Palmolja sägs vara världens mest resurseffektiva oljegröda och återfinns i bland annatlivsmedel, oleokemikalier och biobränsle. Mer än varannan produkt i dagligvaruhandlarinnehåller palmolja. Den höga efterfrågan har gjort palmoljeindustrin attraktiv att investera i och att många aktörer är involverade. En lång aktörskedja gör industrin svår att kontrollera, ansvarstagandet brister och en komplex hållbarhetsproblematik uppstår. För uppnå hållbarhet krävs samspel mellan ekologi, samhälle och ekonomi. Idag överutnyttjas naturens resurser vilket leder till att samspel mellan dimensionerna inte nås. För att få bättre förståelse och inblick i den komplexa hållbarhetsproblematiken tog vi del av experters och aktörers olika perspektiv. För studien valdes en kvalitativ intervjumetod som kartlägger miljökonsekvenser som ansågs störst. Sedan återges lösningsmöjligheter att skapa en mer hållbar palmoljeindustri. Resultatet visade att möjliga lösningstågärder bör baseras på ett tydligt definierat och ökat ansvarstagande för problem och konsekvenser som uppstår på grund av palmoljeindustrin. / Palm oil is known for being an efficient and productive crop and can be found in for example food, chemicals and biofuel. Up to every second product in grocery stores contains palm oil. Today's high demand of palm oil makes the industry attractive for investments while involvement from several actors makes the industry hard to control and lack of responsibility occurs. Those factors are of major menace for a sustainable palm oil industry. To achieve sustainability an interaction between ecology, society and economy needs to arise. Nature's resources are today over-exploited which leads to a non-interaction within the earlier mentioned dimensions. This study maps what we consider the greatest environmental issues and possible measures are to create a more sustainable industry. The result shows that increased and clearly defined responsibility for all actors involved in the industry needs to appear and improve to create sustainability.

Utsläpp av växthusgaser bidrar till global uppvärmning som är ett hot mot vårt klimat. Sveriges långsiktiga klimatmål är att inte ha några nettoutsläpp senast år 2045. Infrastrukturen står för en betydande del av klimatpåverkande utsläpp. Utsläppen från väg- och järnvägsbygge kommer mestadels från tillverkning av betong och stål som används för byggnation av broar samt andra byggnadsverk. Tillverkningen av cement, som är en viktig beståndsdel i betong, genererar koldioxidutsläpp som står för cirka 3–4 % av världens totala utsläpp. Syftet med studien är att undersöka klimatpåverkan från betongbroar och identifiera de poster som bidrar till störst klimatavtryck under produkt- och byggproduktionsskedet. Alternativa optimerade lösningar undersöks, vars tyngdpunkt läggs på att främja ett hållbart byggande av betongbroar. För att nå målet med studien har en fallstudie utförts på en plattrambro av betong över gång-och cykelväg. Fallstudien innehåller mestadels en livscykelanalys, som baserats på dokumentanalys, för att kunna identifiera var i produkt-och produktionsskedet de största klimatavtrycken sker. Utöver livscykelanalys utfördes intervjuer för att föreslå mer hållbara alternativ för en minskad klimatpåverkan. Livscykelanalys (LCA) innebär undersökning av en produkts eller tjänsts resurs- och miljökonsekvenser från vaggan till graven och baseras på SS-EN ISO 14000-serien. En byggnadsverks livscykel är indelad huvudsakligen i tre skeden: byggskede, användningsskede och slutskede. Byggskedet delas in i två underkategorier, produkt- och produktionsskedet. Resultatet från studien visade en total klimatpåverkan på 82 711 kg CO2e för produkt-och produktionsskedet, varav de största bidragande faktorerna var betongen och armeringen. Efter åtgärder, som innefattar byte av armeringstyp samt återanvänd fyllnadsmaterial, sänktes den totala klimatpåverkan med 8 244 kg CO2e. Alternativa lösningar som har föreslagits är stålfiberarmerad betong i kantbalkar, höghållfasthetsstål i broräcken, HVO som drivmedel samt framställning av biokol. Betongen ansågs vara lämplig utifrån ett hållbarhetsperspektiv då dess bidragande till koldioxidutsläpp var lägre i jämförelse med andra betongtyper på marknaden, vare sig klimatoptimerade eller konventionella. Armeringen byttes ut till en grönare och närproducerad armeringstyp för att främja miljövänligare materialval samt för att minska på klimatavtryck från transport. Vidare har det konstaterats att förnybara drivmedel är betydande för att reducera klimatpåverkan. För att reducera klimatavtrycket ytterligare kan höghållfasthetsstål i broräcke användas istället för galvaniserat stål. För att främja ett hållbart byggande bör det tas hänsyn till resursanvändning samt återanvändning. Innan återvinning, ska återanvändning ske i första hand i mån av skick och möjlighet för att minska på resursanvändningen. / The infrastructure accounts for a significant part of climate-affecting emissions. Emissions from road and railway construction come mostly from the production of concrete and steel used for the construction of bridges and other construction works. The purpose of the study is to investigate the climate impact from concrete bridges and identify the resources that contribute to the largest climate footprint during the material production and construction phase. Alternative optimized solutions are being investigated, whose emphasis is on promoting sustainable construction of concrete bridges. To achieve the goal of the study, a case study was conducted on an integral bridge of concrete. The case study mostly included a life cycle assessment, based on document analysis, in order to be able to identify where in the material production and construction phase the largest climate footprints occur. In addition to life cycle assessment, interviews were conducted to suggest more sustainable alternatives for a reduced climate impact. The results from the study showed a total climate impact of 82,711 kg CO2e from the product and production phase, of which the largest contributing factors were the concrete and the reinforcement. Improved solutions have been proposed in order to reduce the climate impact. The concrete that is used for the bridge was considered suitable from a sustainability perspective because its contribution to carbon dioxide emissions was lower compared to other types of concrete on the market. The reinforcement will be replaced with a greener and locally produced type of reinforcement to promote more environmentally friendly material choices and to reduce the climate footprint from transport. Furthermore, it has been established that renewable fuels are significant in reducing climate impact. To further reduce the climate footprint, high-strength steel in bridge railings can be used instead of galvanized steel. In order to promote sustainable construction, the use of resources should be taken into account.

