No description available.

Denna studie presenterar en jämförelse mellan KL-trä och olika former av betong (armerad/oarmerad och platsgjuten/prefabricerad) som väggmaterial i byggnadskonstruktioner. Syftet är att analysera deras respektive miljöpåverkan och kostnadseffektivitet. Trots en initialt högre kostnad per kvadratmeter, har KL-trä en betydligt lägre miljöpåverkan, vilket medför en nettovinst för miljön jämfört med betongväggarna. Bland betongalternativen uppvisar oarmerad platsgjuten betong en balans mellan lägre kostnader och mindre CO2-utsläpp. Studien lyfter fram behovet av standardiserade, pålitliga data om miljöpåverkan inom byggindustrin för att stödja hållbara beslut. Den pekar på potentialen i ytterligare forskning som syftar till att reducera både kostnader och miljöpåverkan för KL-trä, för att främja dess bredare användning i byggsektorn. Studien erbjuder därmed viktiga insikter för att driva en mer hållbar och ekonomiskt lönsam byggindustri. / This study presents a comparison between CLT and various kinds of concrete (reinforced/unreinforced and cast in place versus prefabricated) as wall material in building constructions. The purpose is to analyse their respective environmental impact and cost efficiency. Despite an initially higher cost per square meter CLT has a considerably lower environmental impact, which entails a net profit for the environment compared to the concrete walls. Among the concrete options, walls without rebar and cast in place exhibits a balance between lower costs and CO2eemissions. This study highlights the need of standardized, trustworthy data of the environmental impact in the construction industry to support sustainable decisions. It points to the potential in further research which intends to reduce both cost and environmental impact for CLT, to further promote its use in the construction industry. The study thus offers important insights for driving a more sustainable and economically profitable construction industry.

Införandet av byggnadsstadgan 1874 medförde ett förbud mot byggande av flerbostadshus i trä om högre än två våningar på grund av omfattande bränder. Detta hämmande utvecklingen av trä då de större företagen byggde flervåningshus högre än två våningar vilket ledde till byggande av annat material än trä. I dagsläget är byggnadsmaterialet betong det dominerande materialet inom byggbranschen, speciellt inom byggandet av flerbostadshus. De senaste 15 åren har andelen byggda flerbostadshus med en stomme av betong varierat mellan 80 och 91 procent. Byggnad- och fastighetsbranschen står idag för cirka 21 % av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser, en totalsiffra på cirka 21 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Under de senaste åren har både företag och privatpersoner i både Sverige och länder runt om i världen fått upp ögonen för de miljöproblem som världen står inför och har blivit mer miljömedvetna och letar oavbrutet efter lösningar på hur samhället kan minska koldioxidutsläppen. Resultaten i detta examensarbete för de tillhandahållna projekten som detta arbete utgått från är att byggnaden konstruerad i korslimmat trä är det material som är att föredra ur ett miljö- och kostnadsperspektiv. Dock har detta arbete enbart avhandlat bärande inner- och ytterväggar samt bjälklag. / With the introduction of the 1874 building code, a prohibation against multi-storey apartment buildings built in wood was implemented, mainly because of the widespread fires throughout the years. Since most of the bigger companies built their apartment complexes in levels higher than two, it meant they had to build in construction material other than wood - thus hampering woods’ development in the field of construction. As of today, concrete is still the dominating material within construction industry, especielly when it comes to building apartment complexes. Theamount of partment buildings built with its framework consisting mostly of concrete has varied between 80 to 91 percent the past 15 years. The building industry and real estate industry represent approximately 21 % of Swedens greenhouse gas emissions, a total figure of about 21-million-ton carbon dioxide equivalents. In recent years, people and companies in Sweden and countries around the globe have become more aware of the environmental issues and its consequences that we’ll soon face and are therefore working on finding solutions on how society can reduce carbon dioxide emissions. The results presented in this thesis, which represents the projects that were provided, shows that the building built with its framing in CLT is the more sustainable material from an environmental perspective and more profitable economically. It should however be mentioned that calculations were only done for the load-bearing inner and outer walls and the floor joist.

