Bakgrund: Plötslig död är ett svårdefinierat begrepp då det kan orsakas av många faktorer. Att hantera plötslig död och sorg som sjuksköterska samt att bemöta anhöriga i dessa situationer är utmanande. Sorgereaktioner är individuella och kan skilja sig mycket från person till person. Det är oftast sjuksköterskor som etablerar kommunikationen mellan anhöriga och vårdteamet vilket ställer höga krav på professionen. Syfte: Beskriva sjuksköterskors upplevelser av att bemöta anhöriga i sorg efter plötsliga dödsfall som inträffat inom akutsjukvård.Metod: En litteraturöversikt med kvalitetsgranskade kvalitativa artiklar från åren 2012–2021. Artikelsökningar gjordes i databaserna; Cinahl, Medline och PubMed. Analysen gjordes utifrån Fribergs (2017) beskrivning av en femstegs analys. Resultat: I resultatet framkom tre teman: Emotionell påverkan (Känslomässiga aspekter, känslor av misslyckande och otillräcklighet samt otrygg i mötet), Kommunikation (Informerande samtal och bygga goda relationer) samt Arbetsmiljö (Tidsbrist och samverkan i team). Slutsats: Sjuksköterskor upplevde mötet med anhöriga vid plötslig död som komplicerat. Bristfällig kunskap inom ämnet sågs som ett problemområde. Att ge möjlighet för sjuksköterskor att utveckla sina färdigheter genom utbildningar kring bemötande vid sorg skulle kunna medföra en hälsosammare arbetsmiljö för sjuksköterskan. Ökad utbildning skulle också kunna ha betydelse för kvalitén på vården då det gäller stöd till anhöriga. / Title: The nurse`s meeting with relatives in the event of sudden death: A qualitative literature review Background: Sudden death is a difficult concept to define as it can be caused by many factors. Dealing with sudden death, relatives and bereavement as a nurse is challenging. Reactions in bereavement are individual, it can differ between people. It is the nurse who often establishes the communication between relatives and healthcare, which places high demands on the nurse. Aim: Describe nurses´ experiences of treating relatives in bereavement after sudden deaths that occurred in emergency care. Method: A literature review was performed with a base in quality reviewed qualitative articles from the years 2012-2021. Searches of articles were made in databases Cinahl, Medline and PubMed. The analysis was based on a five-step analysis described by Friberg (2017).Result: The result revealed three themes: Emotional impact (Emotional aspects, feelings of failure and inadequacy and insecurity during the meeting), Communication (Informative conversations and create good relations) and Work environment (Lack of time and team collaboration). Conclusion: Nurses experienced the meeting with bereaved relatives after sudden death as complicated. Lack of knowledge in the subject was seen as a problem. Providing opportunities for nurses to develop their skills through education in bereavement could lead to a healthy work environment and a healthcare with high quality to support relatives.

