När en konstruktion blir fuktskadad påverkas de ingående materialen på olika sätt och i vissa fall uppstår så kallad mikrobiell tillväxt som kan påverka människans hälsa. Det finns studier om hur människor reagerar på sådan mikrobiell tillväxt, hur materialen påverkas av olika fuktbelastningar och hur mycket pengar det kostar att byta ut denna konstruktion. Vad som inte finns är hur miljön påverkas att i förtid behöva byta ut en fuktskadad konstruktion. Utifrån ovan nämnda har detta examensarbete vid högskoleingenjörsprogrammet i Byggteknik och design vid Kungliga Tekniska Högskolan utförts.  Det har utförts tillsammans med AK-konsult Indoor Air AB och har i uppdrag att belysa vikten i att fuktsäkerhetsprojektera rätt utifrån ett miljöperspektiv, och att få faktiska siffror på hur mycket koldioxid det genererar att i förtid behöva byta ut en konstruktion. Rapporten är avgränsad till en putsad enstegstätad regelvägg som är uppbyggd enligt följande: utvändig puts, putsbärare av EPS, vindskyddsskiva, träreglar med mellanliggande värmeisolering, luft- och ångspärr och invändig skiva. Miljöpåverkan har beräknats i hur mycket koldioxid 1 m2 av denna konstruktion genererar. Koldioxidutsläppen för de ingående materialen har i största möjliga mån beaktats och beräknats utifrån råvaruutvinning, transport av råmaterial, tillverkning av produkter och transport fram till byggarbetsplatsen. För att kunna beräkna transporter av material och arbetskraft för uppförandet av konstruktionen har en fiktiv byggarbetsplats bestämts (Hammarby Sjöstad, Stockholm). Även för att ge en bättre bild om hur stora koldioxidutsläppen är vid transport av material och hur ett verkligt fall kan se ut har en fiktiv väggyta på 198 m2 valts att studeras. De emissionsvärden som använts i denna rapport baseras i första hand på de olika materialtillverkarnas byggvarudeklarationer samt samtal med miljöansvariga på de berörda företagen. För att lättare kunna jämföra resultaten av de ingående materialen i detta examensarbete presenteras de i form av utsläpp av totalt kilo koldioxid per mängd material [kgCO2/mängd material]. Det presenteras även fyra olika uppbyggnader av den putsade enstegstätade regelväggen. Det för att visa hur miljön påverkas om tjockputs eller tunnputs används tillsammans med glasfiberarmerad vindskyddsskiva eller en pappbeklädd vindskyddsskiva med en kärna av gips. Dessa olika typer av väggkonstruktionerna betecknas vägg 1, 2, 3 och 4 i rapporten.  De resultat som tagits fram visar att det genereras ungefär lika mycket koldioxid att byta ut 198 m2 av den angivna väggkonstruktionen som att köra en bensindriven personbil nästan ett halvt varv runt jorden (jordens omkrets är ca 4000 mil). Resultaten visar att det är små skillnader i koldioxidutsläpp vad det gäller de olika väggkonstruktionerna. Vägg 2 genererar den största mängden koldioxid, totalt 3223 kgCO2 (1 m2 genererar 16 kgCO2), följt av vägg 1 som genererar 3206 kgCO2 (1 m2 genererar 16 kgCO2). Resultaten visar att produktion av material står för den största individuella delen av utsläpp, 2181 kg koldioxid (ca 2/3 av de totala koldioxidutsläppen) för vägg 2. Där bidrar glasullen med den ingående största delen 891 kgCO2 (41 % av det totala koldioxidutsläppet från materialtillverkning), följt av armeringsnätet på 364 kgCO2 (17 % av det totala koldioxidutsläppet från materialtillverkning). Materialtransporter står för ungefär 505 kg koldioxid (ca 1/6 av de totala koldioxidutsläppen) och styrs främst av typ av lastbil, avverkad sträcka samt lastutnyttjande. Persontransporter till och från arbetsplatsen står för ungefär 537 kg koldioxid (ca 1/6 av de totala koldioxidutsläppen) där mängden koldioxid främst styrs av antalet arbetade dagar samt typ av transportfordon. Den genererade mängden koldioxid för ett totalt utbyte av en väggkonstruktion på 198 m2 skulle, omräknat i svensk elmix, förbruka en energimängd som skulle räcka till byggnadens specifika energianvändning i 17,9 år. Ca 36 % av byggnadens förväntade livslängd på 50 år. Resultaten i denna rapport visar att det ur ett miljöperspektiv är viktigt att lägga stor vikt vid fuktsäkerhetsprojektering. Detta för att påverkan på miljön kan begränsas avsevärt om konstruktioner inte behöver bytas ut i förtid pga. omfattande fuktskador. Med tanke på hur många kvadratmeter dylik fasad som byggts finns högst sannolikt en tämligen stor miljöskuld inbyggd i denna fasadtyp. / When a structure is damaged by moisture, the materials are affected in different ways and sometimes this moisture will lead to mould growth that can affect the human health. Today we can read studies about how human health reacts to this mould growth, how materials reacts and how much money it costs to rebuild the moisture damaged structure. What we don´t know is how much impact it will have on the environment to replace a moisture damaged structure with a new one. From these initial sentences is this degree project in building technology, first level at the Constructional engineering and design program at Kungliga Tekniska Högskolan. This thesis is commissioned by AK-konsult Indoor Air AB and is supposed to highlight the importance of protecting structures against moisture damage from an environmental point of view.  