Honeybees (Apis mellifera) forage on a great variety of plant species, navigate over large distances to crucial resources, and return to communicate the locations of food sources and potential new nest sites to nest mates using a symbolic dance language. In order to achieve this, honeybees have evolved a rich repertoire of adaptive behaviours, some of which were earlier believed to be restricted to vertebrates. In this thesis, I explore the mechanisms involved in honeybee learning, memory, numerical competence and navigation. The findings acquired in this thesis show that honeybees are not the simple reflex automats they were once believed to be. The level of sophistication I found in the bees’ memory, their learning ability, their time sense, their numerical competence and their navigational abilities are surprisingly similar to the results obtained in comparable experiments with vertebrates. Thus, we should reconsider the notion that a bigger brain automatically indicates higher intelligence. / Honigbienen (Apis mellifera) furagieren an vielen verschiedenen Pflanzenarten, und navigieren über große Distanzen zu wichtigen Ressourcen. Die räumliche Lage von Futterquellen und potentiellen neuen Nistplätzen teilen sie ihren Nestgenossinnen mithilfe einer symbolischen Tanzsprache mit. Um all dies leisten zu können, haben sie ein reiches Repertoire von adaptiven Verhaltensweisen evolviert. Mehr und mehr Verhaltensweisen, die man nur bei Vertebraten vermutet hätte, werden auch bei der Honigbiene entdeckt. In meiner Dissertation habe ich einige der Mechanismen erforscht, die beim Lernverhalten, der Gedächtnisbildung, der numerischen Kompetenz und der Navigation eine wichtige Rolle spielen. Die Ergebnisse, die in meiner Dissertation erzielt wurden, zeigen dass Honigbienen keineswegs die einfachen, reflexgesteuerten Organismen sind, als die sie lange Zeit angesehen wurden. Die Komplexität die ich im Gedächtnis, der Lernfähigkeit, dem Zeitsinn, der numerischen Kompetenz und der Navigationsfähigkeit der Bienen gefunden habe, ist erstaunlich ähnlich zu den Ergebnissen, die in vergleichbaren Experimenten mit Vertebraten erzielt wurden. Deshalb sollten wir die allgemeine Annahme, dass ein größeres Gehirn automatisch höhere Intelligenz bedeutet, überdenken.

<p>Denna selektiva översikt utgörs av kunskap om Aspergers syndrom mellan åren 1997-2007. Vår ambition har varit att sammanställa aktuell kunskap om Aspergers syndrom för att på så sätt bidra till en ökad tillgänglighet.</p><p>Syftet med översikten är att ge en ökad förståelse av Aspergers syndrom, med särskilt fokus på de olika dominerande teoretiska perspektiven inom området samt aktörernas egna perspektiv på sin diagnos. Två problemställningar har använts: 1). Hur ser den teoretiska diskussionen ut i forskningslitteraturen som behandlar autism med särskilt fokus på Aspergers syndrom? 2). Vilken bild av Aspergers syndrom ger personer som själva har den diagnosen?</p><p>Kognitionspsykologiska och biologiska perspektiv på syndromet är de tydligaste teoretiska strömningar som framkommer i den del av uppsatsen som behandlar forskningslitteraturen. Den bild som aktörerna ger bekräftar i viss mån vad forskningen säger om dem som grupp. Även om aktörerna beskriver en gemensam känsla av att vara annorlunda i jämförelse med alla andra i omgivningen, lyfter de också fram att alla personer som har Aspergers syndrom är unika och att varje individ bör få vara den person den är, utan att behöva bli betraktad som konstig och avvikande.</p><p>En av översiktens viktigaste slutsatser är att en multidimensionell ansats ska användas när man undersöker Aspergers syndrom. Begreppet bör inte reduceras till endast en nivå utan ska istället förklaras ur flera olika perspektiv. I uppsatsen problematiseras komplexiteten hos syndromet i en deduktiv analys där biologiska, kognitiva och socialkonstruktivistiska synsätt sammanförs.</p>

