The main point of the master’s thesis – scrutinize the international status and position of Kaliningrad oblast. From the historical overview it can be determined that the sovereignty over the territory of the Kaliningrad oblast passed over the course of centuries from the Teutonic Order, to the Duchy of Prussia, to the Kingdom of Prussia, to the Kingdom of Germany, to the enclave of East Prussia and finally to the USSR. The relation of an exclave to its state is of state-legal nature. The legal nature of an enclave is to be viewed from the points of view of the surrounding (enclaving) state, the mainland, and the third states. Since the enclave is an inherent part of the mainland state, it is guided by the mainland’s national politics and legal system that’s why from the point of view of the enclave; this power is the most important one. It was one of the master’s thesis tasks to estimate the factors that caused the establishment of the Kaliningrad oblast on the nowadays map to assess the legal oblast’s status according the Potsdam Agreement and the way it was incorporated in the mother state. After scrutinizing the provisions of the Potsdam Agreement and Treaty of the Final Settlement with Respect to Germany one can state that the legal status of Kaliningrad oblast is to be determined. The borders in the region under consideration have been in flux throughout the last century. Fifty years is a short time span as regards substantial and irreversible changes in public... [to full text]

<p>Kuriska näset är en krumudde som delas av Litauen och Ryssland, området är en nationalpark och sedan år 2000 upptaget på UNESCOs världsarvslista över skyddsvärda natur- och kulturområden.</p><p>Syftet med det här arbetet är att kartlägga potentiella hot mot Kuriska näsets fortsatta existens. Undersökningen har baserats på teorier utifrån ett hållbart perspektiv för ett bevarande för framtiden, det har också studerats huruvida dessa teorier eftersträvas i Litauen respektive Ryssland. Med hållbar utveckling eftersträvas att inte tära på naturens resurser utan att se till att de finns kvar för framtiden. För att kunna kartlägga hoten har en jämförelse mellan Kuriska näset och Gotska sandön genomförts.</p><p>Naturen på Kuriska näset är varierande, stora skogsområden, öppna vidsträckta sandområden, sanddyner med eller utan vegetation är de mest förekommande landskapstyperna. Här återfinns också några av Europas högsta sanddyner. Fram till för fyrahundra år sedan var näset jämförelsevis oexploaterat av människan, sedan dess har påverkan skett i olika stor utsträckning. Under början av 1900-talet var de negativa effekterna så tydliga och påverkan så betydande att åtgärder måste vidtas för att bevara näsets befintliga utseende. För att förhindra slitage, sandflykt och onödig nötning av naturen bedrivs bevarande åtgärder i olika modeller. Det har planterats sandbindande vegetation så som strandrör mm, spångar att gå på har lagts ut, det har byggts staket för att förhindra sandflykt och slitage, nätmönster och liknande för att förhindra sandflykt mm. På näset finns regleringar som förhindrar till viss del onödigt slitage av parken som i form av tältning eller andra aktiviteter och evenemang. Båtförbindelsen är en reglering som bidrar till att nationalparken kan begränsa antalet besökare, till vad de anser är rimligt.</p><p>Potentiella hot som föreligger Kuriska näset kan vara oljeutvinning i Östersjön, utsläpp av miljögifter, näringsämnen och liknande, bristande avfallshantering, kunskapsbrist eller bristande intresse, luftföroreningar, slitage från exploatering och en oreglerad turism samt regionens politiska och ekonomiska situation.</p><p>En parkadministration återfinns på båda sidor av näset, dessa har till uppgift att förvalta nationalparken. De arbetar bland annat med att bevara det kulturella och naturliga arvet av näset, kontrollera den ekonomiska och urbana utvecklingen, bedriva vetenskaplig forskning, arrangerar undervisning om hur man bäst bibehåller näset, utveckla hållbar rekreation mm. Den litauiska administrationen anser att det är viktigt att utveckla registrering av besöksantalet, för att vid behov kunna reglera antalet turister. De tycker också att det är av vikt att utveckla samarbetet med utbildningsinstitutioner för vidare utveckling av nationalparken. I dag finns det endast planer angående hur turismen ska utvecklas. Ryssland och Litauen stiftade under 2005 en överenskommelse gällande näsets skötsel för en hållbar utveckling. Förhoppningsvis är detta en början till ett långsiktigt samarbete mellan länderna, ett bra komplement till samverkan med bland annat Baltic 21 och HELCOM.</p>

