Kognitiv sjukdom kommer att öka i samband med en växande population, vilket i sin tur skapar ett större ansvar för samhället med ett ökat vårdbehov samt ansvar för att bidra med vård av god kvalitet. Eftersom tidigare forskning visat att patienter med kognitiv sjukdom som vårdats på sjukhus fått sämre utfall än andra patienter krävs det att sjuksköterskan har kunskap om patienter med kognitiv sjukdom och vilken vård varje enskild patient har rätt till. För att främja denna utveckling behövs ytterligare kunskaper kring sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med kognitiv sjukdom. Syftet med denna litteraturöversikt var att utforska hur sjuksköterskor på somatisk vårdavdelning erfar att vårda patienter med kognitiv sjukdom. Efter granskning av identifierade studier inkluderades slutligen åtta vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Resultatet strukturerades i totalt två teman med tillhörande fem subteman. Av resultatet framkom att sjuksköterskor upplevde vårdandet av patienter med kognitiv sjukdom som utmanande på grund av deras svårigheter att förstå patientens behov. Resultatet visade därmed vikten av en anpassad vårdavdelning, goda arbetsförhållanden, vårdande relation till patienten där individuella behov tillgodoses samt sjuksköterskans kunskap och erfarenheter. I diskussionen diskuterades sjuksköterskornas vårdande relation till patienten, kunskapsbrist samt upplevda tidsbrist. Slutsatsen visar att det krävs förbättring av sjuksköterskans kunskap och kompentens samt arbetsförhållanden för att vården ska ske utifrån patientens perspektiv.

Idag ser vi en ökning av personer som får minnesproblematik eller kognitiv svikt och allt fler personer diagnostiseras med en kognitiv sjukdom. Sjukdomen påverkar personens både psykiska och fysiska funktioner, vilket gör att personen är i ständigt behov av stöd i sin vardag för att fungera optimalt. När en person får en kognitiv sjukdom ställer det krav på anhöriga som lever och vårdar personen i hemmet och behovet av stöd för anhöriga är stort. Syftet var att beskriva anhörigvårdares upplevelser av stöd i att leva med och vårda en person med kognitiv sjukdom i hemmet. Metoden som har valts är litteraturöversikt. Metoden är vald för att skapa en fördjupad förståelse för anhörigvårdares upplevelser av stöd utifrån aktuell forskning. Systematiska databassökningar har utförts för att finna artiklar och innehållsanalys har använts för att analysera artiklarnas resultat. Artiklarna har granskats för att fånga upp det innehåll som svarar på syftet. Resultatet visar att anhörigvårdare får eller väljer att ta stöd från olika stödfunktioner. Det stöd som har identifierats skiljer sig beroende på vilken tillgång anhörigvårdare har för att få stöd. Huvudfynden för resultatet var vilken typ av stödtjänster som anhörigvårdare använde sig av, hur de genom stöd hanterade sin vardag, utmaningar i partnerskapet, att vara en person i ett sammanhang och oro att inte få stöd. Slutsatsen var att anhörigvårdare är i behov av kontinuerligt stöd som är individuellt anpassat för att få vardagen att fungera i relation till personen med kognitiv sjukdom. Litteraturöversikten belyser att det är viktigt att det finns en förståelse för anhörigvårdares belastning och hur det påverkar deras egen hälsa när stödjande funktioner inte används utefter behov. Samhället och sjukvården behöver vara tillgänglig och erbjuda regelbundet stöd för anhöriga, samt identifiera eventuella hälsorisker och arbeta förebyggande för anhörigvårdare. / Today, we can see increased memory issues in people, cognitive dysfunction, and a growing number of people being diagnosed with a cognitive disease. The disease affects both the mental and physical functions of the person, which leads to the need of support in the person's daily life to function. When a person develops cognitive disease, the demands on relatives who live and care for the person at home increases and the need for support for the relative is significant. The aim was to describe the experience of family caregivers support while living with and caring for a person with cognitive disease at home. The chosen method was a literature review. The method was selected to create a profound understanding of family caregivers´ experience of support based on current research. Systematic database searches have been conducted to find articles and content analysis has been used to analyse the result of the articles. The articles have been reviewed to capture the content that addresses the purpose. The result showed that family caregivers receive or choose to seek support from various support services. The identified support varies depending on what kind of resources was available to the family caregiver. The main findings highlight the type of support services that family caregivers used, how they manage their situation, challenges in the partnership, being an individual within a context and concerns about not receiving support. The conclusion was that family caregivers need continuous support due to individual needs, to make daily life function in relation to persons with cognitive disease. The literature review emphasizes the importance of understanding the burden on family caregivers and how it affects their own health when supportive services are not according to their needs. Society and healthcare need to be accessible and regularly provide support for family caregivers, the need to identify potential health risks and work preventively for family caregivers.

