Emissions of greenhouse gases are one of the biggest problems within the Swedish construction and real estate sector. In year 2019 this sector accounted for one-fifth of Sweden’s total emissions of greenhouse gases. One of Sweden’s environmental objectives is to have net zero emissions of greenhouse gases to the atmosphere by 2045. On January 1st, 2022, a new law was put into effect that requires all new buildings that require a building permit to have a climate declaration. The goal of the new law is to increase the knowledge that the choice of material impacts greenhouse gas emissions. Today, only the product stage and the construction process stage are taken in account in the climate declaration. Future developments of the climate declaration may also include the user stage and the end of life stage in the climate declaration. This study is done on three types of wall constructions, a half sandwich wall of concrete, curtain wall with steel joists and a curtain wall with wood joists. Calculations of one square meter of each wall construction shows that the half sandwich wall has the highest emission of greenhouse gases and the curtain wall with wood joists has the lowest. Calculations of three types of insulation material was studied: stone wool, glass wool and wood-fiber insulation. The study showed that wood-fiber insulation was the best from anemission of greenhouse gases view.

The building industry is facing a challenge as in year 2045 they should be climate neutral and have net-zero emissions. One way to reduce the climate footprint is to increase the production of wooden houses. Wood as a material is well suited to the prefabricated construction technology. The purpose of this thesis was to compare two different prefabricated construction technologies: plan and volume elements. The comparison considers the economic, time and environmental aspects and was performed with a multiple case study, interviews and literature search. The case study includes six different projects where half are built with plan elements and half with volume elements.  This thesis shows that volume elements are less expensive and more time efficient than plan elements. It’s 2900 – 4000 SEK cheaper and 0,81 hour faster per square meter to use volume elements than plan elements. Plan element on the other hand have a lower carbon dioxide emission per square meter. Plan elements emit 3.95 kg CO2 less per square meter than volume elements.

Denna rapport analyserar användandet av ett insticksprogram som förstorade livsmedelsnamn i relation till dess koldioxidutsläpp. Mer exakt var det teckenstorleken av livsmedelsnamnen på en webbsida som förändrades i förhållande till den mängd koldioxid de släppte ut. I rapporten undersöktes huruvida insticksprogrammet bidrog till en inlärningseffekt av livsmedlens koldioxidutsläpp bland användarna och hur stor denna effekt var. Det här problemet var av intresse eftersom medelsvensken år 2015 orsakade 1.8 ton koldioxidutsläpp genom sin matkonsumtion, varav 75% var direkt kopplat till kött- och mejerikonsumtion. Eftersom insticksprogrammet undersöktes för att granska ifall det kunde upplysa dess användare om livsmedels koldioxidutsläpp, kan det även hjälpa dem att inse vad för livsmedel de bör minska sin konsumtion av för att minska sitt koldioxidavtryck. För denna studie var 29 studenter med i en undersökning som hade konstruerats för att testa insticksprogrammets effektivitet. Till att börja med testades studenternas nuvarande kunskaper av 17 livsmedels koldioxidutsläpp. Därefter fick studenterna läsa nio stycken recept på webben med insticksprogrammet aktiverat för att sedan göra om det första kunskapstestet. Jämförelsen mellan första och andra testet visade på att användning av insticksprogrammet resulterade i en ökad kunskap om de 17 livsmedlens koldioxidutsläpp i relation till varandra. Detta konstaterades med en stark effektstorlek på 1.01. Därav kunde slutsatsen dras att insticksprogrammet bidrog till att användarna erhöll nya kunskaper om livsmedels koldioxidutsläpp. Insticksprogrammet kan därför användas som ett läromedel för att upplysa människor om hur mycket koldioxidutsläpp olika livsmedel orsakar i relation till varandra. Detta kan i sin tur hjälpa insticksprogrammets användare att minska sitt koldioxidavtryck. / This paper analyzes a plug-in that enlarged names of foodstuff in relation to their carbon dioxide emission rate. To specify, it was the font size of the foodstuffs’ names that would be altered on a website according to their amount of carbon dioxide emission. The study researched whether or not the use of this plug-in contributed to the users knowledge about the carbon emission rate of foodstuff and how big this learning effect was. This problem was of interest as the average Swede was in 2015 responsible for 1.8 tonnes of carbon dioxide emissions from food, of which 75% was directly connected to meat and dairy consumption. As the plug-in was examined to test if it could help enlighten its users of how much carbon dioxide foodstuff contributed to, it may help them realise what foodstuff they have to cut down on and hence decrease their own carbon dioxide footprint. For this study, a group of 29 students took part in an experiment that was constructed to test the efficiency of the plug-in. First, the students’ current knowledge of carbon dioxide emissions of 17 certain foodstuff was tested. Then, the students tried the plug-in and viewed 9 recipes on a website, to then retake the same knowledge test at the end. The comparison between the first test and the second test concluded that the plug-in resulted in an increased knowledge about the 17 foodstuffs’ carbon dioxide emission, with the strong effect size of 1.01. Hence, the conclusion could be drawn that the plug-in helped contribute to gaining new knowledge about foodstuffs carbon dioxide emission rate. The plug-in could therefore be used as a teaching tool to enlighten people about the carbon dioxide emission rate of foodstuff. This could in turn can help its users decrease their carbon dioxide footprint.

