Denna rapport analyserar användandet av ett insticksprogram som förstorade livsmedelsnamn i relation till dess koldioxidutsläpp. Mer exakt var det teckenstorleken av livsmedelsnamnen på en webbsida som förändrades i förhållande till den mängd koldioxid de släppte ut. I rapporten undersöktes huruvida insticksprogrammet bidrog till en inlärningseffekt av livsmedlens koldioxidutsläpp bland användarna och hur stor denna effekt var. Det här problemet var av intresse eftersom medelsvensken år 2015 orsakade 1.8 ton koldioxidutsläpp genom sin matkonsumtion, varav 75% var direkt kopplat till kött- och mejerikonsumtion. Eftersom insticksprogrammet undersöktes för att granska ifall det kunde upplysa dess användare om livsmedels koldioxidutsläpp, kan det även hjälpa dem att inse vad för livsmedel de bör minska sin konsumtion av för att minska sitt koldioxidavtryck. För denna studie var 29 studenter med i en undersökning som hade konstruerats för att testa insticksprogrammets effektivitet. Till att börja med testades studenternas nuvarande kunskaper av 17 livsmedels koldioxidutsläpp. Därefter fick studenterna läsa nio stycken recept på webben med insticksprogrammet aktiverat för att sedan göra om det första kunskapstestet. Jämförelsen mellan första och andra testet visade på att användning av insticksprogrammet resulterade i en ökad kunskap om de 17 livsmedlens koldioxidutsläpp i relation till varandra. Detta konstaterades med en stark effektstorlek på 1.01. Därav kunde slutsatsen dras att insticksprogrammet bidrog till att användarna erhöll nya kunskaper om livsmedels koldioxidutsläpp. Insticksprogrammet kan därför användas som ett läromedel för att upplysa människor om hur mycket koldioxidutsläpp olika livsmedel orsakar i relation till varandra. Detta kan i sin tur hjälpa insticksprogrammets användare att minska sitt koldioxidavtryck. / This paper analyzes a plug-in that enlarged names of foodstuff in relation to their carbon dioxide emission rate. To specify, it was the font size of the foodstuffs’ names that would be altered on a website according to their amount of carbon dioxide emission. The study researched whether or not the use of this plug-in contributed to the users knowledge about the carbon emission rate of foodstuff and how big this learning effect was. This problem was of interest as the average Swede was in 2015 responsible for 1.8 tonnes of carbon dioxide emissions from food, of which 75% was directly connected to meat and dairy consumption. As the plug-in was examined to test if it could help enlighten its users of how much carbon dioxide foodstuff contributed to, it may help them realise what foodstuff they have to cut down on and hence decrease their own carbon dioxide footprint. For this study, a group of 29 students took part in an experiment that was constructed to test the efficiency of the plug-in. First, the students’ current knowledge of carbon dioxide emissions of 17 certain foodstuff was tested. Then, the students tried the plug-in and viewed 9 recipes on a website, to then retake the same knowledge test at the end. The comparison between the first test and the second test concluded that the plug-in resulted in an increased knowledge about the 17 foodstuffs’ carbon dioxide emission, with the strong effect size of 1.01. Hence, the conclusion could be drawn that the plug-in helped contribute to gaining new knowledge about foodstuffs carbon dioxide emission rate. The plug-in could therefore be used as a teaching tool to enlighten people about the carbon dioxide emission rate of foodstuff. This could in turn can help its users decrease their carbon dioxide footprint.

Abstract The purpose of the report is to analyze, if the sustainability EU directives in terms of RoHS Directive, REACH Directive and WEEE Directive and the requirement to reduce carbon dioxide emission have influenced or restricted Ericsson's innovation rate, technology development, profitability, and the competitiveness of the company. The study is made as a qualitative and quantitative case study on how Ericsson's innovation capacity, technology development and competitiveness was affected by the requirement to reduce carbon dioxide emission and how the company has acted upon the EU sustainability directives. Part of the investigation was to quantitative verify if it was a correlation between Ericsson total number of patents per year and the company's investment in research and development, and the  carbon footprint of the company. The result of the study should describe if Ericsson is a good example of the Porter hypothesis and by that respond to the research question. Have the sustainability rules in terms of RoHS Directive, REACH Directive and WEEE Directive and reduction of carbon dioxide emission developed and promoted or reduced Ericsson's pace of innovation, technology development, profitability, and the competitiveness?  The conclusion of the study is that Ericsson has increased its investments since 2017 in research and development and for the last three years Gartner have awarded them as the technical leader and ABI Research has awarded the company as the most sustainable company in the telecom industry. Based on Ericsson innovations and technical development, the company has reduced the carbon footprint with 26 % from 2016 to 2022 and has a goal to become emission free by 2040. Ericsson is an example of the narrow version of the Porter hypothesis.

