Jag har valt att skriva om Brahms f-moll-sonat eftersom det är den sortens musik som berör mig mest inombords. Jag fastnade för musik för soloviola redan som liten. Detta verk är ett av de främsta och mest spelade verken för viola vilket gör att det blir en viktig del i violarepertoaren. Brahms levde mellan 1833 och 1897, förhållandena var annorlunda då jämfört med nu vilket medför att stycket lät annorlunda då mot vad det gör nu på moderna instrument och strängar. Jag har försökt efterforska hur nära man kan komma originaluppförandet och dåtidens klangideal och teknik. Detta verk skrevs först för klarinett men strax därefter gjorde Brahms en alternativ violaversion och jag har tittat på några skillnader mellan versionerna. Jag har också jämfört olika moderna utgåvor och provat att spela på sensträngar för att få en känsla av hur det egentligen kan ha känts och låtit med mer tidstroget material än moderna strängar.

Felix Mendelssohn-Bartholdy levde under första halvan av 1800-talet. Utöver att vara ett underbarn likt Wolfgang Amadeus Mozart var han även en mycket socialt kapabel person. Detta gynnade honom mycket då hans kompositionsförmåga lyftes fram som enastående av framstående personer som Johann Wolfgang von Goethe och drottning Victoria av Storbritannien. Han var en mycket produktiv komponist och skrev under sitt liv mängder av orkestermusik, kammarmusik, operor, solokonserter och pianoverk. I detta arbete har jag fördjupat mig i hans två Konsertstycken Op.113/114 för klarinett, bassetthorn och orkester, som Mendelssohn skrev till klarinettisterna Carl och Heinrich Bärmann. Syftet med denna studie är att öka förståelsen för dessa två förbisedda verk samt jämföra instuderingsprocessen av en dubbelkonsert med det av en solokonsert. Jag har genom användning av partitur från G. Henle verlag analyserat Op. 113 och skrivit om mina konstnärliga ställningstaganden under instuderingsprocessen av både Op.113 och Op.114. Ur analysen framgår att musiken har allt annat än en strikt struktur. Mendelssohn bryter gärna de strukturella mönstren som förväntas av honom. Ur instuderingsprocessen framgår att arbetet med en dubbelkonsert har både stora för- och nackdelar jämfört med arbetet av en solokonsert, men att möjligheten till en diskussion mellan två parter är mycket givande för att skapa sig en klar bild av vad man vill komma fram till med sitt framförande av verket. Denna studie strävar efter en ökad fördjupning och förståelse av olika infallsvinklar som leder till en mer genomarbetad konstnärlig instuderingsprocess. / <p>F.J. Haydn  - Symfoni nr. 104 i D-dur, Hob.I:104, F. Mendelssohn-Bartholdy - Konsertstycken nr.1 och nr.2, Op.113/114, L.v. Beethoven - Symfoni nr. 2 i D-dur Op.36. Som Howie - Klarinett, Gustav Wetterbrandt - Bassetthorn, Mats Zetterqvist - ledning, KMH symfoniorkester. Inspelning från konserten med ovan nämnda medverkande finns tillgänglig.</p>

Olika musikstycken påverkar hur vi uppfattar och ser saker. Denna studie utforskar hur musikinstrument påverkar uppfattningen av figurer i en animation för att utforska hur detta spelar en roll i musiken. En kvantitativ studie utfördes där deltagarna delades in i tre grupper som såg varsin version av animationen; en med en melodi arrangerad för klarinett, en med samma melodi arrangerad för flöjt och en utan musik som fungerade som kontrollgrupp. De svarade på en enkät med motsatta adjektivpar för att gradera en av karaktärerna i animationen. Resultatet visar att valet av instrument kan påverka hur figurer uppfattas inom vissa aspekter, men det är osäkert om resultatet av denna studie är giltigt på grund av problem med studien.