<p>Undersökningens syfte var att öka kunskapen samt förståelsen för kognitiva bedömningar vid fiktiva med multidimensionell problematik, där en väsentlig faktor är sexuell identitet hos socionomstuderande på Socialhögskolan på Stockholms Universitet. Frågeställningen var; Hur bedömer ett urval av socionomstudenter fiktiva klientfall med multidimensionell problematik där en avgörande faktor är sexuell identitet? För att besvara frågeställningen användes en mixad design, bestående av en kvantitativ och en kvalitativ del. Tre klasser på socionomlinjen besvarade enkäterna. Intervjupersonerna för den kvalitativa delen värvades genom en intresseanmälan i de kvantitativa enkäterna. Resultaten analyserades i ett mångdimensionellt perspektiv. Resultaten i både den kvantitativa och den kvalitativa delen av undersökningen visar att sexuell identitet kan ha betydelse vid kognitiva bedömningar av fiktiva klientfall med multidimensionell problematik för socionomstuderande. Föreställningar och attityder kring sexuell identitet har betydelse i ett heteronormativt samhälle vid bedömning av fiktiva klienter. Den grundläggande förståelsen inför klienten avgör hur bedömningen och bemötandet blir.</p>

<p>Bakgrund: Mycket finns skrivetkring strategiarbete i större företag men míndre om hur små företag tänker och agerar strategiskt. Därför är det av vikt att öka kunskapen om hur det strategiska arbetet bedrivs i dessa företag, för den akademiska världen, företagarna själva samt deras intressenter. </p><p>Syfte: Denna uppsats syftar till att bidra med kunskap om och förståelse för småföretagarnas strategiska arbete. </p><p>Genomförande: Företagsledaren i småföretag är den person som enskilt har mest makt att påverka företagets handlingar. Uppsatsen baseras därför på en kvalitativ undersökning av företagare i 14 sörmländska småföretag. Den teoretiska referensramen behandlar främst litteratur kring strategi och kognition. </p><p>Resultat: Hur det strategiska arbetet bedrivs i småföretag beror på företagsledarens strategiska tänkesätt. Det strategiska tänkesättet formas av företagsledarens kognitiva strukturer och avgör hur företaget och dess omgivning uppfattas av företagsledaren. Detta får till följd att företagsledare verksamma inom samma bransch kan uppfatta branschen olika och agera strategiskt olika utifrån detta. Inom sin bransch kan de dock vara lika framgångsrika.</p>

<p>Det här examensarbetet handlar om barn med Asperger syndrom. Syftet med arbetet var att ta reda på vad Asperger syndrom är och hur man som lärare kan hjälpa dessa elever på bästa sätt. Jag är intresserad av elever som har det svårt och antar att jag någon gång under min tid som lärare kommer att stöta på dessa elever. </p><p>Arbetet inleds med en teorigenomgång där jag främst går igenom de utmärkande dragen hos barn med Asperger syndrom. Där går jag också bl a igenom orsaker till Asperger och diagnostisering. Andra delen av arbetet är praktiska råd till lärare som arbetar med elever som har Asperger syndrom, vad läraren bör tänka på. Skolans främsta uppgifter, hur klassrummet bör se ut och arbetsmetoder är saker som jag går igenom där. </p><p>Det som jag kommer fram till där är att det är mycket viktigt med struktur och ordning. Alla barn mår bra av att veta hur dagen ser ut, men för barn med Asperger så är det mycket viktigt att dagen följer vissa rutiner. För att barnen ska kunna ha det så bra som möjligt så är det bra att ha mål utsatta för eleven, både kortsiktiga och långsiktiga. Det är också viktigt med ett personligt dagsschema, så eleven vet vad som kommer att hända under dagen.</p>

<p>Det finns många sätt att studera organisatoriska förändringar på och många författare förespråkar olika typer av checklistor som chefer bör följa för att förändringen ska bli framgångsrik. Denna studie beskriver och analyserar anställdas tankar och handlingar i organisatorisk förändring utifrån individuella erfarenheter, positioner och strukturella karaktäristiska. För att uppfylla syftet studeras två nivåer i ett företag, den reella och den formella nivån. I studien står den formella nivån för ledningen medan den reella nivån står för övriga medarbetare i organisationen. För att studera detta utgår vi från den förändring som Hyresbostäder i Norrköping AB genomför för att göra sin organisation mer affärsmässig och kundorienterad. Studien är kvalitativ och har ett abduktivt angreppssätt.