Bakgrund: Djurintervention är ett samlingsbegrepp för när djur används i människans tjänst. Kognitiv sjukdom är en irreversibel progressiv sjukdom. Förlusten av förmågor och självständighet, orsakar lidande för personen med kognitiv sjukdom vilket skapar ett stort behov av icke-farmakologiska behandlingsalternativ. Teoretiska ramen för aktuell litteraturöversikt är Erikssons perspektiv på vårdande.  Syfte: Syftet är att undersöka effekter av djurintervention som hälsofrämjande åtgärd för personer med kognitiv sjukdom. Metod: Studien har en deskriptiv design med kvantitativ induktiv ansats och gjorts i form av allmän litteraturöversikt. Litteratursökning genomfördes i PubMed och CINAHL. Kvalitetsgranskning utfördes utifrån granskningsmallar av Forsberg och Wengström.  Resultat: Totalt 22 artiklar inkluderades i den allmänna litteraturöversikten. Signifikant effekt av djurintervention på BPSD påvisades i 3/6 studier och i de som undersökte effekterna på agitation påvisades signifikant effekt i 2/5 studier. Det var 7/12 studier som påvisade signifikant effekt över minskade depressiva symtom. Gällande fysiska förmågor var det 2/2 studier som visade signifikant effekt avseende balans, 1/2 på fysiska aktivitet och 0/1 på gångförmåga samt 2/5 studier som påvisade signifikant effekt på ADL. Signifikant effekt avseende livskvalité påvisades i 5/7 studier. Inom engagemang och kommunikation var det 2/3 studier som påvisade signifikant effekt.  Slutsats: Djurintervention som hälsofrämjande åtgärd för personer med kognitiv sjukdom visade sig utifrån de 22 studieartiklarna ha bäst effekt avseende livskvalité, fysiska förmågor avseende balans, depressiva symptom samt engagemang och kommunikation. Inom resterande områden var resultatet varierat. Således behövs vidare forskning för att belägga signifikanta orsakssamband. / Background: Animal-assisted intervention is a collective term for when animals are used for the benefit of humans. Dementia is an irreversible progressive disease. The loss of abilities and independence causes suffering for the persons with cognitive disease which creates a great need for non-pharmacological therapy alternatives. The theoretical model for the current general review is Eriksson’s perspective on caring.Aim: The aim of this study is to explore the health promotion effects of animal assisted intervention on people with dementia.Method: The study has a descriptive design with a quantitative inductive approach and is made in the form of a general review. The search for literature was done in PubMed and CINAHL. The quality was reviewed by using the checklist from Forsberg and Wengström. Result: A total of 22 articles were included in this general review. Significant effect of animal intervention on BPSD was demonstrated in 3/6 studies and in those examining effects of agitation 2/5 studies could show significant effects. There were 7/12 studies that demonstrated a significant effect on reduced depressive symptoms. Regarding physical abilities, there were 2/2 studies that showed a significant effect regarding balance, 1/2 on physical activity and 0/1 on walking ability, and 2/5 studies that showed a significant effect on ADL. Significant effect regarding quality of life was demonstrated in 5/7 studies. Within commitment and communication, 2/3 of the studies demonstrated a significant effect. Conclusion: Based on the 22 study articles, animal intervention as a health-promotion for people with dementia was shown to have the best effect regarding quality of life, physical abilities regarding balance, depressive symptoms as well as commitment and communication. In the remaining areas, the results were varied. Thus, further research is needed to prove significant causal relationships.