In order to maintain a sustainable construction industry, it is important to consider sustainability aspects in buildings. Material selection and optimizations are a fundamental part of this process. The purpose of this degree project is to contrast cross laminated timber slabs with prefabricated concrete slabs based on cost, carbon dioxide emissions, number of supports and the attitude of the construction industry. This is to see if one of the slabs can be considered more advantageous than the other and if it can be optimized. In order to achieve the aim and purpose of the study, a literature review, theoretical calculations and interviews with actors in the construction industry have been carried out. The study has resulted in a comparative analysis that shows that cross laminated timber slabs have a significantly lower carbon dioxide emission than prefabricated concrete slabs, but are less economically profitable. The result further shows that continuity can optimize both slabs through thinner thicknesses and thus be cost- and environmental-saving. The actors, in turn, have a tendency to prefer the materials that they are used to and feel safe working with, as there are risks involved in trying something newer. However, the actors show a great openness towards cross laminated timber and feel that its development will increase in connection with the knowledge about the material being established. The most central thing is to apply the right material in the right place. / För att upprätthålla en hållbar byggindustri är det viktigt att beakta hållbarhetsaspekter i byggnationer. Materialval och optimeringar är en grundläggande del av denna process. Syftet med det här examensarbetet är att ställa KL-träbjälklag mot prefabricerade betongbjälklag med utgångspunkt i kostnad, koldioxidutsläpp, antal upplag och byggbranschens inställning. Detta för att se om något av bjälklagen kan anses vara mer fördelaktigt än det andra och om det går att optimeras. För att uppnå studiens mål och syfte har en litteraturöversikt, teoretiska beräkningar och intervjuer med aktörer inom byggbranschen genomförts.  Studien har utmynnat i en jämförande analys som visar att KL-träbjälklag har ett betydligt mindre koldioxidutsläpp än prefabricerade betongbjälklag, men blir mindre ekonomiskt lönsamt. Resultatet visar ytterligare att kontinuitet kan optimera båda bjälklagen genom tunnare tjocklekar och på så vis vara kostnads- och miljöbesparande. Aktörerna i sin tur har en benägenhet att preferera de material som de är vana och trygga att arbeta med då det medför risker att bepröva något nyare. Aktörerna visar dock en stor öppenhet mot KL-trä och upplever att dess utveckling kommer att öka i samband med att kunskapen kring materialet etableras. Det mest centrala är att man tillämpar rätt material på rätt plats.

The choice of frame system is one of the first and most important steps in the design process. The decision is based on many key factors, including construction time, cost, and carbon footprint. There are studies that describe the different factors for various structural systems, but none that gather four of the most common systems in the same study. This study, conducted in collaboration with Skanska, analyzes a prefabricated CLT (Cross-Laminated Timber) structure, a prefabricated concrete structure, a hybrid structure combining CLT and concrete, and a combination structure with steel columns and a flat concrete base, in terms of time, cost, and CO2 footprint. Calculations and life cycle analyses have been performed on the four different frame systems, showing that the hybrid CLT and concrete structure performed the best overall in the three categories. The combination structure with steel columns and a flat concrete base followed, then the prefabricated concrete structure, and lastly the prefabricated CLT structure. Interviews with Skanska employees revealed that their knowledge and experience somewhat aligned with the results of the calculations and life cycle analyses, but the attitude towards continuing to work with the relatively new CLT structure was positive. / Valet av stomsystem är ett av de första och viktigaste stegen under projekteringsprocessen. Valet grundar sig på många viktiga faktorer, bland annat hur lång tid de tar att bygga, hur mycket det kostar och hur stort CO2-avtryck det har. Det finns studier som beskriver de olika faktorerna för olika stomsystem, men ingen som samlar fyra av de vanligaste stomsystemen i samma studie. Denna studie, i samarbete med Skanska, analyserar en prefabricerad KL-trästomme, en prefabricerad betongstomme, en hybridstomme i KL-trä och betong samt en kombinationsstomme med stålpelare och plattbärlag med avseende på just tid, kostnad och CO2-avtryck. Kalkyler och livscykelanalyser har gjorts på de fyra olika stomsystemen, vilket visar att hybridstommen i KL-trä och betong var den stomme som i sammantaget presterar bäst i de tre kategorierna. Kombinationsstommen med stålpelare och plattbärlag kom därefter, följ av den prefabricerade betongstommen och sist den prefabricerade KL-trästommen. Intervjuer med medarbetare på Skanska visade att den kunskap och erfarenhet som de besatt i viss mån stämde överens med de resultat som kalkyler och livscykelanalyser visade, men att inställningen till att fortsätta jobba med den relativt nya stommen i KL-trä är god.