In order to achieve sustainable development, countries like Bangladesh need to develop their electricity systems to guarantee their citizens access to modern energy services and achieve economic development, while not compromising the global climate. The purpose of this study is to examine what mix of technologies leads to the least costs for the electricity system under different scenario assumptions. This is done by creating a model of the electricity system, using the linear optimization tool OSeMOSYS. The results show a prominence of ultra-supercritical coal power as the lowest cost option for baseload generation in the business as usual and most other scenarios. Unlike in previous studies, solar power is economically competitive in every single scenario, and only limited by the amount of land available for new capacity additions. However, by following a cost minimization strategy, without emissions restrictions or high carbon prices, the CO2 emissions of the Bangladeshi electricity sector will increase significantly through the end of the model period in 2045. / För att Bangladesh ska kunna utvecklas på ett hållbart sätt behöver det tillgodose sina medborgares behov av både moderna energitjänster och ekonomisk utveckling. Båda dessa faktorer är nycklar till fattigdomsbekämpning. Detta kommer kräva en kraftig expansion av det nationella elsystemet, vilket riskerar att öka de nationella koldioxidutsläppen signifikant, i konflikt med klimatmålen i Parisavtalet. Syftet med denna studie är att undersöka vilken elmix som innebär de lägsta totala kostnaderna för Bangladesh mellan 2019-2045, och hur stora koldioxidutsläpp detta leder till. Denna undersökning inkluderar, utöver ett ”business as usual” scenario, också 10 andra scenarier med en rad olika antaganden om teknik- och bränslekostnader, samt begränsningar av koldioxidutsläpp. Detta undersöktes genom att konstruera en modell av elsystemet med hjälp av det linjära optimeringsverktyget OSeMOSYS. De indata som använts i denna modell har baserats på en litteraturgenomgång som i största möjliga mån syftat till att reflektera nationella förhållanden. Trots detta har internationella data används i ett flertal fall, vilket inte kunnat undvikas, särskilt då modellen prognostiserar en framtida utveckling över 25 års tid. Resultatet visar att ny ultra-superkritisk kolkraft med en hög termisk verkningsgrad är den billigaste formen av elproduktion som också kan byggas ut i tillräckligt stor skala för att utgöra en stomme i elsystemet. Andra tekniker som direkta elimporter (främst från Indien) via transmissionskabel, eller ny kärnkraft är också använda i stor utsträckning i de flesta scenarierna. Existerande naturgaskapacitet används igenom hela modellperioden, men nya kraftverk förbigås generellt då modellen istället investerar i kolkraft, detta utom i scenarier med ett högt pris på koldioxidutsläpp eller strikta utsläppsbegränsningar tillsammans med en hög efterfrågan på el. Till skillnad från resultatet i tidigare studier är el från solpaneler på industriell skala ekonomiskt konkurrenskraftigt i samtliga 11 scenarier, till och med när ett lägre kolpris antogs, tillsammans med den högre av två potentiella kostnadsbanor för solpaneler. Dock begränsas solkraftens förutsättningar av faktumet att Bangladesh är så pass tätbefolkat att det har en förhållandevis dålig tillgänglighet av mark för solkraft, vilket leder till en lägre total potential för tekniken, jämfört med många andra länder. Även med det högsta antagandet av 53 GW potentiell solkraft – vilket kräver 1.2 procent av all mark i Bangladesh – står tekniken för mindre än 25 procent av all elproduktion. Detta innebär att om kostnadsminimering tillåts vara den ledande principen bakom utvecklingen av Bangladesh elsystem – vilket i praktiken har varit regeringens prioritet fram tills nu – kommer det ske stora utsläppsökningar från ny kolkraft, fram till åtminstone 2045. Denna nya kolkapacitet överskrider den utsläppsbudget som är förenlig med Parisavtalets mål om högst 2 graders uppvärmning, med konsekvenser som riskerar att drabba klimatsårbara länder som Bangladesh.