Följande uppsats syftar tillatt undersöka huruvida det finns en villkorlig relation mellan demokrati och klimatpåverkan, där ålder spelar en avgörande roll för sambandetsexistens samtutfall. Frågeställningarna kring demokratis effekt på klimatpåverkanmed ålder i beaktning utgör en lucka i aktuellaforskningenoch är anledningen till attjust detta uppsatsämne valdes. Genom att undersöka dessa frågorså kan en bredare förståelseerhållasförpotentiellaorsak-och verkan sambandetmellan demokrati och klimatpåverkan, samtidigt som ålderns roll i detta fenomenstuderas. För att kunna undersöka dettaså genomförs dels en regressionsanalys, dels en interaktionsanalys, av 149 länders värden för olika variabler. Dessa variabler utgörs av index och data framtagna av erkända organisationer för det utvalda året 2021. I analysernaär Demokrati oberoendevariabeln, Koldioxidutsläpp per capita beroende variabeln och Demokrati interagerande med Andel Ungaär interaktionsvariabeln. Utöver dessa huvudvariabler så inkluderas ett antal kontrollvariablerockså,vars syftenär att stärka den interna validiteten, undvika urvalsfel samt tillgodose andra potentiella relationer.Tidigare forskning består av inkonsekventa ställningstagandetill sambandet mellan demokrati och klimatpåverkan. Uppsatsens finner ett positivt sambandmellan demokrati och koldioxidutsläpp per capitasom sedan övergår till ett negativt samband vid introduktionen av vissa kontrollvariabler. Utöver detta samband så finner uppsatsen ingetresultat som insinuerar existensen av en villkorlig relation mellan demokrati och klimatpåverkandärålder har någon inverkan påsambandets utfall. Således blir uppsatsen istället ett incitament för vidare forskning av dennavillkorliga relation.

Studien behandlar s.k. externa köpcentra och dess miljöeffekter. Fallstudien undersöker effekter av etableringen av köpcentret Emporia i Malmö ur ett transportperspektiv. Detta sker genom en kartläggning av färdmedlen till Emporia, kombinerat med beräkning av vilka koldioxidutsläpp personbilsandelarna kan generera. Denna beräkning syftar till att visa på statistiska tendenser i transportflödet och utsläppsmässiga följder. Dessa tendenser sätts sedan i relation till Malmö stads och stadsdelen Hyllies mycket ambitiösa miljömål genom en kritisk granskning. Resultatet visar att Emporia uppfyller kriterierna för ett externt köpcentrum, dock med ovanligt höga andelar kollektivtrafik, vilket är positivt ur miljösynpunkt. Etableringen av köpcentret har emellertid lett till ökade mängder personbilstrafik i närområdet och stora utsläpp av CO2. Detta rimmar dåligt med Malmö stads miljöambitioner för stadsdelen Hyllie och kommunen i stort. Det innebär också ytterligare ett resultat som visar på ökad trafikmängd och utsläpp i samband med externa köpcentras etablering, men även att individuella förutsättningar starkt kan påverka andelen hållbara färdsätt.Nyckelord: externa köpcentra, hållbara transporter, koldioxidutsläpp, stadsplanering / The study examines external shopping malls and their environmental effects. The case study investigates the effect of the opening of the shopping mall Emporia in Malmo (Sweden), focusing on transport. This is done through a survey of travel modes to Emporia, combined with a calculation of what CO2-emissions the private car shares might generate. This calculation aims to show statistical trends in the transport flows and emission effects. The trends are then put together with the very ambitious environmental goals of the City of Malmo and the district of Hyllie, through a critical review. The results show Emporia meets the criteria of an external shopping mall, although its high shares of public transport, which is positive from an environmental perspective. However, the opening has led to increased amounts of car traffic in the nearby area and high emissions of carbon dioxide. This sits badly with the high environmental ambitions of city of Malmo and the district of Hyllie. It also means another result that shows increased amounts of traffic and emissions in conjunction with the establishments of external malls, but at the same time that individual circumstances can make a big difference for the amount of sustainable transportation.Keywords: external shopping malls, sustainable transport, CO2-emissions, city planning

