The aim of this study was to examine young adult cannabis users’ attitudes towards cannabis and their perception of the normalization of cannabis. The purpose was also to explore how their views of cannabis correspond with norms regarding cannabis. This study is based on interviews with five young adult cannabis users. The theoretical framework is based on Parker’s normalization thesis, Goffman’s notion of stigma, Becker’s definition of outsiders and the definition of social identity developed by Stone. The theory of cognitive dissonance was also used to analyze the empirics. The result shows that the interviewees experience a normalization of cannabis, although a process of stigmatization cannot be disregarded. The result also indicates that the respondent’s views of cannabis do not conform to society. The main conclusions are that cannabis is normalized in certain groups, which creates a discrepancy between the attitudes of cannabis users and Swedish society. The reasons for using cannabis are individual and one recurrent explanation is that the respondents experience less negative consequences of cannabis, compared to the effects of alcohol. These findings are supported by earlier research. In order to develop a constructive dialogue about cannabis, the understanding of these attitudes is important for social work.

Nätkränkningar är ett växande problematiskt fenomen i dagens samhälle. Många ungdomar upplever att de blir kränkta på sociala medier, både av bekanta och icke bekanta personer. Studien syftar till att lyfta fram hur motstridiga normer kan tänkas ha en inverkan på ungdomars resonemang kring nätkränkningar och bygger på fem fokusgruppintervjuer med ungdomar. Resultatet visar att ungdomarna anser att alla har valfrihet kring vilka selfies de publicerar på sociala medier, samtidigt som de som utsatts för nätkränkningar ibland får skylla sig själva. Friheten som ungdomarna anser att alla har rätt till är inte alltid på lika villkor eller förbehållslös, det tycks finnas olika normer för olika personer, bland annat killar och tjejer. Med hjälp av Perssons tolkning av Goffmans dramaturgiska ansats, Engdahls resonemang kring frihet och socialt tvång, attributionsteorier och teorin om kognitiv dissonans tolkas detta som att det är lättare för tjejer att korsa gränsen till överdelning genom lättkläddhet på selfies. De som utsatts för nätkränkningar tillskrivs olika personliga attributioner, då ungdomarna upplever att alla vet om riskerna. Vilka attributioner som tillskrivs beror främst på hur nära relation den som tillskriver har med den utsatta. Motstridiga normer skapar kognitiv dissonans hos ungdomarna vilka kommer till uttryck under intervjuerna. / Online denigrations is a growing problem in today's society. Many teenagers feel that they get violated on social media by both familiar and non-familiar people. The study aims to highlight how contradictory norms may have an impact on teenager’s reasoning about online denigrations and is based on five focus group interviews with teenagers. The results show that the teenagers believe that everyone has the freedom of choice about which selfies they publish on social media, even though the person subjected to online denigrations sometimes have themselves to blame. The freedom of choice does not always apply on equal terms or unconditionally, there seems to be different norms for different people, inter alia, boys and girls. With the help of Persson’s interpretation of Goffman’s dramaturgical model, Engdahl’s reasoning about freedom and social constraints, attribution theories and cognitive dissonance, we interpret this to mean that it’s easier to cross the border to oversharing for girls, mainly by being underdressed in the selfies. Because the adolescent perceive that everyone knows about the risks of publishing selfies, the victims of online denigrations are attributed with different personal attributions, mainly depending on how close the relationship are between the victim and the one attributing. Conflicting norms creates cognitive dissonance in the teenagers as being expressed during the interviews.