</p><p>Hyresbostäders organisatoriska förändring infördes med en top-down ansats och för att fånga förändringen har totalt har 18 intervjuer genomförts. Hyresbostäder är ett tjänsteföretag och slutsatserna påvisar att det finns skäl att problematisera en formellt planerad förändring med en top-down ansats i ett tjänsteföretag. I ett tjänsteföretag handlar det om möten mellan människor och i sanningens ögonblick är det därför svårt att utgå från formella planer. Slutsatserna i studien visar således att en organisatorisk förändring inte enbart kan studeras på en nivå då det vid sidan av den formellt planerade förändringen även finns en framväxande förändring, som i detta fall utgörs av frontpersonalens agerande gentemot kund</p> / <p>There are many ways in which organisational change can be studied and many authors suggest the leader of the change to follow different types of checklists to get a successful change. The aim of this study is to describe and analyse the thoughts and actions of the employees in an organisational change and the point of departure is the individuals’ experience, the employees’ position and the structural characteristics of the company and the environment in which it operates. To fulfil the purpose the company is studied in two levels, the formal and the real level. In the study the formal level consists of the company management and their aims with the change. The real level is made up by the other employees and their way of behave. We are using the organisational change of Hyresbostäder I Norrköping and their ways of making the organisation more businesslike and customer oriented to study this subject the study is qualitative and the approach is abductive.</p><p>The thought about the organisational change of Hyresbostäder came from the company management and is what you call a top-down approach. A total amount of 18 interviews where done to reflect the organisational change. Hyresbostäder is a service company and the conclusions show that there are reasons to doubt an organisational change with a top-down approach in a service company. In these kinds of companies the days are filled by meetings with people and in the moment of truth there are hard to follow formal plans made up by the company management. The conclusions of the study thereby show that an organisational change not only can be studied in terms of formal change since there also emerge a real change, that in this case depends on the acts of the employees in front when they meet the customers of the company.</p>

<p>Det finns många sätt att studera organisatoriska förändringar på och många författare förespråkar olika typer av checklistor som chefer bör följa för att förändringen ska bli framgångsrik. Denna studie beskriver och analyserar anställdas tankar och handlingar i organisatorisk förändring utifrån individuella erfarenheter, positioner och strukturella karaktäristiska. För att uppfylla syftet studeras två nivåer i ett företag, den reella och den formella nivån. I studien står den formella nivån för ledningen medan den reella nivån står för övriga medarbetare i organisationen. För att studera detta utgår vi från den förändring som Hyresbostäder i Norrköping AB genomför för att göra sin organisation mer affärsmässig och kundorienterad. Studien är kvalitativ och har ett abduktivt angreppssätt.</p><p>Hyresbostäders organisatoriska förändring infördes med en top-down ansats och för att fånga förändringen har totalt har 18 intervjuer genomförts. Hyresbostäder är ett tjänsteföretag och slutsatserna påvisar att det finns skäl att problematisera en formellt planerad förändring med en top-down ansats i ett tjänsteföretag. I ett tjänsteföretag handlar det om möten mellan människor och i sanningens ögonblick är det därför svårt att utgå från formella planer. Slutsatserna i studien visar således att en organisatorisk förändring inte enbart kan studeras på en nivå då det vid sidan av den formellt planerade förändringen även finns en framväxande förändring, som i detta fall utgörs av frontpersonalens agerande gentemot kund</p> / <p>There are many ways in which organisational change can be studied and many authors suggest the leader of the change to follow different types of checklists to get a successful change. The aim of this study is to describe and analyse the thoughts and actions of the employees in an organisational change and the point of departure is the individuals’ experience, the employees’ position and the structural characteristics of the company and the environment in which it operates. To fulfil the purpose the company is studied in two levels, the formal and the real level. In the study the formal level consists of the company management and their aims with the change. The real level is made up by the other employees and their way of behave. We are using the organisational change of Hyresbostäder I Norrköping and their ways of making the organisation more businesslike and customer oriented to study this subject the study is qualitative and the approach is abductive.