Bakgrund: En stor del av patienterna som avlider på intensivvårdsavdelningar gör detta efter att ett beslut tagits att avstå eller avbryta livsuppehållande behandling. Närstående kan påverkas på olika sätt när vården går från kurativ till palliativ, bland annat kan upplevelser av bristande kommunikation från personalen leda till psykiska symtom i efterförloppet. Intensivvårdssjuksköterskor har beskrivit osäkerhet gällande processen vid övergång till palliativ vård och önskat mer kunskap för att förbättra stöd till närstående. Syfte: Att undersöka närståendes upplevelser av transitionen när patientens vård övergår från kurativ till palliativ på en intensivvårdsavdelning. Metod: Kvalitativ litteraturöversikt med systematisk ansats. 15 artiklar baserade på intervjuer som beskriver upplevelser av att vara närstående till en patient där vården övergått från kurativ till palliativ på en intensivvårdsavdelning analyserades enligt Evans (2002) beskrivande syntes. Resultat: Studiernas innehåll kunde sammanfattas i fem huvudteman: ”Att möta döden”, ”Behov av information”, ”Upplevelser av bemötande”, ”Beslutsprocessen” och ”Dödsvakan”. Slutsats: Närstående har behov av tydlig, frekvent och ärlig information för att underlätta transitionsprocessen, men under chockfasen kan de ha svårt att hantera informationen. Genuin, empatisk omvårdnad och stöd, att få vara involverad i beslutsprocessen utan att ha ensamt ansvar samt att få vara närvarande och delaktig under dödsvakan anses mycket betydelsefullt. Ökad kunskap om närståendes behov under transitionen från kurativ till palliativ vård kan underlätta för sjuksköterskors stödjande arbete. / Background: A large proportion of the patients who die at intensive care units do so after a decision has been made to withhold or withdraw life-sustaining treatment. The next of kin can be affected in various ways when care goes from curative to palliative, among other things, experiences of lack of communication from the staff can lead to psychological symptoms in the aftermath. Intensive care nurses have described uncertainty regarding the process of transition to palliative care and wanted more knowledge to improve support for next of kin. Aim: To investigate the next of kins' experiences of the transition when the patient's care is shifted from curative to palliative in an intensive care unit. Method: Qualitative literature review with a systematic approach. 15 articles based on interviews describing experiences of being close to a patient where care has shifted from curative to palliative in an intensive care unit were analyzed according to Evans' (2002) descriptive synthesis. Results: The content of the studies could be summarized in five main themes: “Meeting death”, “Need for information”, “Experiences of treatment”, “The decision-making process” and “The vigil of death”. Conclusion: Next of kin need clear, frequent and honest information to facilitate the transition process, but during the shock phase they may have difficulty handling the information. Genuine, empathetic care and support, being involved in the decision-making process without having sole responsibility and being able to be present and involved during the vigil is considered very important. Increased knowledge of the needs of next of kin during the transition from curative to palliative care can facilitate nurses' supportive work.

Bakgrund: Palliativ vård ges allt mer i patientens hem och ska ske utifrån de fyra hörnstenarna. De fyra hörnstenarna innebär symtomlindring, samarbete, kommunikation och relation samt stöd. Sjuksköterskan har en stor roll inom den palliativa vården och ska arbeta utifrån det palliativa förhållningssättet. Närstående har en stor betydelse för patienten. Stöd i olika former ska finnas till närstående och patienten. Syfte: Syftet med litteraturstudien är att belysa närståendes upplevelser av palliativ vård i hemmet. Metod: En litteraturstudie gjord på fjorton kvalitativa studier och resultatet har analyserats utifrån femstegsmodellen. Sökningar av artiklar gjordes i databaserna Cinahl och PubMed. Resultat: Utifrån analys framkom det tre kategorier: Vara involverad i omvårdnaden, behovet av stöd och slutet på patientens liv. Ur kategorierna togs sex subkategorier ut: Relationen med sjuksköterskan, känslomässiga reaktioner med att bli vårdare, stöd från sjuksköterskan, stöd från familj och vänner, förbereda sig på patientens bortgång och upplevda känslor efter patientens bortgång. Konklusion: Närstående upplevde flera olika känslor och mötte flera utmaningar vid palliativ vård i hemmet. På grund av att det var en känslomässig omtumlande roll att bli vårdare var en god relation med sjuksköterskan och ett stort stöd betydelsefullt. En god relation med sjuksköterskan byggde på tillit och tilliten berodde oftast på sjuksköterskans kompetens. / Background: Palliative care is increasingly provided in the patient's home and should be based on the four cornerstones. The four cornerstones involve symptom relief, cooperation, communication and relationship as well as support. The nurse has a major role in palliative care and must work on the basis of the palliative care approach. Relatives are of great importance to the patient. It is important to keep in mind that there is support in various forms for relatives of the patient: Purpose: The purpose was to illuminate next of kins ́experiences of palliative care at home. Method: A literature study conducted on fourteen qualitative studies and the results were analyzed with the five-step model. The search for the articles were done in the databases Cinahl and PubMed. Results: Based on analysis, three categories emerged: Being involved in nursing, the need for support and the end of the patient's life. Six subcategories were taken from the categories: The relationship with the nurse, emotional reactions to becoming a carer, support from the nurse, support from family and friends, to prepare for the patient's death and perceived feelings after the patient's death. Conclusion: Relatives experience several different emotions and face several challenges in taking over the care of the patient. Because it is an emotionally changed role to become a caregiver, it is important that there is a good relationship with the nurse and great support. The relationship improves with greater trust. Trust to the nurse usually depends on the nurse's knowledge.

