Hur påverkar de många olika valmöjligheter och förväntningar som finns på ungdomar idag deras uppfattningar om sig själva? Detta är en av grundfrågorna som denna antologi bygger på. Vi har genom observationer och intervjuer tagit del av ungdomars livsvärldar, och med grundad teori som analysmetod försökt belysa dessa. I de enskilda antologibidragen presenteras ungdomars identitetsskapande ur fyra olika perspektiv. I den första delen redogör Christoffer Berg för hur det egna klädesuttryckets betydelse varierar bland ungdomar, men att kläder i allmänhet är en viktig komponent i den tysta kommunikationen dem emellan. Mariah-Michaela Hakalax fortsätter med att åskådliggöra hur ”komma ut”-processen kan förstås som sju dynamiska faser vilka genomsyrar informanternas livsvärld. Därefter skriver Sara Johansson om hur unga kvinnors identitetsskapande i relation till deras uppfattning om kvinnlighet inte kan förstås som en isolerad process, utan måste ses som en del i ungdomarnas vardagsliv. Sist ut är Per Sandberg som visar att ideella nattvandrare genom att skapa förtroende hos ungdomar kan bidra till att motverka ungdomskriminalitet. Antologin avslutas med en gemensam diskussion om ungdomar och identitet, där vi resonerar kring de resultat som redovisats i respektive delar.

Vi vill med denna studie bidra till att förstå hur barns status och popularitet påverkas av kläder i grundskolan. Våra resultat visar att kläder påverkar popularitet och status i ett komplext samspel med andra faktorer, såsom beteende och umgänge. Kläder börjar bli viktigt för status och popularitet någon gång under mellanstadiet. Det är då barnen börjar bry sig om sin egen, och andras, klädsel. De måste förhålla sig till ett socialt spel där bl.a. kläder påverkar barnets position i statushierarkin på skolan. Hur barnen gör detta kan variera och vissa försöker ställa sig utanför ”popularitetstjafset”, medan andra tar till förtryckande taktiker för att själva stiga i status. Vi har undersökt detta genom att intervjua sju ungdomar i åldrarna 15-18 år om deras upplevelser i mellan- och högstadiet. Dessa intervjuer har vi sedan tolkat med en fenomenologisk analysmetod för att kunna förstå hur barnen upplever att kläder påverkat dem. För att tolka våra resultat har vi använt Goffmans dramaturgiska perspektiv och Adler & Adlers beskrivning av klickar. En artikel som betytt väldigt mycket för oss under planerandet av denna studie är Jon Swains artikel The Right Stuff som utforskar hur klädsel påverkar barnen i en brittisk mellanstadieskola. / The purpose of this stydy is to contribute to the understanding of how clothing affects the popularity among children. Our results show that clothing affects popularity and status i a complex interaction with other factors, such as behaviour and associates. Clothing becomes an important factor for popularity sometime during the ages middle school. This is when the children begin to care about theirs, and others, clothing. They have to relate to a social game where clothing affects their position in the status hierarchy. How they relate to this game may vary and some of them try not to compete for popularity, while others act opressively in order to gain status. We have studied this by interviewing youths ages 15-18, on their experiences during junior school. We have interpreted these interviews with an phenomenological method of analysis in order to understand how the youths experience the effects of clothing. We have used Goffmans dramaturgical perspective and Adler & Adlers description of clique dynamics in order to better understand this phenomenon. Jon Swains article The Right Stuff has proven to be of great aid during the planing of our stydy. In his article he explores how clothing affects the children in a junior school in england.

Syftet med studien var att undersöka hur klädesaffärer kan skapa en mer positiv syn på second hand kläder bland konsumenter. Undersökningen utfördes genom att använda Tricomponent Attitude modellen och erkända strategier för attitydförändring. Tricomponent Attitude modellen utgörs av den kognitiva, affektiva samt konativa delen medan attitydstrategierna utgörs av tillvägagångssätt för att förändra attityden. En kvantitativ enkätundersökning utfördes och sändes ut till respondenterna med hjälp utav sociala nätverk och forum. Totalt samlades 343 svar in. Det visade sig att konsumentens inställning till second hand kläder mestadels utgjordes av den kognitiva delen av Tricomponent Attitude modellen, men att det samtidigt existerade ett klart samspel mellan modellens tre delar. Dock fick alla strategier till attitydförändring svaga resultat och skulle på så vis inte påverka konsumenterna att köpa mer second hand kläder. Den huvudsakliga upptäckten var att klädesaffärerna inte har en tillräckligt stark position för att påverka konsumenternas inställning till second hand kläder men att konsumentens positiva uppfattning om second hand kläder visar att förutsättningarna för en ökad konsumtion finns.