Det är numera konstaterat att klimatförändringar kommer förändra förutsättningarna förmänniskor på jorden. Syftet med uppsatsen är därmed att undersöka vad som motiverarpersoner att minska sina klimatutsläpp och vilka hinder de kan stöta på. Med hjälp av fyra intervjuer och nio frågeformulär har uppsatsens två forskningsfrågor kunnat besvaras då det har ställts frågor till personer som har valt att sänka sina utsläpp genom att förändra sina vanor gällande flygning, bilägande och konsumtion. Studien visade att miljöengagemang är kopplat till miljökunskaper samt att det kan utveckla förståelse för de negativa konsekvenser en högkonsumerande livsstil kan leda till. För respondenterna i studien har det lett till en känsla för både ansvar och direkt eller indirekt moralisk plikt att sänka sina växthusgasutsläpp då det har utvecklat en hög miljöhänsyn. Detta tillsammans med positiva förebilder och en positiv självbild har fungerat som motivation till en förändrad livsstil. Bristande kunskaper, kontrolluppfattning, identitet, vanor, civilstånd samt sociala och subjektiva normer har verkat som hinder och lett till att respondenternas omställning har tagit tid. Respondenterna i studien har hunnit olika långt till följd av de olika hinder de stött på under resans gång men resultatet visar att de innehar en stark intern attitydstruktur då de trots hinder inte har gett upp och istället börjat omvärdera sin syn på livskvalitet genom att ändra inställning till vad som är lycka och lyx. Det går att koppla teorierna VBN och TPB till varandra då värden, uppfattning och personliga normer formar den miljöhänsyn som inverkar på attityd, subjektiva normer och uppfattad kontroll. / It is now established that climate change will change the conditions for people on Earth. The purpose of the thesis is thus to investigate what factors motivate people to reduce their climate emissions and what obstacles they may encounter. With the help of four interviews and nine questionnaires, the essay's two research questions have been answered by asking questions to people who have chosen to reduce their emissions by changing their habits regarding flying, car ownership and consumption. The study showed that environmental commitment is linked to environmental knowledge and that it can develop an understanding of the negativec onsequences a high-consumption lifestyle can lead to. For the respondents in the study, it has led to a sense of responsibility and direct or indirect moral duty to reduce their greenhouse gas emissions as it has developed a high environmental consideration. This together with positive role models and a positive self-image has served as motivation for a changed lifestyle. Lack of knowledge, control perception, identity, habits, marital status and social and subjective norms have acted as obstacles and led to the respondents' adjustments taking time. The respondents in the study have made different achievements due to the various obstacles they encountered. The results show that they have a strong internal attitude structure as despite obstacles they have not stopped trying to change and instead started to re-evaluate their view of quality of life by changing attitudes toward what is happiness and luxury. It is possible to link the theories VBN and TPB to each other as values, perceptions and personal norms shape the environmental considerations that affect attitude, subjective norms and perceived control.

Idag möter investerare information från både traditionella medier och offentliga rapporter, men även genom sociala medier. I en rapport av Internetstiftelsen (u.å.) framgår det att 96 procent av Sveriges befolkning använder sig av internet, och att av dessa är 93 procent dagligen uppkopplade (Internetstiftelsen, u.