The purpose of this essay is to examine and interpret Paul’s usage and mening of the concept of ἐπιθυμία in the Epistle to the Romans. My examination and interpretation has been conducted through exegetical literary analysis of Romans 1:18–32, 6–8 and 13, where I with the support of previous research, first introduced the concept of ἐπιθυμία in its historical context. Then I show how the concept of ἐπιθυμία plays a key role in understanding his argument in the Epistle to the Romans.

The aim of this study is to examine the way vulnerability among men is discussed and negotiated in relation to their notion of masculinity during a “killmiddag” (literally: dinner for boys). It also seeks to find in what way the participants relate to each other and the group in this specific context which in itself questions gender norms. The Swedish initiative “killmiddag”, launched in 2016, comes with a set of themes and discussion guides. This study is comprised of a group interview with three participants conducted in the formula of a regular “killmiddag” and two additional interviews with men who have previous experience with arranging these events. The study finds that the participants constantly relate to gender norms and discuss how they find it awkward to show sadness and talk about complex emotions with other men. They attribute this to a learned behaviour from both their upbringings, interactions with other men and the way norms are communicated through commercial mass culture. The study concludes that the participants show increased male vulnerability and sensitivity but at the same time show signs of conforming to some of the gender norms they are criticizing. By identifying with and validating each other the participants seem to practice vulnerability in order to better fit in with the group.

Denna uppsats är tänkt att kretsa kring första satsen ur Felix Mendelssohns sjätte stråkkvartett i f-moll som han skrev när hans syster Fanny hastigt och tragiskt gick bort, samt hur detta trauma speglas i musiken. Jag ger en analys av verket samt förklarar hur vi resonerar inom kvartetten för att försöka förmedla den rätta känslan. Då jag spenderat en stor del av mina tre år på KMH till att spela med min kvartett, så vill jag gärna ge en inblick i hur vi arbetar tillsammans.

Syftet med studien var att utifrån Gross (2007) teori undersöka känsloregleringsstrategier hos elitidrottare. Studiens frågeställning var: Vilka känslor upplever elitidrottaren timmen innan en viktig tävling och hur hanterar idrottaren de uppkomna känslorna? Studien omfattade nio elitidrottare inom individuella idrotter. Datainsamlingen genomfördes med semistrukturerade intervjuer som transkriberades och analyserades via en innehållsanalys. Analysen resulterade i sex teman med respektive två till tre subteman. De sex huvudteman var distraktion, självprat/peptalk, social strategi, struktur, uppmärksamhetsfokus och visualisering. Elitidrottarna sa samstämmigt att de upplevde känslor timmen före start i en viktig tävling och de gav uttryck för att de använde sig av känsloreglerande strategier. Dessa strategier användes ofta omedvetet. Att medvetandegöra känsloreglerande strategier kan bidra till att skapa möjligheter till en bättre tävlingsprestation. / The purpose of the study was, based on Gross’ (2007) theory, to investigate elite athletes’ emotion regulating strategies. The issue posed in the Study was the following: What feelings does an elite athlete experience in the hour before an important competition and how does the athlete handle those feelings? The study pertained to nine elite athletes in individual athletic disciplines. The compilation of data was performed through semi-structured interviews which were transcribed and analysed using a content analysis. The analysis resulted in six categories with 2-3 sub-categories. The six main categories were distraction, self-talk/pep-talk, social strategy, structure, attention focus and visualisation. The elite athletes conclusively stated that they did experience feelings during the hour just before an important competition and they gave the impression that they used emotion regulating strategies. These strategies were often used sub- consciously. Raising awareness of emotion regulating strategies can contribute to creating possibilities for enhanced performance.

Bakgrund: Våld i nära relation är ett globalt folkhälsoproblem. Det drabbar främst kvinnor där förövaren är en man. Våldet kan yttra sig genom olika uttryck och konsekvenserna är ofta allvarliga. Sjuksköterskan ska utgå från personcentrerad omvårdnad och har en betydande roll i mötet med de våldsutsatta kvinnorna. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans upplevelser i mötet med kvinnor utsatta för våld i nära relation.  Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ design och induktiv ansats. Databaserna CINAHL, Medline och PsycINFO användes. 12 artiklar analyserades med hjälp av Fribergs femstegsmodell. Resultat: I resultatet framkom tre huvudteman med tillhörande sju subteman. De huvudteman som identifierades var Sjuksköterskornas känslor i mötet med de våldsutsatta kvinnorna, Utmaningar i mötet och Sjuksköterskornas upplevelser av professionellt ansvar.  Slutsatser: Litteraturöversikten visade att sjuksköterskorna upplevde miljö, egna känslor, kunskap och utbildning som påverkande faktorer vid mötet med de våldsutsatta kvinnorna. Detta bidrog till att den personcentrerade omvårdnaden åsidosattes vilket påverkade identifieringen av våld i nära relation. En förbättring på organisationsnivå krävs för att säkerställa en god omvårdnad i mötet med de våldsutsatta kvinnorna.  Nyckelord: Ansvar, mötet, känslor, personcentrerad omvårdnad, upplevelser, våldsutsatta kvinnor / Background: Intimate partner violence is a global public health problem. It mainly affects women where the perpetrator is a man. Violence can manifest itself through various expressions and the consequence of the violence is often serious. The nurse’s should use person-centered care and has a significant role in the meeting with women exposed to violence.  Aim: The purpose was to describe the nurse’s experiences in the meeting with women exposed to intimate partner violence. Method: A literature review with qualitative design and inductive approach. The CINAHL, Medline and PsycINFO databases were used. 12 articles were analyzed using Friberg's five-step model.  Result: The result showed three main themes with seven sub-themes. The main themes identified were The nurses’ feelings in the meeting with the abused women, Challenges in the meeting and The nurses’ experiences of professional responsibility. Conclusion: The literature review showed that the nurses’ experienced the environment, their own feelings, knowledge, and education as influencing factors in the meeting with the abused women. This contributed to the neglect of person- centered care, which affected the identification of violence in close relationship. An improvement at the organizational level is required to good care in the meeting with the women.  Keywords: Abused women, experiences, feelings, meeting, responsibility, person- centered care