Vården skiftar fokus från behandling till palliativ vård vid en obotlig sjukdom med förväntad dödlig utgång. Anhöriga kan vara en bra resurs både för vården och den sjuke under sjukdomsförloppet. Att vara anhörig inom den palliativa vården kan innebära en väldigt stor påverkan på den enskildes liv. Allt från den anhörigas privatliv till bandet hen har med den sjuke och relationen med vården kan komma till att ändras. Studien förankrar sig i de 6S:ns modell av personcentrerad palliativ vård. En av de 6S:n är sociala relationer som presenterar olika vinklar av vad sociala relationer kan innebära både för vården kring den sjuke och stödet som ges till de anhöriga. Syftet med studien är att undersöka och beskriva anhörigas perspektiv av den palliativa vården. Studien är en litteraturöversikt som belyst tio vetenskapliga artiklar och kommit fram till ett resultat med tre huvudkategorier som beskriver anhörigas perspektiv och upplevelser: 1) en känslomässig bergodalbana 2) individ anpassad vård och 3) tydlighet och kommunikation. Kommunikationen mellan vårdpersonal och anhöriga har en stor betydelse för de anhörigas upplevelse av trygghet inom vården. Att lära känna de anhöriga och anpassa stödet utifrån individen är avgörande i de anhörigas upplevelse av den palliativa vården och deras sörjningsprocess. / The focus of care shifts from treatment to palliative care during an incurable sickness with expected deadly outcome. Relatives are a good resource for both the healthcare system and the sick person during course of illness. However, being a relative to a somebody in palliative care can have a big impact on the individual’s life. Everything from the relative’s private life to the bond they share with the sick person and the relationship they have with the healthcare system is going to be affected. This study is based on the 6S- model for person-centred palliative care. One of the 6S are social relationships which presents different angles of what social relationships can mean both for the care of the sick person and the support that is given to the relatives. The aim of this study is to examine and describe relative’s perspective of the palliative care. The study is a literature review that elucidated 10 scientific articles and came up with a result of three main categories that describes the relatives’ perspective and experiences: 1) an emotional rollercoaster, 2) personalized care and 3) clarity and communication. The communication between the healthcare workers and the relatives are of big importance for the relative’s experience of reassurance within the healthcare system. To get to know the relatives and personalize the support that is provided is crucial in their experience of the palliative care system and their grief process

Bakgrund: Den geriatriska patienten bor i allt större utsträckning i det egna hemmet, trots multisjuklighet, vilket ställer stora krav på sjukvården. Modellen Comprehensive Geriatric Assessment  innebär helhetsbedömning av den geriatriske patientens behov och multiprofessionellt teamarbete. ALMA-teamet i västra Region Östergötland är ett sådant team som vårdar äldre patienter med komplexa vårdbehov i hemmet.  Syftet med studien var att utifrån närståendes erfarenhet och upplevelse beskriva den vård som deras anhöriga fått av ALMA-teamet i ordinärt boende.  Metoden som användes var semistrukturerade intervjuer som analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys, och totalt intervjuades tolv närstående. Resultat: De närståendes erfarenheter var att ALMA-teamets hembesök gjorde vården mer lättillgänglig för patienterna, samt besparade dem besvärliga resor och långa väntetider i sjukvården. Det kunde vara tryggt att få vara hemma och ha tillgång till avancerad vård i samarbete med kommunal hemsjukvård. Gemensamma besök av ALMA-teamet och Hemsjukvården kunde både upplevas som en trygghet med samlad kompetens eller att det blev rörigt, framförallt med närvarande studenter. Det fanns hos de närstående en önskan om att ALMA-teamet skulle finnas kvar och utökas, både regionalt och nationellt. Slutsatsen är att det upplevdes positivt att vårdas i det egna hemmet och slippa resor och väntetid i sjukvården.

