Ett av skolans uppdrag är att stimulera elevers nyfikenhet och intresse för de naturorinterande ämnena, vi har märkt att detta är någonting som varierar mellan skolor. Därför har vi i den här studien undersökt vad det är som påverkar elevers attityd till NO. Metoden vi använt är semistrukturerade intervjuer med åtta elever i årskurs sex från två skolor från olika kommuner. I intervjuerna framkom temana arbetssätt och självförtroende som faktororer som påverkar elevers attityd. Forskning visade även att kön är ett relevant tema. Slutsatsen var att det inte fanns skillnader mellan könen, samtliga elever ville ha fler experiment och några elever hade dåligt självförtroende. / One of the school’s mission is to stimulate pupils’ curiosity and interest in Science education. We have noticed that this is something that varies among schools. Therefore, in this study we have investigated what it is that affect pupils’ attitudes towards the subject. The method that has been used is semi-structured interviews with eight pupils’ in grade six from two different schools from different towns. In the interviews we saw the themes way of working and self-esteem as factors that affect pupils’ attitudes. Research has shown that gender is a factor as well. Our conclusion was that there were no differences between genders, all pupils wanted more experiments and some pupils’ had poor self-confidence.

Studien ämnar att undersöka hur mäns och kvinnors agerande och resonerande skiljer sig åt angående moraliska val i ett textbaserat spel då de studier som har undersökt moraliska val i spel antingen inte har tagit hänsyn till könsaspekten eller haft en överrepresentation av män i sina urvalsgrupper. Detta anses relevant att undersöka då det finns studier som visar att mäns och kvinnors moraliska utgångspunkter kan skilja sig åt. Män verkar vara aningen mer benägna att agera utilitaristiskt medan kvinnor tycks ha en mer deontologisk utgångspunkt. För att undersöka detta använder sig denna studie av en textbaserad prototyp som innehåller olika typer av moraliska dilemman. Åtta deltagare, varav fyra män och fyra kvinnor, spelade igenom den för att sedan förklara sina fattade beslut i en intervju. Skillnaderna mellan könen är av liten magnitud men frågan behöver undersökas med rikare antal deltagare för att erhålla mer omfattade svar.

Syftet med studien är att undersöka hur kvinnliga och manliga karaktärer framställs i ett urval läseböcker anpassade för årskurs 1, med utgångspunkt i genusteori. Studien syftar även till att undersöka om och isåfall vilka maktförhållanden som finns mellan kvinnliga och manliga karaktärer i dessa läseböcker. Studien syftarde till att analysera hur skönlitterära läseböcker som är kopplade till läromedel för årskurs 1 framställer manliga och kvinnliga karaktärer utifrån egenskaper kopplade till genus samt vilka maktförhållanden utifrån genus som förekommer mellan manliga och kvinnliga karaktärer. Utifrån studiens syfte formulerades två frågeställningar Vilka egenskaper kopplade till genus tilldelas flickor/kvinnor och pojkar/män i läseböcker? Vilka maktförhållanden, utifrån genus, finns mellan pojkar/män och flickor/kvinnor i läseböcker? För att besvara frågeställningarna genomfördes en kvalitativntitativ textanalys på följande fem läseböcker: Livet i Bokstavslandet Läsebok åk 1 nivå röd, Robin åk 1 Läsebok röd Hjälp, en robot!, Ord & Äventyr Läsebok åk 1C, Mysterier på Äppelstigen, ABC-klubben åk 1 Den magiska kulan Läsebok B och Briljant svenska Textbok 1. Studiens teori grundas i begreppen genus, kön och maktförhållanden. Som analysverktyg används ett schema för manliga och kvinnliga egenskaper.   Resultaten visarde att flickor och pojkar tillskrivs både manliga och kvinnliga egenskaper, men även egenskaper som inte är kodasde som manliga eller kvinnliga. Detsamma gällerde männen i läseböckerna. Kvinnorna framställsdes däremot med framförallt kvinnliga egenskaper, med undantag för en kvinna. Resultaten om maktförhållanden visarde på mestadels jämställda relationer och interaktioner mellan både flickor och pojkar respektive kvinnor och män. Även här fianns dock undantag.

No description available.