Detta är en studie om klimatpåverkan i samband med anläggandet av järnvägsbroar i syfte att ta fram nyckeltal (moment, material, mängder) för att effektivt kunna reducera utsläppen av växthusgaser. Till grund för studien har vi arbetat med Trafikverkets verktyg klimatkalkyl 2.0. Det har granskats utifrån användarvänlighet och riktighet i indata och emissionsomräkningsfaktorer. Det för att se till skillnaden mellan modellen och ett unikt anläggningsprojekt, var skiljer sig Trafikverkets typvärden mot de projektspecifika förutsättningarna samt vilka blir dess konsekvenser? Studien har kommit fram till att utan viss försiktighet vid arbete i klimatkalkyl 2.0 finns risk för inkorrekta resultat. Dessutom har studien påvisat tvivelaktiga standardvärden för betydande poster. Utöver dessa resultat har studien konstaterat att de mest betydande delarna för det unika anläggningsprojektets utsläpp är reduktion av mängden stål och betong samt att hitta leverantörer som kan bevisa låga emissionsfaktorer. Med relativt enkla åtgärder skulle det unika anläggningsprojektets totala utsläpp av koldioxidekvivalenter minskas med nästan 20%. / This is a study on the climate impacts associated with the construction of railway bridges in order to develop key performance indicators such as operation, material and amounts to effectively reduce greenhouse gas emissions. The basis of the study has been work in Trafikverkets tool klimatkalkyl 2.0. It has been reviewed on the basis of ease of use and accuracy of input data and emission conversion factors. That’s because we wanted to see the difference between the model and a unique project. What was different and why? This study has concluded that without some care and work in klimatkalkyl 2.0 is a risk of incorrect results. In addition the study demonstrated questionable defaults for significant items. In addition to these results the study found that the most significant parts of the unique projects emissions is reducing the amount of steel and concrete and to find suppliers who can demonstrate low emission factors. With relatively simple measures could the unique projects total carbon emissions be reduced by almost 20%

När en konstruktion blir fuktskadad påverkas de ingående materialen på olika sätt och i vissa fall uppstår så kallad mikrobiell tillväxt som kan påverka människans hälsa. Det finns studier om hur människor reagerar på sådan mikrobiell tillväxt, hur materialen påverkas av olika fuktbelastningar och hur mycket pengar det kostar att byta ut denna konstruktion. Vad som inte finns är hur miljön påverkas att i förtid behöva byta ut en fuktskadad konstruktion. Utifrån ovan nämnda har detta examensarbete vid högskoleingenjörsprogrammet i Byggteknik och design vid Kungliga Tekniska Högskolan utförts.  Det har utförts tillsammans med AK-konsult Indoor Air AB och har i uppdrag att belysa vikten i att fuktsäkerhetsprojektera rätt utifrån ett miljöperspektiv, och att få faktiska siffror på hur mycket koldioxid det genererar att i förtid behöva byta ut en konstruktion. Rapporten är avgränsad till en putsad enstegstätad regelvägg som är uppbyggd enligt följande: utvändig puts, putsbärare av EPS, vindskyddsskiva, träreglar med mellanliggande värmeisolering, luft- och ångspärr och invändig skiva. Miljöpåverkan har beräknats i hur mycket koldioxid 1 m2 av denna konstruktion genererar. Koldioxidutsläppen för de ingående materialen har i största möjliga mån beaktats och beräknats utifrån råvaruutvinning, transport av råmaterial, tillverkning av produkter och transport fram till byggarbetsplatsen. För att kunna beräkna transporter av material och arbetskraft för uppförandet av konstruktionen har en fiktiv byggarbetsplats bestämts (Hammarby Sjöstad, Stockholm). Även för att ge en bättre bild om hur stora koldioxidutsläppen är vid transport av material och hur ett verkligt fall kan se ut har en fiktiv väggyta på 198 m2 valts att studeras. De emissionsvärden som använts i denna rapport baseras i första hand på de olika materialtillverkarnas byggvarudeklarationer samt samtal med miljöansvariga på de berörda företagen. För att lättare kunna jämföra resultaten av de ingående materialen i detta examensarbete presenteras de i form av utsläpp av totalt kilo koldioxid per mängd material [kgCO2/mängd material]. Det presenteras även fyra olika uppbyggnader av den putsade enstegstätade regelväggen. Det för att visa hur miljön påverkas om tjockputs eller tunnputs används tillsammans med glasfiberarmerad vindskyddsskiva eller en pappbeklädd vindskyddsskiva med en kärna av gips. Dessa olika typer av väggkonstruktionerna betecknas vägg 1, 2, 3 och 4 i rapporten.  De resultat som tagits fram visar att det genereras ungefär lika mycket koldioxid att byta ut 198 m2 av den angivna väggkonstruktionen som att köra en bensindriven personbil nästan ett halvt varv runt jorden (jordens omkrets är ca 4000 mil). Resultaten visar att det är små skillnader i koldioxidutsläpp vad det gäller de olika väggkonstruktionerna. Vägg 2 genererar den största mängden koldioxid, totalt 3223 kgCO2 (1 m2 genererar 16 kgCO2), följt av vägg 1 som genererar 3206 kgCO2 (1 m2 genererar 16 kgCO2). Resultaten visar att produktion av material står för den största individuella delen av utsläpp, 2181 kg koldioxid (ca 2/3 av de totala koldioxidutsläppen) för vägg 2. Där bidrar glasullen med den ingående största delen 891 kgCO2 (41 % av det totala koldioxidutsläppet från materialtillverkning), följt av armeringsnätet på 364 kgCO2 (17 % av det totala koldioxidutsläppet från materialtillverkning). Materialtransporter står