</p><p>The thought about the organisational change of Hyresbostäder came from the company management and is what you call a top-down approach. A total amount of 18 interviews where done to reflect the organisational change. Hyresbostäder is a service company and the conclusions show that there are reasons to doubt an organisational change with a top-down approach in a service company. In these kinds of companies the days are filled by meetings with people and in the moment of truth there are hard to follow formal plans made up by the company management. The conclusions of the study thereby show that an organisational change not only can be studied in terms of formal change since there also emerge a real change, that in this case depends on the acts of the employees in front when they meet the customers of the company.</p>

<p>Det svenska förarprovet har vuxit fram ur praktisk yrkeserfarenhet. Oavsett vilken trafikinspektör som bedömer ett specifikt körprov ska bedömningen göras lika. Kognitiva egenskaper bedöms i körprovet genom att observera handlingar och beteenden. Syftet med denna uppsats var att ur ett teoretiskt perspektiv undersöka hur trafikinspektörer bedömer kognition, för att undersöka vilka likheter och skillnader som finns. Tre analyser gjordes utifrån tolv intervjuer med trafikinspektörer vid två av Vägverkets förarprovskontor.</p><p>Trafikinspektörerna ombads beskriva vad som är viktigt hos en bilförare. Samtliga formella kriterier för körprovet nämndes av någon informant. Utöver kriterierna nämndes även många andra begrepp av ett fåtal personer vardera. Dessa begrepp kan räknas till områdena kognitionspsykologi, allmän psykologi, bilkörning och övergripande egenskaper. De tre mest nämnda begreppen var uppmärksamhet, erfarenhet och riskmedvetande.</p><p>Sju körprovskriterier definierades av trafikinspektörerna. Många olika begrepp användes för att definiera kriterierna och samtliga kriterier definierades olika av informanterna. Definitionerna delades in i kategorier och de kategorier som användes för samtliga kriterier var förberedelser, handlingar och perception.</p><p>Ur det som sades av informanterna gjordes en analys om hur begrepp kopplas samman med varandra, för att hitta alla associationer som görs till varje begrepp. Många olika kopplingar kunde hittas genom denna analys och av dessa nämndes hälften av enbart någon informant. Två kopplingar nämndes av elva av informanterna. Den ena var manövrering – automatisering, den andra var uppmärksamhet – syn.</p><p>Studien påvisade både likheter och skillnader i åsikter informanterna emellan. I viss utsträckning använda sig informanterna av samma begrepp, men de lade olika innebörder i begreppen. Trafikinspektörernas olika synsätt medför en risk för att de bedömer körprov olika trots att de använder samma bedömningskriterier.</p> / <p>The Swedish driving license test has developed from practical professional experience. Regardless of which traffic inspector judges a specific driving test, the judgement is to be equal. Cognitive qualities are judged in the driving test by observing actions and behaviours. The purpose of this essay was to investigate, from a theoretical perspective, how traffic inspectors judge cognition, in order to investigate differences and similarities. Three analyses were made, based on twelve interviews with traffic inspectors working at two of the Swedish Road Administration’s offices for driving license tests.</p><p>The traffic inspectors were asked to describe what is important in a car driver. All formal driving test criteria were mentioned by some informant. In addition to the criteria, many other concepts were mentioned by a few persons each. These concepts belong to the areas cognitive psychology, general psychology, car driving and overall qualities. The three most mentioned concepts, including criteria and other concepts, were attention, experience and risk awareness.