Furthermore it will also result in real figures over how much carbon dioxide a premature replacement will generate. This thesis will strictly look at an insulated, rendered, unventilated and undrained stud wall. It is build-up as: exterior plaster, plaster base (EPS), wind protect-board, wooden framework with insulation, polyeten sheet and interior board. The environmental impact will be measured in how much carbon dioxide 1 m2 of this wall construction will generate. Carbon dioxide emissions from wall materials have been calculated on the basis of resource extraction, transportation of raw materials, manufacturing of products and transportation to construction site. To make the transportation calculations possible a fictitious construction site has been determined (Hammarby Sjöstad, Stockholm). Also to provide a better picture of how big the emissions are from transportations and how a real case scenario can look like have a 198 m2 wall been calculated. The carbon dioxide emissions in this report are in first hand based on material manufacturer’s environmental declarations and dialogues with environmental specialists at manufacturers. To make the comparison of the result easier between the construction materials they all will be presented in terms of kilo carbon dioxide [kgCO2/amount material]. The result will also present four different types of the above named wall construction. That is to show how the environment affects if thick or thin plaster is used together with fiberglass reinforced wind protect-board or papercoated wind protect-board with gypsum core. These different types of wall construction will in the report be named as wall 1, 2, 3 and 4. The result from this report show that it is generating approximately the same amount of carbon dioxide to change the moisture damage wall as to drive a gasoline-powered car halfway around the earth (diameter approximately 4 0000 kilometers). The results show that it is small differences in carbon dioxide between the four types of wall constructions. Wall 2 generates the largest amount of carbon dioxide emissions, total 3223 kilo (1 m2 generates 16 kgCO2), followed by wall 1 that generates 3206 kilo carbon dioxide (1 m2 generates 16 kgCO2). The result also shows that the largest amount of emissions is created by the production of the new materials, 2181 kilo carbon dioxide (approximately 2/3 of the total carbon dioxide emissions). Where the largest amount of emissions comes from glass wool with 891 kilo carbon dioxide (41 % of the total carbon dioxide from the material production), followed by reinforcement mesh with 364 kilo carbon dioxide (17 % of the total carbon dioxide emissions from material production). Transportation of materials stands for 505 kilo carbon dioxide, slightly less than 1/6 of the total, with key parameters distance, type of vehicle and load utilization. Transportation of labor stands for approximately 537 kilo carbon dioxide slightly more than 1/6 of the total carbon dioxide emissions where the key parameters are number of worked days and type of transportation. The generated carbon dioxide emissions to build a new 198 square meter wall construction corresponds to the specific energy use for a normal house (198m2) for over 17,9 years. Approximately 36 % of the buildings expected life-span of 50 years. The result shows that it is important from an environmental point of view to protect constructions from moisture damage. That is because the fact of not needing to premature replace the moisture damaged construction can considerably reduce the environmental impact. Considering how many such facades that are built is it most likely a rather large environmental liability built in this facade type.

I Sverige står bygg-och anläggningssektor för ca 20% av hela landets utsläpp av växthusgaser, där 50% av detta kommer från byggverksamheten. Sedan 1930-talet har det blivit allt vanligare att bygga med traditionell tegelfasad tillverkad av bränd lera i Sverige. Traditionellt tegel har lång beständighet och kräver därför mindre underhåll under dess livstid. Det låga underhållsbehovet under livslängden betraktas som hållbart med särskilt beaktande av den ekonomiska och miljömässiga aspekten, men vid materialframställning och transport har materialet visat en stor andel utsläpp av växthusgaser eftersom dessa drivs av fossila bränslen. Förbränning av tegel har historiskt sett skett med naturgas och gasol, därför finns det ett behov ur ett miljöperspektiv att ersätta bränslena i förbränningsprocessen till förnybara energikällor. Syftet med studien är att ge en tydlig bild för huruvida olika val av förbränningskällor påverkar koldioxidutsläppet. Detta sker genom att utvärdera följande delmål: ·  Beskrivning av produktionsprocesser och dess relaterade klimatpåverkan. · Redovisning av hur biogas som förbränningskälla vid tegeltillverkning bidrar till reducerat CO2-utsläpp. · Beskrivning av utmaningar som kan uppstå vid användning av biogas som bränslekälla vid förbränning av tegel. Metoderna som används i denna studie baserar på både kvantitativ och kvalitativ forskning. Den kvantitativa delen tillämpas för att ta fram klimatpåverkan och bränslebehovet för tegeltillverkning. Beräkningarna utförs med hjälp av två livscykelanalyser, livscykelanalysen av koldioxid (LCCO2) och livscykelanalysen av energi (LCEA). LCCO2 som också är huvudfokus i