I denna uppsats har jag analyserat Ryssland och Kaliningrads län. Detta har gjorts i förhållande till denEuropeiska Unionen och ett geopolitiskt perspektiv. Geopolitisk teori har tjänat som ett analytisktverktyg då det gäller att studera Kaliningrads förhållande till den centrala federativa makten i Moskva.Jag har önskat att studera Kaliningrads möjligheter och begränsningar för att få en s.k. ”särskild status” iRyssland. Därutöver har uppsatsen varit inriktad på att studera Rysslands vilja till interaktion motbakgrund av gällande Partnerskap och Samarbetsavtal (PCA) mellan EU och Ryssland.I uppsatsen kan det konstateras att den centrala federativa makten i Moskva har stärkt sitt inflytandegentemot Kaliningrad. Därigenom har Kaliningrad inte fått en ”särskild status” i Ryssland som kunnatbidra till förbättrad (t ex ekonomisk) interaktion i regionen och förbättrat samarbete gentemot denEuropeiska Unionen. Det finns idag en pro-västlig identitet i de nordvästra delarna av Ryssland.Därigenom har president Putin en legitimitet att fortsätta och fördjupa samarbetet med den EuropeiskaUnionen. Det finns en trend som pekar på att Kaliningrad utgör en del av Rysslands”europeiseringsprocess”. Ryssland bedöms vidare vara en aktiv geostrategisk aktör.Min sammantagna bedömning är att Ryssland i stort agerar i enlighet med gällande PCA, men attRyssland och den Europeiska Unionen i ett längre tidsperspektiv, har olika målsättningar med sittsamarbete. / The aim of this essay has been to analyse Russia and the Kaliningrad region -possibilities and limitations. This analysis is made with respect to thePartnership and Cooperation Agreement (PCA) that exists between Russia andthe European Union (EU). This essay covers the period of December 1997 –February 2002 from a geopolitical perspective.In order to achieve this objective three questions are posed:Firstly, what possibilities and constraints does Kaliningrad have inorder to achieve close co-operation with the EU if Kaliningrad is still tobe dependent on the central authorities in Moscow?Secondly, is it possible to analyse this situation from geopolitical basicfactors. Further, what kind of opportunities and limitations exist, ifKaliningrad is to receive a “special status” as a region in Russia and inits relationship to the EU?Thirdly, what possibilities and constraints are within the officialRussian politics and policy, when regarding the goals that exist in thePartnership and Cooperation Agreement?One of the most important conclusions is, that the central authorities haveregained their power vis-à-vis Kaliningrad. My assessment is that Kaliningradis yet to achieve a “special status” within Russia and therefore Kaliningrad isrestrained in its development. A second conclusion is that there is a tendencytowards a pro-western identity in the northwestern parts of Russia and a trendtowards “europeanisation.”The main conclusion is that Russia has an all-embracing attitude towardsthe PCA, but Russia and the EU have at the moment different long-termobjectives concerning their cooperation. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 00-02