</p><p>Seven driving test criteria were defined by the traffic inspectors. Many different concepts were used to define the criteria and all criteria were defined differently by the informants. The definitions were divided into categories. The categories preparations, actions and perception were used for all criteria.</p><p>An analysis about how concepts were connected to each other was made, in order to find all associations made with each concept. Many different connections were found in this analysis and more than half of these were mentioned by only one informant.</p><p>Two connections were mentioned by eleven informants. One of these was manoeuvring – automation, the other was attention – vision.</p><p>Both similarities and differences in opinions were found among the informants in this study. The informants used the same concepts to some extent, but they associated different meanings with the concepts. The traffic inspectors’ differences in opinions lead to a risk of judging driving tests differently, although the same judgement criteria are used.</p>

The present thesis deals with the mental representation of numbers in space. Generally it is assumed that numbers are mentally represented on a mental number line along which they ordered in a continuous and analogical manner. Dehaene, Bossini and Giraux (1993) found that the mental number line is spatially oriented from left­-to­-right. Using a parity­-judgment task they observed faster left-hand responses for smaller numbers and faster right-hand responses for larger numbers. This effect has been labelled as Spatial Numerical Association of Response Codes (SNARC) effect. The first study of the present thesis deals with the question whether the spatial orientation of the mental number line derives from the writing system participants are adapted to. According to a strong ontogenetic interpretation the SNARC effect should only obtain for effectors closely related to the comprehension and production of written language (hands and eyes). We asked participants to indicate the parity status of digits by pressing a pedal with their left or right foot. In contrast to the strong ontogenetic view we observed a pedal SNARC effect which did not differ from the manual SNARC effect. In the second study we evaluated whether the SNARC effect reflects an association of numbers and extracorporal space or an association of numbers and hands. To do so we varied the spatial arrangement of the response buttons (vertical vs. horizontal) and the instruction (hand­related vs. button­-related). For vertically arranged buttons and a button­related instruction we found a button-­related SNARC effect. In contrast, for a hand-­related instruction we obtained a hand­-related SNARC effect. For horizontally arranged buttons and a hand­related instruction, however, we found a button­related SNARC effect. The results of the first to studies were interpreted in terms of weak ontogenetic view. In the third study we aimed to examine the functional locus of the SNARC effect. We used the psychological refractory period paradigm. In the first experiment participants first indicated the pitch of a tone and then the parity status of a digit (locus­-of-­slack paradigma). In a second experiment the order of stimulus presentation and thus tasks changed (effect­-propagation paradigm). The results led us conclude that the SNARC effect arises while the response is centrally selected. In our fourth study we test for an association of numbers and time. We asked participants to compare two serially presented digits. Participants were faster to compare ascending digit pairs (e.g., 2-­3) than descending pairs (e.g., 3-­2). The pattern of our results was interpreted in terms of forward­associations (“1­-2-­3”) as formed by our ubiquitous cognitive routines to count of objects or events. / Die vorliegende Arbeit beschäftigt sich mit der räumlichen Repräsentation von Zahlen. Generell wird angenommen, dass Zahlen in einer kontinuierlichen und analogen Art und Weise auf einem mentalen Zahlenstrahl repräsentiert werden. Dehaene, Bossini und Giraux (1993) zeigten, dass der mentale Zahlenstrahl eine räumliche Orientierung von links­-nach­-rechts aufweist. In einer Paritätsaufgabe fanden sie schnellere Links-hand­ Antworten auf kleine Zahlen und schnellere Rechts-hand