å.). Av dessa använder sig nio av tio personer sociala medier och det framgår att sociala medier nu är en naturlig del av individens vardag. Det finns omfattande studier som undersöker sociala medier och aktiemarknaden för att se om det finns ett samband mellan informationsspridningen på sociala medier och dess påverkan på aktiekursen. Som investerare är det den tillgängliga informationen som är underlaget för beslutet att investera eller inte. Ohlin (2017) rapporterar att det förekommer alltmer falska aktietips inom sociala plattformar. Ekobrottsmyndigheten ser ett ökande antal anmälningar av denna typ av brott. Två ekonomistudenter dömdes den 15:e oktober 2019 av Stockholms tingsrätt för otillbörlig marknadspåverkan, där det framgick att de båda hade systematiskt påverkat aktiekurserna till att stiga. Till följd av det intresse som finns för hur aktiekursen påverkas av sociala medier, är det av värde att förstå hur dessa köprekommendationer och möjligen falska aktietips inom sociala medier påverkar den individuella investerarens beslutsfattande. Det finns flertalet forskare inom finansområdet som uppmuntrar till att använda mer kvalitativa metoder i samband med ämnet beteendeekonomi (Jaiyeoba & Haron, 2016; Kaczynski et al., 2013; Kleinübing et al., 2005; Zahera & Bensal, 2017). Genom att undersöka vad människor faktiskt säger och få ta del av resonemanget bakom samtal, kan finansområdet utvecklas. Den aktuella studien lutar sig därmed mot en kvalitativ ansats, med syftet att få en djupare förståelse för hur den individuella investerarens beslutsfattande påverkas av köprekommendationer inom sociala medier. I samband med analys av empiri har studien använt sig av deduktiv tematisk analys, där ursprungliga teman har varit drivande. Dessa är representativitet, förankring och kognitiv dissonans som återkopplas från Chandra (2008), och är viktiga beståndsdelar i den individuella investerarens beslutsfattandeprocess och etablerade begrepp inom beteendevetenskaplig ekonomi. Till följd av analys av empiri kunde det urskiljas relevanta underliggande teman till de tidigare presenterade, och dessa är: Köprekommendationer som en ögonöppnare, Skepsis angående sociala medier och köprekommendationer, Vem är bakomköprekommendationer, Bekräftelse av egen värdering, Osäkerhet vid motgång och avslutningsvis Självsäkerhet är bästa försvar. Genom dessa underliggande teman besvaras både studiens forskningsfråga samt att syftet uppnås och en djupare förståelse erhålls för hur köprekommendationer inom sociala medier påverkar den individuella investerarens beslutsfattande.

När denna uppsats skrivs är det knappt sju år kvar innan målen i agenda 2030 ska vara uppfylla. Mycket har gjort och kommer att behöva göras för att kunna uppfylla målen i Agenda 2030. Många företag och kommuner gör nu ett arbete för att ställa om. Oavsett om hållbarhetsarbetet beror på lagkrav eller i marknadsföringssyfte är det de anställda som ska genomföra och anpassa sig till hållbarhetsarbetet, för att arbetsgivaren ska nå de satta målen. I genomsnitt spenderas under en arbetsvecka en tredjedel av ett dygn på arbetsplatsen. Uppsatsens syfte är därför att studera vilka attityder och kunskaper som finns till den omställning som hållbarhetsarbete på arbetsplatsen innebär. Genom frågeställningen, vilka kunskaper och attityder har anställda till hållbarhetsarbetet på sin arbetsplats?  Attitydforskningen och psykosociala teorier som finns idag utgår främst från individens privatliv där närmsta familj är de främsta socialiserings agenterna. Var på denna studie är intressant, då den utgår från perspektivet på arbetsplatsen, där kanske andra regler och förhållningssätt styr. Metoden för denna uppsats är semi-strukturerade intervjuer från sex representanter från fem olika förvaltningar i Karlstads kommun. Intervjuerna har sedan transkriberats och analyserats med en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet från de sex intervjuerna visar att det är insikt, ansvar, handlingsutrymme, självförtroende och kunskap är delar som finns med hos alla intervjupersoner som har uttryckt att de har ett miljöengagemang. Hur mycket eller hur lite av varje del är svårt att säga. Insikt och kunskap om olika insatser tycks vara viktigt för att respondenterna ska ha ett miljöengagemang. Liten kunskap tycks inte vara ett hinder utan sporrar respondenterna att vilja lära sig mer, varpå miljöengagemang bör ses som en pågående process.