studien används för att utvärdera koldioxidutsläpp som en av de miljöskadliga effekterna vid tillverkningsprocesser av tegel och LCEA används för att beräkna bränslemängden som behövs vid tillverkning av tegel. Den kvalitativa delen har använts genom sökning i litteratur och intervjuer med tegeltillverkare. Intervjuer tillämpas för att identifiera möjliga hinder som kan uppstå vid användning av biogas som bränslekälla för tegeltillverkning. Resultatet av den här studien visar att det är möjligt att reducera koldioxidemissioner med ca 80% om biogas ersatte de fossila bränslena naturgas och gasol vid förbränning av tegel. Det finns dock en markant skillnad mellan energiinnehållet i de olika bränslekällorna. Vid förbränning av ett kg tegel krävs det 20% mer biogas i jämförelse med naturgas och 75% jämfört med gasol. Slutsatsen av studien framhäver tydligt miljömässiga fördelar vid övergång till biogas, dock finns det en del ekonomiska utmaningar som hindrar omställningen. Enligt svar från respondenter är det priset och kunskapen kring biogasproducerat tegel som avgör om omställning kan ske till mer användning av biogas. Detta beror dels på att beställaren inte har kunskap om vilka miljömässiga fördelar som går att åstadkomma vid användning av biogasproducerat tegel, dels för tegel producerat med biogas är ungefär 1,5–2 kr/tegelsten dyrare än traditionellt tegel. För att öka användning av biogas inom tegeltillverkning bör biogas understödjas primärt med ekonomiskt styrmedel. Detta eventuellt i kombination med skattebefrielse. Det bör även ske en bredare kunskapsförmedling angående fördelarna vid användning av förnybara energikällor som biogas. / In Sweden today, the construction- and building industry sector stands for 20% of the total national carbon dioxide emissions. Therefore, the need for new innovations and methods for lowering CO2-emissions for the industry overall are highly sought after. Since the 1930s, the use of bricks for the facade of buildings have increased in Sweden. Traditionally masonry have a long durability and require less upkeep during its lifecycle. However, the process of making bricks consumes very high energy levels since the bricks need to be burnt at high temperature. Historically the fuels for the ovens have consisted of fossil fuels, more specifically natural gas and petrol. This study aims to analyze the possibility, the benefits and the challenges that exist when swapping the fuel from fossil to biogas. The methods that have been selected to help guide the study to its results are both qualitative and quantitative. The qualitative part is performed with literature study and interview with experts in the sector of brick. The quantitative part is made using a method called LCCO2 for evaluating emissions and LCEA for energy demand. The study finds that using biogas could reduce the CO2-emissions with up to 80%. With the help of interviews, it also concludes that the most significant factors hindering the use of biogas is the price increase that comes with biogas and hence the costumer not wanting to pay more for it. Even though the benefit for the environment is evident, there is a lack of knowledge from the costumer about these benefits. To help the readjustment from fossil fuels, the study recommends management accounting to decrease the price of biogas and encourage competition.

Klimatförändringar har resulterat i att flertalet aktörer i diverse branscher börjat ta hänsyn till hur deras affärsverksamhet påverkar miljön. Sveriges riksdag har fastställt ett klimatmål som avses uppnås 2045. Mer specifikt innebär målet att Sverige inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären. År 2019 stod Sveriges bygg- och fastighetssektor för landsomfattande utsläpp av växthusgaser, motsvarande cirka 12 miljoner ton koldioxidekvivalent, vilket innebär att angiven sektor kan ha en stor inverkan på miljön. Klimatdeklarationer  är ett begrepp som används i olika sammanhang  som  redovisar en byggnads klimatbelastning. Klimatdeklarationer utförs enbart i byggskedet, varav det har delats in i två subkategorier: produktskedet (A1-A3) och byggproduktionsskedet (A4-A5)  (Boverket, 2021).  Denna  studie  illustrerar  hur  processen  kan  gå till  vid framtagande av klimatdeklarationer för hallbyggnader. Dessutom har en mall tagits fram som visar hur mycket koldioxidutsläpp  ett specifikt  byggnadselement avger.  Studien bestod av intervjufrågor som besvarades av sex olika företag med olika roller och liknande åsikter inom hållbart byggande. Respondenterna som har intervjuats i studien är säljingenjören Krister Andersson från företaget Ruukki, miljö- och hållbarhetschefen Alexandra Rosenqvist från Beijer Byggmaterial, verksamhetsutvecklingschefen Linda Hedvall från Lindab, verkställande  direktören Oscar Hoolmé från Jacob Lindh AB samt konstruktören Samir Goralija från Areco Profiles. Vidare har strukturerade intervjufrågor förberetts och ställts till ovannämnda företag som exempelvis hur ställer sig  företagen inför klimatdeklarationslagen?  