Introduktion: Antalet personer som insjuknar i kognitiv sjukdom ökar varje år. Detta betyder att anhöriga får en betydande roll i vårdandet av sina närstående med kognitiv sjukdom i hemmet. Anhöriga önskar få stöd i hur deras närstående kan tas hand om och distriktssköterskan behöver därför veta hur stödet kan ges. Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur distriktssköterskan inom hemsjukvården kan stödja anhörig som vårdar sin närstående med kognitiv sjukdom i hemmet. Metod: Metoden utgick från Polit och Beck’s. Den valda metoden för litteraturstudien är en integrativ litteraturstudie med induktiv design. I Cinahl och Pubmed genomfördes databassökningar vilket resulterade i 12 artiklar. Dataanalys baserades på Whittemore och Knafl. Resultat: Tre huvudteman framkom vilka var Att skapa en god relation, Att använda samtal som stöd och Att möta utmaningarna. Slutsats: En god relation som innebär delaktighet och kontinuitet är av vikt för hur distriktssköterskan kunde stödja anhöriga. Kommunikationen mellan distriktssköterska och anhörig ska vara stödjande och rådgivande. Distriktssköterskan är också en viktig del i förmedling av kunskap och kan på så sätt stödja anhöriga som vårdar närstående med kognitiv sjukdom i hemmet genom strategier för att hantera sjukdomen och komplexa vårdsituationer. / Introduction: The number of people suffering from cognitive disorders increases every year. This means that relatives have a significant role in caring for their loved ones with cognitive illness at home. Relatives wish to receive support in how their loved ones can be cared for, and the district nurse therefore needs to know how support can be provided. Purpose: The purpose of the study was to explore how the district nurse in home health care can support relatives who care for their loved one with cognitive illness at home. Method: The method was based on Polit and Beck's. The chosen method for the literature study is an integrative literature study with an inductive design. Cinahl and Pubmed were searched, and 12 articles were found through analysis based on Whittemore and Knafl. Results: Three main themes emerged which were To create a good relationship, Using conversations as support and Meeting the challenges. Conclusion: A good relationship that involves participation and continuity is important for how the district nurse can support relatives. The communication between the district nurse and the relative must be supportive and advisory. The district nurse is also an important part of imparting knowledge and can support relatives who care for family members with cognitive illness at home through strategies for managing the illness and complex care situations.

Kognitiv sjukdom är en globalt växande folksjukdom som påverkarpersonens kognitiva förmågor. Långa väntetider och platsbrist till hyreslägenhet påsärskilt boende gör att fler personer vårdas i ordinärt boende. Distriktssköterskan haren viktig roll i omvårdnaden att hantera oförutsägbara utmaningar hos personer medkognitiv sjukdom. För att möta det ökade omvårdnadsbehovet behövs det kunskapsom täcker den befintliga kunskapsluckan. Syfte: Var att belysa distriktssköterskanserfarenheter av att ge omvårdnad till personer med kognitiv sjukdom i hemmet.Metod: En kvalitativ systematisk litteraturstudie med en induktiv ansats.Sammanställningen har utförts i enighet med Polit och Becks niostegsmodell. Elvaartiklar svarar på studiens syfte. Artiklarna analyserades enligt Braun och Clarkestematiska analys. Resultat: Distriktssköterskorna beskrev olika erfarenheter vilketresulterade i två huvudteman: Skapa en individanpassad omvårdnad samt Mötabrister och risker och ge omvårdnad mot personens vilja. Möjligheterna till att ge enindividanpassad omvårdnad är att lära känna individen, hemmets betydelse, samarbetei team och kunskap. Utmaningarna är tid, personalbrist samt brist på kontinuitet.Vidare utmaningar är risker i hemmiljön, göra intrång i hemmet och möta närståendesmisstro. Det används tvångsåtgärder och omvårdnad mot personens vilja. Slutsats:Distriktssköterskan slits mellan viljan att ge individanpassad omvårdnad samt debrister och utmaningar som hen ställs inför. / Introduction: Cognitive disease is a growing global disease that affects a person’s cognitive abilities. Long waiting times and a lack of places for rental apartments in nursing homes mean that more people are cared for at home. The district nurse has an important role in nursing to deal with unpredictable challenges in people with cognitive disease. To meet the increased need for nursing, knowledge is needed that covers the existing knowledge gap. Aim: Where to shed light on the district nurse´s experience of caring for people with cognitive disease at home. Method: A qualitative systematic literature study with an inductive approach. The compilation has been carried out in agreement with Polit and Beck’s nine-step model. Eleven articles answer the aim of the study. The articles were analyzed according to Braun and Clarke’s thematic analysis. Results: District nurses described different experiences, which resulted in two main themes: Create individually tailored care and Face shortcomings and risk and provide care against the person´s will. The possibilities for providing individualized care are getting to know the person, the importance of the home, cooperation in teams and knowledge. The challenges are time, staff shortages and lack of continuity. Further challenges are risks in the home environment, trespassing in the home and meeting distrust from relatives. Coercive measures and care are used against the person´s will. Conclusion: The district nurse is torn between the desire to provide individualized care and the shortcomings and challenges that are faced.

