Studiens syfte var att undersöka några lärares bemötande gentemot elever ur ett könsperspektiv. I studien genomfördes observationer i grundskolans tidigare år, både på grupp- och individnivå. På gruppnivå studerades fördelningen av lärarens kontakter mellan pojkar och flickor. Då en medvetenhet fanns om att enskilda elever kunde ta stor del av lärarens uppmärksamhet, behövdes en kompletterande observation som tittade på fördelningen av lärarkontakter på individnivå. Genom observationerna framkom det på gruppnivå en stor variation i resultatet. Utav observationerna på individnivå fick studien ett entydigt resultat där det visade sig att ett fåtal elever i alla undersökningsklasser upptog de flesta kontakterna från läraren. Att studera könsfördelningen på gruppnivå blev därför svårt utan att ta hänsyn till enskilda individers behov. Studien omfattade även en elevenkät som fungerade som ett tillägg för att styrka eller motsäga observationsresultatet. Det som framkom genom enkäten var att elever överlag var nöjda med sin skolsituation och att eleverna inte ville ändra på något i sitt samtal med läraren. Detta trots att observationsresultatet i tre av fyra klasser visade att fördelningen var ojämn mellan könen. Eleverna uppgav sig inte se någon skillnad på lärarens bemötande, med undantaget i en klass. Där fick pojkarna mest uppmärksamhet. Dock behandlades flickorna på ett vänligare sätt.

Denna litteraturstudie ämnar undersöka flerspråkiga elever. Syftet var att granska vilka faktorer som gynnar deras språkutveckling samt hur lärare arbetar för att främja deras språkutveckling. Undersökningen riktar sig till grundskolan, med huvudfokus i årskurserna 4–6. Informationssökning har använts som metod i studien där material från flertalet databaser och söktjänster kritiskt granskats utifrån inkluderingskriterier- och exkluderingskriterier. Sammanlagt har 12 stycken studier inkluderats i litteraturstudien som bestod av vetenskapliga artiklar, konferensbidrag, antologier och en bok. Studiens resultat synliggör ett samband mellan lärarens kompetens och flerspråkiga elevers förutsättningar för språkutvecklingen. Majoriteten av materialet som analyserats har sin teoretiska utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet, där vikten av samverkan och stöttning är avgörande för elevernas utveckling. Resultatet redogör för detta perspektiv, eftersom det synliggör att lärarens roll och samspelet i det flerspråkiga klassrummet är betydelsefullt för språkutvecklingen.

Andelen elever med annat modersmål än svenska har ökat i den svenska skolan. Vi somi många år har varit verksamma inom skola och utbildning och arbetat med elever medett annat modersmål anser att det är viktigt att stötta dessa elever i deras lärande. Dettahar väckt ett intresse hos oss att genomföra en undersökning på hur lärare undervisar föratt ge dem det stöd de behöver för sin kunskapsinhämtning.Syftet med den här studien är att undersöka och analysera hur lärare som undervisar iflerspråkiga elevers klassrum, anpassar sin undervisning till de flerspråkiga eleverna.För att uppfylla studiens syfte har följande forskningsfrågor ställts: Hur stöttasflerspråkiga högstadieelever i sin språk- och kunskapsutveckling iklassrumsinteraktionen? och Hur används elevernas erfarenheter, inklusive de språkligaoch kulturella, i undervisningen? För insamlingen av materialet har vi valt att använda enkvalitativ undersökningsmetod som är etnografiskt inspirerad, det vill sägaklassrumsobservationer. Detta gav oss goda möjligheter att observera åtta lektioner somhålls av två lärare. Fyra av lektionerna hålls i en förberedelseklass och de andra fyra ärlektioner i svenska som andraspråk. Studiens teoretiska grund utgörs av Hammonds ochGibbons (2005) stöttningsmodell. Resultatet visar att lärarna använder en del stöttandestrategier som är i linje med denna stöttningsmodell. Lärarna i båda klasserna leder oftastrukturerade samtal i syfte att stötta elevers språkutveckling. På detta sätt skapar demöjligheter för lärande i samtal mellan lärare och elev. Grupparbete och kamratlärandesker dock i en liten utsträckning. Elevernas modersmål och tidigare erfarenheter har haftmer synbar plats i förberedelseklassen. Lärarna i båda klasserna leder dock oftastrukturerade samtal i syfte att stötta elevers språkutveckling.

Vi lever idag i ett mångkulturellt samhälle som är resultatet av migration och globalisering. Detta ställer nya krav på metoderna i klassrummet och undervisningen behöver sättas i relation till dagens samhällsstruktur. Syftet med vår studie har varit att undersöka och analysera hur stöttningen för andraspråkselevers språk- och kunskapsutveckling ser ut i ett klassrum där mångfald av både språk och kulturella erfarenheter råder. Vi har även undersökt i vilken utsträckning elevernas modersmål används i klassrummet. Studien ansluter sig till ett sociokulturellt perspektiv på lärande genom språket och prövar undervisningen utifrån Hammond och Gibbons (2005) stöttningsmodell. Metoden som vi har använt oss av är kvalitativ och materialet består av fyra dagars klassrumsobservationer samt en kortare kompletterande intervju. Resultatet visar att undervisningen är utformad med viss hänsyn till språklig stöttning, exempelvis genom varierade undervisningsformer och upplägg, olika uttrycksätt, språkliga hjälpmedel och anknytning av ämnesinnehållet till elevernas tidigare förvärvade kunskaper. Resultatet visar även att de stöttande momenten ofta utgår ifrån delar istället för helheter och att elevernas modersmål synliggörs i en liten utsträckning trots ett tillåtande klassrumsklimat och en lärare som uppmuntrar språkliga variationer.