Abstract The purpose of the report is to analyze, if the sustainability EU directives in terms of RoHS Directive, REACH Directive and WEEE Directive and the requirement to reduce carbon dioxide emission have influenced or restricted Ericsson's innovation rate, technology development, profitability, and the competitiveness of the company. The study is made as a qualitative and quantitative case study on how Ericsson's innovation capacity, technology development and competitiveness was affected by the requirement to reduce carbon dioxide emission and how the company has acted upon the EU sustainability directives. Part of the investigation was to quantitative verify if it was a correlation between Ericsson total number of patents per year and the company's investment in research and development, and the  carbon footprint of the company. The result of the study should describe if Ericsson is a good example of the Porter hypothesis and by that respond to the research question. Have the sustainability rules in terms of RoHS Directive, REACH Directive and WEEE Directive and reduction of carbon dioxide emission developed and promoted or reduced Ericsson's pace of innovation, technology development, profitability, and the competitiveness?  The conclusion of the study is that Ericsson has increased its investments since 2017 in research and development and for the last three years Gartner have awarded them as the technical leader and ABI Research has awarded the company as the most sustainable company in the telecom industry. Based on Ericsson innovations and technical development, the company has reduced the carbon footprint with 26 % from 2016 to 2022 and has a goal to become emission free by 2040. Ericsson is an example of the narrow version of the Porter hypothesis.

Följande uppsats syftar tillatt undersöka huruvida det finns en villkorlig relation mellan demokrati och klimatpåverkan, där ålder spelar en avgörande roll för sambandetsexistens samtutfall. Frågeställningarna kring demokratis effekt på klimatpåverkanmed ålder i beaktning utgör en lucka i aktuellaforskningenoch är anledningen till attjust detta uppsatsämne valdes. Genom att undersöka dessa frågorså kan en bredare förståelseerhållasförpotentiellaorsak-och verkan sambandetmellan demokrati och klimatpåverkan, samtidigt som ålderns roll i detta fenomenstuderas. För att kunna undersöka dettaså genomförs dels en regressionsanalys, dels en interaktionsanalys, av 149 länders värden för olika variabler. Dessa variabler utgörs av index och data framtagna av erkända organisationer för det utvalda året 2021. I analysernaär Demokrati oberoendevariabeln, Koldioxidutsläpp per capita beroende variabeln och Demokrati interagerande med Andel Ungaär interaktionsvariabeln. Utöver dessa huvudvariabler så inkluderas ett antal kontrollvariablerockså,vars syftenär att stärka den interna validiteten, undvika urvalsfel samt tillgodose andra potentiella relationer.Tidigare forskning består av inkonsekventa ställningstagandetill sambandet mellan demokrati och klimatpåverkan. Uppsatsens finner ett positivt sambandmellan demokrati och koldioxidutsläpp per capitasom sedan övergår till ett negativt samband vid introduktionen av vissa kontrollvariabler. Utöver detta samband så finner uppsatsen ingetresultat som insinuerar existensen av en villkorlig relation mellan demokrati och klimatpåverkandärålder har någon inverkan påsambandets utfall. Således blir uppsatsen istället ett incitament för vidare forskning av dennavillkorliga relation.