Sedan tidigare är det känt att en högre andel kvinnor jämfört med män i Sverige har en eftergymnasial utbildning. Det finns däremot mindre forskning om könsskillnaderna i utbildningslängd som tar hänsyn till vidareutbildning och icke-avslutade studier. Syftet med denna studie är därför att undersöka sambandet mellan könstillhörighet och utbildningslängd i den svenska befolkningen i åldrarna 19–62 år. Studiens teoretiska referensram utgjordes av socialisation, könssocialisation och diskrimineringsteorier. Tidigare forskning har visat att en högre andel kvinnor än män tenderar att påbörjaeftergymnasiala utbildningar och välja utbildningar som leder till en yrkesexamensamtidigt som män ofta är i majoritet på utbildningar som kännetecknas av lågaexamensfrekvenser. Forskning tyder även på att det finns ett positivt samband mellanföräldrars utbildningsnivå och hur ungdomar ser på vidareutbildning eftergymnasieexamen. Studien tillämpar en kvantitativ metod och för att besvara studiens frågeställningar genomfördes en enkel och sju multipla linjära regressionsanalyser. Datamaterialet som används i föreliggande studie är från 2018 och utgör den nionde omgången av European Social Surveys undersökning. Resultatet visade att utbildningslängden bland kvinnor i den svenska befolkningen i åldrarna 19–62 år är längre än utbildningslängden bland män i samma åldersgrupp, både när kön regresserasenskilt över utbildningslängd och när samtliga oberoende variabler konstanthålls förvarandra. Utbildningslängden bland män och kvinnor ökar däremot, med bibehållenskillnad i utbildningslängd mellan könen, när en eller båda föräldrar har eftergymnasialutbildning. Studiens resultat kan relateras till tidigare forskning som visat att kvinnor i Sverige är i majoritet på svenska universitet och högskolor samt även blandexamenstagare.

Denna studie syftar till att bidra med kunskap om hur kvinnor och flickor respektive män och pojkar framställs i läseböcker inom svenskämnet för lågstadiet. De böcker som ligger till grund för detta arbete är tre böcker vardera i två läromedelsserier: ABC-klubben, utgiven av Natur & Kultur samt Robin, utgiven av Sanoma Utbildning. Studiens frågeställningar är: Hur representeras kvinnor och flickor respektive män och pojkar i böckernas bilder? Hur beskrivs kvinnliga respektive manliga karaktärer i böckernas texter? Hur förhåller sig beskrivningen av könen till etablerade könsstereotyper och normer i samhället? Studiens metod är en kvalitativ, tematisk analys som avgränsas med analysfrågor som fokuserar på bildligt innehåll, textinnehåll samt ett samspel däremellan. För en så likvärdig tolkning som möjligt, har en matris för tolkningsutrymme med stereotypiska benämningar enligt Maria Nikolajeva utarbetats. Detta för lättare kategorisering av vad som är kvinnligt respektive manligt enligt rådande normer. Studiens teoretiska ramverk är Yvonne Hirdmans genussystem och genuskontrakt som synliggörs i analysen. Studien genomsyras även av ett critical literacy-perspektiv, då könsstereotypiska och normativa drag kritiskt granskas genom hela arbetet. Studiens resultat indikerar att båda läromedelsserierna i stort sett är könsneutrala när det gäller karaktärernas aktiviteter, handlingar, egenskaper och färger på exempelvis kläder som bärs. Däremot är karaktärernas utseende (hår, klädesplagg samt accessoarer) i enlighet med rådande normer och visar könsstereotypiska drag. Manlig överordning identifieras i båda läromedelsserierna. Både ABC-klubben och Robin innehåller likheter gällande huvudkaraktärer, då en flicka från vardera serien framställs med normbrytande egenskaper. Böckerna visar även på skillnader, däribland den största som är att Robin-serien har en helt könsneutral huvudkaraktär, medan ABC-klubben endast innehåller könsbestämda karaktärer.

Bakgrund: Genom att lärare idag använder olika material utifrån lärarnas egna tolkningar av läroplaner kan synsättet på vilka läromedel som används få eleverna att uppleva att utbildningen inte blir likvärdig. Studien har betydelse för att göra lärare uppmärksamma på hur kunskap om genus kan öka medveten om skillnader i hur flickor och pojkar framställs i skrivna läromedel. Syfte: Syftet med studien är att ge en djupare förståelse för hur genus konstrueras och synliggörs i läroböcker för samhällskunskap i gymnasieskolan. Metod: Studien genomfördes med en innehållsanalys av två samhällskunskapsböcker som är vanligt förekommande gymnasieskolan. Resultat: Genom granskningen av böckerna Arena 50p och Samhällskunskap 1a1 framkommer att användandet att personliga pronomen är försvinnande liten. Det framkom även att män namnges i större utsträckning än kvinnor. Slutsats: En ökad kunskap om genus i läromedel kan öka medvetenheten vid val av kurslitteratur.