Syftet med det här arbetet är att undersöka olika tillvägagångssätt för mig att memorera musik. Jag har arbetat med en klarinettkonsert innehållande tre satser och övat in varje sats med hjälp av olika metoder för att sedan jämföra resultatet. Jag har även gjort en enkätundersökning där jag intervjuar yrkesverksamma musiker som bidragit med tips och insikter om utantillspel. Under arbetets gång reflekterar jag över vilka för- och nackdelar de olika inlärningssätten har och vilka problem jag har stött på i min övning. Stor fokus läggs också på hörselns betydelse för musicerande och inlärning i förhållande till motorikens. Arbetets klingande resultat består i två inspelningar av de tre satserna. Den första inspelningen är gjord i slutskedet av min inlärningsprocess för att dokumentera hur bra jag lyckades lära mig de olika satserna. Den andra inspelningen är gjord efter en fyra veckor lång paus för att kontrollera vilken av satserna jag mindes bäst. Mitt arbete har gjort mig mer medveten om min egen inlärningsprocess. Jag har fått nya verktyg för att öva in musik, både utantill och med noter och fått ökad insikt i hur mitt minne fungerar.

Syftet med detta examensarbete var att utforska olika sätt att spela in rörblad samt att modifiera mina klarinettrörblad, och utveckla en djupare förståelse för vilka metoder som fungerade bäst för mig. Målet var att kunna känna trygghet i mina rörblads förmåga att producera önskvärd klang, så att jag gav mig själv så bra förutsättningar som möjligt rörbladsmässigt inför framtida konserter. Projektet genomfördes under en 8 månaders period, september 2021 till maj 2022 och bestod av inspelning av 12 askar rörblad och modifiering av de rörblad som inte gav önskat resultat. För modifieringen användes främst Peter Hadcocks metoder, och då undersöktes hur bra dessa fungerade för mig. Resultatet visade att en metodisk inspelning gav mer långlivade rörblad som inte tappade kvalitet lika fort som kontrollrörbladen. Resultatet visade också att det fanns en relevant möjlighet till modifiering av de rörblad som inte var bra nog, så att de efter modifiering var bra nog att användas. Livslängden gick också att förlänga till viss del genom modifiering. / The purpose of this study was to explore different methods for breaking in and modifying clarinet reeds, and to develop a deeper understanding of which methods work best for me. The goal was to be able to feel security in the ability to produce the desired sound and timbre from my reeds, so that I could give myself the best conditions that were possible, reed wise, before future concerts. The project was carried out over an 8- month period, September 2021 to May 2022 and consisted of breaking in 12 boxes of reeds and modifying the ones that didn’t give the desired result. Peter Hadcock’s methods for modifying reeds were used during the study, and I investigated how well they work for me. A methodic break in process resulted in long-lived reeds that didn’t loose their quality as fast as the control group. The result also showed that there was a possibility to modify the undesired reeds to make them playable. The life expectancy of good reeds could also be extended through modification.

No description available.

I detta självständiga arbete utforskas och beskrivs utifrån ett designteoretiskt perspektiv, en instuderingsprocess av Rhapsodie för soloklarinett skriven av Giacomo Miluccio. Studien baseras på självobservationer som pågått under ca 6 månader och insamlad data utgörs av loggboksskrivande och videoinspelningar. Analysresultaten visar hur lärandet sker med hjälp av olika semiotiska resurser och i form av två transformationscykler där den första kännetecknas av En strävan efter mimesis, och den andra av Vägen till ett eget uttryck. Som en övergång mellan dessa två cykler förekommer ett tillfälle där representation sker i form av en Masterclass. Avslutningsvis diskuteras mitt resultat i relation till litteratur som både utgår från det designteoretiska perspektivet och från annan tidigare forskning inom området lärande. / In this independent work my rehearsal process of Rhapsody for solo clarinet written by Giacomo Miluccio is explored and described from a design theory perspective. The study is based on self-observations that lasted for about 6 months and collected data consists of logbook writing and video recordings. The result of the analysis show how the learning is done with the help of various semiotic resources, and in the form of two transformation cycles, where the first is characterized by a Desire for mimesis, and the other by The way to my own expression. As a bridge between these two cycles will be an occasion where the representation takes the form of a Masterclass. Finally, I discuss my results in relation to literature based on the design theoretical perspective and other previous research in the field of learning.