Antworten auf große Zahlen. Dieser Effekt wurde Spatial Numerical Association of Response Codes (SNARC) Effekt genannt. In der ersten Studie der vorliegenden Arbeit ging es um den Einfluss der Schriftrichtung auf den SNARC Effekt. Eine strenge ontogenetische Sichtweise sagt vorher, dass der SNARC Effekt nur mit Effektoren, die unmittelbar in die Produktion und das Verstehen von Schriftsprache involviert sind, auftreten sollte (Hände und Augen). Um dies zu überprüfen, forderten wir Versuchspersonen auf, die Parität dargestellter Ziffern durch Tastendruck mit ihrem rechten oder linken Fuß anzuzeigen. Entgegen der strengen ontogenetischen Hypothese fanden wir den SNARC Effekt auch für Fußantworten, welcher sich in seiner Charakteristik nicht von dem manuellen SNARC Effekt unterschied. In der zweiten Studie gingen wir der Frage nach, ob dem SNARC Effekt eine Assoziation des nicht-­körperbezogenen Raumes und Zahlen oder der Hände und Zahlen zugrunde liegt. Um dies zu untersuchen, variierten wir die räumliche Orientierung der Tasten zueinander (vertikal vs. horizontal) als auch die Instruktionen (hand-­bezogen vs. knopf­-bezogen). Bei einer vertikalen Knopfanordnung und einer knopf-­bezogenen Instruktion fanden wir einen knopf­bezogenen SNARC Effekt. Bei einer hand-­bezogenen Instruktion fanden wir einen hand-­bezogenen SNARC Effekt. Mit horizontal angeordneten Knöpfen gab es unabhängig von der Instruktion einen knopf-­bezogenen SNARC Effekt. Die Ergebnisse dieser beiden ersten Studien wurden im Sinne einer schwachen ontogenetischen Sichtweise interpretiert. In der dritten Studie befassten wir uns mit dem funktionalen Ursprung des SNARC Effekts. Hierfür nutzten wir das Psychological Refractory Period (PRP) Paradigma. In einem ersten Experiment hörten Versuchspersonen zuerst einen Ton nach welchem eine Ziffer visuell präsentiert wurde (locus-­of-­slack Paradigma). In einem zweiten Experiment wurde die Reihenfolge der Stimuluspräsentation/Aufgaben umgedreht (effect­-propagation Paradigma). Unsere Ergebnisse lassen vermuten, dass der SNARC Effekt während der zentralen Antwortselektion generiert wird. In unserer vierten Studie überprüften wir, ob Zahlen auch mit Zeit assoziiert werden. Wir forderten Versuchspersonen auf zwei seriell dargebotene Zahlen miteinander zu vergleichen. Versuchspersonen waren schneller zeitlich aufsteigende Zahlen (z.B. erst 2 dann 3) als zeitlich abfolgenden Zahlen (z.B. erst 3 dann 2) miteinander zu vergleichen. Unsere Ergebnisse wurden im Sinne unseres vorwärtsgerichteten Mechanismus des Zählens („1-­2-­3“) interpretiert.

Nikotin in den unterschiedlichsten Darreichungsformen verringert bei verschiedenen Spezies im räumlichen Hinweisreizparadigma die Kosten invalider Hinweisreize. Welcher Teilprozess genau durch Nikotin beeinflusst wird, ist bislang nicht untersucht worden. Die gängige Interpretation ist, daß Nikotin das Loslösen von Aufmerksamkeit von einem bisher beachteten Ort erleichtert. In fünf Studien, drei elektrophysiologischen und zwei behavioralen wurden drei mögliche Mechanismen der Nikotinwirkung an Nichtrauchern untersucht. Experiment 1 und 2 gingen der Frage nach, ob Nikotin eine Modulation sensorischer gain Kontrolle bewirkt. Dazu wurden ereigniskorrelierte Potentiale (EKP) im Posner-Paradigma erhoben und die Wirkung von Nikotin auf die aufmerksamkeitsassoziierten Komponenten P1 und N1 betrachtet. Nikotin verringerte die Kosten invalider Hinweisreize bei Aufmerksamkeitslenkung durch endogene Hinweisreize, nicht aber bei exogenen Hinweisreizen. Die P1 und N1 Komponenten zeigten sich unbeeinflusst von Nikotin, damit findet also die Annahme einer Wirkung auf sensorische Suppression keine Unterstützung. In Experiment 3 und 4 wurde untersucht, ob Nikotin einen Effekt auf kostenträchtige unwillkürliche Aufmerksamkeitsverschiebungen, Distraktionen, hat. In Experiment 3 wurden in einem räumlichen Daueraufmerksamkeitsparadigma Distraktionen durch deviante Stimulusmerkmale ausgelöst und die Wirkung von Nikotin auf eine distraktionsassoziierte Komponente des EKP, die P3a, betrachtet. <br>In Experiment 4 wurde in einem Hinweisreizparadigma durch zusätzliche Stimuli eine Distraktion ausgelöst und die Nikotinwirkung auf die Reaktionszeitkosten untersucht. Nikotin zeigte keinen Einfluss auf Distraktionskosten in beiden Studien und auch