Palliativ vård i Sverige bedrivs både på sjukhus, Hospice, kommunala boendeformer och i patientens hem. Oavsett var vården bedrivs spelar de närstående en central roll och har rätt till individuellt anpassade stödåtgärder. För att kunna ge närstående detta behövs kunskap om deras erfarenheter och vilka domäner i livet de behöver stöd i. Syftet med studien var att beskriva och tolka erfarenheter av att vara anhörig till en person som i livets slutskede vårdas inom avancerad palliativ hemsjukvård, och dör på Hospice. Elva kvalitativa intervjuer genomfördes med närmast anhörig till patienter som vårdats vid en enhet för avancerad palliativ vård i södra Sverige. Datamaterialet analyserades med en fenomenologisk-hermeneutisk metod, inspirerad av Ricoeur. Fenomenet att vara anhörig till en person i livets slutskede innebar att delta i ett drama med okänt manus. Tre huvudteman framträdde – förändring, utsatthet och stöd. Fenomenet tolkades i ljuset av Eriksson teori om lidande, där lidandet beskrivs som ett drama. Då vårdpersonalen var medaktörer till den anhörige och bekräftade hennes lidande, lindrades lidandet. Stöd innebar att underlätta för den anhörige och den sjuke att vara regissörer i sitt eget lidandes drama, även då den sjuke fanns på Hospice. Detta stöd kan utvecklas med hjälp av familjefokuserade kommunikationsmodeller. / Palliative care in Sweden takes place both in hospital, hospice, municipal nursing homes, and in the patient's home. Regardless of where, family caregivers play a central role and are entitled to individualized support measures. In order to provide this, we need knowledge about their experiences and in which domains of life they need support. The purpose of this study was to describe and interpret the experiences of being next-of-kin to a person who, at the end of life, was cared for in advanced palliative home care, and died in Hospice. Eleven qualitative interviews were conducted with next-of-kin to patients in an advanced palliative care setting in southern Sweden. The data were analyzed using a phenomenological-hermeneutic method inspired by Ricoeur. The phenomenon of being next-of-kin to a person at the end of life meant participating in a drama with an unknown script. Three main themes emerged - change, vulnerability and support. The phenomenon was interpreted in the light of Eriksson's theory of suffering, where suffering is described as a drama. When caregivers were co-actors to the next-of-kin and confirmed her/his suffering, suffering was alleviated. Support meant helping next-of-kin and the ill person to be directors of their own drama, even when the ill person was in Hospice. This support can be developed by using family focused communication models.

