Syftet är att analysera om det finns ett samband mellan minskade koldioxidutsläpp och finansiella prestationer hos svenska företag.

No description available.

E-handeln växer eftersom allt fler personer handlar via internet. Konsumtionsmönstret ändras och allt fler söker sig till företags hemsidor för att köpa varor online. Även tjänster som exempelvis musik och film blir mer internetbaserat och köps och beställs ofta via internet. Nu kan nästan vad som helst köpas online, allt från mat till kläder och elektronik. E-handeln är ett smidigare och ibland billigare komplement till den traditionella handeln. Detta underlättar för kunderna och kan frigöra mer tid till de personer som e-handlar. Med den ökade e-handeln uppstår det också problem. Det behövs bra distributionsupplägg som kan ta hand om alla varor som ska transporteras. Den ökade e-handeln innebär fler transporter i städerna. Om e-handeln fortsätter att öka och det blir ännu fler transporter, vilka konsekvenser får det? Vilka olika distributionsupplägg kommer det att finnas i framtiden för att kunna leverera varor till kunderna på ett effektivt sätt? I det här examensarbetet har klädbranschen och dess e-handel undersökts. Det som har studerats, är hur branschen påverkar transporterna kopplat till e-handeln. Intervjuer med olika företag har genomförts i examensarbetet för att få en överblick över hur deras e-handel har utvecklats över tid samt hur de tror att e-handeln kommer att se ut i framtiden. Intervjuer med teoretiker som arbetar med citylogistik har även gjorts, för att få information hur de tror e-handeln kommer påverka transporterna kopplat till e-handeln. I framtiden kommer det troligtvis inte användas några nya distributionsupplägg, utan de som redan finns kommer bli mer utvecklade. De distributionsupplägg som finns idag är att kunderna hämtar sina varor via ett ombud, i en butik/lagerlokal, paketombud eller att varorna skickas hem till kunden. I framtiden kan det bli allt vanligare med hemleverans och att kunderna eventuellt kommer att få styra sina leveranser mer än vad som är möjligt idag. För att se konsekvenserna av transporterna kopplat till e-handeln presenteras två olika fall. Dessa två fall delas upp i åtta olika scenarier. Dessa scenarier är uppbyggda efter olika antaganden om vilka transportmedel som används och i vilken utsträckning. Det scenario som gav lägst koldioxidutsläpp och lägst fordonskilometer var det scenario där 100 % av godset levereras till ett utlämningsställe via en samlastningscentral utan att kunderna använder sin personbil mer. En förändrad volym av e-handel ger olika konsekvenser på transporterna, beroende på vilken typ av distributionsupplägg som används och vilket transportmedel som utnyttjas, samt vilken systemavgränsning som görs. Generellt sett tyder det på att antalet transportkilometer kopplat till e-handeln kommer att öka i framtiden. Vad gäller koldioxidutsläppen är det svårare att göra en bedömning, beroende på vilka transportmedel som kommer att användas i framtiden men också på den tekniska utvecklingen av dessa. Även om antalet fordonskilometer ökar kan effektivare transporter leda till minskade koldioxidutsläpp.

Genom att sammanföra historiskt och modernt kartmaterial kan våtmarkers naturliga lokaler synliggöras. När kartmaterialet jämförs med inmätningar av dikesstrukturer blir det tydligt hur marken har dränerats. Korrelationen mellan historisk våtmark, modern torvmark och dikesstrukturer synliggör var i landskapet det finns god potential att nyskapa våtmarker med syfte att bilda kolsänkor. Kolsänkor binder in kol och minskar koldioxidutsläpp till atmosfären. Nyskapade våtmarker och regenererade kolsänkor kan bidra till att nå Sveriges miljömål Begränsad klimatpåverkan – ett tvärvetenskapligt perspektiv behöver utvecklas för att naturvetenskaplig forskning ska kunna appliceras effektivt inom klimatpolitiskt arbete. Med ett sådant synsätt tydliggörs även additionalitet gällande andra miljömål som bidrar till hållbar utveckling.