Den här uppsatsen handlar om unga vuxnas identitetsskapande i dagens västerländska samhälle. Via två uttryck - kläder och kulturkonsumtion - undersöker jag hur individen bygger upp sin identitet och kommunicerar den till omvärlden. Mitt syfte är att undersöka hur stil och smak (i kläder och kulturkonsumtion) utgör meningsbärande komponenter i det egna identitetsskapandet. Stil och smak utgör två viktiga element, eftersom det är genom dessa begrepp som individen avgränsar och definierar både sig själv och andra. I den avslutande diskussionen utgår jag vidare från Ziehes teorier och analyserar sambandet mellan de ungas jakt på identitet och dagens omvälvande samhällsförhållanden.

Undersökning utgår från kläder som kommunikativa element och lyfter fram en blå dunjacka från Fjällräven som ett exempel. På vägen till en betydelse för detta tecken presenteras även tecknet fjortis, ett resultat av en teckenkedja. Tillsammans leder de vidare till ett visuellt teckens kontextberoende. I ett socialkonstruktionistiskt perspektiv utvecklas vi av och med varandra. Människan kommunicerar mening via tecken, betydelser konstrueras i den kontext tecknen finns. Vi lever i en kulturellt friställd tid, där även tecknen är friställda. Det finns många små möjliga tolkningar för ett tecken. Hur vi representerar oss med tecken har betydelse för hur vi uppfattas av andra individer. Det finns en föreställning om att frågor kring representation av individers identiteter är särskilt stora bland tonåringar. Ungdomars teckenspråk är dessutom fullt av nyanser. Jag bad därför sex elever i årskurs nio om hjälp, de fungerar i undersökningen som teckentolkare. Man kan tycka att jag gör en höna av en fjäder, men jag menar att denna blå dunjacka är ett exempel som belyser en stor del av det som är kultur, nämligen tecken som kommunikation. Som metod används klippdockor vid intervjuerna för att påvisa hur konstruktionen av en individs representation kan gå till. Dessa klippdockor animeras i gestaltningsdelen. Kortfilmen visualiserar hur tecken tolkas beroende på vilka koder läsaren har. / BI/Media

Arbetets syfte är att ge en bild av vilka faktorer som påverkar hur studerande inom humaniora, på Linköpings universitet,gör sina val av kläder, idag 2010. Utifrån syftet besvaras frågeställningen. Metoden för arbetet har varit en komparativfallstudie med utgångspunkt från flera kvalitativa intervjuer. En begreppsförklaring, samt en litteraturgenomgång ges förämnesområdena, kläder som kommunikation, kläder som stil, mode och trender. Arbetet visar på faktorer som påverkarstudenternas val av kläder. Påvisade faktorer är vardagliga återkommande situationer för många av studenterna såsom,missade tvättider, föreläsningar och sociala aktiviteter. Kläder blir en faktor som avgör om vi blir accepterade i en specifikgrupp eller om vår individualitet lyser igenom och grupptillhörigheten blir en självklarhet. Arbetet öppnar upp för vidarestudier då kläder och mode är en föränderlig process.

This essay aims to investigate young people's vision of clothes as a means of communication. Focus lies on what message the clothing we have on sends out and how they are interpreted by our surroundings. Do other people interpret us the way we intend to through our clothes? The theoretical frame of reference that applies is Thomas Ziehe’s theories about Clothing and Identity, Anthony Giddens’ Reflexive Identity Processes and the Uses and Gratification’s theory. The researches were carried out with a comprehensive questionnaire survey among high school students, at Lars Kaggskolan in Kalmar, with an associated image, and two personal interviews. The results showed that young people in general do not want to stand out from the quantity and they often describe their clothing style as ordinary, normal, and fashion conscious. Young people ascribe other people stereotypes on the basis of their clothing. There are many factors that play a part in the choice of clothing we do. Everything from media, group belonging to past experiences has a great meaning in the context.