Det är få individer som väljer att inte studera vidare på gymnasiet efter grundskolan. Det `val´ elever har som inte är behöriga men vill gå på ett nationellprogram på gymnasiet är det Individuella programmet (IV). Syftet med denna uppsats är att synliggöra elevers upplevelser av att studera på IV. En kvalitativintervjustudie har använts och resultatet visar att elevers självbild påverkas av att gå på IV. Respondenterna som gick på IV hade ofta en negativ självbild, som påverkats av flera olika faktorer. Under tiden på IV förbättrades deras motivation till studier, vilket märktes bland annat på ökad närvaro jämfört med i grundskolan. Den ökade motivationen berodde på en stärkt tilltro till den egna förmågan. Detta har skett tack vare att respondenterna brutit mönster, haft engagerad personal och att de hade framgång inom områden där de tidigare misslyckats. / Very few students chose to not continue school after 9th grade. The ones that lack grades for upper secondary school, have the option go to an individual program (IV) to get them. The purpose with this thesis is to make students experiences from IV visible. A qualitative interview method has been used. The result shows that the pupils at IV have a low self-image. During the time at IV the respondent’s motivation gets stronger because of enlarged self efficacy. That’s because of engage staff and success in areas that the individual was unsuccessful in earlier.

In recent years, luxury consumption has expanded and grown significantly in comparison to past years. Today luxury is more accessible by society than ever before. Various studies have shown and proven how luxury consumption tends to have negative effects on individuals. The negative circumstances that emerge as consequences can be of cognitive character, but also in the form of financial, personal, social and/or professional problems, debt, and compulsive purchases. In addition to these findings, recent studies have also shown that people are ready to compromise in a variety of ways such as saving more money, working overtime, or withdrawing from essential expenses.  For these various reasons, the purpose of this study is to identify possible experienced motives that can work as reasons for luxury consumption amongst the young Swedish population. Furthermore, this study aims to examine regret in relation to this type of consumption. The literature review of this study covers subjects of cognitive dissonance, regret theory, possessions and the extended self and the motives hedonic, symbolic and instrumental. The research method applied in this study is of a qualitative character. The data collection was executed through the use of semi structured interviews where a total number of fifteen young Swedish individuals chose to participate. The results of this study reveal that luxury consumption can be based on the hedonic motive where pleasure, joy, satisfaction or reaching a desired goal are common reasons. Moreover, the results of this study also reveal that luxury consumption can be based on the symbolic motive, where individuals desire to symbolise/express themselves, impress others, seek confirmation, to fit in and/or follow hidden norms in society. Furthermore, luxury is desired for the pure quality, where the high price of luxury products equals higher perceived quality.  Moreover, regret in this type of consumption is regularly occurring. The reasons for regret can be caused by the product itself, by comparison to other possible alternatives or because of impulsive/compulsive/stressful decisions. This feeling of regret can exist in the form of cognitive dissonance, that is a feeling of discomfort for a small number of participants. For a larger number of participants, the feelings are separated, where regret is a more rough and painful feeling. Solutions to suppress these feelings are through giving away the products to be used, persuade the mind that the purchase is deserved, or to shed a positive light at the purchase by looking at it as additional knowledge/ experience. / Under de senaste åren konsumeras lyx mer, och har blivit mer tillgängligt för allmänheten i jämförelse till tidigare år. Ett flertal studier har visat på hur lyxkonsumtion tenderar att ha negativa effekter på individer. De negativa omständigheterna