Vilka åtgärder kommer att tas för att uppfylla lagen? Hur har  lagen påverkats i  verksamheten samt  vilka åtgärder  kommer att tas både kort- och långsiktigt? Företagen som blivit intervjuade framhåller att en EPD endast utgår från byggskedet i A-modulen i dagsläget. Företagen önskar en komplett EPD med ingående moduler från A-D där hela livscykelanalysen tas i beaktning. Detta i syfte att få en klarare bild på hur mycket koldioxidutsläpp en hallbyggnad genererar. Inom ramen för studien har även mallen testats på en industribyggnad som är belägen i Eslövs kommun. Mallen användes för att beräkna hur mycket koldioxid en hallbyggnads klimatskärm genererar. Resultatet  visade  att hela byggnadens klimatskärm avger  58 065  kilo koldioxidekvivalenter. Vidare visades att både traditionell vägg (41 kilo koldioxidekvivalenter per m2) och traditionellt tak  (42  kilo  koldioxidekvivalenter  per m2) ger lägre utsläpp än sandwichvägg (60  kilo koldioxidekvivalenter per m2) respektive papptak (71 kilo koldioxidekvivalenter per m2). Problematiken vid framtagande av klimatdeklarationer är att dagens klimatdatabas är oklar och att olika byggföretag tillämpar olika klimatdata, vilket gör det svårt att jämföra. Ytterligare ett problem är att klimatdeklarationer endast gäller för byggskedet (A-modulen). Detta innebär att resten av byggnads livscykelanalys inte tagits hänsyn vilket  fördröjer processen att uppnå angivna klimatmål. Slutsatsen blir därför att processen vid framtagande av klimatdeklaration är något nytt, och det inte  finns  tydliga riktlinjer för hur  indata  ska  väljas. Däremot  visades att leverantören med generisk värden kan minska sina koldioxidutsläpp. Detta genom att välja rätt kombination av byggnadselement. / Climate change has resulted in several actors in various industries starting to take into account how their business activities affect the environment. The Swedish Parliament has set a climate target that is intended to be achieved by 2045. More specifically, the goal means that Sweden should  have no net emissions of greenhouse gases into the atmosphere. In 2019, Sweden's construction and real estate sector accounted for nationwide  greenhouse gas emissions, corresponding to approximately 12 million tonnes of carbon dioxide equivalent, which means that the specified sector can have a major impact on the environment. Climate declarations are a term used in various contexts that report a building's climate impact. Climate declarations are carried out only for the construction stage, of which it has been divided into  two subcategories:  the product stage (A1-A3) and the construction production stage (A4-A5) (Boverket, 2021).  The study illustrates how the process can be done when producing climate declarations. In addition, a template has been designed  that  shows how  much carbon dioxide equivalents building elements emit. The study consisted of interview questions that were answered by six different companies with different roles and similar views in sustainable construction. The respondents  that have been interviewed in the study are sales engineer Krister Andersson from the company Ruukki, environmental and sustainability manager Alexandra Rosenqvist from Beijer Byggmaterial, business development manager Linda Hedvall from Lindab,  chief executive officer  Oscar Hoolmé from Jacob Lindh AB and constructor Samir Goralija from Areco Profiles. Furthermore, structured interview questions have been prepared and asked to the above-mentioned companies, such as how do companies stand before the  climate  declaration  act? What measures will be taken to comply with the law? How has the law been affected in the business and what measures will be taken both short- and long-term? The companies that have been interviewed point out that an EPD is only based on the construction phase of the A-module at present. The companies want a complete EPD with modules from A-D where the entire life cycle analysis is taken into account. This is in order to get a clearer picture of how much carbon dioxide equivalents a hallbuilding generates. Within the framework of the study, the template has also been tested on an industrial building located in Eslöv municipality.  The template was used to calculate how much carbon dioxide equivalents a hallbuildings climate screen generates. The results showed that the entire building's climate screen emits 58,065 kilo of carbon dioxide equivalents. Furthermore, it was shown  that both  traditional wall (41  kilo carbon dioxide equivalents per m2) and traditional roof (42 kilo carbon dioxide equivalents per m2) produce lower emissions than sandwich wall (60 kilo carbon dioxide equivalents per m2) and cardboard roof (71 kilo carbon dioxide equivalents per m2). The  problem with  the production of climate declarations is that today's climate database is unclear and  that  different construction companies  apply  different climate indicators, which makes it hard to compare.  Another  problem  is  that climate declarations only  apply to  the construction phase (A-module). This means that the rest of the building's life cycle assessment has not been taken into account, which delays the process of achieving specified climate goals. The conclusion  is  thus that the process of producing a climate declaration  is something new since there are no clear guidelines for how inputs  should  be chosen. However,  it was shown that the supplier  can with use of generic values can reduce its carbon dioxide emissions. This is done by choosing the right combination between building elements.