för ungefär 505 kg koldioxid (ca 1/6 av de totala koldioxidutsläppen) och styrs främst av typ av lastbil, avverkad sträcka samt lastutnyttjande. Persontransporter till och från arbetsplatsen står för ungefär 537 kg koldioxid (ca 1/6 av de totala koldioxidutsläppen) där mängden koldioxid främst styrs av antalet arbetade dagar samt typ av transportfordon. Den genererade mängden koldioxid för ett totalt utbyte av en väggkonstruktion på 198 m2 skulle, omräknat i svensk elmix, förbruka en energimängd som skulle räcka till byggnadens specifika energianvändning i 17,9 år. Ca 36 % av byggnadens förväntade livslängd på 50 år. Resultaten i denna rapport visar att det ur ett miljöperspektiv är viktigt att lägga stor vikt vid fuktsäkerhetsprojektering. Detta för att påverkan på miljön kan begränsas avsevärt om konstruktioner inte behöver bytas ut i förtid pga. omfattande fuktskador. Med tanke på hur många kvadratmeter dylik fasad som byggts finns högst sannolikt en tämligen stor miljöskuld inbyggd i denna fasadtyp. / When a structure is damaged by moisture, the materials are affected in different ways and sometimes this moisture will lead to mould growth that can affect the human health. Today we can read studies about how human health reacts to this mould growth, how materials reacts and how much money it costs to rebuild the moisture damaged structure. What we don´t know is how much impact it will have on the environment to replace a moisture damaged structure with a new one. From these initial sentences is this degree project in building technology, first level at the Constructional engineering and design program at Kungliga Tekniska Högskolan. This thesis is commissioned by AK-konsult Indoor Air AB and is supposed to highlight the importance of protecting structures against moisture damage from an environmental point of view.  Furthermore it will also result in real figures over how much carbon dioxide a premature replacement will generate. This thesis will strictly look at an insulated, rendered, unventilated and undrained stud wall. It is build-up as: exterior plaster, plaster base (EPS), wind protect-board, wooden framework with insulation, polyeten sheet and interior board. The environmental impact will be measured in how much carbon dioxide 1 m2 of this wall construction will generate. Carbon dioxide emissions from wall materials have been calculated on the basis of resource extraction, transportation of raw materials, manufacturing of products and transportation to construction site. To make the transportation calculations possible a fictitious construction site has been determined (Hammarby Sjöstad, Stockholm). Also to provide a better picture of how big the emissions are from transportations and how a real case scenario can look like have a 198 m2 wall been calculated. The carbon dioxide emissions in this report are in first hand based on material manufacturer’s environmental declarations and dialogues with environmental specialists at manufacturers. To make the comparison of the result easier between the construction materials they all will be presented in terms of kilo carbon dioxide [kgCO2/amount material]. The result will also present four different types of the above named wall construction. That is to show how the environment affects if thick or thin plaster is used together with fiberglass reinforced wind protect-board or papercoated wind protect-board with gypsum core. These different types of wall construction will in the report be named as wall 1, 2, 3 and 4. The result from this report show that it is generating approximately the same amount of carbon dioxide to change the moisture damage wall as to drive a gasoline-powered car halfway around the earth (diameter approximately 4 0000 kilometers). The results show that it is small differences in carbon dioxide between the four types of wall constructions. Wall 2 generates the largest amount of carbon dioxide emissions, total 3223 kilo (1 m2 generates 16 kgCO2), followed by wall 1 that generates 3206 kilo carbon dioxide (1 m2 generates 16 kgCO2). The result also shows that the largest amount of emissions is created by the production of the new materials, 2181 kilo carbon dioxide (approximately 2/3 of the total carbon dioxide emissions). Where the largest amount of emissions comes from glass wool with 891 kilo carbon dioxide (41 % of the total carbon dioxide from the material production), followed by reinforcement mesh with 364 kilo carbon dioxide (17 % of the total carbon dioxide emissions from material production). Transportation of materials stands for 505 kilo carbon dioxide, slightly less than 1/6 of the total, with key parameters distance, type of vehicle and load utilization. Transportation of labor stands for approximately 537 kilo carbon dioxide slightly more than 1/6 of the total carbon dioxide emissions where the key parameters are number of worked days and type of transportation. The generated carbon dioxide emissions to build a new 198 square meter wall construction corresponds to the specific energy use for a normal house (198m2) for over 17,9 years. Approximately 36 % of the buildings expected life-span of 50 years. The result shows that it is important from an environmental point of view to protect constructions from moisture damage. That is because the fact of not needing to premature replace the moisture damaged construction can considerably reduce the environmental impact. Considering how many such facades that are built is it most likely a rather large environmental liability built in this facade type.