Studien behandlar s.k. externa köpcentra och dess miljöeffekter. Fallstudien undersöker effekter av etableringen av köpcentret Emporia i Malmö ur ett transportperspektiv. Detta sker genom en kartläggning av färdmedlen till Emporia, kombinerat med beräkning av vilka koldioxidutsläpp personbilsandelarna kan generera. Denna beräkning syftar till att visa på statistiska tendenser i transportflödet och utsläppsmässiga följder. Dessa tendenser sätts sedan i relation till Malmö stads och stadsdelen Hyllies mycket ambitiösa miljömål genom en kritisk granskning. Resultatet visar att Emporia uppfyller kriterierna för ett externt köpcentrum, dock med ovanligt höga andelar kollektivtrafik, vilket är positivt ur miljösynpunkt. Etableringen av köpcentret har emellertid lett till ökade mängder personbilstrafik i närområdet och stora utsläpp av CO2. Detta rimmar dåligt med Malmö stads miljöambitioner för stadsdelen Hyllie och kommunen i stort. Det innebär också ytterligare ett resultat som visar på ökad trafikmängd och utsläpp i samband med externa köpcentras etablering, men även att individuella förutsättningar starkt kan påverka andelen hållbara färdsätt.Nyckelord: externa köpcentra, hållbara transporter, koldioxidutsläpp, stadsplanering / The study examines external shopping malls and their environmental effects. The case study investigates the effect of the opening of the shopping mall Emporia in Malmo (Sweden), focusing on transport. This is done through a survey of travel modes to Emporia, combined with a calculation of what CO2-emissions the private car shares might generate. This calculation aims to show statistical trends in the transport flows and emission effects. The trends are then put together with the very ambitious environmental goals of the City of Malmo and the district of Hyllie, through a critical review. The results show Emporia meets the criteria of an external shopping mall, although its high shares of public transport, which is positive from an environmental perspective. However, the opening has led to increased amounts of car traffic in the nearby area and high emissions of carbon dioxide. This sits badly with the high environmental ambitions of city of Malmo and the district of Hyllie. It also means another result that shows increased amounts of traffic and emissions in conjunction with the establishments of external malls, but at the same time that individual circumstances can make a big difference for the amount of sustainable transportation.Keywords: external shopping malls, sustainable transport, CO2-emissions, city planning

Titel: Koldioxidutsläpp och Finansiell Prestanda inom Energisektorn   Nivå: Examensarbete på Grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi    Författare: Jesper Nilsson & David Wahlqvist   Handledare:  Jan Svanberg   Datum: 2024 - Maj    Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur förändringen i koldioxidutsläpp från företag inom energisektorn påverkar deras finansiella prestationer. Genom att fokusera på koldioxidutsläpp som en indikator på miljöprestationer belyses dess effekter på marknadsvärde och företagens ekonomiska prestation.   Metod: Kvantitativ data hämtades för 50 publika energiföretag i Europa för åren 2020–2022 från databasen Refinitiv Eikon. Datamaterialet analyserades sedan med hjälp av Pearsons korrelationstest, VIF-test samt multipla regressionsanalyser genom statistikprogrammet IBM SPSS.    Resultat och slutsats: Resultaten från multipel regressionsanalys visar att ökningar i koldioxidutsläpp (ΔCO2) korrelerar svagt positivt med ROA och ROE, vilket indikerar en förbättring i dessa finansiella nyckeltal. Detta resultat är motsatt till den ursprungliga hypotesen, som förväntade en negativ korrelation. Koefficienten för ΔCO2 var 0,091 för ROA och 0,254 för ROE, båda statistiskt signifikanta. För Tobins Q var sambandet mellan ΔCO2 och finansiell prestation inte signifikant. Dessa oväntade fynd kan delvis förklaras av de ekonomiska effekterna av miljöinvesteringar, som på kort sikt kan öka kostnaderna utan att omedelbart öka finansiella vinster.   Studiens bidrag: Studien ifrågasätter rådande antaganden genom att identifiera en svag positiv korrelation mellan ökade CO2-utsläpp och ekonomisk prestanda. Den understryker vikten av sektorspecifik forskning och ger nya insikter som kan hjälpa beslutsfattare, företagsledare och investerare att bättre bedöma risker och möjligheter inom energisektorn.    Förslag till framtida forskning: Framtida forskning bör utföra mer omfattande longitudinella studier för att förstå de långsiktiga effekterna av förändringar i CO2-utsläpp på finansiell prestanda inom energisektorn. Det vore också intressant att jämföra detta samband med andra sektorer för att se om liknande mönster uppträder. Genom att inkludera fler ekonomiska och miljömässiga faktorer kan forskare få en mer detaljerad bild av hur dessa faktorer samspelar och påverkar företagens prestanda.    Nyckelord: Koldioxidutsläpp, finansiell prestation, energisektorn, ESG-score, ROA, ROE, Tobins Q / Title: Carbon dioxide Emissions and Financial Performance in the Energy sector   Level: Student thesis, final assignment for bachelor’s degree in business administration    Author:  Jesper Nilsson & David Wahlqvist   Supervisor:  Jan Svanberg   Date: 2024 - May    Aim: The purpose of the study is to investigate how changes in carbon emissions from companies in the energy sector affect their financial performance. By focusing on carbon emissions as an indicator of environmental performance, the effects on market value and the companies' economic performance can be highlighted.   Method: Quantitative data was obtained for 50 public energy companies in Europe for the years 2020-2022 from the Refinitiv Eikon database. The data was then analyzed using Pearson’s correlation test, VIF-test, and multiple regression analyses through the statistical program IBM SPSS.    Result and conclusion: The results from the multiple regression analysis show that increases in carbon emissions (ΔCO2) correlates weakly positively with ROA and ROE, indicating an improvement in these financial key figures. This result is contrary to the initial hypothesis, which expected a negative correlation. The coefficient for ΔCO2 was 0.091 for ROA and 0.254 for ROE, both statistically significant. For Tobin’s Q, the relationship between ΔCO2 and financial performance was not significant. These unexpected findings can partly be explained by the economic effects of environmental investments, which in the short term can increase costs without immediately translating into financial gains.   Contribution of the thesis: The study questions prevailing assumptions by identifying a weak positive correlation between increased CO2 emissions and economic performance. It underscores the importance of sector-specific research and provides new insights that can help policymakers, business leaders, and investors better assess risks and opportunities within the energy sector.    Suggestions for future research: Future research should conduct more comprehensive longitudinal studies to understand the long-term effects of changes in CO2 emissions on financial performance within the energy sector. It would also be interesting to compare this relationship with other sectors to see if similar patterns emerge. By including a broader set of economic and environmental factors, researchers can gain a more nuanced and detailed understanding of how these factors interact and impact companies' performance.    Keywords: Carbon emissions, financial performance, energy sector, ESG-score, ROA, ROE, Tobin’s Q