Bakgrund   Kognitiv sjukdom är ett samlingsbegrepp för neurologiska sjukdomstillstånd och är en av de tio vanligaste dödsorsakerna globalt. Antalet drabbade beräknas öka då jordens befolkning blir allt äldre och det finns inte någon farmakologisk behandling som kan bota eller bromsa förloppet. Nästan alla som har en kognitiv sjukdom drabbas av beteendemässiga och psykiska symtom vid demens (BPSD). Några av symtomen som ingår i BPSD är agitation, depression och ångest som tillsammans utgör undergruppen emotionella funktioner. Ny teknik är på frammarsch bland annat i formen av mekaniska sällskapsdjur. Ett led för att öka komforten hos patienter med påverkade emotionella funktioner är att öka kunskapen om mekaniska sällskapsdjur i omvårdnaden. Syfte Syftet var att belysa den påverkan som mekaniska sällskapsdjur har på emotionell funktion hos patienter med kognitiv sjukdom på särskilda boenden. Metod En icke-systematisk litteraturöversikt där 12 vetenskapliga originalartiklar från databaserna PubMed och CINAHL inkluderades. Artiklarnas ansatser var både kvalitativa och kvantitativa. Artiklarna granskades relaterat till deras kvalitet utifrån Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag för vetenskaplig klassificering och kvalitet. Resultatet sammanställdes med integrerad dataanalys för att besvara syftet. Resultat Resultatet visade att interventioner med mekaniska sällskapsdjur signifikant minskade depression hos patienter med kognitiva sjukdomar. Gällande agitation och ångest sågs en viss positiv påverkan av interventionen. Om patienten redan innan hade hög agitation steg agitationen ännu mer i samband med interventionen med mekaniskt sällskapsdjur. Därtill sågs en ökning av emotionellt engagemang. Slutsats Resultatet är inte helt entydigt men det finns stöd för att mekaniska sällskapsdjur kan ha varierande påverkan på den emotionella funktionen hos patienter med kognitiv sjukdom och BPSD. Mekaniska sällskapsdjur utgör inte en intervention som passar alla men med individuell avvägning kan den ha eftersträvansvärda effekter. / Background Major Neurocognitive Disorder is an umbrella term for neurological conditions and is globally one of the ten most common causes of death. The number of people affected is expected to increase as the world's population ages and there is no pharmacological treatment to cure or slow the progression. Almost everyone who has a cognitive disorder experience behavioral and psychological symptom of dementia (BPSD). Some of the symptoms included in BPSD are agitation, depression and anxiety, which together form the subset of emotional functions. New technology is on the rise, with one example being the emergence of mechanical pets. One way to increase the comfort of patients with affected emotional functions is to increase knowledge about robotic pets in the field of nursing care. Aim The aim was to highlight the impact of robotic pets as a nursing intervention on the emotional function in people with neurocognitive disorders in residential care homes. Method A non-systematic literature review in which 12 original scientific articles from the databases PubMed and CINAHL were included. The articles’ approaches were both qualitative and quantitative. The articles were reviewed in relation to their quality in accordance with Sophiahemmet University’s assessment basis for scientific classification and quality. The results were synthesized using integrated data analysis to answer the purpose. Results The results showed that interventions with robotic pets significantly reduced depression in patients with cognitive disorders. Regarding agitation and anxiety, some positive impact of the intervention was seen. If the patient already had high agitation, agitation increased even more with the robotic pet intervention. There was also an increase in emotional engagement.  Conclusions The results are not entirely unambiguous, but there is support that robotic pets can have varying effects on the emotional function of patients with neurocognitive disorder and BPSD. Mechanical pets are not a one-size-fits-all intervention, but with individual consideration, they can have desirable effects.