Stålindustrin är kraftigt energi och utsläppsintensiv och står för upp till cirka 7% av de globala 𝐶𝑂2-utsläppen. Den huvudsakliga utsläppskällan utgörs av masugnsprocessen där järnmalm reduceras till råjärn med hjälp av fossilt kol i den malmbaserade processvägen. Flera tidigare studier har visat att den mest effektiva metoden för att minska industrins utsläpp av 𝐶𝑂2 och därmed bidrag till klimatförändringar är att öka andelen skrot i kolfärskningsprocessen för att på så sätt minska behovet av råjärn.  Syftet med studien var att undersöka möjligheterna att minska stålindustrins utsläpp av 𝐶𝑂2 genom en ökad andel skrot i kolfärskningsprocessen. Rapporten delades upp i två delar, inledningsvis en litteraturstudie som ge en bild över vilka metoder som finns tillgängliga samt vilken potentiell effekt dessa har. Den andra delen baserades på analyser av produktionsdata från SSAB Oxelösund. Tillsammans med resultatet från litteraturstudien användes analyserna för att ta reda på hur mycket råstålets 𝐶𝑂2-avtryck skulle kunna minskas med användning av metoder relevanta för det specifika stålverkets förutsättningar, förbättringsområden och framtida planer.  Parametrarna som undersöktes utgjordes av effekt på skrotinsmältning samt övriga utmaningar och fördelar kopplat till industrins klimatpåverkan. Resultatet från litteraturstudien visade att det fanns ett flertal effektiva metoder för att öka skrotinsmältningskapaciteten i kolfärskningsprocessen och att dessa vid kombinerad användning har en addidativ effekt och har potential att höja skrotinsmältningen avsevärt. Effekten av dessa är dock till stor del beroende på utgångspunkt och produktionsspecifika förutsättningar och måste undersökas vidare genom exempelvis industriförsök.  Eftersom stålverket ställer om produktionen till 2026 kan inte några större investeringar för att minska utsläppen från den äldre produktionen anses vara motiverbar både gällande utsläpp av 𝐶𝑂2 och investeringskostnad. Analyserna av produktionsdata tillsammans med resultatet från litteraturstudierna visade att det fanns flera förbättringsområden och rimliga metoder för stålverket att öka sin skrotinsmältning med syfte att minska utsläppen av 𝐶𝑂2. Genom implementering av dessa metoder som skulle skrotinsmältningen kunna ökas med 2,3 % vilket skulle resultera i en relativ minskning av råstålets 𝐶𝑂2-avtryck med 2,8%.

Syfte – Syftet med denna studie är att undersöka hur miljöstyrning kan utformas av tillverkande företag i sina globala leverantörskedjor. För att uppfylla syftet togs två frågeställningar fram: [1] Hur används miljöstyrning i globala leverantörskedjor inom tillverkningsindustrin? [2] Vilka faktorer bör tas i beaktning vid utformning av miljöstyrning i globala leverantörskedjor inom tillverkningsindustrin? Metod – Studien är en fallstudie och består av kvalitativ datainsamling i form av intervjuer och dokumentstudier. Användandet av flera datainsamlingsmetoder bidrar till en ökad validitet av insamlade data. Resultatet av den insamlade data jämfördes sedan med teorier inom området för att möjliggöra svar på frågeställningarna och ett uppfyllande av syftet. Resultat – Miljöstyrning kan användas på flera olika sätt för att påverka leverantören. Det är vanligt att företag förbjuder användningen av vissa material eller ämnen i sina produkter genom hela leverantörskedjan. Det har däremot visat sig svårare för företag att påverka sina leverantörers förhållande till miljöaspekterna. Miljöstyrning kan användas för att hjälpa leverantörer komma igång med hållbarhetsarbete genom nära samarbete. Miljöstyrning kan också användas för att styra leverantörerna att välja mer utsläppsvänliga produktionsmetoder, använda mer hållbara material eller öka vikten av att hållbarhetsarbete genom hela leverantörskedjan. Implikationer – Studien har fokuserat på hur företag kan använda miljöstyrning i sitt arbete för hållbarhet genom sina leverantörskedjor. Studiens resultat har framhävt aspekter som bör beaktas av företag vid användning av miljöstyrning av globala leverantörskedjor. I studien framkommer också skillnader runt om i världen som kan påverka miljöstyrningen. Resultatet kan användas som vägledning och understöd till företag som arbetar eller vill arbeta med miljöstyrning genom sina globala leverantörskedjor. Begränsningar – Studien baseras på ett fall vilket kan försämra generaliserbarheten. Empirin som samlas in kommer från fallföretaget och deras leverantörer vilket begränsar tillämpningen på andra företag eller verksamheter. Insamlade data kommer från ett fåtal leverantörer vilket begränsar bredden av studien och kan påverka tillämpligheten. Då resultatet utav studien kopplas till annan teori kan en fallstudie baserat på ett fall fortfarande vara representativt. / Purpose: The purpose of this study is to investigate how environmental management can be designed by manufacturing companies in their global supply chains. To fulfill the purpose, two issues were raised: [1] How is environmental management used in global supply chains within the manufacturing industry? [2] What factors should be considered when designing environmental management in global supply chains in the manufacturing industry? Method – The study is a case study and consists of qualitative data collection in the form of interviews and document studies. The use of several data collection methods contributes to an increased validity of collected data. The results of the collected data were then compared with theories in the field to enable answers to the questions and a fulfillment of the purpose. Findings – Environmental management can be used in several different ways to influence the supplier. It is common for companies to prohibit the use of certain materials or substances in their products throughout the supply chain. On the other hand, it was proven more difficult for companies to influence their suppliers' relationship to environmental aspects. Environmental governance can be used to help suppliers get started with sustainability work through close collaboration. Environmental governance can also be used to guide suppliers to choose more emission-friendly production methods, use more sustainable materials or increase the importance of sustainability work throughout the supply chain. Implications – The study has focused on how companies can use environmental management in their work for sustainability through their supply chains. The results of the study have highlighted aspects that should be considered by companies when using environmental management of global supply chains. The study also reveals differences around the world that can affect environmental management. The results can be used as guidance and support for companies that work or want to work with environmental management through their global supply chains. Limitations – The study is based on one case, which may impair generalizability. The experience gathered comes from the case company and their suppliers, which limits the application to other companies or operations. Collected data comes from a few suppliers, which limits the breadth of the study and may affect applicability. By comparing the case study with previous theories, a single case study is still representative.

