet av studien visar på att barn ofta valde att leka könsstereotypa lekar med barn av samma kön, samt att barnen använde sig av olika strategier för att inta maktpositioner i leken. Resultatet av pedagogernas förhållningsätt till barnens könande lek påvisade att de intog en passiv roll i den fria leken och hade ett jämlikt bemötande oavsett kön.

Syn på genus är något som formas i både hem och förskola. Både människor, material och miljöer påverkar individens uppfattning och syn gällande sin egen identitet och andras. Barn påverkas tidigt av rådande normer i samhället på olika vis. Barn i förskolan uppfattar tidigt vad för rådande normer det finns gällande genus samt vad som anses vara överskridande. Detta gör därför denna studie intressant då en av de material barnen stöter på i både hem och förskola är böcker. Barnlitteratur är något som ger barnen insyn i hur omvärlden fungerar och ser ut. Pedagoger väljer ofta böcker efter barnens intresse, vilket är något som tillhör deras uppdrag. Dock ville vi med denna studie få en insyn i vad eller hur normkreativa böcker påverkar barn samt hur pedagoger väljer att arbeta med material som anses vara normkreativt. Denna undersökning studerade därför hur ett normkreativt bokförlag har valt att förändra gamla sagor till ett mer normkreativt innehåll. Vi ville även se hur barn och förskollärare samtalar om en av de normkreativa böckerna under boksamtal. Metoder som använts är textanalys och deltagande observationer för att kunna undersöka detta ämne. Resultatet i textanalysen visade på stereotypa gestaltningar av genus, framförallt i de äldre sagorna. Flickorna i böckerna fick feminina egenskaper och pojkarna visade mer på maskulinitet. De nya böckerna visade dock på ett mer normkreativt innehåll där könen överskred det tillgivna egenskaper som är kopplade till genus. Författarna till de nya versionerna hade dock valt att byta ut två av tre huvudkaraktärer till pojkar, således fick pojkarna egenskaper så som omtänksamma och omhändertagande. Detta resulterade i att pojkar överrepresenterades i böckerna, vilket påvisar vad tidigare forskning har sagt om att flickor är underrepresenterade i litteratur. Resultatet i delstudie två visade att barn redan har skapat sig en förståelse över hur genus konstrueras från tidigare erfarenheter. Genom de två boksamtalen som observerades hade barnen en tydlig bild av genus samt den heteronormativa familjekonstellationen.

I denna uppsats analyseras data från 27 länder insamlat via ESS, European Social Survey, omgång 9 från 2018 angående löneskillnader baserat på föräldraskap, kön samt föräldraskap uppdelat på kön. Det finns flertalet teorier som kan användas för att förklara löneskillnader mellan föräldrar och icke-föräldrar, män och kvinnor samt mödrar och fäder. Det teoretiska ramverket i denna uppsats struktureras av effekterna som kan uppstå i och med olika val individer gör i förhållande till arbetsmarknad, hur dessa val kan påverka arbetsgivarnas överväganden samt olika familjepolitiska modellers påverkan. Olika könsspecifika individuella egenskaper och preferenser kan göra att kvinnor söker sig till arbeten som möjliggör ett fokus på familjelivet, och att män söker sig till arbeten som inte tillgodoser detta behov lika väl. Löneskillnader kan även handla om arbetsgivares generellt olika syn på män och kvinnor, och då se deras eventuellt kommande eller nuvarande föräldraskap som något positivt eller negativt beroende på kön. Individer och arbetsgivare kan dock tänkas ha olika stor möjlighet till påverkan beroende på den familjepolitiska modell som efterlevs inom det specifika landet. Därmed analyseras materialet även uppdelat på fem olika familjepolitiska modeller, för att ta hänsyn till den familjepolitiska kontext respondenterna lever i och nå en bredare förståelse angående löneskillnader baserat på föräldraskap och kön.    Resultaten visar initialt att föräldrar generellt har högre lön än de utan barn och att män har högre lön än kvinnor. Dessutom återfinns det olika samband mellan lön och föräldraskap och kön beroende på vilka övriga variabler man inkluderar. Innan kontrollvariablerna ålder, utbildning och veckoarbetstid läggs till upptäcks att pappor tjänar mest, följt av män utan barn, kvinnor med barn och sist kommer kvinnor utan barn. När kontrollvariablerna lagts till framgår det dock endast att män tjänar mer än barnlösa kvinnor, och mycket mer än mammor. Variablerna har även olika påverkningsgrad och skiftar i statistisk signifikans beroende på vilken familjepolitisk modell respondenten lever i. Minst påverkan återfinns i den nordiska familjepolitiska modellen, där det finns väl utvecklad universal familjepolitik och mest påverkan går att finna i den östeuropeiska modellen, där det anses ej finns lika väl utvecklad och universell hjälp som i den nordiska modellen.