keine Wirkung auf die P3a Komponente in Experiment 3. In Experiment 4 wurde zusätzlich die Wirkung von Nikotin auf das Loslösen von Aufmerksamkeit untersucht, indem die Schwierigkeit des Loslösens variiert wurde. Auch hier zeigte sich keine Nikotinwirkung. Allerdings konnte in beiden Studien weder die häufig berichtete generelle Reaktionszeitverkürzung noch die Verringerung der Kosten invalider Hinweisreize repliziert werden, so dass zum Einen keine Aussage über die Wirkung von Nikotin auf Distraktionen oder den Aufmerksamkeitsloslöseprozess gemacht werden können, zum Anderen sich die Frage stellte, unter welchen Bedingungen Nikotin einen differentiellen Effekt überhaupt zeigt.<br><br> Im letzten Experiment wurde hierzu die Häufigkeit der Reaktionsanforderung einerseits und die zeitlichen Aspekte der Aufmerksamkeitslenkung andererseits variiert und der Effekt des Nikotins auf den Validitätseffekt, die Reaktionszeitdifferenz zwischen valide und invalide vorhergesagten Zielreizen, betrachtet. Nikotin verringerte bei Individuen, bei denen Aufmerksamkeitslenkung in allen Bedingungen evident war, in der Tendenz den Validitätseffekt in der ereignisärmsten Bedingung, wenn nur selten willentliche Aufmerksamkeitsausrichtung notwendig war. Dies könnte als Hinweis gedeutet werden, dass Nikotin unter Bedingungen, die große Anforderungen an die Vigilanz stellen, die top-down Zuweisung von Aufmerksamkeitsressourcen unterstützt. / Nicotine has consistently been shown to improve performance on a range of attentional tasks. In spatial cueing (Posner-type) paradigms, where a cue indicates the likely location of a subsequent target stimulus, nicotine influences the ability to react to invalidly cued targets across different species and ways of administration. Previous research suggested that the cholinergic effect is due to a facilitated disengagemant of attention from the cued location. In five studies with nonsmoking subjects, three candidate mechanisms of nicotinic action were examined. <br><br> Experiment 1 and experiment 2 investigated whether nicotine modulates attentional processes of sensory gain control. In a Posner-paradigm event-related potentials (ERP) were measured and the effect of nicotine on the attention-related components P1 and N1 was assessed. Behaviorally, nicotine reduced the costs of invalid cueing when cues were endogenous, but not with exogenous cues. Electrophysiologically, the P1 and N1 components were not affected by nicotine. These data provide therefore no support for the notion of a nicotine-modulated attentional suppression. <br><br> In experiment 3 and 4 the effect of nicotine on involuntary distracting attention shifts was investigated. In experiment 3 ERPs were measured in a spatial sustained attention paradigm, where rare changes in a target stimulus attribute were used as distractors. The effect of nicotine on the distraction-associated P3a component was assessed. In experiment 4 the effect of nicotine on the reaction time costs of additional distracting stimuli was studied in a Posner paradigm. In both studies nicotine did not show an effect on distractions, neither in the reaction time costs nor in the parameters of the P3a component. Experiment 4 also investigated whether nicotine has an effect on the disengagement of attention by varying the difficulty of disengaging one's focus from the cued location. Again, nicotine did not show an effect. However, experiment 3 and 4 also neither replicated the commonly reported general nicotinic reduction of reaction times nor the differential reduction of the costs of invalid cueing. Therefore, regarding the effect of nicotine on distraction and on the disengagement of attention the data remain inconclusive. However, these data suggest that there are conditions and mechanisms moderating nicotinic action, that are still unknown. <br><br> Accordingly, experiment 5 made the attempt to determine such conditions. Response frequency and temporal characteristics of attention orientation were varied. In individuals, who evidently had shifted their attention, nicotine reduced the validity effect under uneventful conditions, when attention was not to be shifted in each trial. This might suggest that nicotine facilitates the top-down allocation of attentional resources in vigilance-demanding situations.