I Sverige står bygg-och anläggningssektor för ca 20% av hela landets utsläpp av växthusgaser, där 50% av detta kommer från byggverksamheten. Sedan 1930-talet har det blivit allt vanligare att bygga med traditionell tegelfasad tillverkad av bränd lera i Sverige. Traditionellt tegel har lång beständighet och kräver därför mindre underhåll under dess livstid. Det låga underhållsbehovet under livslängden betraktas som hållbart med särskilt beaktande av den ekonomiska och miljömässiga aspekten, men vid materialframställning och transport har materialet visat en stor andel utsläpp av växthusgaser eftersom dessa drivs av fossila bränslen. Förbränning av tegel har historiskt sett skett med naturgas och gasol, därför finns det ett behov ur ett miljöperspektiv att ersätta bränslena i förbränningsprocessen till förnybara energikällor. Syftet med studien är att ge en tydlig bild för huruvida olika val av förbränningskällor påverkar koldioxidutsläppet. Detta sker genom att utvärdera följande delmål: ·  Beskrivning av produktionsprocesser och dess relaterade klimatpåverkan. · Redovisning av hur biogas som förbränningskälla vid tegeltillverkning bidrar till reducerat CO2-utsläpp. · Beskrivning av utmaningar som kan uppstå vid användning av biogas som bränslekälla vid förbränning av tegel. Metoderna som används i denna studie baserar på både kvantitativ och kvalitativ forskning. Den kvantitativa delen tillämpas för att ta fram klimatpåverkan och bränslebehovet för tegeltillverkning. Beräkningarna utförs med hjälp av två livscykelanalyser, livscykelanalysen av koldioxid (LCCO2) och livscykelanalysen av energi (LCEA). LCCO2 som också är huvudfokus i studien används för att utvärdera koldioxidutsläpp som en av de miljöskadliga effekterna vid tillverkningsprocesser av tegel och LCEA används för att beräkna bränslemängden som behövs vid tillverkning av tegel. Den kvalitativa delen har använts genom sökning i litteratur och intervjuer med tegeltillverkare. Intervjuer tillämpas för att identifiera möjliga hinder som kan uppstå vid användning av biogas som bränslekälla för tegeltillverkning. Resultatet av den här studien visar att det är möjligt att reducera koldioxidemissioner med ca 80% om biogas ersatte de fossila bränslena naturgas och gasol vid förbränning av tegel. Det finns dock en markant skillnad mellan energiinnehållet i de olika bränslekällorna. Vid förbränning av ett kg tegel krävs det 20% mer biogas i jämförelse med naturgas och 75% jämfört med gasol. Slutsatsen av studien framhäver tydligt miljömässiga fördelar vid övergång till biogas, dock finns det en del ekonomiska utmaningar som hindrar omställningen. Enligt svar från respondenter är det priset och kunskapen kring biogasproducerat tegel som avgör om omställning kan ske till mer användning av biogas. Detta beror dels på att beställaren inte har kunskap om vilka miljömässiga fördelar som går att åstadkomma vid användning av biogasproducerat tegel, dels för tegel producerat med biogas är ungefär 1,5–2 kr/tegelsten dyrare än traditionellt tegel. För att öka användning av biogas inom tegeltillverkning bör biogas understödjas primärt med ekonomiskt styrmedel. Detta eventuellt i kombination med skattebefrielse. Det bör även ske en bredare kunskapsförmedling angående fördelarna vid användning av förnybara energikällor som biogas. / In Sweden today, the construction- and building industry sector stands for 20% of the total national carbon dioxide emissions. Therefore, the need for new innovations and methods for lowering CO2-emissions for the industry overall are highly sought after. Since the 1930s, the use of bricks for the facade of buildings have increased in Sweden. Traditionally masonry have a long durability and require less upkeep during its lifecycle. However, the process of making bricks consumes very high energy levels since the bricks need to be burnt at high temperature. Historically the fuels for the ovens have consisted of fossil fuels, more specifically natural gas and petrol. This study aims to analyze the possibility, the benefits and the challenges that exist when swapping the fuel from fossil to biogas. The methods that have been selected to help guide the study to its results are both qualitative and quantitative. The qualitative part is performed with literature study and interview with experts in the sector of brick. The quantitative part is made using a method called LCCO2 for evaluating emissions and LCEA for energy demand. The study finds that using biogas could reduce the CO2-emissions with up to 80%. With the help of interviews, it also concludes that the most significant factors hindering the use of biogas is the price increase that comes with biogas and hence the costumer not wanting to pay more for it. Even though the benefit for the environment is evident, there is a lack of knowledge from the costumer about these benefits. To help the readjustment from fossil fuels, the study recommends management accounting to decrease the price of biogas and encourage competition.