Detta examensarbete utfördes hos Skanska Industrial Solutions (SIS) och syftade till att undersöka sätt att minimera koldioxidutsläppen från Skanskas asfaltproduktion genom optimering. En icke-linjär optimeringsmodell utvecklades för att beräkna den optimala inblandningen av jungfruliga material och returasfalt samt mängden årston som ska produceras för att minimera koldioxidutsläppen per ton tillverkad asfalt. Utgångspunkten för modellen var att på ett så verklighetstroget sätt som möjligt beskriva de olika aspekterna i asfaltproduktionens utsläpp. Modellen tar hänsyn till begränsningar såsom maximal tillåten inblandning av returasfalt, maximal produktionsnivå och tillgången på returasfalt. El- och biooljeförbrukningen modellerades som funktioner av produktionsvolymen genom minsta kvadratmetoden för att beskriva hur förbrukningen förändrades i takt med en ökad mängd producerad årston. Resultaten visar att en hög inblandning av returasfalt är den viktigaste faktorn för att minska koldioxidutsläppen. Modellen visade också att mängden årston har en inverkan på koldioxidutsläppen per ton tillverkad asfalt där en högre produktion leder till lägre utsläpp per ton. En undersökning av framtida scenarion med en lägre tillgång på returasfalt visade dock att mängden årston endast bör ökas så länge en maximal inblandning av returasfalt fortfarande är möjlig.