In a time where the climate is one of the most important issues and challenges in politics, both nationally and globally, the social debate is moving towards the need to build more sustainably, where wood is becoming increasingly popular from a sustainability perspective. The study examines the possibilities for an increased use of wood in Dalarna by highlighting the obstacles and challenges that slow down the progression of wood construction. It is also examined how an extended collaboration between the actors in the construction sector and how previous experiences with wooden construction projects can increase confidence in the material and promote wooden construction. The study is conducted through qualitative interview studies with active actors in several levels within the construction sector. A total of 9 respondents participates in the study from different parts of the process; clients, project designer, the wooden industry and construction contractor to form a deeper understanding of the subject from different perspectives within the construction sector. It describes a positive attitude towards wood as a building material with visions of expanding constructions with more wood as a frame material where confidence in the material is high. The biggest challenges for wood as a building material are described as a lack of knowledge and prejudices within both the industry and the market. Other challenges to ensure a promotion of the material, which heights in detailed development plans were explained. Strategies and needs to promote the work of implementing wood in more projects are described where it is a matter of facilitation, not a requirement to ensure wooden constructions. It appears that ignorance regarding fire and moisture are the most common prejudices in the industry, which is confirmed by the theoretical framework. Today's building regulations allow the use of all types of frame materials, but the ignorance regarding fire properties and how wood as a material handles being exposed to moisture is a problematic challenge. An expanded industry collaboration where shared knowledge and experience between the actors in the creation of and participation in forums is an important factor in promoting wood in construction projects as described in the theoretical framework. An increased degree of completion and streamlining of the assembly process would give wood several additional advantages. / I en tid där klimatet är en av politikens viktigaste frågor och utmaningar, både nationellt och globalt går samhällsdebatten mot att vi måste bygga mer hållbart där trä blir alltmer populärt ur ett hållbarhetsperspektiv. I studien undersöks möjligheterna till en ökad användning av trä i Dalarna genom att belysa de hinder och utmaningar som bromsar progressionen av träbyggande. Det undersöks även hur en utökad samverkan mellan aktörerna inom byggsektorn och hur tidigare erfarenheter av träbyggnadsprojekt kan öka förtroendet för materialet och främja träbyggandet. Studien bedrivs genom kvalitativa intervjustudier med aktiva aktörer i flera led inom byggsektorn. Totalt nio respondenter deltar i studien från olika delar av processen; beställare, projektör, träindustri och byggentreprenör för att bilda en djupare förståelse kring ämnet från olika perspektiv inom byggsektorn. Det redogörs för en positiv inställning till trä som byggnadsmaterial med visioner om att utöka byggnationerna med mer trä som stommaterial där förtroendet för materialet är högt. De största utmaningarna för trä som byggnadsmaterial beskrivs vara brist på kunskap och fördomar inom både branschen och på marknaden. Övriga utmaningar för att säkerställa ett främjande av materialet, som höjder i detaljplaner redogjordes för. Strategier och behov för att främja arbetet med att implementera trä i fler projekt beskrivs där det handlar om ett underlättande, inte ett krav för att säkerställa träbyggnationer. Det framkommer att okunskap gällande brand och fukt är de vanligaste fördomarna inom branschen vilket styrks av det teoretiska ramverket. Dagens byggnadsregler tillåter användningen av alla typer av stommaterial men okunskapen gällande brandegenskaper och hur trä som material hanterar att utsättas för fukt är en problematisk utmaning. En utökad branschsamverkan där delade kunskaper och erfarenheter mellan aktörerna i skapande av och deltagande i forum är en viktig faktor för att främja trä i byggprojekt vilket beskrivs i det teoretiska ramverket. En ökad färdigställandegrad och effektivisering av monteringsprocessen skulle ge trä ytterligare flera fördelar.