Klimatförändringar har resulterat i att flertalet aktörer i diverse branscher börjat ta hänsyn till hur deras affärsverksamhet påverkar miljön. Sveriges riksdag har fastställt ett klimatmål som avses uppnås 2045. Mer specifikt innebär målet att Sverige inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären. År 2019 stod Sveriges bygg- och fastighetssektor för landsomfattande utsläpp av växthusgaser, motsvarande cirka 12 miljoner ton koldioxidekvivalent, vilket innebär att angiven sektor kan ha en stor inverkan på miljön. Klimatdeklarationer  är ett begrepp som används i olika sammanhang  som  redovisar en byggnads klimatbelastning. Klimatdeklarationer utförs enbart i byggskedet, varav det har delats in i två subkategorier: produktskedet (A1-A3) och byggproduktionsskedet (A4-A5)  (Boverket, 2021).  Denna  studie  illustrerar  hur  processen  kan  gå till  vid framtagande av klimatdeklarationer för hallbyggnader. Dessutom har en mall tagits fram som visar hur mycket koldioxidutsläpp  ett specifikt  byggnadselement avger.  Studien bestod av intervjufrågor som besvarades av sex olika företag med olika roller och liknande åsikter inom hållbart byggande. Respondenterna som har intervjuats i studien är säljingenjören Krister Andersson från företaget Ruukki, miljö- och hållbarhetschefen Alexandra Rosenqvist från Beijer Byggmaterial, verksamhetsutvecklingschefen Linda Hedvall från Lindab, verkställande  direktören Oscar Hoolmé från Jacob Lindh AB samt konstruktören Samir Goralija från Areco Profiles. Vidare har strukturerade intervjufrågor förberetts och ställts till ovannämnda företag som exempelvis hur ställer sig  företagen inför klimatdeklarationslagen?  Vilka åtgärder kommer att tas för att uppfylla lagen? Hur har  lagen påverkats i  verksamheten samt  vilka åtgärder  kommer att tas både kort- och långsiktigt? Företagen som blivit intervjuade framhåller att en EPD endast utgår från byggskedet i A-modulen i dagsläget. Företagen önskar en komplett EPD med ingående moduler från A-D där hela livscykelanalysen tas i beaktning. Detta i syfte att få en klarare bild på hur mycket koldioxidutsläpp en hallbyggnad genererar. Inom ramen för studien har även mallen testats på en industribyggnad som är belägen i Eslövs kommun. Mallen användes för att beräkna hur mycket koldioxid en hallbyggnads klimatskärm genererar. Resultatet  visade  att hela byggnadens klimatskärm avger  58 065  kilo koldioxidekvivalenter. Vidare visades att både traditionell vägg (41 kilo koldioxidekvivalenter per m2) och traditionellt tak  (42  kilo  koldioxidekvivalenter  per m2) ger lägre utsläpp än sandwichvägg (60  kilo koldioxidekvivalenter per m2) respektive papptak (71 kilo koldioxidekvivalenter per m2). Problematiken vid framtagande av klimatdeklarationer är att dagens klimatdatabas är oklar och att olika byggföretag tillämpar olika klimatdata, vilket gör det svårt att jämföra. Ytterligare ett problem är att klimatdeklarationer endast gäller för byggskedet (A-modulen). Detta innebär att resten av byggnads livscykelanalys inte tagits hänsyn vilket  fördröjer processen att uppnå angivna klimatmål. Slutsatsen blir därför att processen vid framtagande av klimatdeklaration är något nytt, och det inte  finns  tydliga riktlinjer för hur  indata  ska  väljas. Däremot  visades att leverantören med generisk värden kan minska sina koldioxidutsläpp. Detta genom att välja rätt kombination av byggnadselement. / Climate change has resulted in several actors in various industries starting to take into account how their business activities affect the environment. The Swedish Parliament has set a climate target that is intended to be achieved by 2045. More specifically, the goal means that Sweden should  have no net emissions of greenhouse gases into the atmosphere. In 2019, Sweden's construction and real estate sector accounted for nationwide  greenhouse gas emissions, corresponding to approximately 12 million tonnes of carbon dioxide equivalent, which means that the specified sector can have a major impact on the environment. Climate declarations are a term used in various contexts that report a building's climate impact. Climate declarations are carried out only for the construction stage, of which it has been divided into  two subcategories:  the product stage (A1-A3) and the construction production stage (A4-A5) (Boverket, 2021).  The study illustrates how the process can be done when producing climate declarations. In addition, a template has been designed  that  shows how  much carbon dioxide equivalents building elements emit. The study consisted of interview questions that were answered by six different companies with different roles and similar views in sustainable construction. The respondents  that have been interviewed in the study are sales engineer Krister Andersson from the company Ruukki, environmental and sustainability manager Alexandra Rosenqvist from Beijer Byggmaterial, business development manager Linda Hedvall from Lindab,  chief executive officer  Oscar Hoolmé from Jacob Lindh AB and constructor Samir Goralija from Areco Profiles. Furthermore, structured interview questions have been prepared and asked to the above-mentioned companies, such as how do companies stand before the  climate  declaration  act? What measures will be taken to comply with the law? How has the law been affected in the business and what measures will be taken both short- and long-term? The companies that have been interviewed point out that an EPD is only based on the construction phase of the A-module at present. The companies want a complete EPD with modules from A-D where the entire life cycle analysis is taken into account. This is in order to get a clearer picture of how much carbon dioxide equivalents a hallbuilding generates. Within the framework of the study, the template has also been tested on an industrial building located in Eslöv municipality.  The template was used to calculate how much carbon dioxide equivalents a hallbuildings climate screen generates. The results showed that the entire building's climate screen emits 58,065 kilo of carbon dioxide equivalents. Furthermore, it was shown  that both  traditional wall (41  kilo carbon dioxide equivalents per m2) and traditional roof (42 kilo carbon dioxide equivalents per m2) produce lower emissions than sandwich wall (60 kilo carbon dioxide equivalents per m2) and cardboard roof (71 kilo carbon dioxide equivalents per m2). The  problem with  the production of climate declarations is that today's climate database is unclear and  that  different construction companies  apply  different climate indicators, which makes it hard to compare.  Another  problem  is  that climate declarations only  apply to  the construction phase (A-module). This means that the rest of the building's life cycle assessment has not been taken into account, which delays the process of achieving specified climate goals. The conclusion  is  thus that the process of producing a climate declaration  is something new since there are no clear guidelines for how inputs  should  be chosen. However,  it was shown that the supplier  can with use of generic values can reduce its carbon dioxide emissions. This is done by choosing the right combination between building elements.