Darbe analizuojami ES-Baltarusijos ir ES-Kaliningrado santykiai, vadovaujantis Fabrizio Tassinari suformuluota „kintamųjų geometrijų“ koncepcija. „Kintamųjų geometrijų“ sąvoka, asocijuojama su ES vidaus politika, pritaikoma ES santykių su kaimyninėmis valstybėmis analizei. Naujas kontekstas bei dalinis teorinės koncepcijos modifikavimas leidžia tirti ES gravitacinės bei normatyvinės galios poveikį bei vertinti jos kaip užsienio politikos veikėjos sėkmes bei nesėkmes. Tyrimui pasirinkti du atvejai - Lietuvos kaimynystėje esančių Baltarusijos valstybės bei Rusijos Federacijos Kaliningrado srities santykiai su ES. Taikant teorinės analizės bei aprašomąjį metodą siekiama ne tik išnagrinėti ES-Baltarusijos ir ES-Kaliningrado santykius, bet ir įvertinti, kokia reikšmė jiems suteikiama platesniame Europos kontekste. „Kintamųjų geometrijų“ koncepcija skaldoma į tris sudedamąsias dalis – „idėjų“, „institucijų“ bei „ galios“ dimensijas. Ši segmentacija nulemia uždavinių formuluotę, darbo struktūrą bei esmines išvadas. „Idėjų“ matmuo skirtas ES, Baltarusijos ir Kaliningrado politinio ir geopolitinio identitetų bei jų sąveikos tyrimui, „institucijų“ dimensija pasitelkiama, kritiškai nagrinėjant skirtingus bendradarbiavimo formatus bei jų trūkumus. Pats svarbiausias - „galios“ matmuo leidžia nubrėžti teorinės koncepcijos praktinio taikymo ribas, analizuojant ES galios vaidmenį ir nurodant alternatyvius galios šaltinius. Tyrimo rezultatai leidžia nustatyti pasirinktos teorijos taikymo... [toliau žr. visą tekstą] / The paper deals with the analysis of the EU-Belarus and the EU-Kaliningrad relations applying the concept of “variable geometries“ introduced by Fabrizio Tassinari. In the conventional interpretation this concept is associated with the domestic policy of the EU. This study places it in the field of the Union‘s relations with its neighbours. New context and partial modification of the theory make it possible to examine the impact of the EU gravitational and normative power and evaluate successes and failures of the Union‘s external policy. Two topical cases have been chosen for the investigation – Lithuania‘s neighbouring Belarus and the Russian Federation Kaliningrad region relations with the EU. Selected methodology – the combination of theoretical analysis and descriptive methods – gives the possiblity to simultaneously examine the EU-Belarus and the EU-Kaliningrad relations and evaluate their role in the wider European space. Three dimensions of „variable geometries“ are distinguished: „ideas“, „institutions“ and „power“. This segmentation determines the formulation of the study tasks, structure and the main conclusions. The dimension related to „ideas“ focuses on the EU, Belarus and Kaliningrad political and geopolitical identities and on the way in which the EU as a polity affects, and is affected by, deeper relations with its neighbors. The institutional dimension deals with different formats of cooperation and their shortcomings. The main dimension, related to “power”... [to full text]

Originally presented as the author's thesis (Ph.D.-McGill, 1994) under the title: Communists and the Russians. / Includes bibliographical references (p. [395]-409) and index.

Kuriska näset är en krumudde som delas av Litauen och Ryssland, området är en nationalpark och sedan år 2000 upptaget på UNESCOs världsarvslista över skyddsvärda natur- och kulturområden. Syftet med det här arbetet är att kartlägga potentiella hot mot Kuriska näsets fortsatta existens. Undersökningen har baserats på teorier utifrån ett hållbart perspektiv för ett bevarande för framtiden, det har också studerats huruvida dessa teorier eftersträvas i Litauen respektive Ryssland. Med hållbar utveckling eftersträvas att inte tära på naturens resurser utan att se till att de finns kvar för framtiden. För att kunna kartlägga hoten har en jämförelse mellan Kuriska näset och Gotska sandön genomförts. Naturen på Kuriska näset är varierande, stora skogsområden, öppna vidsträckta sandområden, sanddyner med eller utan vegetation är de mest förekommande landskapstyperna. Här återfinns också några av Europas högsta sanddyner. Fram till för fyrahundra år sedan var näset jämförelsevis oexploaterat av människan, sedan dess har påverkan skett i olika stor utsträckning. Under början av 1900-talet var de negativa effekterna så tydliga och påverkan så betydande att åtgärder måste vidtas för att bevara näsets befintliga utseende. För att förhindra slitage, sandflykt och onödig nötning av naturen bedrivs bevarande åtgärder i olika modeller. Det har planterats sandbindande vegetation så som strandrör mm, spångar att gå på har lagts ut, det har byggts staket för att förhindra sandflykt och slitage, nätmönster och liknande för att förhindra sandflykt mm. På näset finns regleringar som förhindrar till viss del onödigt slitage av parken som i form av tältning eller andra aktiviteter och evenemang. Båtförbindelsen är en reglering som bidrar till att nationalparken kan begränsa antalet besökare, till vad de anser är rimligt. Potentiella hot som föreligger Kuriska näset kan vara oljeutvinning i Östersjön, utsläpp av miljögifter, näringsämnen och liknande, bristande avfallshantering, kunskapsbrist eller bristande intresse, luftföroreningar, slitage från exploatering och en oreglerad turism samt regionens politiska och ekonomiska situation. En parkadministration återfinns på båda sidor av näset, dessa har till uppgift att förvalta nationalparken. De arbetar bland annat med att bevara det kulturella och naturliga arvet av näset, kontrollera den ekonomiska och urbana utvecklingen, bedriva vetenskaplig forskning, arrangerar undervisning om hur man bäst bibehåller näset, utveckla hållbar rekreation mm. Den litauiska administrationen anser att det är viktigt att utveckla registrering av besöksantalet, för att vid behov kunna reglera antalet turister. De tycker också att det är av vikt att utveckla samarbetet med utbildningsinstitutioner för vidare utveckling av nationalparken. I dag finns det endast planer angående hur turismen ska utvecklas. Ryssland och Litauen stiftade under 2005 en överenskommelse gällande näsets skötsel för en hållbar utveckling. Förhoppningsvis är detta en början till ett långsiktigt samarbete mellan länderna, ett bra komplement till samverkan med bland annat Baltic 21 och HELCOM.