Examensarbetets syfte är att finna en beräkningsgång för ribbdäcksbjälklag så att en spännviddstabell kan skapas. Ett ribbdäcksbjälklag består av stående limträbalkar med en liggande KL-träskiva ovan som fungerar som golv. I detta examenarbete är KL-träskivan 2,4 meter bred och vilar på två limträbalkar. Full samverkan mellan de olika materialen råder. Idag finns det några aktörer på marknaden som levererar liknande typer av bjälklag men det finns ingen beräkningsgång preciserad i Eurokod. Förstudien till examensarbetet har visat på att tillvägagångssättet för att lösa den mest problematiska beräkningen har varit densamma för de företagen vi har kollat på. Svårigheten är att beräkna den effektiva bredden för tvärsnittet. Det finns även olika standarder som gäller för hur stor nedböjningen får vara för ett bjälklag. I examensarbetet utförs beräkningar för att uppfylla de krav som gäller i Sverige samt de krav som gäller i Österrike. Detta görs för att dalamissivträ misstänker att kraven på de österrikiska bjälklagen är högre ställda med avseende på svikt, de vill kunna erbjuda ett styvare bjälklag. I tabellen ska dimensioner anges för att respektive krav ska uppfyllas. De österrikiska kraven har visat sig vara hårdare ställda jämfört med de svenska och kommer därför att kräva en balk av större dimension i de lägre lastfallen. I fallen med större laster kommer balkdimensionerna mellan de olika lastfallen inte att skilja sig. Där har det visast sig att branddimensioneringen varit helt dimensionerande. Tabellen ska vara ett hjälpmedel för företaget Dala massivträ att lättare nå ut till beställare. Beräkningsgången har gjorts i Mathcad, där okända parametrar har lösts ut och beräknats fram. Vissa parametrar har varit fasta utifrån Dala massivträs önskemål, så som KL-träskivans tjocklek och ingående komponenters materialegenskaper. När beräkningarna har gjorts har de kontrollerats så att momentkapacitet och tvärkraftskapacitet är tillräcklig i respektive last fall och spännvidd. Nedböjningen har kontrollerats liksom branddimensioneringen. Har bjälklaget inte uppfyllt hållfastighetsdimensionering eller kraven för svenskstandard alternativt österrikiskstandard har en högre dimension valts på limträbalken. Limträbalk har valts utifrån Setra trävarors standardsortiment. Resultatet av beräkningarna har förts in i en spännviddstabell som byggts upp för att enkelt kunna välja balk utifrån tänkt last fall. Beräknings exempel finns redovisat i en bilaga där ett lastfall och en spännvidd redovisas. Resultatet leder till att varje spännvidd och lastfall får två dimensioner, en för att klara svensk standard och en för att klara österrikiskstandard. I diskussionen diskuteras eventuella felkällor, effekten av tätare placering med limträbalkar och orsaken till en differens i jämförelsen mellan Mathcad och Calculatis. Även resultatet i spännviddstabellen diskuteras. / The purpose of the degree project is to find a calculation path for ribbed deck joists so that a span width table can be created. A ribbed deck joists consists of standing glulam beams with a lying cross laminated timber slab above which functions as a floor. In this thesis, the cross laminated timber board is 2.4 meters wide and rests on two glulam beams. Full cooperation between the different materials prevails. Today, there are some players in the market that deliver these types of floor but there is no calculation rate specified in Eurocode. The preliminary study for the degree project has shown that the approach to solving the most problematic calculation has been the same for the companies we have looked at. The difficulty is to calculate the effective width of the cross section. There are also different standards that apply to how large the deflection may be for a beam. In the thesis work, calculations are performed to meet the requirements that apply in Sweden and the requirements that apply in Austria. Dimensions must be specified in the table for fulfilling the respective requirements. The Austrian requirements have proved to be harder compared to the Swedish ones and will therefore require a beam of greater dimension in the lower load cases. In case with the larger loads, the beam dimensions between the different loads will not differ because it has been shown that the fire has been dimensional. The table should be a tool for the company Dala massivträ to reach the customer more easily. The calculation path has been made in Mathcad, where unknown parameters has been solved and calculated. Some parameters have been fixed based on Dala massivträ´s wishes, such as the thickness of the cross laminated timber board and the material properties of the component parts. Once the calculations have been made, they have been checked so that torque capacity and transverse power capacity are sufficient in the respective load cases and span. The deflection has been checked as well as the fire dimensioning. The flooring has not fulfilled the dimensioning or the requirements for Swedish standard alt. Austrian standard has a higher dimension selected on the glulam beam. Glulam beam has been selected based on Setra's wood products standard range. The result of the calculations has been entered into a span table which has been built up in order to be able to easily select the beam from outside the intended load case. The calculation example is presented in an annex where a load case and a span are reported. The result is that each span and load fall get two dimensions, one to meet the Swedish standard and one to cope with the Austrian standard. In the discussion, is discussed possible sources of error, the effect of denser placement with glulam beams and the cause of a difference in the comparison between Mathcad and Calculatis. The result in the span table is also discussed.