Syftet med studien är att undersöka förskollärares förhållningssätt till genus, det vill säga hur de arbetar med ämnet samt om barn och vårdnadshavare är inkluderade i detta, eller om det enbart är mellan personal. Genus är ett viktigt ämne som berör alla individer, och det är betydelsefullt om barn tidigt får möjligheter att möta och utveckla kunskaper om ämnet. Vår studie utgår från en kvalitativ metod där vi intervjuar nio förskollärare för att synliggöra deras synsätt och arbete med genus. Till analysen sorteras och kategoriseras respondenternas svar för att kunna se likheter och skillnader. I resultatet visades att samtliga respondenter hade liknande syn på genusarbete och hur de förhåller sig till detta. Begreppet jämställdhet och hur förskollärare tilltalar barnen förekommer mest i resultatdelen. Det framkom att förskollärarna använder sig av olika metoder både formella och informella möten för att göra vårdnadshavarna delaktiga i genusarbete. Det visades även att förskollärarna står inför olika utmaningar bland annat vårdnadshavares åsikter om traditionella könsroller. Resultatet visar på att det är viktigt med kommunikation med barn och vårdnadshavare samt reflektion och observation i arbetslagen, för att kunna se vad som behövs utvecklas och förändras. Undersökningen visar på att förskollärarna har kunskaper om ämnet, men att det behövs stöd i hur de konkret ska arbeta med det.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur kvinnor påverkas av genusnormer inommusikproduktion för att synliggöra hur och på vilka sätt genus specifikt kan påverkaarbetet som musikproducent. Detta gjordes genom fyra kvalitativa intervjuer medciskvinnor (detta begrepp kommer beskrivas tydligare på sida två) som är aktiva inommusikproduktionsbranschen samt närliggande områden. Resultatet visar attrespondenterna har behandlats annorlunda på grund av deras genus och ger exempel påtillfällen där det har hänt. De beskriver hur genusnormer påverkar dem i samband medderas arbeten. Uppsatsen tar även upp hur branschen i nuläget ser ur och hur man kan gåvidare för att jobba för jämställdhet. Studien bör bidra med en djupare förståelse kringgenus och dess påverkan på kvinnor i deras arbete samt att den bidrar med strategier förhur deras vardag som musikproducenter kan förbättras.

Var är tjejerna? : En kvantitativ studie om vad skolan kan påverka för att få tjejer att välja elektrikerinriktingen på el- och energiprogrammet 2019. Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen) I denna studie har jag undersökt vad skolan kan göra för att rekrytera fler tjejer till el- och energiprogrammets elektrikerinriktning samt hur nöjda de kvinnliga elektrikerna är med sitt yrkesval. Statistiken visar att enbart ungefär två procent av elektrikerna är kvinnor och jag valde kvantitativ analys för att undersöka vad som fått dessa att välja att bli elektriker samt hur nöjda de är med sitt yrkesval. I undersökningen framkom att orsaken till att tjejer väljer att utbilda sig till elektriker ofta är att de vill få ett bra arbete med bra lön, att arbetet är praktiskt och att det är omväxlande. Skolan bör därför belysa bland annat dessa faktorer som rent procentuellt sätt är betydligt viktigare än själva yrkestiteln. De kvinnliga elektrikerna är som grupp väldigt nöjda med sitt yrkesval, även om flera av dem har bemötts med sexistiska uttryck eller liknande ute på arbetsplatserna. Nyckelord: Elektriker, El- och energiprogrammet, Kön, Gymnasieval, Genus