Konsekvenserna av klimatförändringarna påverkar hela jorden, där den ökande växthuseffekten bidragit till bland annat förhöjda temperaturer, samt fler extrema väder- och klimathändelser. Med Agenda 2030 har världens ledare upprättat en strategi för att framkalla en mer hållbar utveckling, där två uppsatta mål är hållbara städer samt hållbara konsumtions- och produktionsmönster. Globalt sett har byggnadssektorn en oroväckande stor påverkan på klimatet, där byggnadssektorn står för 36 % av koldioxidutsläppen i världen. Betong är det mest använda byggnadsmaterialet när det kommer till stommar där andelen betongstommar i flerbostadshus utgörs av 80 %. Betongproduktionen har en stor påverkan på klimatet. För att minska utsläppen av koldioxidekvivalenter i bygg- och fastighetssektorn krävs därför en implementering av ett mer cirkulärt tankesätt. En lösning är att återbruka de bärande betongelementen för att uppnå en högre avfallshierarki. Syftet med examensarbetet är att undersöka möjligheterna till återbruk av HD/F-element genom att studera långtidseffekter hos betongen och armeringslinorna och den praktiska lämpligheten. Studiens syfte är även att framställa en arbetsgång, samt översiktligt undersöka eventuella ekonomiska och miljömässiga vinster med återbruk för HD/F-element. För att besvara examensarbetets frågeställningar och samtidigt erhålla en hög trovärdighet har metoden bestått av en litteraturstudie, empirisk studie och en fallstudie. Litteraturstudien baseras på tidigare forskning i det valda ämnet, den empiriska studien utgörs av intervjuer och fallstudien studerar ett rivningsprojekt där HD/F-element från en flervåningsbyggnad återbrukades. För att avgöra håldäckselementens lämplighet till återbruk kontrollerades dess bärförmåga och beständighet, vilket utfördes med hjälp av de nationella kraven på byggnadsverk i Sverige. Resultatet visar att fram till demonteringen avtar förspänningskraften med ca 17 %. Den återstående spännkraften är drygt 1 % lägre för det återbrukade HD/F-elementet. Därmed sker majoriteten av spännförlusterna för det ursprungliga HD/F-elementet inom de första 48åren och är nästintill obefintliga för kvarvarande livslängd. Tvärkraftskapaciteten innan och efter demontering reduceras med ca 18–19 % för livskjuvbrott och ca 2–3 % för böjskjuvbrott. Momentkapaciteten reduceras minimalt för det återbrukade HD/F-elementet. Beräkningsgången, tillsammans med materialbedömning och demonteringsutförandet resulterar i en arbetsgång som styrker den praktiska lämpligheten för återbruk. Kostnaderna för demontering är högre än kostnaderna för nyproduktion av ett HD/F-element, samtidigt är koldioxidutsläppen för det återbrukade obefintlig i korrelation till det ursprungliga. Bärighetsmässigt visar resultatet på att HD/F-elementen från fallstudien kan återbrukas och nyttjas inom samma användningsområde. Idag existerar däremot inga ekonomiska incitament att återbruka HD/F-element, däremot är den miljömässiga vinningen stor. Den framtagna arbetsgången ska underlätta tillvägagångssättet av liknande projekt i framtiden. För att i framtiden förespråka återbruk av byggnadselement krävs tydligare regelverk och standarder. Regelverk som förespråkar återbruk jämtemot nyproduktion och standarder som sätter tydliga gränsvärden och rekommendationer.

As per the Paris agreement in 2015, 190 nations have joined the cause to cut the Greenhouse gas (GHG) emissions. To limit global warming, the aim is to reduce the global emissions to half by 2030 compared to 2012 and reach net zero by 2050. The transportation industry can play a big role to achieve this target. The freight transportation sector need to reduce the emissions by 20% (5.7 Gt) by 2030 compared to 2020 (7.2Gt) in order to reach the Net Zero Emissions goal by 2050[1]. At Mycronic group, freight transportation operations generate the third largest GHG and CO2 emissions after customer use of products and Material use. Most of the in-bound and out-bound deliveries are carried out by air freight. Air freight creates the highest emissions out of all the freight transport systems. To reduce the use of air freight and meet the requirements of global agreement, Mycronic group aims to deliver products in more sustainable and effective ways. Hence, this study aims to find less carbon-intensive shipping solutions for outbound deliveries of Mycronic products. A comparative study of current freight logistics system and a more sustainable system has been carried for one of the Mycronic AB divisions’ products and specific to outbound deliveries from Sweden to USA. Study of future trends of freight transport system in terms of sustainability with respect to upcoming technology, policies and initiatives have been carried out. For the calculation of emissions, a third-party proprietary software was used to analyse and compare the sustainable solutions. Product forecasting and the making of a tCO2e calculation sheet for salespeople were also carried out as support for the company to implement the suggested solution.Shipping of products through waterways is much more sustainable compared to other transport modes and that it should therefore be adopted more often to deliver products. A multi-modal transport system, including shipping by sea freight and further combined by road or rail freight found to be the most efficient solution to reduce the emissions. To adopt this solution, the main challenges appeared are the client acceptance for longer lead times and organizational behaviour change within Mycronic group. The technical requirements of the product analysed in this study did not prove to be an issue for