Genus är ett komplext och väl debatterat ämne där alla deltagare för med sig sina egna livserfarenheter och resonemang. Vår studies syfte är att bidra med kunskap om hur verksamma förskollärare i Sverige resonerar om betydelsen av deras roll och förhållningssätt utifrån genus och jämställdhet i sitt arbete i förskolan. Studiens metod är kvalitativa intervjuer med förskollärare som sedan analyseras och diskuteras med stöd av den feministiska poststrukturalistiska teorin och relevant tidigare forskning. Studiens resultat visar på hur samhällets normer om genus och kön är svåra att arbeta emot. Resultatet belyser också förskollärarnas öppenhet och motivation för arbete med genus och kön i förskolan.

Kön som beskrivs som socialt konstruerat medför en diskussion om könsneutralitet. Förskollärare kan stötta barn i att upptäcka och motsätta könsnormer som föreskrivs flickor och pojkar genom skönlitteratur där de får upptäcka olika sätt att vara på. När könsneutralitet blir normen är det då viktigt att definiera vad jämställdhet innebär. Syftet med studien är att undersöka förskollärares beskrivning av sitt jämställdhetsuppdrag och hur de använder skönlitteratur för att bearbeta jämställdhet. Detta är en kvalitativ metod som gjorts genom åtta intervjuer och nio deltagare på sex förskolor där samtliga är utbildade förskollärare aktiva i tjänst. Resultatet för studiens första punkt om att undersöka förskollärares beskrivningar av jämställdhetsuppdraget visade att förskollärare kopplar uppdraget till att arbeta jämlikt efter “allas lika värde” och få gjorde distinktionen jämlikhet mellan flickor och pojkar. Resultatets andra punkt om hur förskollärare beskriver att de använder skönlitteratur för arbetet med jämställdhet visar att de genom läsning och boksamtal samtalar med barnen om “allas lika värde”. Flera fokuserar på könsneutralt material och en balans i representationen av kön i skönlitteraturen.

Revision har till uppgift att kontrollera bland annat ett företags konton för att jämföra det redovisade värdet med det verkliga värdet (Haapamäki, 2018, s. 82). En väsentlig del av revisionen är att detta ska genomföras av en extern part. Revision är till för de externa intressenter som inte har möjlighet att ta del av den interna verksamheten. Denna studie undersöker valet av frivillig revision hos svenska aktiebolag. De gränsvärden som finns för revisionsplikt i Sverige är enligt Aktiebolagslagen (SFS 2005:551): fler än 3 anställda, mer än 1,5 miljoner kronor i balansomslutning och mer än 3 miljoner kronor i nettoomsättning. Om bolaget kommer upp och överstiger minst två av dessa gränsvärden för varje år under de två senaste räkenskapsåren ska revisor tillsättas. Denna studie undersöker de mindre företagen. De mindre företagen definieras som de företagen med två eller mindre än två anställda och 100 000–1 000 000 kronor i nettoomsättning och totala tillgångar. Det är dessa företag som denna studie diskuterat. Syftet med denna studie är att undersöka om det föreligger ett samband mellan skuldsättningsgrad och frivilligt val av revision. Vidare undersöka om det finns en skillnad i benägenhet att välja revision mellan kvinnliga och manliga verkställande direktörer. Vi kommer även undersöka om det finns något samband mellan frivillig revision och lönsamhet samt likviditet i mindre företag.  Studien bygger på teorierna Signaling Theory, Agency Theory och Informationsasymmetrin. Utöver dessa väl valda teorier så utgår denna studie från tidigare forskning inom ämnet. En slutsats av denna undersökning är att det inte finns något samband mellan att företag har en högre skuldsättningsgrad och frivillig revision. En annan slutsats av denna studie är att vi inte kan se ett samband mellan att ett företag har en kvinnlig Vd och frivillig revision. Men det finns ett negativt samband mellan ett företags lönsamhet och frivillig revision. Slutligen finns det inget i denna undersökning som visar på att det finns ett samband mellan likviditet och frivillig revision.