Bakgrund: Vården på en intensivvårdsavdelning är tänkt att vara kurativ, det vill säga botande. Trots det, så inträffar ca 20 procent av alla dödsfall på intensivvårdsavdelningar i Sverige och omställningen till palliativ vård sker ofta snabbt. Döden inträffar ofta kort därpå, och denna transition kan upplevas på olika sätt beroende på hur personalen informerar och kommunicerar med de närstående om vad som sker. Syfte: Syftet med litteraturöversikten är att undersöka hur närstående upplever den palliativa vården på intensivvårdsavdelningar. Metod: En litteraturöversikt gjordes och tio vetenskapliga artiklar valdes ut, varav sex var kvantitativa och fyra kvalitativa. Resultat: Fem huvudteman med underteman identifierades. Information om diagnos och prognos var viktigt för de närstående och var avgörande för hur passförberedda de var inför den sjukes död. Kommunikation, det vill säga hur informationen förmedlades, var också en viktig parameter för upplevelsen. Närstående eftersökte också att få stöd från personalen i form av empati eller existentiellt stöd. Med interaktion menas såväl den praktiska delaktigheten i omvårdnaden av den sjuke, som den fysiska och existentiella närvaron som visade sig vara mycket betydelsefull. Slutligen behandlas hur den fysiska miljön påverkar de närståendes upplevelse, med mycket teknisk utrustning och lite utrymme för avskildhet och lugn. Diskussion: Resultaten diskuterades utifrån Andersheds teoretiska ramverk och hennes huvudbegrepp “att veta”, “att vara” och “att göra”, samt utifrån hennes tankar kring det humanistiska förhållningssättet hos personalen och vad “extraresurser” kan innebära. / Background: The care in the intensive care units intends to save lives. In spite of that aim, 20 percent of the deaths in Sweden occur at the intensive care units and the transition between curative and palliative care can be very quick. Death often occurs shortly thereafter, and this can be experienced in different ways depending on how the staff informs and communicates with the next-of-kin. Aim: The purpose of the literature review is to examine how the next-of-kin experience palliative care in intensive care units. Method: A literature review was made and ten scientific articles were selected. Six were quantitative and four qualitative. Results: Five main themes with subthemes were identified. Information on diagnosis and prognosis was crucial. Communication was also important. The next of kin appreciated emotional and existential support. Interaction, as in practical involvement and as in the physical and existential presence, turned out to be very important. Finally, results show that the environment with a lot of technical equipment and little space for privacy and tranquility affects the experience for next-of-kin. Discussion: The results are discussed in relation to Andershed’s theoretical framework “Involvement in the light - Involvement in the dark.” and her main concepts“ to know”, “to be” and “to do”. In addition, Andershed’s concepts of humanistic approach and “extra resources” are being discussed.

Bakgrund: Att vårdas vid livets slut kan vara en stor omställning för både patient och närstående. Enligt tidigare forskning saknas kunskap om de närståendes upplevelser kring vården och blev därmed ett relevant område att forska vidare på. Sjuksköterskan har som ansvar att se till de närståendes behov samt kunna erbjuda information, stöd och delaktighet i en situation som beskrivs som påfrestande. Syfte: Syftet var att beskriva närståendes upplevelser av vård vid livets slutskede på vårdavdelningar. Metod: Litteraturöversikt. Åtta kvalitativa artiklar en kvantitativ artikel och en artikel med mixad metod samlades in från databaserna CINAHL Complete och PUBMED. Sökningarna begränsades till full text, peer reviewed, English samt avgränsning mellan 2006 och 2016. Resultat: Fyra teman framkom under analysen; kommunikationens betydelse för vård vid livets slut, relationens betydelse och behov av närhet, upplevelse av stöd, tröst och bemötande samt närståendes delaktighet vid livets slut. Kommunikationens betydelse var stor då många närstående upplevde informationen kring vården vid livets slutskede som bristfällig och således kände sig oförmögna att fatta rätt beslut. Även en del positiva och negativa aspekter vad gäller de närståendes upplevelse av stöd samt relationens betydelse för vårdandet framkom, vilket i sin tur ledde till deras chans till delaktighet. Diskussion: I resultatet framkom stora likheter vad gäller information och kunskap, alltså kommunikationen mellan sjuksköterska och närstående. En fungerande kommunikation ansågs enligt de närstående som en väsentlig faktor för hur upplevelsen av omvårdnaden utföll. Detta diskuteras utifrån Andersheds teori samt andra infallsvinklar och på vilket sätt de närståendes delaktighet påverkas. / Background: Receiving end-of-life care can turn into a big adjustment for both the patient and the next of kin. According to previous research