Diss. Umeå : Univ., 2003.

Syfte – Den ökade användningen av internet har lett till en mängd olika riktlinjer kring hur den mänskliga faktorn bäst ska tas hänsyn till på internet, utan stöd av forskning. Vidare har grafiska profiler fastnat i tiden före internets existens vilket gör att organisationer missar möjligheten till att fånga målgrupper, höja grafiska profiler och bygga ömsesidigt fördelaktiga interaktiva relationer. Därmed är syftet med denna studie: Att öka kunskap om hur grafiska profiler kan utstråla mänsklighet i den digitala världen. För att kunna besvara syftet har det brutits ned i en frågeställning som lyder: Hur gestaltas en mänsklig känsla i en grafisk profil för exponering i en digital värld? Metod – För att kunna besvara frågeställningen har tre metoder tillämpats, vilka är litteraturstudie, enkätundersökning och gruppintervju i form av fokusgrupper. I metoderna ingår kvantitativa och kvalitativa studier samt primärdata och sekundärdata. Litteraturstudien innebar en insamling av befintlig forskning och fakta inom ämnet som fungerade som en grund i studiens resultat. Enkätundersökningen innefattade en jämförelse av typsnitt för att identifiera de känslor som typsnitten förmedlade. Fokusgrupperna handlade om att utforska deltagarnas känslor inför fem olika grafiska profiler och deras innefattande element. Resultat – Utifrån empirin och litteraturstudien resulterade studien i en mängd data beskrivande den mänskliga känslan i grafiska profiler. Datan sattes sedan ihop till en modell innefattande konkreta steg i ett syfte om att få in en mänsklig känsla i en digital grafisk profil. Modellen innefattar riktlinjer för fotografi, ikoner, färger, typografi och tonalitet där det ger vägledning för hur dessa ska gestaltas. Fotografier ska exempelvis vara enkla, dynamiska och kontrastrika där befintligt ljus bör eftersträvas. Studiens resultat anses vara användbart av reklambyråer i deras arbete med digitala grafiska profiler som önskas upplevas som mer mänskliga. Studiens resultat anses vidare vara användbart i syften kring att digitalisera varumärken i allmänhet, där en mänsklig känsla möjligen eftersträvas. Begränsningar – I fokusgrupperna uppkom det svårigheter kring att skapa diskussion rörande deltagarnas känslor inför varje specifikt element, vilket ledde till att diskussionerna främst kom att fokusera kring de grafiska profilernas helhet. Vidare hölls fokusgrupperna endast en gång vardera, vilket berodde på tidsbrist. Intervjuareffekt och kontexteffekt kan ha uppstått inom fokusgrupperna, vilket kan påverka resultatet. Eftersom färger vidare har olika uppfattningar och associationer i olika länder har studien begränsats till att bara innefatta uppfattningarna i Sverige. / Purpose – The increasing usage of Internet has led to a variety of guidelines on how to utilise and assess the human factor in the best way for internet usage, however, disregarding research in the field. Furthermore, graphic profiles have in a way been cemented in a pre- internet world, which has led to a situation where many organisations have missed the opportunity to attract a lot of target groups, by raising the graphic profile and building mutually advantageous and interactive relations. With this as a background, the aim of this study is to elevate the awareness of how graphic profiling may emit humanity in a digital world. Therefore, the purpose of this study is: To increase the knowledge about how graphic profiles can radiate humanity in the digital world. In order to find the purpose of this study, the purpose has been broken down to a research question that goes: How are human emotions portrayed in graphic profiles exposed in the digital world? Method – To be able to answer this question three methods have been used, namely a review of relevant literature in the field, a survey and group interviews in the form of focus groups. The methods used include quantitative as well as qualitative data as well as primary and secondary studies. The literature review aimed at collecting facts in the field to serve the research undertaken to this date. The survey comprised of a comparison of fonts to be able to identify the emotions these fonts emitted. The interviews with the focus groups were a way of investigating the different participants emotions faced with five different graphic profiles and the elements they contained. Findings – The empirical data and the literature review resulted in a variety of data describing human reactions and emotions towards graphic profiles. These data was then used to prepare a model that comprised concrete information when trying to incorporate a human emotion within a graphic profile. This model include aspects and guidelines for photography, icons, colours, typography and tone of voice on how to interact with people in a better way in this new digital world. For example, photographs should be simple, dynamic and rich in contrasts where existing light is desirable. The results of this study are considered being useful for advertising agencies in their work with digital graphic profiles that covet a human touch. The results are hopefully also useful for digitalizing brands generally, where a human touch is desirable. Limitations – Within the focus groups there was a notable difficulty in creating discussions regarding perceived emotions for each of the elements, which resulted in a discussion upon the graphic profiles generally. Furthermore, the focus groups could only meet once and discuss, due to lack of time. Hence, impact from the interviewer and the context of situation may have influenced the results. Since colours – as anthropology has shown – are perceived in different ways in different cultures, this study is confined to a Swedish perspective. / <p>Rapportens tillhörande bilagor är sekretessbalgda varför de inte är inkluderade i denna version.</p>