Kognitiv sjukdom är ett komplex tillstånd vilket bidrar till att personer med kognitiv sjukdom har specifika behov. Anhöriga har en viktig roll i vården av personer med kognitiv sjukdom och den personcentrerade vården. Anhörigas upplevelser av vistelsen inom slutenvården kan bidra till att öka kunskapen om hur sjukvården kan förbättra stödet till anhöriga till personer med kognitiv sjukdom samt inkludera anhöriga i vården.. Syftet var att beskriva anhörigas upplevelse av personer med kognitiv sjukdoms vistelse inom slutenvård. Metoden var en litteraturöversikt med systematisk metod. Databassökning genomfördes i databaserna CINAHL, PubMed och Psycinfo. Femton vetenskapliga artiklar inkluderades och analyserades med en integrerad analys. Resultatet presenteras under tre övergripande huvudkategorier som sammanfattar anhörigas upplevelser av personer med kognitiv sjukdoms vistelse inom slutenvård: Den vårdande rollen, Relationen med vårdpersonalen samt Vårdkvalitet och miljö. Resultatet presenteras kategoriserat, med tillhörande underkategorier. Slutsatsen var att anhöriga till personer med kognitiv sjukdom upplever flera brister och utmaningar i samband med vård inom slutenvården. Dessa inkluderar en dåligt anpassad miljö, bristande kommunikation och delaktighet, samt otillräcklig kompetens hos vårdpersonalen. För att förbättra vården behövs ökad förståelse för de skiftande behoven hos personer med kognitiv sjukdom och deras anhöriga, samt en mer personcentrerad och jämlik vård som främjar aktivt samarbete mellan alla involverade parter. / Cognitive disorders are complex conditions which contribute to individuals with cognitive disorders having specific needs. Relatives play a significant role in the care of people with cognitive disorders and in person-centered care. Relatives’ experiences of stays in inpatient care can contribute to increasing knowledge about how healthcare can improve support for relatives of individuals with cognitive disorders and include relatives in care. The aim was to describe the relatives’ experience of people with cognitive disorders staying in inpatient care. The method employed was a literature review with a systematic approach. Database searches were conducted in CINAHL, PubMed, and PsycINFO. Fifteen scientific articles were included and analyzed using an integrated analysis. Results are presented under three overarching main categories summarizing relatives' experiences of people with cognitive disorders staying in inpatient care: The caregiving role, Relationship with healthcare professionals, and Care quality and environment. The results are categorized with associated subcategories. The conclusion was that relatives of people with cognitive disorders experience several deficiencies and challenges in connection with care within inpatient settings. These include a poorly adapted environment, lack of communication and participation, and insufficient competence of the health care staff. In order to improve care, there is a need for increased understanding of the diverse needs of individuals with cognitive disorders and their relatives, as well as a more person-centered and equitable approach that promotes active collaboration among all involved parties.

Bakgrund: Kognitiv sjukdom är ett samlingsbegrepp för olika sjukdomstillstånd i hjärnan som påverkar kognitiva funktioner. En av de främsta orsakerna till vårdbehov hos äldre personer är kognitiv sjukdom. Kognitiv sjukdom kan påverka personen psykiskt och fysiskt. Levnadsberättelsen berör information om personens erfarenheter och händelser i livet. Syfte: Syftet var att belysa levnadsberättelsens betydelse vid omvårdnaden av och i vardagen för personer med kognitiv sjukdom. Metod: En icke-systematisk litteraturöversikt med strukturerad sökning i databaserna CINAHL, PubMed och PsycInfo genomfördes. Efter kvalitetsgranskning genomfördes integrerad innehållsanalys och 16 artiklar som besvarade syftet inkluderades. Resultat: I resultatet formulerades huvudkategorierna betydelsen av levnadsberättelsen i vardagen och betydelsen av levnadsberättelsen i omvårdnad. Resultatet visar levnadsberättelsens betydelse för personer med kognitiv sjukdom. Arbete utifrån levnadsberättelsen har visat sig utgöra en grund för personcentrerad omvårdnad. Slutsats: Resultatet visar att levnadsberättelsen beskrivs vara ett verktyg för att stärka den enskilda individen, minska och förebygga BPSD samt för personcentrerad omvårdnad. Arbete med levnadsberättelsen beskrivs även som en meningsfull aktivitet som kan stärka relationer. Enligt prognoser kommer förekomsten av äldre personer med kognitiv sjukdom öka de kommande åren, det ställer krav på nya arbetssätt och ökad kompetens hos vårdpersonal. / Background: Cognitive disease is a collective term for various disease in the brain that affect cognitive functions. One of the main causes of increased care needs in older people is cognitive disease. Cognitive disease can affect the person psychologically and physically. The life story concerns information about the person’s experiences and life events. Aim: The aim was to highlight the importance of the life story in nursing and in everyday life for people with cognitive disease. Method: A non-systematic literature review with a structured search strategy in CINAHL, PubMed and PsycInfo was conducted. After quality review, integrated content analysis was conducted and 16 articles that answered the aim of the work were included. Results: In the result, the main categories were the meaning of the life story in everyday life and the meaning of life story in nursing. The result shows the importance of the life story for people with cognitive disease. Work based on the life story has been shown to form a basis for person-centered nursing. Conclusion: The results highlights that the work with the life story is described as a tool to strengthen the individual, to reduce and prevent BPSD and for person-centered care. Work with the life story is also described as a meaningful activity that can strengthen relationships. Future years has a forecast with an increase incidence of elderly people with cognitive disease, which will require an increased level of knowledge among healthcare professionals and new working methods.