The question of this degree project is to investigate whether it is possible to convert one art form to another. The thesis has been about converting the art of painting into music. French post-impressionism has been transformed into contemporary chamber music. Setup The degree project “Toner i dubbel bemärkelse” (Tones in two Senses) is about the saxophonist and clarinettist Robert Nevén’s research on his experiences with synaesthesia, and how this has inspired him to compose music for an ensemble consisting of both improvisational and classical musicians. Synaesthesia is a neurological condition where one sensory impression triggers another. A common form of synaesthesia is when reading certain letters and/or numbers makes the synaesthete perceive specific colours. The person in question either sees the colour in front of the eyes, or imagines it in the head. Implementation Nevén believes he experiences synaesthesia to a certain extent, and in his case, it is as follows: Often when he plays a certain note it triggers the visual cortex so that he thinks of a specific colour. This has led to the idea of taking this the other way around for compositional inspiration purposes: Nevén has extracted the colours from five paintings of French post-impressionist painter Paul Gauguin, turned these colours into the musical pitches he associates them with, and written one composition for each painting’s tone material respectively. The five paintings are: Blue Trees Spirit of the Dead Watching (Manaò tupapaú) Redheaded Woman and Sunflowers The Loss of Virginity (Awakening of Spring) The Sorcerer of Hiva Oa (Marquesan Man in the Red Cape) In one composition, the musical form and instrumentation are derived directly from the painting. In others, the tone material is assembled more freely based upon different compositional concepts. The music was presented in concert at The Royal College of Music in Stockholm at March 20th, 2018. Conclusion The conversion of paintings to music is possible, but it requires a format so that the result faithfully follows the original. In this case, the format consisted of keeping the composition within the framework of a painting’s given tone material as much as possible. / <p><strong>Kompositör:</strong></p><p>Robert Nevén</p><p></p><p><strong>Repertoar:</strong></p><p>1) <em>Blue Trees</em></p><p>2) <em>Redheaded Woman and Sunflowers</em></p><p>3) <em>The Sorcerer of Hiva Oa (Marquesan Man in the Red Cape)</em></p><p>4) <em>Spirit of the Dead Watching (Manaò tupapaú)</em></p><p>5) <em>The Loss of Virginity (Awakening of Spring)</em></p><p></p><p><strong>Medverkande musiker:</strong></p><p>Robert Nevén - klarinett &amp; tenorsaxofon</p><p>Zaida Ponthin - violin</p><p>Oscar Edin - violin</p><p>Ragnhild Kvist - viola</p><p>Johannes Rydén - cello</p><p>Jonas Grumstedt - kontrabas</p><p>Kim Sundell - elgitarr</p><p>Rui Hallvares Andrade Paes - piano</p>

No description available.