som framträder som konsekvenser av lyxkonsumtion kan vara av en kognitiv karaktär, men även i form av finansiella, personliga, sociala och/eller professionella problem, skuldsättning, och kompulsiva köp. Dessutom visar studier även att människor är redo att kompromissa på olika sätt som att spara mer pengar, jobba övertid eller att utebliva nödvändiga utgifter. För dessa diverse anledningar är syftet med denna studie att identifiera möjliga upplevda drivkrafter för lyxkonsumtion för det unga svenska samhället. Vidare ämnar studien även att undersöka ånger i förhållande till denna typ av konsumtion. Teorigenomgången för denna studie behandlar ämnen om kognitiv dissonans, regret theory, ägodelar och det förlängda jaget samt motiven hedonic, symbolic samt instrumentell. Empiriinsamlingen skedde genom en kvalitativ forskningsmetod som i sin tur bestod av femton semistrukturerade intervjuer med svenska ungdomar som lyxkonsumerar. Resultaten av denna studie visar på att lyxkonsumtion kan ske med anledning av hedonistiska aspekter där glädje, nöje, tillfredsställelse eller en avklarad målsättning var vanligt förekommande anledningar. Fortsättningsvis visar studien även att symboliska motiv var en vanlig drivkraft för lyxkonsumtion, där individer strävar efter att symbolisera/uttrycka sig, imponera på andra, få bekräftelse, passa in i samhället samt följa osynliga normer. Utöver detta var lyx eftersträvat på grund av kvalitet, där höga priset av lyxprodukter förutsätter högre upplevd kvalitet.  Avslutningsvis påvisar resultaten av denna studie att ånger inom denna typ av konsumtion är vanligt förekommande. Orsakerna för ånger kan bero på själva produkten, på jämförelse av produkten med andra alternativ eller på grund av impulsiva/kompulsiva/hastiga beslut. Känslan av ånger kan vidare vara i form av en kognitiv dissonans, som i sin tur betecknas som en känsla av obehag av en liten del av deltagarna i denna studie. För en större del av deltagarna var känslorna åtskilda, där ånger var en grövre och mer smärtsam känsla. Lösningar för att dämpa detta obehag är genom att ge bort produkten för användning, övertala sig själv att köpet är förtjänat, eller genom att omvandla köpet till ytterligare erfarenhet/lärdom.

Background: The world faces a consumption crisis. The fashion industry in particular is a branch in which excessive consumption patterns are present. Consumers have intentions to consume products that are more sustainable but often do not purchase accordingly; this is commonly called the CSR-consumer paradox. Also on the supply side, many fair fashion retailers have great and rigor Corporate Social Responsibility (CSR) efforts, but often face challenges along the supply chain. This can lead to a gap between organizations’ CSR and sustainability intentions and practices possible.  Purpose: The purpose of this thesis is threefold. Firstly, it attempts to shed light on how organizational members approach their company’s CSR and sustainability notions and practices and how they relate to it. Secondly, the study aims to investigate other related areas where organizational members’ private cognitions are not congruent with their company’s notion. Thirdly, organizational members’ strategies to handle such incongruent cognitions and potential conflicts will be explored.  Theoretical Framework and Method: To gain a fuller understanding of the research problem this thesis will draw on qualitative data from semi-structured interviews and use Festinger’s (1957) Cognitive Dissonance Theory (CDT) as a theoretical lens Findings and Conclusions: The findings show that organizational members display a high fit between private cognitions and their companies’ understanding of sustainability and CSR and actively seek such companies. However, in terms of sustainable consumption levels and compromises on sustainability, cognitions conflict. They can reconcile this conflict with a variety of strategies. The organizational members’ conflict in relation to sustainability practices and consumption levels can be seen as the counterpart to the CSR-consumer paradox in an organizational context. Thus, we term this phenomenon the "CSR- Organizational Paradox”. / Hintergrund: Die Welt steckt in einer Konsumkrise und v.a. in der Modeindustrie gibt es exzessives Konsumverhalten. Konsumenten haben die Absicht nachhaltige Produkte zu konsumieren, aber kaufen oft nicht entsprechend ein; dies wird gemeinhin als das ‘CSR-consumer paradox’ bezeichnet. Auch auf der Unternehmensseite zeigen viele Einzelhändler für nachhaltige Mode ernsthafte Corporate Social Responsibility (CSR) Bemühungen, aber stehen dabei oft vor vielen Herausforderungen entlang der gesamten Lieferkette. Dies kann dazu führen, dass eine Lücke zwischen den eigentlichen Absichten und den tatsächlichen Praktiken eines Unternehmens im Bereich CSR und Nachhaltigkeit entsteht.  