<p>För att komma till rätta med kommunernas och landstingens mångåriga underskott i början av 1990-talet, infördes god ekonomisk hushållning år 1992 för att skapa balans mellan inkomster och utgifter. Då det inte finns någon tydlig definition på god ekonomisk hushållning infördes balanskravet år 1998 som ett komplement. Balanskravet innebär att intäkterna ska vara större än kostnaderna, det vill säga att ekonomin ska vara i balans. Grundtanken och syftet med införandet av balanskravet är att varje generation ska bära ansvar för de kostnader som den generationen beslutar om och konsumerar samt skapa en långsiktig stabil utveckling av ekonomin. Om en kommun inte får ekonomin i balans och redovisar underskott ska det negativa resultatet enligt 8kap 5a§ Kommunal Lagen kompenseras inom tre år om det inte föreligger synnerliga skäl och kan därmed frångå en budget i balans. Balanskravet fyller sin funktion men när balanskravet utformades tog inte lagstiftaren hänsyn till kommuner med stark ekonomi utan kravet är främst utformat för kommuner med svag ekonomi, vilket skapat inlåsningseffekter av överskotten från kommuner med stark ekonomi. Kritiken av balanskravets utformning har belysts än mer på grund av lågkonjunkturens effekt, och även gjort regeringen medveten om problemet. Därför finns det intresse att undersöka hur en kommun med stark respektive svag ekonomi hanterar balanskravet.</p><p> </p><p>Syftet med studien är att undersöka hur Västerås kommun och Eskilstuna kommun hanterar balanskravet.</p><p> </p><p>För att analysera och förstå hur de två utvalda kommunerna hanterar balanskravet utifrån deras ekonomiska förutsättningar har den kvalitativa metoden använts för att uppnå en djupare förståelse.  Dessutom har den deskriptiva/induktiva metoden använts för att ta reda på varför de normativa teorierna inte varit framgångsrika i olika sammanhang. För att göra en jämförelse har en enhetlig analysmodell konstruerats för att påvisa kommunernas finansiella styrka.</p><p> </p><p>Resultatet av undersökningen visar att Västerås kommun och Eskilstuna kommun har olika förhållningssätt till hur de hanterar balanskravet. Slutsatsen visar att balanskravet inte är utformat och anpassat för att hantera konjunktursvängningar. Även att kommuner med stark ekonomi hämmas av inlåsningseffekten, detta har gjort att kommunerna själva skapat egna lösningar som fyller olika funktioner inom respektive kommun. Dessa lösningar går inte att finna i förarbetena till regelverket, men grundtanken i lösningarna har varit densamma; att underlätta hanteringen av konjunktursvängningar och komma runt inlåsningseffekterna.</p> / <p>To cope with the municipalities and county councils perennial deficits in the early 1990s, the concept of good financial management was inserted in 1992 to create a balance between income and expenditure. When there is no existing clear definition of the concept good financial management, introduced as a complement a specific demand of balance in 1998. The demand of balance means that revenue shall be larger than the costs, that are the economy shall be in balance. The basic idea and intent with insertion of demand of balance is that each generation in the municipalities, shall take responsibility for the cost they decides whether and consume, and create a long-term stable development of economy. If a municipalities not achieve to get the economy in balance and declare a deficit, shall the negative outcome according 8kap 5a§ Local Government Act compensated within three years unless there is no existing especial reasons, and can therefore depart from a budget in balance. The demand of balance satisfies its own intent and basic idea, but when the demand of balance was explicate did not the lawmaker make allowances to municipalities with a strong financial position. The demand of balance is specific explicated for municipalities with a weak financial position, which created the lock-in effects of the surpluses for municipalities with a strong financial position. Criticism of the demand of balance has been elucidated more because of the impact of the recession effect, and also made the Government aware about the problem. There is therefore of interest to investigate how a municipality with a strong respective a weak financial position manage the demand of balance.</p><p> </p><p>The purpose of the study is to investigate how Västerås municipality and Eskilstuna municipality manages the demand of balance.</p><p> </p><p>To analyze and understand how the two selected municipalities manage demand of balance based on their economic prerequisites have the qualitative methodology been applied to achieve a deeper understanding.  In addition, the descriptive/inductive method used to determine why the normative theories have not been successful in different contexts. To make a comparison, a unified analytical model has been designed to demonstrate the financial strength of the municipalities.</p><p> </p><p>The results of the study show that Västerås municipality and Eskilstuna municipality has different approaches to how they manage the demand of balance. The conclusion indicates that the demand of balance is not explicated and adapted to handle cyclical fluctuations. Although the municipality with a strong economy is hampered by the lock-in effect, this has meant that the municipalities created their own solutions that serve different functions in each municipality. These solutions cannot be found in the legislative history of the regulatory framework, but the basic idea of the solutions has been the same; to facilitate the handling of cyclical fluctuations and get around the lock-in effects.</p>