Stålindustrin är kraftigt energi och utsläppsintensiv och står för upp till cirka 7% av de globala 𝐶𝑂2-utsläppen. Den huvudsakliga utsläppskällan utgörs av masugnsprocessen där järnmalm reduceras till råjärn med hjälp av fossilt kol i den malmbaserade processvägen. Flera tidigare studier har visat att den mest effektiva metoden för att minska industrins utsläpp av 𝐶𝑂2 och därmed bidrag till klimatförändringar är att öka andelen skrot i kolfärskningsprocessen för att på så sätt minska behovet av råjärn.  Syftet med studien var att undersöka möjligheterna att minska stålindustrins utsläpp av 𝐶𝑂2 genom en ökad andel skrot i kolfärskningsprocessen. Rapporten delades upp i två delar, inledningsvis en litteraturstudie som ge en bild över vilka metoder som finns tillgängliga samt vilken potentiell effekt dessa har. Den andra delen baserades på analyser av produktionsdata från SSAB Oxelösund. Tillsammans med resultatet från litteraturstudien användes analyserna för att ta reda på hur mycket råstålets 𝐶𝑂2-avtryck skulle kunna minskas med användning av metoder relevanta för det specifika stålverkets förutsättningar, förbättringsområden och framtida planer.  Parametrarna som undersöktes utgjordes av effekt på skrotinsmältning samt övriga utmaningar och fördelar kopplat till industrins klimatpåverkan. Resultatet från litteraturstudien visade att det fanns ett flertal effektiva metoder för att öka skrotinsmältningskapaciteten i kolfärskningsprocessen och att dessa vid kombinerad användning har en addidativ effekt och har potential att höja skrotinsmältningen avsevärt. Effekten av dessa är dock till stor del beroende på utgångspunkt och produktionsspecifika förutsättningar och måste undersökas vidare genom exempelvis industriförsök.  Eftersom stålverket ställer om produktionen till 2026 kan inte några större investeringar för att minska utsläppen från den äldre produktionen anses vara motiverbar både gällande utsläpp av 𝐶𝑂2 och investeringskostnad. Analyserna av produktionsdata tillsammans med resultatet från litteraturstudierna visade att det fanns flera förbättringsområden och rimliga metoder för stålverket att öka sin skrotinsmältning med syfte att minska utsläppen av 𝐶𝑂2. Genom implementering av dessa metoder som skulle skrotinsmältningen kunna ökas med 2,3 % vilket skulle resultera i en relativ minskning av råstålets 𝐶𝑂2-avtryck med 2,8%.

Syfte – Syftet med denna studie är att undersöka hur miljöstyrning kan utformas av tillverkande företag i sina globala leverantörskedjor. För att uppfylla syftet togs två frågeställningar fram: [1] Hur används miljöstyrning i globala leverantörskedjor inom tillverkningsindustrin? [2] Vilka faktorer bör tas i beaktning vid utformning av miljöstyrning i globala leverantörskedjor inom tillverkningsindustrin? Metod – Studien är en fallstudie och består av kvalitativ datainsamling i form av intervjuer och dokumentstudier. Användandet av flera datainsamlingsmetoder bidrar till en ökad validitet av insamlade data. Resultatet av den insamlade data jämfördes sedan med teorier inom området för att möjliggöra svar på frågeställningarna och ett uppfyllande av syftet. Resultat – Miljöstyrning kan användas på flera olika sätt för att påverka leverantören. Det är vanligt att företag förbjuder användningen av vissa material eller ämnen i sina produkter genom hela leverantörskedjan. Det har däremot visat sig svårare för företag att påverka sina leverantörers förhållande till miljöaspekterna. Miljöstyrning kan användas för att hjälpa leverantörer komma igång med hållbarhetsarbete genom nära samarbete. Miljöstyrning kan också användas för att styra leverantörerna att välja mer utsläppsvänliga produktionsmetoder, använda mer hållbara material eller öka vikten av att hållbarhetsarbete genom hela leverantörskedjan. Implikationer – Studien har fokuserat på hur företag kan använda miljöstyrning i sitt arbete för hållbarhet genom sina leverantörskedjor. Studiens resultat har framhävt aspekter som bör beaktas av företag vid användning av miljöstyrning av globala leverantörskedjor. I studien framkommer också skillnader runt om i världen som kan påverka miljöstyrningen. Resultatet kan användas som vägledning och understöd till företag som arbetar eller vill arbeta med miljöstyrning genom sina globala leverantörskedjor. Begränsningar – Studien baseras på ett fall vilket kan försämra generaliserbarheten. Empirin som samlas in kommer från fallföretaget och deras leverantörer vilket begränsar tillämpningen på andra företag eller verksamheter. Insamlade data kommer från ett fåtal leverantörer vilket begränsar bredden av studien och kan påverka tillämpligheten. Då resultatet utav studien kopplas till annan teori kan en fallstudie baserat på ett fall fortfarande vara representativt. / Purpose: The purpose of this study is to investigate how environmental management can be designed by manufacturing companies in their global supply chains. To fulfill the purpose, two issues were raised: [1] How is environmental management used in global supply chains within the manufacturing industry? [2] What factors should be considered when designing environmental management in global supply chains in the manufacturing industry? Method – The study is a case study and consists of qualitative data collection