För att minska Sveriges klimatpåverkan och nå de nationella miljömålen måste energianvändningen minska. Det finns stor potential att använda energin mer effektivt inom byggsektorn och därför är det av stor vikt att energieffektiviserande åtgärder genomförs på befintliga byggnader. Skolfastigheter AB utförde ett antal energieffektiviserande åtgärder under renoveringen av Berwalds förskola 2014–2016. För att utvärdera denna renovering genomfördes en driftuppföljning genom att studera variationen i el- och värmeförbrukning innan respektive efter renoveringen. Kostnader samt koldioxidemissioner anknutna till förbrukningen analyserades också. Effekten av de olika åtgärderna uppskattades teoretiskt med beräkningar. Utöver detta utfördes även en termografisk undersökning av förskolans tak. Utöver detta undersöktes möjligheten till att anlägga en solcellsanläggning på förskolans tak. Vid dimensionering av solcellsanläggningen användes Tyréns verktyg Solkartan Uppsala 3D. Driftuppföljningen visade att den årliga energiförbrukningen minskat med en betydande andel. Elförbrukningen har sjunkit med ungefär 22 % och värmeförbrukning med ca 18–20 % beroende på beräkningsmodell. Detta har resulterat i att Skolfastigheter AB minskat sina el- såväl som värmekostnader det senaste året trots högre fjärrvärmepriser. Den minskade elförbrukningen har även lett till besparingar av koldioxidemissioner motsvarande ca 20–30 %. Enligt beräkningar av byggnadsdelarnas olika värmeisolerande förmåga före och efter renoveringen hade byte av fönster på Berwalds förskola störst effekt på värmeförbrukningen av de olika energieffektiviserande åtgärderna som utfördes. Det bör tilläggas att osäkerheter och felkällor har inverkat på de beräknade resultaten eftersom antaganden har behövts göras. Slutligen gav den termografiska undersökningen av förskolans tak oväntade resultat. Den visade på att det renoverade taket läckte mer värme jämfört med den del av taket som inte hade renoverats. Det finns osäkerheter i metoden men vi anser ändå att detta är något som bör undersökas vidare för att utesluta eventuella konstruktionsproblem och onödigt värmeläckage genom det renoverade taket.  Den dimensionerade solcellsanläggningen täcker 100 m2 av takytan, kostar 146 000 kr och genererar vid optimala förhållanden en årlig elproduktion av 16 300 kWh. Detta motsvarar drygt 26 % av förskolans elkonsumtion efter renovering och innebär att investeringen är intjänad efter 7 år jämfört med alternativkostnaden att inte investera i solceller. En anläggning av denna storlek lämnar utrymme för en framtida expansion. En dubblering av solcellsanläggning storlek skulle potentiellt sett kunna leda till en halvering av förskolans elkostnader, men det skulle även innebära att anläggningen skulle behöva sälja överskottsel under sommarmånaderna. Lärdomar som Skolfastigheter AB kan ta med sig till framtida projekt är att en förundersökning innan en renovering kan leda till mer exakta och tillförlitliga siffror. Något annat som är relevant för en energieffektivisering utöver de byggtekniska åtgärderna är att informera. Exempelvis genom att informera personalen på förskolan om hur de kan vädra på sådant sätt att mindre värmeförluster görs. Då finns möjlighet till att ytterligare minska energiförbrukningen. Vidare bör den valda maxeffekten på fjärrvärmeavtalet justeras efter en större renovering, då besparingar kostnadsmässigt finns att göra med en bättre anpassad maxeffekt.

Utifrån nationalekonomiska teorier om samhällsekonomiska kalkyler och miljö utreds i uppsatsen om det togs tillräcklig hänsyn till miljöaspekter i de två samhällsekonomiska kalkylerna för Botniabanan. Fokus ligger på två miljöaspekter; värdet av intrång i natur och värdet av minskade koldioxidutsläpp till följd av förväntade trafiköverflyttningar, samt kalkylparametern diskonteringsräntan. Diskonteringsräntan har stor inverkan på kalkyler för projekt med långsiktiga effekter. Den första samhällsekonomiska kalkylen gjordes 1996 och hade en nettonuvärdeskvot på 0,54-0,83. Den andra gjordes 2004 till följd av ökade kostnader och hade en nettonuvärdeskvot på noll. Min slutsats är att det kunde ha tagits mer hänsyn till miljöaspekter i kalkylerna, vilket antagligen hade lett till större nettonuvärdeskvoter. Att kompensationsåtgärdskostnaderna var inräknade i den andra kalkylen kanske kan antas motsvara värdet av intrånget i natur. Att komplettera med någon typ av värdering hade dock varit önskvärt. Det går att anta att koldioxidvärderingarna i kalkylerna var något lågt satta, ett högre värde hade ökat nyttonuvärdekvoten. Samtidigt är det möjligt att prognoserna för trafiköverflyttning var överskattade och lägre prognoser hade minskat nettonuvärdeskvoten. Det går slutligen att argumentera för en lägre, alternativt avtagande, diskonteringsränta vilket hade ökat nettonuvärdeskvoten. Det finns dock betydande osäkerheter med de tre miljöaspekternas värden, varför det borde ha gjorts ett flertal känslighets- och scenarioanalyser.