The goal of this master’s thesis was to formulate new policies or propose changes to existing ones to increase the efficiency in the use of natural resources in form of biomass. The work was conducted by discovering potential inefficiencies in the energy sector and industry with regards to the use of biomass. This was done by Interviewing experts in the field as well as conducting a literature review. Based on the identified inefficiencies, suggestions for changes and new policies were formulated. These inefficiencies and policies were then taken to a workshop where people from the industries could give their opinions on the suggestions. Policies should be formulated in consultation with the affected industries. The conclusions from this thesis were that they also should be implemented close to the source of the problem and be technologically neutral to avoid market bias. Policies to promote CHP plants and to remove the opt-in of smaller facilities into the ETS-system should be implemented. The benchmark, on which the free allocation of emissions permits for the paper- and pulp industry are based, should be revised. Some of these policies could reduce the fossil GHG emissions by 6 400 000 ton CO2-equivalents.

The Earth is getting warmer at an alarming rate. The cause for the increase in temperature is predominantly anthropogenic emissions. Sweden’s territorial greenhouse gas emissions was 50,9 million tons CO2e in 2019, emissions from forestry and consumption not included. According to the Paris agreement, the world’s emissions has to reach net zero by year 2045. The purpose of this report was to produce a carbon dioxide budget for a municipality in Sweden and further examine how those emissions can be reduced and at what pace. To find out the municipality’s inhabitant’s emissions, a survey was sent out to the inhabitants regarding consumption habits. Statistics for territorial emissions was retrieved from RUS emission database. From this and emission factors, a total was calculated. A total of 11 061 CO2e per person over 15 years in the municipality was calculated. It was found that the largest emission category was transport. The territorial emissions from RUS reached 74 677 CO2e. The total for the whole municipality reached 161 109,4 CO2e per year. A proposal for reducing the emissions was set to either a 5-10% decrease per year or 25% per year. There are several ways to reduce greenhouse gas emissions. Some of these ways are planting trees, smart city-planning, changing eating habits, shopping second hand, driving less and using renewable energy. In conclusion, there are several challenges in order to succeed with the reductions. The most efficient way should be to begin working with the categories that release the most greenhouse gases.

Syftet med studien är att jämföra prefabricerade komponenter i betong med konventionell platsbyggd betong för att avgöra vilka aspekter hos de två som ger lägst koldioxidutsläpp. Studiens behov är kopplad till den globala uppvärmningen inriktat på koldioxidutsläpp. Tidigare forskning visar intressanta resultat kring prefabricerade komponenter, platsbyggnation och betongens effekt på global uppvärmning. För att möjliggöra en studie kring detta kommer en fallstudie att användas med litteraturstudie som datainsamlingsteknik. Målet med studien är att förhoppningsvis kunna visa ett fördelaktigt alternativ för fler aktörer inom byggbranschen att bygga hållbart med betong i fokus för att främja klimatet. Tre delprocesser undersöktes vilket ska täcka en byggnads livstid från fabrik till färdigställande. Om betongen i en byggnad prefabriceras resulterade studien i en minskning på 4,2 % koldioxidutsläpp med alla delprocesser medan uppförandeprocessen visade störst minskning på 26,6 %. Studien påvisar även viktiga aspekter som bidrog till detta resultat vilket kan ligga till grund för framtida forskning och utveckling.