Bakgrund Kognitiv sjukdom är förvärvade och bestående skador i hjärnan som påverkar personens förmåga att självständigt klara av sitt alldagliga liv i olika utsträckning. De fyra vanligaste diagnoserna är Alzheimers sjukdom, vaskulär demens, frontotemporallobsdemens och Lewy body demens. Ibland drabbas personer med kognitiv sjukdom av sjukdomstillstånd som kräver vård inom slutenvården. Slutenvården med sin sterila miljö är inte anpassad för personer med kognitiv sjukdom. Miljön i slutenvården är okänd och kan därför skapa oro hos den här patientgruppen. Syfte Syftet var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att vårda personer med kognitiv sjukdom inom slutenvården. Metod Metoden som använts är litteraturöversikt med induktiv ansats och resultatet består av femton artiklar som valts ut från artikelsökningar i två olika databaser, relevanta för forskning inom omvårdnad och hälsovetenskap. Artiklarna kvalitetsgranskades, analyserades enligt ett flödesschema och presenteras i tre kategorier med tio underkategorier. Resultat Litteraturöversiktens resultat visade att organisatoriska faktorer som tidsbrist, slutenvårdensmiljö och olika arbetssätt är något som påverkar sjuksköterskors erfarenheter av att vårdapersoner med kognitiv sjukdom. Det visade att sjuksköterskor har ett behov av kunskap och utbildning i kognitiva sjukdomar då upplevelsen är att kunskapen från grundutbildningen inte är tillräcklig. Det finns ett behov hos sjuksköterskor att kunna ge personer med kognitiv sjukdom en personcentrerad vård för att kunna säkerställa att personens behov blir tillgodosedda och då kan närstående vara till stor hjälp. Resultatet visade att sjuksköterskor har en viktig roll i att säkerställa att personer med kognitiv sjukdom får en god vård men det visade också att arbetsbelastningen på sjuksköterskor är hög. Slutsats Slutsatsen blir att slutenvårdens utformning och miljö borde anpassas efter personer med kognitiv sjukdom, att sjuksköterskor har ett behov av utbildning och kompetensutveckling samt att detta skulle gynna alla parter i slutändan. / Background  Cognitive disorders are acquired and permanent damages to the brain which affects the person's ability to manage their everyday life to varying extent. Four of the most common diagnoses are Alzheimer's disease, vascular dementia, frontotemporal dementia and Lewy body dementia. People with cognitive disorders may become so ill that they need treatment in hospital. The sterile environment in hospitals is not adjusted for this patient group. It’s an unknown environment that may cause anxiety for them. Aim  The aim of this literature review was to illuminate nurses' experience of caring for people with cognitive disorders in hospital wards. Method  The method used was a literature review with an inductive approach and the result consists of fifteen articles from searches in two different databases which are relevant to research within nursing- and health science. The articles have been quality audited, analyzed and are presented in three main categories with ten subcategories. Results  The results showed that organizational factors such as lack of time, hospital environment and different ways of working are affecting nurses' experiences of caring for people with cognitive disorders. It displays that nurses need more knowledge and education about cognitive disorders as they experience that the education they got in nursing school is not enough. There’s a need among nurses to give people with cognitive disorders a person centered care in order to fulfill the person's needs and in this part of caring the person’s next of kin can play an important role. The result displays that nurses play a big part in making sure that persons with cognitive disorders are properly cared for but also that the workload for nurses is high. Conclusion  The conclusion is that hospital environment and design should be adjusted for people with cognitive disorders, that nurses need education and competence development and that everybody would profit from this in the end.