in the form of interviews and document studies. The use of several data collection methods contributes to an increased validity of collected data. The results of the collected data were then compared with theories in the field to enable answers to the questions and a fulfillment of the purpose. Findings – Environmental management can be used in several different ways to influence the supplier. It is common for companies to prohibit the use of certain materials or substances in their products throughout the supply chain. On the other hand, it was proven more difficult for companies to influence their suppliers' relationship to environmental aspects. Environmental governance can be used to help suppliers get started with sustainability work through close collaboration. Environmental governance can also be used to guide suppliers to choose more emission-friendly production methods, use more sustainable materials or increase the importance of sustainability work throughout the supply chain. Implications – The study has focused on how companies can use environmental management in their work for sustainability through their supply chains. The results of the study have highlighted aspects that should be considered by companies when using environmental management of global supply chains. The study also reveals differences around the world that can affect environmental management. The results can be used as guidance and support for companies that work or want to work with environmental management through their global supply chains. Limitations – The study is based on one case, which may impair generalizability. The experience gathered comes from the case company and their suppliers, which limits the application to other companies or operations. Collected data comes from a few suppliers, which limits the breadth of the study and may affect applicability. By comparing the case study with previous theories, a single case study is still representative.

Konsekvenserna av klimatförändringarna påverkar hela jorden, där den ökande växthuseffekten bidragit till bland annat förhöjda temperaturer, samt fler extrema väder- och klimathändelser. Med Agenda 2030 har världens ledare upprättat en strategi för att framkalla en mer hållbar utveckling, där två uppsatta mål är hållbara städer samt hållbara konsumtions- och produktionsmönster. Globalt sett har byggnadssektorn en oroväckande stor påverkan på klimatet, där byggnadssektorn står för 36 % av koldioxidutsläppen i världen. Betong är det mest använda byggnadsmaterialet när det kommer till stommar där andelen betongstommar i flerbostadshus utgörs av 80 %. Betongproduktionen har en stor påverkan på klimatet. För att minska utsläppen av koldioxidekvivalenter i bygg- och fastighetssektorn krävs därför en implementering av ett mer cirkulärt tankesätt. En lösning är att återbruka de bärande betongelementen för att uppnå en högre avfallshierarki. Syftet med examensarbetet är att undersöka möjligheterna till återbruk av HD/F-element genom att studera långtidseffekter hos betongen och armeringslinorna och den praktiska lämpligheten. Studiens syfte är även att framställa en arbetsgång, samt översiktligt undersöka eventuella ekonomiska och miljömässiga vinster med återbruk för HD/F-element. För att besvara examensarbetets frågeställningar och samtidigt erhålla en hög trovärdighet har metoden bestått av en litteraturstudie, empirisk studie och en fallstudie. Litteraturstudien baseras på tidigare forskning i det valda ämnet, den empiriska studien utgörs av intervjuer och fallstudien studerar ett rivningsprojekt där HD/F-element från en flervåningsbyggnad återbrukades. För att avgöra håldäckselementens lämplighet till återbruk kontrollerades dess bärförmåga och beständighet, vilket utfördes med hjälp av de nationella kraven på byggnadsverk i Sverige. Resultatet visar att fram till demonteringen avtar förspänningskraften med ca 17 %. Den återstående spännkraften är drygt 1 % lägre för det återbrukade HD/F-elementet. Därmed sker majoriteten av spännförlusterna för det ursprungliga HD/F-elementet inom de första 48åren och är nästintill obefintliga för kvarvarande livslängd. Tvärkraftskapaciteten innan och efter demontering reduceras med ca 18–19 % för livskjuvbrott och ca 2–3 % för böjskjuvbrott. Momentkapaciteten reduceras minimalt för det återbrukade HD/F-elementet. Beräkningsgången, tillsammans med materialbedömning och demonteringsutförandet resulterar i en arbetsgång som styrker den praktiska lämpligheten för återbruk. Kostnaderna för demontering är högre än kostnaderna för nyproduktion av ett HD/F-element, samtidigt är koldioxidutsläppen för det återbrukade obefintlig i korrelation till det ursprungliga. Bärighetsmässigt visar resultatet på att HD/F-elementen från fallstudien kan återbrukas och nyttjas inom samma användningsområde. Idag existerar däremot inga ekonomiska incitament att återbruka HD/F-element, däremot är den miljömässiga vinningen stor. Den framtagna arbetsgången ska underlätta tillvägagångssättet av liknande projekt i framtiden. För att i framtiden förespråka återbruk av byggnadselement krävs tydligare regelverk och standarder. Regelverk som förespråkar återbruk jämtemot nyproduktion och standarder som sätter tydliga gränsvärden och rekommendationer.