Genom tre intervjuer med kommunanställda och flera dokument kan denna uppsats beskriva hur Nyköpings kommun arbetar för att minska bilism med tanke på klimatförändringar, samt vad kommunen anser utgöra de största problemen och hindren för detta. Kommunen har, som majoriteten av Sveriges städer, byggts utifrån 1950-talets visioner om bilism och har därmed skapat ett bilsamhälle, men kommunen jobbar med att komma ur de vanorna. Med olika arbetssätt och planer vill de fokusera på alternativa resesätt till bilen. De officiella dokumenten tar upp vilka vägar och mål som kommunen har och intervjupersonerna bidrar med ett mer personligt och djupgående synsätt. Den klimatbudget som kommunen har antagit beskrivs också med uppsatta mål men frågan är om de verkligen kan leva upp till dessa. I diskussionen analyseras de olika åtgärder kommunen kommer att utföra för minskad bilism, samt de problem som uppstår och varför detta kan vara fallet. Här framkommer det att klimatfrågan är en svår fråga att lösa och att kommunen har lagt sitt fokus mer på trängselproblemet som bilar medför. Trängseln tänker de kommer lösas med att motivera befolkningen till att välja andra resesätt än bilen genom olika medel, exempelvis försvårad framkomlighet med bil i centrum och sänkta hastighetssträckor, samt prioritering av utveckling av gång- och cykelvägar och kollektivtrafik.

A renovation of the dam in Trängslet hydroelectric power plant is necessary for there to continue to be hydropower at the facility in the future. The power plant is located in Österdalälven in Älvdalen and is operated by Fortum. Trängslet is one of Sweden’s largest hydroelectric power plants with a reservoir stretching 70 km in length and has been operational since 1960.  The renovation of the dam will continue until 2024 and one part of the renovation is that bedrock must be blasted away in order to improve the water purification. The rock material should then be reused as reinforcement of the dam, instead of storing it. This contributes to a carbon dioxide reduction by not having to retrieve rock material from a nearby quarry. The purpose of the study was to identify which production method that produced the least amount of carbon dioxide from transport in the mass handling of rock materials from the blasting area, of three different presented transportation alternatives. The results show that the option Skanska uses today (option 1) provides a carbon dioxide reduction of approximately 58%, when the comparison has been made with option 2. A comparison was then made between options 1 and option 3 which showed that the reduction in carbon dioxide emissions was about 84%.  The study also shows that with the help of a carefully planned production method, carbon dioxide emissions can be reduced, and that Skanska today uses the most environmentally friendly option (option 1) for the project Trängslet. A further reduction in carbon dioxide emissions can be done by switching fuel for transport from what is used today (MK1 Diesel) to HVO Diesel 100, which would then reduce carbon dioxide emissions by up to 83%.

The problem of rising temperatures and climate change is of great importance to all life. It has been made a global target by the UN and 194 countries has signed the Paris agreement which states a goal of keeping average global temperature raises two degrees below pre-industrial temperatures. Despite this, it is not clear what needs to be done. One thing for sure is that greenhouse gas emissions and ways to lessen them must be communicated in a concrete way in order to influence people and help fight climate change. This study explored how carbon budgets could be a tool for making greenhouse gas emissions less of an abstract concept. The study also examined how the implementation intentions-model could be used for increasing motivation in implementing behaviours in order to motivate reducing emissions of students. The focus of the study was to motivate participants to decrease consumption of aerial transportation and meat as these were ruled as important sources of emission for students. The study showed statistically significant results of whether these methods can be used in influencing participants behaviours. / Problem med klimatförändringar är av större vikt än någonsin tidigare för allt liv på jorden. FN har gjort bekämpning av klimatförändringar till ett av sina globala mål och 194 länder har skrivit under Paris-avtalet och dess mål att hålla temperaturökningen motsvara de under två grader förindustriella temperaturer. Att motivera folk till att minska sina utsläpp är ett viktigt steg i kampen mot klimatförändringar, men hur det ska gå till har inte konkretiserats. Denna studie utforskar hur koldioxidbudgetar skulle kunna vara ett verktyg för att omvandla utsläppen av växthusgaser till ett mindre abstrakt koncept. Studien utforskade även hur implementation intention-modellen kunde användas för att öka studenters motivation att implementera nya beteende för att minska sina utsläpp. Studiens fokus var att motivera deltagarna att minska sin konsumtion av kött och långväga transport med flyg då dessa är stora utsläppskällor. Studien har kunnat visa statistiskt signifikant resultat om hur dessa metoder kan användas för att påverka deltagarnas medvetenhet om sina utsläpp.