Zweck: Diese Arbeit bezweckt drei Ziele. Erstens versucht sie zu beleuchten, wie Mitglieder von Organisationen an die CSR- und Nachhaltigkeitsvorstellungen und-praktiken ihres Unternehmens herangehen und wie sie sich dazu verhalten. Zweitens zielt die Studie darauf ab, andere verwandte Bereiche zu untersuchen, in denen private Kognitionen der Organisationsmitglieder nicht mit den Vorstellungen ihres Unternehmens übereinstimmen. Drittens soll untersucht werden, wie die Organisationsmitglieder mit inkongruenten Kognitionen und möglichen Konflikten umgehen.  Theoretischer Hintergrund und Methode: Um ein umfassenderes Verständnis des Forschungsproblems zu gewinnen, wird diese Arbeit auf qualitative Daten aus halbstrukturierten Interviews zurückgreifen und Festingers (1957) ‘Kognitive Dissonanztheorie‘ (CDT) als theoretische Linse verwenden Ergebnisse und Schlussfolgerungen: Die Ergebnisse zeigen, dass die Organisationsmitglieder eine hohe Übereinstimmung zwischen privaten Kognitionen und dem Verständnis ihrer Unternehmen von Nachhaltigkeit und CSR aufweisen und sich aktiv solche Unternehmen aussuchen. Im Hinblick auf nachhaltige Konsumniveaus und Kompromisse bezüglich Nachhaltigkeit sind private Kognitionen jedoch oft im Widerspruch zu den Vorstellungen des Unternehmens. Die Organisationsmitglieder können diesen Konflikt aber durch verschiedene Strategien lösen. Der Konflikt der Organisationsmitglieder in Bezug auf Nachhaltigkeitspraktiken und Konsumniveaus kann als Gegenstück zum ‘CSR-consumer paradox’ in einem organisatorischen Kontext gesehen werden. Daher bezeichnen wir dieses Phänomen als „CSR- Organizational Paradox“. / Bakgrund: Världen står inför en konsumtionskris. Mode- och klädindustrin är en bransch där överdrivna konsumtionsmönster går att finna i stor utsträckning. Konsumenter säger sig ha för avsikt att konsumera produkter som är mer hållbara men köper ofta inte dessa; detta benämns som ’CSR-consumer paradox’. Även på utbudssidan tar många hållbara modeföretag stort ansvar för sitt hållbarhetsarbete genom strikt arbete med Corporate Social Responsibility (CSR), men möter ofta utmaningar längs leveranskedjan. Detta kan leda till klyftor mellan organisationernas CSR- och hållbarhetsintentioner och deras möjliga praxis. Syfte: Syftet med denna uppsats är tredelad. För det första försöker den belysa hur organisationsmedlemmar förhåller sig och relaterar till företagets CSR- och hållbarhetsintentioner och praxis. För det andra syftar studien till att undersöka andra relaterade områden där organisationsmedlemmarnas privata kognitioner inte överensstämmer med deras företags intentioner. För det tredje kommer organisationsmedlemmarnas strategier för att hantera sådana inkongruenta kognitioner och potentiella konflikter utforskas. Teoretiskt ramverk och metod: För att få en mer fullständig förståelse av forskningsproblemen baseras denna uppsats på kvalitativa data från semistrukturerade intervjuer och använder Festingers (1957) teori om kognitiv dissonans (CDT) som en teoretisk lins. Resultat och slutsatser: Resultaten visar att organisationsmedlemmar uppvisar hög korrelation mellan privata kognitioner och deras företags förståelse för hållbarhet och CSR och aktivt söker sig till sådana företag. När det gäller hållbara konsumtionsnivåer och kompromisser om hållbarhet, är dessa kognitioner ofta i konflikt gentemot företagets intentioner. Organisationsmedlemmarna kan ofta lösa dessa interna konflikter med en mängd olika strategier. Organisationsmedlemmarnas konflikt i relation till hållbarhetspraxis och konsumtionsnivåer kan ses som en motsvarighet till ’CSR-consumer paradox’ ett organisatoriskt sammanhang. Därför benämner vi detta fenomen ”CSR- Organizational Paradox”.