Med utgångspunkt från svenska elevers sjunkande resultat i TIMSS 2007, PISA 2007 och Skolverkets nya satsning på att höja matematiklärares didaktiska kunskaper, ansåg vi att vi behövde stärka våra kunskaper kring matematisk didaktik för att på så sätt stimulera våra framtida elevers inlärning i ämnet. För att få svar på vår frågeställning har vi utgått från relevant litteratur och genomfört klassrumsobservationer samt lärarenkäter. Vi har i detta arbete undersökt vilka pedagogiska tekniker lärarna vi observerat använt sig av, ur ett multimodalt perspektiv, i sin matematikundervisning samt hur dessa pedagogiska tekniker samverkar med klassrumsinteraktionen. Utifrån våra observationer fick vi fram ett resultat, som vi analyserade utifrån våra två huvudfrågor. Utifrån våra erfarenheter från vår undersökning diskuterade vi vårt resultat i en slutsats. Där kom vi fram till att genom att låta eleverna arbeta med konkret material och genom möjligheter att samarbeta, ökade elevinteraktionen vilket stimulerade lärandet.

Litteratursamtal är en metod som används av lärare för att diskutera lästa texter. Dessa samtalkan se olika ut eftersom det är upp till läraren själv att bestämma vilken typ av litteratursamtal läraren vill ha med sina elever samt vilken roll läraren väljer att ta. Således också vilken och till vilken grad läraren väljer att utöva kontroll över samtalet. Syftet med studien var att belysa lärarens utövande av kontroll vid litteratursamtal i årskurs 7-9. Detta undersöktes genom två observationer av en lärare och dennas klass under två lektioner med en veckas mellanrum. Den insamlade datan behandlades med en IRE-analys (initiativ, respons, uppföljning) och sedan bedömdes lärarens uppföljning utefter om det var hög eller låg grad av modalitet i hennes svar. Resultatet av studien visade att läraren hade kontroll i alla frågor denna ställde, även de som var formulerade för eleverna att tänka fritt. Likaledes använde läraren en hög grad av modalitet i sina uppföljningar, vilket kan uppfattas som att frågorna hade förutbestämda svar. Dessutom visade resultatet att det fanns respons på lärarens tidigare uppföljning och att dessa till stor grad var på begäran av läraren men att eleverna vid ett flertal tillfällen själva gav respons på lärarens föregående initiativ. Av resultatet kan man också se att läraren ofta gjorde samma typ av uppföljningar; hon accepterade (höll med om) elevernas svar för att sedan kommentera (vidareutveckla) dem, och att dessa accepteranden ofta var samma korta fraser, exempelvis “ja, precis!”.

No description available.

Syftet med den här uppsatsen är att ta reda på och beskriva på vilket sätt och hur medvetet undervisande lärare arbetar med interaktionen lärare/– elev och interaktionen elever emellan vid val av klassrumsaktiviteter, samt hur dessa val ter sig i praktiken. Metoden som används är en kvalitativ intervju med fyra Sfi-lärare som arbetar med olika kurser på en och samma skola samt klassrumsobservationer av lärarnas undervisning i deras egna grupper. Resultatet av studien visar att lärarna har en intention att arbeta utifrån interaktionens roll i andraspråkinlärningen och andraspråkundervisningen och använder sig av arbetssätt som främjar interaktionen mellan lärare och elever men även elever emellan. Flera av de aktiviteter som lärarna använder i sin undervisning, särskilt de som utförs i smågrupper, bidrar till en kreativ språkanvändning och en naturlig kommunikation trots att de sker i en institutionell samtalsmiljö. Slutsatsen som dras är att interaktionen inte syns i de flesta lärarnas lektionsplanering. Interaktionen visar sig dock tydligt under klassrumsarbetet. Lärarnas sätt att interagera med eleverna utifrån frågornas slag, IRF-sekvenser och lärarnas språkanpassning varierar beroende på deltagarnas nivå. Även lärarnas val av klassrumsaktiviteter förändras. Det förekommer fler aktiviteter mellan deltagare i grupper som är på mer avancerad nivå än i grupper på en lägre nivå.

No description available.

Det är vår uppgift som lärare att skapa en verbal klassrumsinteraktion som främjar elevers inlärning och kunskapsutveckling. Det här examensarbetet grundar sig i tanken om att lärare behöver redskap för att kunna analysera sin egen undervisning i ämnet svenska och därmed främja klassrumsinteraktionen. Syftet med föreliggande studie är därför att med hjälp av analysredskapet Dialogic Inquiry Tool, DIT, dels identifiera i vilken omfattning dialog förekommer i fyra lärares svenskundervisning, dels synliggöra på vilket sätt DIT kan stödja lärarna i att utveckla den verbala interaktionen i klassrummet. Examensarbetet tar sin ansats i ett sociokulturellt perspektiv om lärande med fokus på Zone of Proximal Development, ZPD, och mediering. Studien genomförs med kvalitativa metoder i form av observationer och semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att lärarna föredrar en dialogisk undervisning men att det är svårt att komma ifrån den IRE-struktur som sedan länge dominerat klassrummen. Lärarna diskuterar hur ett klassrumsklimat där eleverna vågar dela med sig av sina tankar och åsikter påverkar interaktionen i klassrummet. Balansgången mellan att låta eleverna utveckla sina tankegångar och tiden kan vara en problematisk faktor eftersom lärarna måste hålla sig inom tidsramen för den föreliggande lektionen. Sammanfattningsvis ser lärarna analysredskapet DIT som ett tämligen enkelt sätt att kritiskt granska sin egen praktik. Genom DIT får lärarna bland annat en chans att uppmärksamma och bli medvetna om rådande interaktionsmönster, hur feedback och respons ges och hur de som lärare kan påverka graden av dialog i klassrummet.