Inledning och resultat Studien behandlar begreppet genus. Vårt empiriska underlag består av sju kvalitativa intervjuer med förskollärare verksamma på tre olika förskolor. I arbetet redovisar vi för hur förskollärare förstår och talar om genus. Resultatet visar att begreppet genus anses komplext och att en önskan om att få mer kunskap är hög. Faktorer som kan påverkar arbetet med genus är en god grundsyn, kollegialt lärande, kunskap om genus, strategier och material i verksamheten. Även pedagogens roll är av vikt när det handlar om att bemöta barnen ur ett genusperspektiv och samhällets normer. Olika perspektiv och diskurser som framkommer i resultatet visar att begreppet genus är omfattande och i viss mån svåröverskådligt. Syfte Syftet är att skapa kunskap om hur förskollärare tolkar och talar om genus samt vilka faktorer som kan påverka arbetet för en jämställd förskola. Metod Kvalitativ metod, semistrukturerad intervju.

Bakgrund Studien som vi genomfört utgår från tidigare forskning, litteratur samt styrdokument. Vi har valt att presentera ett historiskt perspektiv på genus och könsroller samt hur pedagogers riktlinjer sett ut gällande genus i styrdokument. I bakgrundskapitlet beskriver vi också genuspedagogik och vad det har haft för betydelse i dagens arbete med genus. Syfte Vi vill med vår studie undersöka hur pedagoger bemöter pojkar och flickor utifrån ett könsperspektiv i olika situationer. Vi har valt att fokusera på den fria leken, samling- och måltidssituationer. Frågeställningarna vi utgått från handlar om pedagogers bemötande, vem som får mest uppmärksamhet och hur barnen söker den samt samspelet mellan pedagoger och barn utifrån ett könsperspektiv. Metod Observationerna har genomförts på två olika förskolor i västra Sverige. På de avdelningar som observationerna hölls arbetar det fem respektive fyra pedagoger. Studien undersöker huruvida pedagoger bemöter pojkar och flickor olika, hur samspelet mellan pedagoger och barn ser ut och hur barn söker uppmärksamhet. I våra observationer har vi använt löpande protokoll för att samla in data. Fokus har inte legat på statistik eller siffror utan snarare att samla in information och beskriva den så utförligt som möjligt. Detta medför att metoden som använts i denna studie är kvalitativ. Resultat I resultatet redogörs för en analys av observationerna, med hjälp av utdrag från några av dem besvarar vi studiens frågeställningar. Utdragen som redogörs visar att pedagogerna inte gör en avgörande skillnad på barn utifrån ett könsperspektiv. Därmed blir resultatet att pedagogerna inte bemöter, uppmärksammar och samspelar med barnen på något sätt som skiljer dem åt. Resultatet visar även att barnen söker uppmärksamhet på olika sätt som inte kan kopplas tillkön och genus, dessa utdrag redogörs för i kategorin “på vilket sätt söker barnen uppmärksamhet”.

Syftet var bland annat att undersöka om försvarsanställda tränar enligt FMFysS på arbetstid, vilka hinder de upplever till träning och hur de övervinner dessa hinder. Bakgrundsvariablerna var kön, anställningsform, ålder samt huruvida träning enligt grundkraven genomförs på arbetstid. Ett egenkonstruerat formulär delades ut vid en av Försvarsmaktens institutioner (n = 286).Den vanligaste orsaken till att inte träna enligt FMFysS på arbetstid var tidsbrist/svårt att planera in träning på arbetstid, det högst rankade hindret till träning var stress/tidbrist och den mest använda strategin för att övervinna hinder till träning var tanken på känslan efteråt. Resultaten diskuteras utifrån tidigare forskning och författaren ger förslag till vad som bör iakttas för att främja uppslutningen kring FMFysS.

Manligt och kvinnligt språk är ett område som har diskuterats och undersökts under en längre period. Forskning har tidigare påvisat en förekomst av språkliga skillnader kopplade till språkbruk, ordförråd och attityder mellan män och kvinnor. Denna studie undersöker huruvida skillnader i användning av trevande språk, pauser, diskurspartiklar och svordomar förekommer inom könshomogena grupper av gymnasieelever, samt vilka möjliga orsaker som ligger till grund för dessa skillnader. Resultatet visar en mer frekvent användning av trevande språk och diskurspartiklar hos de kvinnliga deltagarna. De manliga deltagarna uppvisar däremot en mer frekvent användning av svordomar och pauser som överstiger en halv sekund i längd.