transporting the product by waterways. / I enlighet med Parisavtalet 2015 har 190 länder anslutit sig till målet att minska utsläppen av växthusgaser (GHG). För att begränsa den globala uppvärmningen är målet att halvera de globala utsläppen till 2030 jämfört med 2012 och att nå nettonoll till 2050. Transportbranschen kan spela en stor roll för att uppnå detta mål. Godstransportsektorn behöver minska utsläppen med 20 % (5,7 Gt) till 2030 jämfört med 2020 (7,2 Gt) för att nå målet om nettonollutsläpp till 2050[1].På Mycronic group genererar godstransportverksamheten de tredje största utsläppen av växthusgaser och koldioxid efter kundernas användning av produkter och materialanvändning. De flesta inkommande och utgående leveranser sker med flygfrakt. Flygfrakt skapar de högsta utsläppen av alla frakttransportsystem. För att minska användningen av flygfrakt och uppfylla kraven i det globala avtalet strävar Mycronic Group efter att leverera produkter på ett mer hållbart och effektivt sätt. Syftet med den här studien är därför att hitta mindre koldioxidintensiva fraktlösningar för utgående leveranser av Mycronics produkter. En jämförande studie av nuvarande fraktlogistiksystem och ett mer hållbart system har genomförts för en av Mycronic AB:s divisioners produkter och specifikt för utgående leveranser från Sverige till USA. En studie av framtida trender för godstransportsystem i fråga om hållbarhet med hänsyn till kommande teknik, politik och initiativ har genomförts. För beräkning av utsläpp har en tredjeparts programvara använts för att analysera och jämföra de hållbara lösningarna. Produktprognoser och utarbetande av ett kalkylblad för tCO2e-beräkningar för säljare genomfördes också som stöd för företaget att genomföra den föreslagna lösningen.Transport av produkter via vattenvägar är mycket mer hållbart jämfört med andra transportsätt och bör därför användas oftare för att leverera produkter. Ett multimodalt transportsystem, med sjötransport och kombinerad transport på väg eller järnväg, visade sig vara den mest effektiva lösningen för att minska utsläppen. De största utmaningarna för att införa denna lösning är kundernas acceptans för längre ledtider och en förändring av det organisatoriska beteendet inom Mycronic-koncernen. De tekniska kraven på den produkt som analyserades i denna studie visade sig inte vara något problem för transport av produkten på vattenvägar.

In order to achieve the reductions in emissions that nowadays our planet urgently needs, the collaboration of citizens is necessary. It is necessary that citizens consume products and services that sustainably reduce indirect emissions, but also it is necessary that citizens reduce their associated direct emissions, through the use that they make of their time. In this Thesis, a study is carried out on the direct carbon emissions produced by UK citizens in 2005. These emissions are those emitted when citizens carry out certain daily activities in their households. Later, a comparison with the results of total emissions that other studies obtained is done, to show the importance of the direct emissions derived by this Thesis. This is done first for an average UK citizen, and then the variations in the time use between men and women in each daily activity are analyzed, as well as age ranges, to examine how these variations affect emissions. A relationship between direct and total emissions is found, as well as a gender role issue and a household labor role issue, which produce variations in emissions produced by women and men, as well as variations in emissions associated with different age ranges. In the discussion, the implications of the results obtained in this Thesis are explored, both individually and collectively within the social and economic structure, as well as certain changes that can be introduced daily to achieve a reduction in the direct carbon emissions. “This document presents results drawn from the Multinational Time Use Study (MTUS), but the interpretation of this data and other views expressed in this text are those of the author. This text does not necessarily represent the views of the MTUS team or any agency which has contributed data to the MTUS archive. The author bears full responsibility for all errors and omissions in the interpretation of the MTUS data.” / För att lyckas uppnå utsläppsminskningar är det nödvändigt att göra förändringar för både indirekta utsläpp, som konsumtion av produkter och service, men också hos de direkta utsläppen. För att minska dessa utsläpp är medborgarna en viktig roll och deras samarbete är nödvändigt. Detta arbete undersöker de direkta koldioxidutsläppen som uppstår i vardagslivet för de brittiska medborgare under år 2005. Resultaten jämförs med tidigare studier som utförts på brittiska medborgare och som analyserar både direkta och indirekta utsläpp. Detta arbete analyserar både utsläppen från en genomsnittsmedborgare i Storbritannien men undersöker även de skillnader som finns mellan kön och olika åldrar. Hur lång tid de olika grupperna spenderar på olika aktiviteter i hemmet skiljer sig åt och även hur mycket arbete de bidrar till i hemmet. Detta har tagits med i beaktning och koldioxidutsläppen från de olika rollerna analyseras. Det var möjligt att dra slutsatser mellan direkta och de totala utsläpp, det var också möjligt att se en variation av utsläpp orsakade av de olika kön och inom olika åldersintervall. I diskussionen genomförs analysen av individuella och kollektiva utsläpp inom den sociala och ekonomiska strukturen. Där förs även en diskussion om vilka förändringar som kan införas i vardagen för att minska koldioxidutsläppen.