I denna studie skapas förståelse kring konsumtion, kläder och identitet. Studiens syfte är att granska vilka orsaker, värderingar och sinnebilder som ligger bakom konsumtion av kläder på den individuella nivån. Dessa teman utforskades via kvalitativa samtalsintervjuer som genomfördes med sex informanter. Då textilproduktion har en skadlig påverkan på miljön och människors liv i produktionsländer, är det också betydelsefullt och av intresse att forska ifall miljöfrågor har betydelse för individer, i samband med klädinköp. Den teori och tidigare forskning som presenteras i studien skapar förståelse om hållbar konsumtion av kläder, konsumentbeteende, kläder som kommunikation samt kläder som en del av identiteten. Genom att få en inblick i semiotik skapas förståelse för hur olika meningar är förknippade med produkter och hur dessa meningar kan bli en del av människors identitet. Studiens resultat visar att handlandet av kläder har en bred variation av orsaker: praktiska, emotionella och drömbaserade. Kläder och köpandet av dessa erbjuder ett effektivt och väl utnyttjat medel att uttrycka sin identitet och verkliggöra sina varierande värderingar med. Det blev synligt att informanter är mycket medvetna om de olika sociala problem och miljöproblem som tillhör textilproduktionen. De handlingar som individer gör, på grund av dessa värderingar, visar tecken på förståelse om hållbar konsumtion, vilket skapar förutsättningar för en hållbar framtid. Ekonomi skapar det största hindret ifall individer inte har möjlighet att enbart handla kläder hållbart, även om intresset för det finns. / This study seeks understanding about consumption, clothes and identity. The purpose is to discover the variety of reasons, values and images which cause consumption of clothes. With a qualitative semi-structured interview as a method, six individuals have been interviewed for this study. Because textile production causes burden and destruction for nature and people’s lives in production lands, it is also meaningful to search whether environmental issues have their influence for people’s acts when it comes to shopping and clothing choices. The theory and earlier research which is presented in the study creates understanding about sustainable consumption of clothes, consumer behavior and clothing as communication and as an identity-builder.  The overview on semiotics enables understanding on the ways in which meanings can be associated with products and through that even with individual’s identity. The results of the study show that purchasing clothes has a broad variation of reasons: practical, emotional and dream based. Clothes and shopping are effective and much used mediums for expressing ones identity and enable individuals to actualize a wide range of values. It becomes visible that interviewees are well aware of the social- and environmental problems which are related to textile production. The actions which interviewees are performing in their daily life, due to these values, show signs of understanding and interest for sustainable consumption, which creates conditions for a sustainable future. Economy can be seen as the biggest obstacle for the study’s interviewees if they did not have the possibility to consume clothes according to sustainable guidelines, even if they would have interest for it.

Vad ska man ha på sig på jobbet? Frågan kan vara en källa till både undran och nervositet för nya bildpedagoger på väg ut i arbetlivet. Klädval och utstyrsel är både pregnanta symboliska uttrycksmedel och innebär antingen praktiska möjligheter eller svårigheter i en bildpedagogs yrkesutövande. Trots detta verkar frågan om lämpliga kläder inte ha en självklar plats under bildlärarutbildningen och kan rentav framstå som besvärlig eller underlig om den dyker upp. Mitt examensarbete behandlar följande frågor: ”Vilka normer och förväntningar har bildpedagogerna på sin egen och sina kollegors klädsel?” samt ”Hur upplever och beskriver bildpedagogerna att de iscensätter sig själva som yrkespersoner genom kläder?”Jag har valt att närma mig frågan om vilka kläder som hänger ihop med bildpedagogiskt yrkesutövande genom att fråga utövarna själva. Mitt arbete är inte så mycket en undersökning av vilka kläder bildpedagoger faktiskt använder. Snarare handlar det om varför de väljer att klä sig som de gör och vilka föreställningar om den egna yrkesrollen deras klädval speglar. Till hjälp för min analys och tolkning har jag tagit avstamp i den kanadensisk-amerikanske sociologen Erving Goffmans teoretiska inramning av det sociala livets teater. Som ett komplement till Goffmans teatermetaforer har jag hämtat analytisk inspiration från dragshow-världens scentraditioner. Ordet realness som används i titeln för denna uppsats är hämtat från dragkulturens vokabulär och betyder enkelt förklarat att spela en roll på ett övertygande vis.Utöver uppsatsen har arbetet utmynnat i en konstnärlig gestaltning i form av kläder och en video inspirerade av min empiri. Videon är en parafras på det kända tv-formatet RuPaul’s Drag Race (som har populariserat och/eller exploaterat dragshowkulturen beroende på vem du frågar). Det hela visades i en rumslig installation på Konstfacks vårutställning 2021.Undersökningen tyder på att bildpedagogerna inte klär sig efter en gemensam klädkod men att de förhåller sig till vissa gemensamma normer och förväntningar. Jag har också funnit att det finns vissa praktiska och symboliska attribut de kan använda sig av som ett slags ”scenkostym” för att övertyga i sin roll som bildpedagog.

En kulturell infill i Stockholms innerstad som fyller behovet av en samlad plats för visning av och samtal kring mode.