the knowledge is inadequate regarding this type of care-giving, which turned out to be a relevant area for further research. The nurse carries a great responsibility when it comes to the wishes and requirements of the next of kin, and is also providing information, support and involvement in this trying situation. Aim: The aim was to describe how someone who is a next of kin might experience the end-of-life care in hospital wards. Method: Literature review. Eight qualitative articles, one quantitative article and one article with mixed method were collected from the databases CINAHL Complete and PUBMED. The searches were limited to full text, peer reviewed, in English and the years of publishing from 2006 to 2016. Results: Four themes emerged during the analysis; The importance of communication for end-of-life care, the relationship’s importance and the need of closeness, experience of support, comfort and attitude and next of kin’s involvement in end-of-life care. The importance of communication was vital. This emerged from the experiences the next of kin described as inadequate, and thus feeling unable to make the right decisions. Also, some positive and negative aspects regarding the next of kin’s experiences of support emerged. This included the meaning of the relationships for the caring, which leads to an improved chance for them to get involved. Discussion: The results showed great similarities in terms of information and knowledge, which leads to improved communication between the nurse and next of kin. Direct communication was considered, according to the next of kin, as an essential factor in the development of the perception of nursing care. This is discussed on the basis of Andershed’s theory, as well as other perspectives, of the nurses and the patients, and the way in which the next of kin’s involvement is affected.

I develop social evolution theory to study the evolution of cooperation as follows: (1) Many organisms undergo a dispersal phase prior to breeding; I demonstrate that knowing ones dispersal status aids the evolution of helping (by non-dispersers) and harming (by dispersers). (2) Policing driven by group-benefits may be selected to enforce cooperation in human and animal societies. I extend existing theory to show that policing may be harder to evolve that previously thought, but that it is maintained more readily than it evolves. (3) Archeological and anthropological evidence suggests that warfare was prevalent during our evolution. I show that, contrary to previous suggestions, between-group competition can favour any social behaviour (pro-social or anti-social) so long as it helps the group compete, and that such traits can be altruistic or mutually beneficial. (4) Reproductive leveling is analogous to policing; in the human literature there is doubt as to whether it can evolve. I extend my previous work to consider the coevolution of culturally and genetically inherited traits for reproductive leveling and selfishness. I find that cooperation can evolve between non-kin if they share the same culture. (5) Monogamy is thought to favour the evolution of cooperative breeding. I show that in the simplest case, because of the cost of competition between non-dispersing siblings, the level of promiscuity has little or no effect on the evolution of cooperation. (6) Spatial structure (limited dispersal) is thought to favour the evolution of inter-specific mutualisms as it aligns the partners’ interests. I consider the case of plant-fungi mutualisms and show that spatial structure can disfavour cooperation if it limits the potential fungal partners available to the plant.

En écologie évolutive, les comportements de reproduction sont particulièrement intéressants de part leur impact sur le succès reproducteur et donc leur lien étroit avec la valeur sélective individuelle. En s'appuyant sur des suivis individuels à long-terme de populations naturelles d'un rongeur hibernant et d'un oiseau marin migrateur, cette thèse a eu pour objectif 1) de déterminer la présence de sélection de parentèle et le lien entre l'environnement social et la philopatrie chez le spermophile du Columbia (Urocitellus columbianus) et 2) d'estimer le potentiel évolutif de la phénologie de la migration et la reproduction chez la sterne pierregarin (Sterna hirundo).Alors que la dispersion à longue distance a été largement étudiée chez de nombreux taxa, notre compréhension des mouvements au sein d'une colonie, en particulier en tenant compte de l'environnement social, reste limitée. Pourtant l'organisation spatiale des individus apparentés peut être fortement liée à l'évolution de la coopération, qui a pour condition nécessaire la présence de sélection de parentèle. Les travaux de cette thèse montrent que les femelles spermophiles du Columbia coopérant avec des apparentées ont une valeur sélective inclusive plus élevée que les autres femelles, révélant une forte influence de la sélection de parentèle. Les femelles sont