Den transnationella sexhandeln med strukturella och ekonomiska betingelser som har sin grund i fattigdom i andra länder, är en utmaning för polisen och socialarbetare då denna grupp ofta befinner sig utom räckhåll för välfärdsarbetare i Sverige (Månsson, 2018). Tidigare forskning har visat att sexköpare styr efterfrågan på prostituerade och därmed ökar antalet personer utsatta för trafficking (Mendes Bota, 2014). Med detta i åtanke har vårt examensarbete i socialt arbete syftet att undersöka hur män som köper sex försvarar och talar om sitt sexköp i relation till kognitiv dissonansteori. Detta i en svensk kontext där sexköp är olagligt. För att nå vårt syfte har vi tagit del av förhörsprotokoll och domar kopplade till sexköp i Stockholmsområdet under januari 2018-april 2019. Vi har också intervjuat professionella inom de befintliga organisationer/myndigheter i Stockholm som explicit arbetar med sexköpare (KAST, Anova och Prostitutionsgruppen). Studien har en kvalitativ ansats med en abduktiv ingång. Under arbetets gång har studien blivit mer teoridriven och analys av vårt material är genomförd utifrån kognitiv dissonansteori. En teori som utgår från att individer vid olika val har motstridiga kognitioner vilka kan skapa en dissonans som individen är motiverad att minska. Vi har särskilt analyserat materialet utifrån följande modeller av kognitiv dissonans; self-discrepancy modellen, som dissonans kopplat till yttre eller inre påverkan, dissonans enligt self-affirmation concept, aversive- consequences modellen, och utifrån action-based modellen. Resultatet av studien visar att kognitiv dissonans hos män som köper sex påverkas av olika faktorer och hanteras på skilda sätt. Några slutsatser i vår studie är: Få sexköpare beskriver en känsla av personligt ansvar för säljarens situation, vilket vi tolkat som ett sätt att undkomma kognitiv dissonans. För att reducera dissonansen förminskar sexköparen de sexuella handlingarna och lyfter fram en bild av sig själv som ’schysst’ och ’hjälpsam’. Lagstiftningen verkar inte vara en särskilt hindrande kognition för de män som faktiskt köper sex även om den på ett samhälleligt plan har en stark normpåverkan och verkar hindrande för majoriteten män, de som inte köper sex. Sexköp kan också vara kopplat till tvångsmässiga sexuella beteenden, låg impulskontroll, destruktiv livsföring och ångesthantering. Implikationer för framtida forskning, politik och socialt arbete är att fundera på hur kognitiv dissonansteori kan implementeras och användas i praktiken för att motverka sexköp, prostitution och trafficking. En annan aspekt som vi vill föra fram är synen på sexköp som ett socialt problem både på ett samhälleligt och ett individuellt plan. Sexköpare är en del av en samhällelig manlighetsnorm och inte endast individuella aktörer. För det sociala arbetet innebär detta synsätt att bemötande och behandling av sexköpare prioriteras och förbättras. / The transnational sex trade with structural and economic conditions that are rooted in poverty in other countries is a challenge for the police and social workers as this group is often out of reach for welfare workers in Sweden (Månsson, 2018). Previous research has shown that sex buyers regulates the demand for prostitutes andthus increase the number of people exposed to trafficking (Mendes Bota, 2014). With this in mind, our study in social work aims to investigate how men who buy sex defend and speak about their sex buying in relation to cognitive dissonance theory. This is in a Swedish context where sex buying is illegal. To achieve our purpose, we have taken note of interrogation protocols and judgments linked to sex purchases in the Stockholm area in January 2018-April 2019. We have also interviewed professionals within the existing organizations/authorities in Stockholm who explicitly work with sex buyers (KAST, Anova and the Prostitution group). The study has a qualitative approach with an abductive input. During the course of the work, the study has become more theoretically driven and analysis of our material is carried out based on cognitive dissonance.A theory which assumes that individuals at different choices have conflicting cognitions that can create a dissonance that the individual is motivated to reduce. We have analyzed the material specifically from the following models of cognitive dissonance; the self-discrepancy