För att komma till rätta med kommunernas och landstingens mångåriga underskott i början av 1990-talet, infördes god ekonomisk hushållning år 1992 för att skapa balans mellan inkomster och utgifter. Då det inte finns någon tydlig definition på god ekonomisk hushållning infördes balanskravet år 1998 som ett komplement. Balanskravet innebär att intäkterna ska vara större än kostnaderna, det vill säga att ekonomin ska vara i balans. Grundtanken och syftet med införandet av balanskravet är att varje generation ska bära ansvar för de kostnader som den generationen beslutar om och konsumerar samt skapa en långsiktig stabil utveckling av ekonomin. Om en kommun inte får ekonomin i balans och redovisar underskott ska det negativa resultatet enligt 8kap 5a§ Kommunal Lagen kompenseras inom tre år om det inte föreligger synnerliga skäl och kan därmed frångå en budget i balans. Balanskravet fyller sin funktion men när balanskravet utformades tog inte lagstiftaren hänsyn till kommuner med stark ekonomi utan kravet är främst utformat för kommuner med svag ekonomi, vilket skapat inlåsningseffekter av överskotten från kommuner med stark ekonomi. Kritiken av balanskravets utformning har belysts än mer på grund av lågkonjunkturens effekt, och även gjort regeringen medveten om problemet. Därför finns det intresse att undersöka hur en kommun med stark respektive svag ekonomi hanterar balanskravet.   Syftet med studien är att undersöka hur Västerås kommun och Eskilstuna kommun hanterar balanskravet.   För att analysera och förstå hur de två utvalda kommunerna hanterar balanskravet utifrån deras ekonomiska förutsättningar har den kvalitativa metoden använts för att uppnå en djupare förståelse.  Dessutom har den deskriptiva/induktiva metoden använts för att ta reda på varför de normativa teorierna inte varit framgångsrika i olika sammanhang. För att göra en jämförelse har en enhetlig analysmodell konstruerats för att påvisa kommunernas finansiella styrka.   Resultatet av undersökningen visar att Västerås kommun och Eskilstuna kommun har olika förhållningssätt till hur de hanterar balanskravet. Slutsatsen visar att balanskravet inte är utformat och anpassat för att hantera konjunktursvängningar. Även att kommuner med stark ekonomi hämmas av inlåsningseffekten, detta har gjort att kommunerna själva skapat egna lösningar som fyller olika funktioner inom respektive kommun. Dessa lösningar går inte att finna i förarbetena till regelverket, men grundtanken i lösningarna har varit densamma; att underlätta hanteringen av konjunktursvängningar och komma runt inlåsningseffekterna. / To cope with the municipalities and county councils perennial deficits in the early 1990s, the concept of good financial management was inserted in 1992 to create a balance between income and expenditure. When there is no existing clear definition of the concept good financial management, introduced as a complement a specific demand of balance in 1998. The demand of balance means that revenue shall be larger than the costs, that are the economy shall be in balance. The basic idea and intent with insertion of demand of balance is that each generation in the municipalities, shall take responsibility for the cost they decides whether and consume, and create a long-term stable development of economy. If a municipalities not achieve to get the economy in balance and declare a deficit, shall the negative outcome according 8kap 5a§ Local Government Act compensated within three years unless there is no existing especial reasons, and can therefore depart from a budget in balance. The demand of balance satisfies its own intent and basic idea, but when the demand of balance was explicate did not the lawmaker make allowances to municipalities with a strong financial position. The demand of balance is specific explicated for municipalities with a weak financial position, which created the lock-in effects of the surpluses for municipalities with a strong financial position. Criticism of the demand of balance has been elucidated more because of the impact of the recession effect, and also made the Government aware about the problem. There is therefore of interest to investigate how a municipality with a strong respective a weak financial position manage the demand of balance.   The purpose of the study is to investigate how Västerås municipality and Eskilstuna municipality manages the demand of balance.   To analyze and understand how the two selected municipalities manage demand of balance based on their economic prerequisites have the qualitative methodology been applied to achieve a deeper understanding.  In addition, the descriptive/inductive method used to determine why the normative theories have not been successful in different contexts. To make a comparison, a unified analytical model has been designed to demonstrate the financial strength of the municipalities.   The results of the study show that Västerås municipality and Eskilstuna municipality has different approaches to how they manage the demand of balance. The conclusion indicates that the demand of balance is not explicated and adapted to handle cyclical fluctuations. Although the municipality with a strong economy is hampered by the lock-in effect, this has meant that the municipalities created their own solutions that serve different functions in each municipality. These solutions cannot be found in the legislative history of the regulatory framework, but the basic idea of the solutions has been the same; to facilitate the handling of cyclical fluctuations and get around the lock-in effects.