Official planning documents and strategies often look at cities from above neglecting people’s experiences and practices. Meanwhile cities as meaningful places are constructed though citizens’ practices, memories and ties with their surroundings. The purpose of this phenomenological study is to discover people’s bonds with their urban allotment gardens – dachas – in the Russian city of Kaliningrad and to explore the significance of these bonds for city development. The phenomenon of the dacha has a long history in Russia. Similar to urban allotment gardens in other countries, dachas are an essential part of the city landscape in many post-socialist countries but differ by their large scale. Recent decades have brought diversity into the urban dacha areas of Russia and express a shift away from their primary function of recreational horticulture towards a greater variety in usage, including housing. Due to multiple legal frameworks these areas have become special enclaves with haphazard development, inadequate levels of infrastructure and low quality of self-build houses. Urban dachas can be examined as an example of both post-socialist suburbanization and informal settlement. In this thesis the concept of place attachment, derived from the works of human geographers and environmental psychologists, is used as both the theoretical and methodological lens to look at people-place relations in urban dacha areas. The empirical evidence for this study was gathered through interviews and observations in Kaliningrad where urban dachas comprise 11% of the city’s territory. To capture the different aspects of place attachment in these areas the data was categorised according to common themes.The findings of this study show the complexity of the bonds between people and their urban allotment gardens. Despite all the hardships, these places provide their residents an opportunity for independence and self-realization. The respondents demonstrated an energy and aspiration to achieve increased well-being for themselves and their families, however the lack of resources and institutions hinders the development of place attachment in urban dacha areas. The identified features of people’s bonds with their dachas should not only be preconditions for urban planning but also an integral part of the planning and development process. This study also tests the application of the concept of place attachment for urban studies.

冷戰結束改變歐洲的政治和戰略版圖，歐洲與俄羅斯希望在後冷戰時期建立多極體系，避免以美國為主的單極體系出現，雙方在經濟與政治上逐步發展伙伴合作關係，希望削弱美國在歐陸的影響力，並增強雙方在國際上的競爭力。然而，歐俄間在北約東擴、歐盟東擴、車臣問題、加里寧格勒問題上又存在許多衝突。因此，後冷戰時期歐俄雙邊主要特徵如下：既競爭又協調、既爭奪又合作、既對抗又妥協。本文欲針對以下幾個問題加以討論： 1.後冷戰時期使歐盟與俄羅斯改變過去的敵對狀態發展合作關係的因素為何？ 2.目前歐盟與俄羅斯的合作關係為何？ 3.影響歐俄合作關係的變數為何？ 本文主要採用歷史研究法、內容分析法與理性選擇分析法等三種方法來進行研究，並且運用現實主義的理論分析後冷戰時期歐俄建構合作關係的成因，以新功能主義的觀念解釋歐俄從經濟的合作逐漸轉為政治的合作的歷程、並且以新自由制度主義的理論討論歐俄合作機制的架構。本論文由五個章節組成：第一章緒論、第二章歐盟與俄羅斯的關係、第三章歐盟與俄羅斯合作關係之評估、第四章影響未來歐盟與俄羅斯合作關係之變數、第五章結論。