För att minska Sveriges klimatpåverkan och nå de nationella miljömålen måste energianvändningen minska. Det finns stor potential att använda energin mer effektivt inom byggsektorn och därför är det av stor vikt att energieffektiviserande åtgärder genomförs på befintliga byggnader. Skolfastigheter AB utförde ett antal energieffektiviserande åtgärder under renoveringen av Berwalds förskola 2014–2016. För att utvärdera denna renovering genomfördes en driftuppföljning genom att studera variationen i el- och värmeförbrukning innan respektive efter renoveringen. Kostnader samt koldioxidemissioner anknutna till förbrukningen analyserades också. Effekten av de olika åtgärderna uppskattades teoretiskt med beräkningar. Utöver detta utfördes även en termografisk undersökning av förskolans tak. Utöver detta undersöktes möjligheten till att anlägga en solcellsanläggning på förskolans tak. Vid dimensionering av solcellsanläggningen användes Tyréns verktyg Solkartan Uppsala 3D. Driftuppföljningen visade att den årliga energiförbrukningen minskat med en betydande andel. Elförbrukningen har sjunkit med ungefär 22 % och värmeförbrukning med ca 18–20 % beroende på beräkningsmodell. Detta har resulterat i att Skolfastigheter AB minskat sina el- såväl som värmekostnader det senaste året trots högre fjärrvärmepriser. Den minskade elförbrukningen har även lett till besparingar av koldioxidemissioner motsvarande ca 20–30 %. Enligt beräkningar av byggnadsdelarnas olika värmeisolerande förmåga före och efter renoveringen hade byte av fönster på Berwalds förskola störst effekt på värmeförbrukningen av de olika energieffektiviserande åtgärderna som utfördes. Det bör tilläggas att osäkerheter och felkällor har inverkat på de beräknade resultaten eftersom antaganden har behövts göras. Slutligen gav den termografiska undersökningen av förskolans tak oväntade resultat. Den visade på att det renoverade taket läckte mer värme jämfört med den del av taket som inte hade renoverats. Det finns osäkerheter i metoden men vi anser ändå att detta är något som bör undersökas vidare för att utesluta eventuella konstruktionsproblem och onödigt värmeläckage genom det renoverade taket.  Den dimensionerade solcellsanläggningen täcker 100 m2 av takytan, kostar 146 000 kr och genererar vid optimala förhållanden en årlig elproduktion av 16 300 kWh. Detta motsvarar drygt 26 % av förskolans elkonsumtion efter renovering och innebär att investeringen är intjänad efter 7 år jämfört med alternativkostnaden att inte investera i solceller. En anläggning av denna storlek lämnar utrymme för en framtida expansion. En dubblering av solcellsanläggning storlek skulle potentiellt sett kunna leda till en halvering av förskolans elkostnader, men det skulle även innebära att anläggningen skulle behöva sälja överskottsel under sommarmånaderna. Lärdomar som Skolfastigheter AB kan ta med sig till framtida projekt är att en förundersökning innan en renovering kan leda till mer exakta och tillförlitliga siffror. Något annat som är relevant för en energieffektivisering utöver de byggtekniska åtgärderna är att informera. Exempelvis genom att informera personalen på förskolan om hur de kan vädra på sådant sätt att mindre värmeförluster görs. Då finns möjlighet till att ytterligare minska energiförbrukningen. Vidare bör den valda maxeffekten på fjärrvärmeavtalet justeras efter en större renovering, då besparingar kostnadsmässigt finns att göra med en bättre anpassad maxeffekt.

Utifrån nationalekonomiska teorier om samhällsekonomiska kalkyler och miljö utreds i uppsatsen om det togs tillräcklig hänsyn till miljöaspekter i de två samhällsekonomiska kalkylerna för Botniabanan. Fokus ligger på två miljöaspekter; värdet av intrång i natur och värdet av minskade koldioxidutsläpp till följd av förväntade trafiköverflyttningar, samt kalkylparametern diskonteringsräntan. Diskonteringsräntan har stor inverkan på kalkyler för projekt med långsiktiga effekter. Den första samhällsekonomiska kalkylen gjordes 1996 och hade en nettonuvärdeskvot på 0,54-0,83. Den andra gjordes 2004 till följd av ökade kostnader och hade en nettonuvärdeskvot på noll. Min slutsats är att det kunde ha tagits mer hänsyn till miljöaspekter i kalkylerna, vilket antagligen hade lett till större nettonuvärdeskvoter. Att kompensationsåtgärdskostnaderna var inräknade i den andra kalkylen kanske kan antas motsvara värdet av intrånget i natur. Att komplettera med någon typ av värdering hade dock varit önskvärt. Det går att anta att koldioxidvärderingarna i kalkylerna var något lågt satta, ett högre värde hade ökat nyttonuvärdekvoten. Samtidigt är det möjligt att prognoserna för trafiköverflyttning var överskattade och lägre prognoser hade minskat nettonuvärdeskvoten. Det går slutligen att argumentera för en lägre, alternativt avtagande, diskonteringsränta vilket hade ökat nettonuvärdeskvoten. Det finns dock betydande osäkerheter med de tre miljöaspekternas värden, varför det borde ha gjorts ett flertal känslighets- och scenarioanalyser.