Transportsektorn stod för närmare en tredjedel av växthusgasutsläpp år 2017. Sverige har stort bilinnehav, stora bilar och långa avstånd, dessa är några faktorer som bidrar till en försämrad miljö. Personkilometer har under de senaste 50 åren ökat med 150 procent, enligt en underlagsrapport från trafikverket.   Syftet med arbetet är att utveckla en modell som underlättar valet av transportmedel, med hänsyn till en hållbar utveckling. I samband med arbetet utförs en fallstudie på Högskolan Väst där vi lägger grunden för ett arbete mot att minska högskolans koldioxidutsläpp vid resor i tjänsten. Rapporten är avgränsad till endast resor i tjänsten samt koldioxidutsläppens påverkan på klimatet. Arbetet kunde möjliggöras genom empirisk data som blev insamlat, samtidigt som intervjuerna gav oss en insyn från personalens perspektiv om vad som är viktigt vid en mötesbokning.    Olika transportmedel påverkar miljön på olika sätt. Därför bidrar alla val av transport varje dag till hur vårt framtida klimat kommer att se ut. I rapporten lyfts det fram att personbilens utsläpp per personkilometer är 30 000 gånger så stor som tågtransporten. Hur man väljer att resa påverkas oftast av personliga preferenser. För att kunna göra ett rätt val krävs grundförutsättningar till att tänka på vissa aspekter. Det är ytterst viktigt för en organisation.  För att bli ett transporteffektivt samhälle, krävs det ständiga förbättringar i samhällsplaneringen. / The transport sector accounted for nearly a third of greenhouse gas emissions by 2017. Sweden has large car ownership, large cars and long distances, these are some factors that contribute to a deteriorating environment. Personnel kilometers have increased by 150 per cent over the past 50 years, according to a report from the traffic agency.  The purpose of this thesis is to develop a model that facilitates the choice of transport, considering sustainable development. In connection with the thesis, a case study is being carried out at the University of West Sweden, where we lay the foundation for work to reduce the university's carbon dioxide emissions during travel in the service. The report is limited to only travel in the service and the impact of carbon dioxide on the climate. The work could be achieved through empirical data collected, while the interviews gave us an overview of the staff's perspective on what is important in a meeting booking.   Different modes of transport affect the environment in different ways. Therefore, every choice of transport every day contributes to the way our future climate will look. The report states that passenger car emissions per passenger kilometer are 30,000 times as high as rail transport. How to choose to travel is usually affected by personal preferences. In order to make the right choice, basic prerequisites are required to consider certain aspects. It is extremely important for an organization. To become a transport-efficient society, continuous improvements in community planning are required.

Textilindustrin står inför stora utmaningar när det kommer till forskning, utveckling ochproduktion på ett miljöanpassat och socialt ansvarsfullt sätt. Ökat miljömedvetetande hoskonsumenten har lett till ökat intresse och möjlighet för företaget att arbeta mot ett hållbartföretagande.Examensarbetet är skrivet som en del av kandidatexamen i textilingenjörsprogrammet föruppdragsföretaget BlåKläder AB och utfördes för att även kunna fungera som ett underlag förandra företag i avsikt med att påbörja/utveckla sitt arbete med socialt ansvarstagande.I arbetet presenteras miljöpåverkan av en arbetsbyxa i bomull från råväv till distribuering.Fyra miljöbelastande kategorier har tagits med i undersökningen, där mängden av kemikalie,vatten- och energiåtgång samt koldioxidutsläpp räknades ut per arbetsbyxa av minimumorder. Sammanställning av resultat visar att det används 2,5 kg kemikalier, 10,3 liter vatten,756 Wh energi och det släpps ut 0,4 kg kodoxid vid tillverkning av en arbetsbyxa.Rapporten behandlar och beskriver produktion av en rå bomullsväv medflamskyddsbehandling. Processflödet för hela behandlingsförloppet analyseras i arbetet därbåde kemikalier, energi- och vattenåtgång tas upp vid varje delprocess. Koldioxidutsläppanalyseras som en särskild del av rapporten och omfattar de direkta utsläppen av tung lastbiloch fraktfärja. Sammanställning av resultatet visar hur produktionen påverkar miljön utifrånde direkt påverkande kategorierna.The textile industry is facing major challenges when it comes to research, development andproduction in an environmentally friendly and socially responsible manner. Increasedawareness of consumers led to increased interest of the company and opportunities to worktoward a sustainable enterprise.This thesis is written as a part of the bachelor's degree in textile engineering program for theassigned company Blåkläder AB and was conducted to also serve as a basis for othercompanies in order to start/develop their work with social responsibility.The work presents the environmental impact of work wear trousers of cotton fromraw weave to distribution. Four environmental impact categories have been includedin the survey, in which the quantity of chemicals, water and energy use and carbonemissions were calculated per work wear trousers of the minimum order.Compilation of results indicates the use of 2,5 kg chemicals, 10,3 liters water,756Wh energy and 0,4 kg release of carbon dioxide for production of the work weartrousers.The report discusses and describes the production of a raw cotton fabric with flame retardanttreatment. The entire treatment process is analyzed in this report, where chemicals, energyand water consumption have been calculated for each sub-process. Carbon dioxide emissionsare analyzed as a separate part of the report and include the direct emissions of heavy truckand cargo ferry. Compilation of results indicates how the production of the work weartrousers affects the environment. / Program: Textilingenjörsutbildningen