No description available.

No description available.

No description available.

More than 30 years after the first case of HIV/AIDS was reported, the disease continues to pose challenges for governments and communities across the world, but particularly in Southern Africa. Response to the disease is hindered by contextual influences, which vary between countries and cultural groups. With HIV/AIDS, one size does not fit all. The complexity of this disease is still not fully understood and information regarding its spread and prevalence is often fluid and unreliable. Communities’ emotional reaction to HIV/AIDS, including stigmatising, plays a role in this scenario. FBOs (including churches) are uniquely positioned to provide HIV/AIDS education and prevention messages through their extensive networks that reach even the most remote villages. However, during the era of HIV/AIDS, FBOs or their members have been the target of criticism. They have been accused of promoting stigmatising and discriminatory attitudes based on fear and prejudice, of pronouncing harsh moral judgements on those infected and of reducing the issues of AIDS to mere moral issues. The primary research question in this research focused on determining the nature and extent of HIV/AIDS-related stigma reported by aspiring faith-based leaders. The study questionnaires were completed by aspiring faith-based leaders who participated in Choose Life training programmes. These aspiring faith-based leaders were used as an indirect measure of stigma in their respective FBOs. The assumption is made that the attitude of faith-based leaders may affect the communities they serve. A KAP survey was used to determine the knowledge, attitudes and practices within these organisations. A group of 133 aspiring faith-based leaders who attended a HospiVision training programme, Choose Life, participated in the study. Non-parametric tests were used in the analysis of the data. Test include Spearman Rho correlations, Kruskal-Wallis and Mann-Whitney. It was found that respondents are knowledgeable about HIV/AIDS. Despite their high level of knowledge, there is still fear and worry about sharing eating or drinking utensils with those infected. Unrealistic fear of HIV transmission is one of the building blocks of HIV-related stigma. Respondents were generally unaware of people living with the virus in their congregation. This demonstrates that disclosure of HIV status is relatively low. It may be a fear of stigma that represents a barrier to disclosure. A high percentage of respondents (44%) indicated that they would feel ashamed should the virus infect them or someone in their family (28%). They were, however, more accepting of other people who are infected (only 12% indicated PLWHA should be ashamed). These contradictions make it difficult to understand the level of stigmatising and the reasons behind the responses. In spite of prevention campaigns run by various organisations, stigma and discrimination still exist and this may hamper our response to the illness. The study was relatively small, but its results are similar to those of earlier studies conducted nationally among faith-based leaders. Stigma and discrimination remain factors that have to be considered in all programmes developed to address the current HIV crisis. Even when knowledge about the disease is significant and respondents are well educated, some stigma still prevails. FBOs are amongst the institutions in society that shape the values and attitudes that guide responses to illness and vulnerability and that support appropriate and compassionate responses. This research shows that FBOs have an important role to play in promoting religious beliefs that confront stigma and in encouraging positive dialogue to counter damaging thought patterns in communities. / Dissertation (MA)--University of Pretoria, 2013. / am2014 / Psychology / unrestricted

No description available.

No description available.

No description available.

Kompetensöverskridanderegeln i 8 kap. 42 § aktiebolagslag (2005:551) (ABL) reglerar behörighets- och befogenhetsöverskridande av styrelse, VD och den särskilda firmatecknaren. Paragrafen innehåller fyra regler vilka är uppdelade på två stycken. Första stycket handlar om behörighetsöverskridande medan det andra stycket handlar om befogenhetsöverskridande. Kompetensöverskridanderegeln är en komplicerad paragraf som ofta missförstås och feltolkas.  Bakgrunden till paragrafen kommer från art. 9 i Publicitetsdirektivet, som i sin tur influerats av tysk rätt, och har som syfte att begränsa möjligheterna för bolaget att ogiltigförklara rättshandlingar slutna av bolagsorgan i överträdelse mot verksamhetsföremålet, föreskrifter i bolagsordningen eller beslut från överordnat bolagsorgan. Artikeln är utformad som ett tredjemansskydd, men syftet är att skapa ett omsättningsskydd och därigenom gynna de övergripande målen för Europeiska unionen och förhindra ultra-vires-doktrinen.  Problemet med svensk rätt vid implementeringen av paragrafen är att de två olika rättsområdena avtalsrätt och bolagsrätt sammanflätas och därtill kompliceras saken av att den särskilda firmatecknaren inte har någon motsvarighet i EU-rätt. Avtalsrätten och bolagsrätten använder samma termer och begrepp men fungerar på vitt skilda sätt. En avgörande skillnad är att den svenska avtalsrätten är främmande för utländsk rätt, medan bolagsrätten har lång historia av att influeras och tolkas genom utländsk rätt, dessutom har Sverige genom sitt medlemskap gått med på att vara direktivkonform. Det blir därför av vikt vilka delar som ska tolkas systemkonsekvent med bolagsrättsliga principer och vilka som ska tolkas systemkonsekvent med avtalsrättsliga principer. Förarbetena har gått på ett spår, lagstiftaren ett annat och doktrinen är splittrade. Det har lett till en komplicerad och inte användarvänlig paragraf, som delvis ska tolkas enligt allmänna avtalsrättsliga principer, delvis bolagsrättsliga principer, delvis tolkas enligt ordalydelsen och delvis tolkas analogt. Den avtalsrättsliga tolkningen är rådande de lege lata, vi anser dock de lege ferenda att den bolagsrättsliga tolkningen framträder som innehavare av starkaste argumenten.  Syftet med uppsatsen är att genom en ändamålstolkning utreda och förklara paragrafens komplexitet samt att via en frågeställning visa på de olika utfallen av paragrafen, beroende på vilket rättsområde som ska ges företräde vid tolkning och tillämpning. Hela paragrafen kommer att beröras men fokus ligger på 8 kap. 42 § 2 st. 2 men. ABL.

No description available.

No description available.