Bakgrund: Kognitiv sjukdom är en global folksjukdom och medför en försämring i intellektuella, känslomässiga och praktiska förmågor. De flesta som drabbas är äldre och symtom och behov skiljer sig åt beroende på vilken typ av kognitiv sjukdom samt var i sjukdomsförloppet personen befinner sig i. Majoriteten med kognitiv sjukdom bor i ordinärt boende och får hjälp av anhörig för att klara sitt dagliga liv. Våld i nära relation är ett globalt hälsoproblem där kognitiv sjukdom framkommit som en riskfaktor för att drabbas. Syfte: I denna litteraturöversikt belyses vårdpersonals strategier vid möte med våldsutsatt äldre person med kognitiv sjukdom. Metod: Litteraturöversikt med systematisk sökningsmetod i databaserna PubMed och CINAHL. Polit och Becks niostegsmodell har använts. Denna litteraturöversikt bygger på 19 vetenskapliga artiklar som publicerats mellan åren 2015–2023. Artiklarna är skrivna på engelska och resultatet bygger på artiklar vilka inkluderar äldre personer med kognitiv sjukdom, 65 år eller äldre vilka blivit utsatt för våld. Resultat: Resultatet visar att vårdpersonals strategier vid misstanke om våld kan bland annat vara att använda olika former av screeningverktyg och att samtal kan leda till skapande av relation med patient och anhörigvårdare. Begränsningar i strategierna kan handla om otydliga riktlinjer, upplevd arbetsbörda, kunskapsbrist och brist på erfarenhet. Åtgärder som skapar möjligheter för strategier är behov av utbildning, att samverka i team och stöd till anhörigvårdare. Slutsats: En slutsats som kan dras är att vårdpersonal behöver få en ökad förståelse för våld i nära relationers dynamik samt att utbildning är nödvändig för att kunna minska risker och förebygga olika typer av misshandel såväl nationellt som globalt. Att anpassningar genomförs vid val av strategi utifrån olika typer av kontext. Utveckling av utbildningar på makro-, meso- och mikronivå för att uppnå ökad kunskap om ämnet är av vikt för att förbättra strategier samt för att en personcentrerad vård ska uppnås i mötet med våldsutsatt äldre person med kognitiv sjukdom. / Background: Cognitive disease is an global public disease and causes a deterioration in intellectual, emotional and practical abilities. Most people who are affected are older and symptoms and needs differ depending on the type of cognitive disease and where in the course of the disease the person is in. The majority of people with cognitive disease live in ordinary housing and receive help from relatives to cope with their daily lives. Intimate partner violence is a global health problem where cognitive disease has emerged as a risk factor for being affected. Aim: This literature review illustrates health care professionals' strategies when meeting abused older people with cognitive disease. Methods: Literature review with systematic search method in the databases PubMed and CINAHL. Polit and Beck's nine-stage model has been used This literature review is based on 19 scientific articles published between the years 2015-2023. The articles are written in English and the results are based on articles that include older people with cognitive disease, 65 years or older who has been exposed to violence. Results: The results show that health care professionals' strategies when violence is suspected can include using different forms of screening tools and that conversations can lead to the creation of a relationship with the patient and family caregiver. That limitations in the strategies can be about unclear guidelines, perceived workload, lack of knowledge and lack of experience. Actions that create opportunities for strategies are the need for training, collaborating in teams and support for family caregivers. Conclusion: A conclusion that can be drawn is that healthcare professionals need to gain an increased understanding of the dynamics of violence in close relationships and that education is necessary to be able to reduce risks and prevent different types of abuse both nationally and globally. That adaptations are carried out when choosing a strategy based on different types of contexts. Development of training at macro-, meso- and microlevel to achieve increased knowledge of the subject is important to improve the strategy and for person-centered care to be achieved in the encounter with elderly person with cognitive disorder exposed to violence.