Increasing awareness of sustainable building materials has led to interest in enhancing the structural performance of engineered wood products. Wood is a sustainable, renewable material, and the increasing use of wood in construction contributes to its sustainability. Multi-layer wooden panels are one type of engineered wood product used in construction. There are various techniques to assemble multi-layer wooden panels into prefabricated, load-bearing construction elements. Assembly techniques considered in the earliest stages of this research work were laminating, nailing, stapling, screwing, stress laminating, doweling, dovetailing, and wood welding. Cross-laminated timber (CLT) was found to offer some advantages over these other techniques. It is cost-effective, not patented, offers freedom of choice regarding the visibility of surfaces, provides the possibility of using different timber quality in the same panel at different points of its thickness, and is the most well-established assembly technique currently used in the industrial market. Building upon that foundational work, the operational capabilities of CLT were further evaluated by creating panels with different layer orientations. The mechanical properties of CLT panels constructed with layers angled in an alternative configuration produced on a modified industrial CLT production line were evaluated. Timber lamellae were adhesively bonded in a single-step press procedure to form CLT panels. Transverse layers were laid at a 45° angle instead of the conventional 90° angle with respect to the longitudinal layers’ 0° angle. Tests were carried out on 40 five-layered CLT panels, each with either a ±45° or a 90° configuration. Half of these panels were evaluated under bending: out-of-plane loading was applied in the principal orientation of the panels via four-point bending. The other twenty were evaluated under compression: an in-plane uniaxial compressive loading was applied in the principal orientation of the panels. Quasi-static loading conditions were used for both in- and out-of-plane testing to determine the extent to which the load-bearing capacity of such panels could be enhanced under the current load case. Modified CLT showed higher stiffness, strength, and fifth-percentile characteristics, values that indicate the load-bearing capacity of these panels as a construction material. Failure modes under in- and out-of-plane loading for each panel type were also assessed. Data from out-of-plane loading were further analysed. A non-contact full-field measurement and analysis technique based on digital image correlation (DIC) was utilised for analysis at global and local scales. DIC evaluation of 100 CLT layers showed that a considerable part of the stiffness of conventional CLT is reduced by the shear resistance of its transverse layers. The presence of heterogeneous features, such as knots, has the desirable effect of reducing the propagation of shear fraction along the layers. These results call into question the current grading criteria in the CLT standard. It is suggested that the lower timber grading limit be adjusted for increased value-yield. The overall experimental results suggest the use of CLT panels with a ±45°-layered configuration for construction. They also motivate the use of alternatively angled layered panels for more construction design freedom, especially in areas that demand shear resistance. In addition, the design possibility that such 45°-configured CLT can carry a given load while using less material than conventional CLT suggests the potential to use such panels in a wider range of structural applications. The results of test production revealed that 45°-configured CLT can be industrially produced without using more material than is required for construction of conventional 90°-configured panels. Based on these results, CLT should be further explored as a suitable product for use in more wooden-panel construction. / <p>External cooperation: Martinson Group AB and Research Institutes of Sweden (RISE)</p>