The starting point for this essay is two self-perceived dilemma situations in preschools where children have end up in conflicts. These two dilemmas have given us the understanding that children can be treated in completely different ways by preschool teachers when they on one hand are excluded and ignored and on the other hand are confirmed and heard. The aim of this essay is to open a dialogue among educators about a sustainable work approach. It is a treatment we believe works long-term and provides room for strong feelings like love and aggression. Sustainable development is widely discussed in preschools in ecological and economic terms, but there is no awareness about how it addresses the social aspects of children’s development. We want to focus on the social aspects in our essay. In this essay, we will investigate the following questions: What skills do educators need in today's preschool? What meaning do feelings such as love and aggression play in preschool? How can a socially-focused sustainable approach be created and developed in the preschool? We start from a sociocultural perspective looking at people as individuals influenced by society and culture. In order to approach our sub-questions, we take a knowledge perspective where we use Sheridan, Sandberg &amp; Williams's research on the preschool teacher`s competence, an emotional perspective where we use Winnicott, van Manen and Montessori to seek out the emotional life and an educational perspective in which the authors and lecturers Svedberg and Persson lead us towards a sustainable work approach. Our essay shows that the whole child as well as her/his feelings and interests seem to have been removed from focus in the preschool. Instead, the new revised curriculum requires a subject-oriented approach that makes it difficult for preschool teachers to include continuous reflection work focusing on social sustainability. We, as prospective preschool teachers, have a great responsibility to take a ‘whole child’ view by allowing continuous reflection focusing on sustainable work and processes. Only then can every child be his or her best self. / Utgångspunkten för den här essän är två självupplevda dilemmasituationer inom förskolan där barn hamnar i konflikt. Dessa två dilemman gör oss medvetna om att barn kan bemötas på helt olika sätt av pedagoger när de å ena sidan exkluderas och ignoreras och å andra sidan blir bekräftade och hörda. Med den här essän vill vi skapa en dialog kring begreppet ett hållbart arbets- och förhållningssätt. Det är ett bemötande som vi tror fungerar långsiktigt och ger utrymme för starka känslor som kärlek och aggression. Hållbar utveckling diskuteras flitigt inom förskolan men vi anser att det saknas en medvetenhet om att denna utveckling inte bara behandlar ekologiska och ekonomiska aspekter utan också sociala aspekter. Det är de sociala aspekterna vi vill lyfta med vår essä. I essän undersöker vi följande frågor: Vilka kompetenser behöver pedagoger i dagens förskola? Vilken betydelse har aggression och kärlek i förskolan? Och hur kan ett hållbart förhållningssätt med avseende på den sociala nivån av hållbar utveckling skapas och se ut i förskolan? Vi utgår ifrån ett sociokulturellt perspektiv där man ser på människan som individ som påverkas av samhället och kultur. För att närma oss våra delfrågor intar vi ett kunskapsperspektiv där vi använder oss av Sheridan, Sandberg &amp; Williams forskning kring förskollärarens kompetens, ett känslomässigt perspektiv där vi med hjälp av Winnicott, van Manen och Montessori försöker få syn på känslolivet samt ett pedagogiskt perspektiv där författarna och föreläsarna Svedberg och Persson leder oss mot ett hållbart arbets- och förhållningssätt. Vår undersökning visar att hela barnet samt dess känslor och intressen verkar ha hamnat ur fokus i förskolan. Istället kräver en ny reviderad läroplan ett ämnesorienterat arbetssätt som gör det svårt för förskollärarna att inkludera ett kontinuerligt reflektionsarbete kring ett hållbart förhållningssätt. Vi som blivande förskollärare har ett stort ansvar att rikta blicken tillbaka mot hela barnet genom att möjliggöra kontinuerliga reflektioner kring ett hållbart arbets- och förhållningssätt. Först då kan varje barn bli sitt bästa jag.