model, which dissonance linked to external or internal influence, dissonance according to self-affirmation concept, aversive-effect model, and based on action-based model. The result of the study shows that cognitive dissonance in men who buy sex looks slightly different and is handled in different ways. Some conclusions in our studyare: Few sex buyers describe a sense of personal responsibility for the seller's situation, which we interpreted as a way of avoiding cognitive dissonance. In order toreduce the dissonance, the sex buyer reduces the sexual acts and highlights apicture of himself as ‘good’and ‘helpful’.The legislation does not seem to be a particularly obstructive cognition for the men who actually buy sex even though on a societal level it has a strong norm effect and seems to hinder the majority of men, those who do not buy sex. Sex buying can also be linked to compulsive sexual behavior, low impulse control, destructive lifestyle and anxiety management. Implications for future research, politics and social work are to consider how cognitive dissonance theory can be implemented and used in practice to counteract sex buying, prostitution and trafficking. Another aspect that we want to bring forward is the view of sex buying as a social problem both on a societal and an individual level. Sex buyers are part of a social male standard and not just individual actors. For social work, this approach means that treatment of sex buyers is prioritized and improved.

Denna kandidatuppsats fokuserar på reception av hemlig dokumentation på djurfabriker. Genom kvalitativa fokusgruppsintervjuer samt med hjälp av visuell elicitering lägger studien fokus vid hur visuella texter kodas av en avsändare och avkodas av en mottagare. Studien gräver in i betydelsen av aktivistisk kommunikation ur ett receptionsperspektiv genom att undersöka hur mottagaren tolkar djurrättsaktivistisk visuell kommunikation på sociala medier. Resultatet av fokusgruppstudien är att en mottagare avkodar djurrättsaktivistiska inlägg med visuellt dokumentärt material och text publicerade på Facebook-sidan Svensk djurindustri – baksidan, på ett förhandlat sätt när man tar hänsyn till hela innehållet i inläggen som består av visuellt material och text. Den upplevda subjektiviteten hos avsändaren gällande det visuella materialet i avsändarens kommunikation är en aspekt som spelar roll i mottagarens avkodning. Oavsett om receptionen visar sig att vara förhandlad, visas motstånd lättare hos intervjupersonerna om skulden läggs på mottagaren men om moraliserandet sker indirekt, verkar budskapet att tas emot av intervjupersonerna med större acceptans. Huvudsakligen upplever mottagarna att avsändaren har som motiv att försöka påverka mottagarens åsikt om djurindustrin genom information, moralisering, skuldbeläggning och genom att använda sig av chockerande visuellt material. / This bachelor's thesis focuses on the reception of secretly acquired documentation from factory farms. Through qualitative focus group interviews and with the help of visual elicitation, the study focuses on how visual texts are coded by a sender and decoded by a recipient. The study delves into the significance of activist communication from a reception perspective by examining how the recipient interprets visual communication published by animal rights activist on social media. The main results of the focus group study is that a recipient decodes animal rights activist posts which consists of visual texts published on Svensk djurindustri baksidan – Facebook page, in a negotiated way when the entire content of the posts consisting of visual material and text is taken into account. The perceived subjectivity of the sender regarding the visual material in the sender's communication is an aspect that plays a role in the recipient's decoding. Regardless of whether the reception turns out to be negotiated, resistance is more easily shown by the interviewees if the blame is placed on the recipient in the communication that takes place, but if moralizing takes place indirectly, the message seems to be received by the interviewees in a more accepting way. The recipients mainly feel that the sender has a motive to try to influence the recipient's opinion about the animal industry through informing, moralizing, blaming and by using shocking visual material and moral shock tactics.