fortement philopatriques au sein de la colonie et les mouvements à courte distance semblent liés à un partage de l'espace avec les apparentées. La philopatrie et les ajustements spatiaux permettent une forte proximité entre apparentées, qui est à la base de leur coopération. Ces résultats ouvrent des perspectives prometteuses pour explorer les mécanismes proximaux et ultimes de la coopération, en particulier en lien avec l'évolution des personnalités.Dans le contexte des changements climatiques, de nombreuses études chez les oiseaux documentent un avancement de la phénologie. L'étude d'une population déclinante de sternes pierregarins montrant un retard progressif des dates de ponte soulève l'importance d'évaluer les changements évolutifs attendus ainsi que les contraintes évolutives pour la phénologie de la migration et de la reproduction. Ces travaux montrent une diminution des variances phénotypique et génétique additive de la date d'arrivée de la migration printanière avec l'avancement du stade reproducteur. Ce résultat révèle un cas original de forte sélection passée pour la canalisation d'un trait comportemental, pouvant représenter une contrainte évolutive pour ce caractère. En outre, alors que la phénologie de la reproduction est classiquement considérée comme un caractère femelle-spécifique, l'analyse révèle un effet environnemental indirect du mâle sur la date de ponte, lié à la nécessité d'une synchronisation entre les partenaires pour l'arrivée de la migration printanière. Malgré d'une part l'absence de contraintes génétiques et d'autre part une héritabilité et une variance génétique additive significatives, les changements évolutifs attendus pour des dates de ponte plus précoces sont restreints du fait d'une sélection faible. De même, le potentiel évolutif de la date d'arrivée de la migration est limité. Des recherches futures explorant la plasticité phénotypique et la désynchronisation entre la phénologie des sternes et de leurs proies pourraient expliquer le retard de la phénologie de la reproduction en contraste avec nos prédictions. / In evolutionary ecology, behaviours associated with reproduction are particularly interesting because of their impact on reproductive success, and thus their close link to individual fitness. Using long-term individual monitoring of natural populations of a hibernating rodent and a migratory seabird, the aims of this PhD were 1) to determine presence of kin selection and relationship between social environment and philopatry in Columbian ground squirrels (Urocitellus columbianus) and 2) estimate the evolutionary potential of the migratory and reproductive phenology in common terns (Sterna hirundo).While long-distance dispersal has been well studied in numerous taxa, our understanding of within-colony movements is still limited, particularly with respect to the social environment. However, spatial organization of kin can be strongly related to the evolution of nepotistic cooperation, which requires kin selection as a necessary condition. My studies show that female Columbian ground squirrels that cooperate with kin have higher inclusive fitness, revealing a strong influence of kin selection. Females are strongly philopatric within the colony and short-distance movements seemed to be linked to sharing of space with kin. Philopatry and spatial accommodation promote strong proximity between kin, which is the basis of their cooperation. These results offer promising research perspectives for the exploration of proximate and ultimate mechanisms of cooperation, particularly linked with the evolution of personality.In the context of climate change, numerous studies in birds document advances of avian phenology. The study of a declining population of common terns exhibiting a progressive delay of laying dates indicates the importance of evaluating expected evolutionary changes, as well as constraints on migratory and reproductive phenology. My studies found a decrease of the phenotypic and additive genetic variances in arrival date from spring migration with advancing reproductive stage. This result reveals an original case of strong past selection for canalization of a behavioural trait, perhaps representing an evolutionary constraint. Also, while phenology of reproduction is classically considered a female-specific trait, analyses show an indirect environmental effect of male on laying date, linked to the need of partners to be synchronized when arriving from spring migration. In spite of, on one hand, lack of genetic constraints, and on the other hand, significant heritability and genetic variance, expected evolutionary changes for earlier laying dates are limited due to a weak selection. Similarly, the evolutionary potential of arrival date from spring migration is limited. Future research exploring phenotypic plasticity and the mismatch between the phenology of terns and their prey might explain the delay of the reproduction phenology, in contrast with our expectations.