In this work I have explored different ways of communicating the notated music (even in a more abstract form) to the musicians. How can I develop the aesthetics I am aiming for by using specific techniques in notation. I have also investigated how to incorporate the strengths of each improviser and whether it is possible to use these strengths as a compositional factor The group consists of a group of seven musicians playing 9 different instruments in total: trumpet, trombone, mellophonium, alto saxophone, tenor saxophone, clarinet, bass trombone, double bass and drums. During this project I wanted to make the most of composing and arranging for this particular constellation of instruments and the musicians who plays them.   The music I have written is for the most part influenced by jazz but sometimes bordering to a more classical or orchestral approach. In this project, I have challenged myself as an instrumentalist and a composer by utilizing a low C-string on the double bass. And while it made some passages more technically difficult to execute on the instrument, it has pushed me forward as a composer in wanting to explore all the different sounds and timbres available. The project resulted in a recording session at Sunnanå Studio, Sweden. / <p>Repertoar samt mediedokumentation:</p><p>1. <strong>Preludium</strong> (kompositör: Andreas Henningsson)</p><p>Andreas Henningsson-Kontrabas, Petter Hängsel, Trombone</p><p>2. <strong>Faktiskt</strong> (kompositör: Petter Hängsel)</p><p>Andreas Henningsson-Kontrabas, Petter Hängsel, Trombone, Björn Hängsel - Bastrombone, Erik Kimestad Pedersen - Trumpet, Rasmus Nyvall-Tenorsaxofon, Kristoffer Rostedt-trummor</p><p>3.<strong> Musikhandlaren</strong> (kompositör:Andreas Henningsson</p><p>Andreas Henningsson-Kontrabas, Petter Hängsel, Trombone, Björn Hängsel - Bastrombone, Erik Kimestad Pedersen - Trumpet, Jens Persson-Altsaxofon, Rasmus Nyvall-Klarinett, Kristoffer Rostedt-trummor</p><p></p><p>4. <strong>Gikt Fever </strong>(kompositör: Petter Hängsel)<strong></strong></p><p>Andreas Henningsson-Kontrabas, Petter Hängsel, Trombone, Björn Hängsel - Bastrombone, Erik Kimestad Pedersen - Trumpet, Jens Persson-Altsaxofon, Rasmus Nyvall-Tenorsaxofon, Kristoffer Rostedt-trummor</p><p></p><p>5. <strong>Humoresque pour les Chats </strong>(kompositör: Andreas Henningsson)</p><p>Andreas Henningsson-Kontrabas, Petter Hängsel, Mellofon, Björn Hängsel - Bastrombone, Erik Kimestad Pedersen - Trumpet, Jens Persson-Altsaxofon, Rasmus Nyvall-Klarinett och Tenorsaxofon, Kristoffer Rostedt-trummor</p><p></p><p>6. <strong>Interludium </strong>(kompositör: Petter Hängsel)</p><p>Andreas Henningsson-Kontrabas, Petter Hängsel, Trombone</p><p></p><p>7. <strong>Three Brothers </strong>(kompositör: Andreas Henningsson)</p><p>Andreas Henningsson-Kontrabas, Petter Hängsel, Trombone, Björn Hängsel - Bastrombone, Erik Kimestad Pedersen - Trumpet, Jens Persson-Altsaxofon, Rasmus Nyvall-Tenorsaxofon, Kristoffer Rostedt-trummor</p><p></p><p>8. <strong>Roll </strong>(kompositör: Petter Hängsel)</p><p>Andreas Henningsson-Kontrabas, Petter Hängsel, Trombone, Björn Hängsel - Bastrombone, Erik Kimestad Pedersen - Trumpet, Jens Persson-Altsaxofon, Rasmus Nyvall-Tenorsaxofon, Kristoffer Rostedt-trummor</p><p></p><p>9. <strong>Valse des Bois </strong>(kompositör: Petter Hängsel)<strong></strong></p><p>Andreas Henningsson-Kontrabas, Petter Hängsel, Trombone, Björn Hängsel - Bastrombone, Erik Kimestad Pedersen - Trumpet, Jens Persson-Altsaxofon, Rasmus Nyvall-Tenorsaxofon, Kristoffer Rostedt-trummor</p><p></p><p>10. <strong>KB Moods </strong>(kompositör: Andreas Henningsson)</p><p>Andreas Henningsson-Kontrabas, Petter Hängsel, Trombone, Björn Hängsel - Bastrombone, Erik Kimestad Pedersen - Trumpet, Jens Persson-Altsaxofon, Rasmus Nyvall-Klarinett, Kristoffer Rostedt-trummor</p><p></p><p>11. <strong>Postludium </strong>(Kompositör: Andreas Henningsson och Petter Hängsel)</p><p>Andreas Henningsson-Kontrabas, Petter Hängsel, Trombone</p>