Palmolja sägs vara världens mest resurseffektiva oljegröda och återfinns i bland annatlivsmedel, oleokemikalier och biobränsle. Mer än varannan produkt i dagligvaruhandlarinnehåller palmolja. Den höga efterfrågan har gjort palmoljeindustrin attraktiv att investera i och att många aktörer är involverade. En lång aktörskedja gör industrin svår att kontrollera, ansvarstagandet brister och en komplex hållbarhetsproblematik uppstår. För uppnå hållbarhet krävs samspel mellan ekologi, samhälle och ekonomi. Idag överutnyttjas naturens resurser vilket leder till att samspel mellan dimensionerna inte nås. För att få bättre förståelse och inblick i den komplexa hållbarhetsproblematiken tog vi del av experters och aktörers olika perspektiv. För studien valdes en kvalitativ intervjumetod som kartlägger miljökonsekvenser som ansågs störst. Sedan återges lösningsmöjligheter att skapa en mer hållbar palmoljeindustri. Resultatet visade att möjliga lösningstågärder bör baseras på ett tydligt definierat och ökat ansvarstagande för problem och konsekvenser som uppstår på grund av palmoljeindustrin. / Palm oil is known for being an efficient and productive crop and can be found in for example food, chemicals and biofuel. Up to every second product in grocery stores contains palm oil. Today's high demand of palm oil makes the industry attractive for investments while involvement from several actors makes the industry hard to control and lack of responsibility occurs. Those factors are of major menace for a sustainable palm oil industry. To achieve sustainability an interaction between ecology, society and economy needs to arise. Nature's resources are today over-exploited which leads to a non-interaction within the earlier mentioned dimensions. This study maps what we consider the greatest environmental issues and possible measures are to create a more sustainable industry. The result shows that increased and clearly defined responsibility for all actors involved in the industry needs to appear and improve to create sustainability.

Utsläpp av växthusgaser bidrar till global uppvärmning som är ett hot mot vårt klimat. Sveriges långsiktiga klimatmål är att inte ha några nettoutsläpp senast år 2045. Infrastrukturen står för en betydande del av klimatpåverkande utsläpp. Utsläppen från väg- och järnvägsbygge kommer mestadels från tillverkning av betong och stål som används för byggnation av broar samt andra byggnadsverk. Tillverkningen av cement, som är en viktig beståndsdel i betong, genererar koldioxidutsläpp som står för cirka 3–4 % av världens totala utsläpp. Syftet med studien är att undersöka klimatpåverkan från betongbroar och identifiera de poster som bidrar till störst klimatavtryck under produkt- och byggproduktionsskedet. Alternativa optimerade lösningar undersöks, vars tyngdpunkt läggs på att främja ett hållbart byggande av betongbroar. För att nå målet med studien har en fallstudie utförts på en plattrambro av betong över gång-och cykelväg. Fallstudien innehåller mestadels en livscykelanalys, som baserats på dokumentanalys, för att kunna identifiera var i produkt-och produktionsskedet de största klimatavtrycken sker. Utöver livscykelanalys utfördes intervjuer för att föreslå mer hållbara alternativ för en minskad klimatpåverkan. Livscykelanalys (LCA) innebär undersökning av en produkts eller tjänsts resurs- och miljökonsekvenser från vaggan till graven och baseras på SS-EN ISO 14000-serien. En byggnadsverks livscykel är indelad huvudsakligen i tre skeden: byggskede, användningsskede och slutskede. Byggskedet delas in i två underkategorier, produkt- och produktionsskedet. Resultatet från studien visade en total klimatpåverkan på 82 711 kg CO2e för produkt-och produktionsskedet, varav de största bidragande faktorerna var betongen och armeringen. Efter åtgärder, som innefattar byte av armeringstyp samt återanvänd fyllnadsmaterial, sänktes den totala klimatpåverkan med 8 244 kg CO2e. Alternativa lösningar som har föreslagits är stålfiberarmerad betong i kantbalkar, höghållfasthetsstål i broräcken, HVO som drivmedel samt framställning av biokol. Betongen ansågs vara lämplig utifrån ett hållbarhetsperspektiv då dess bidragande till koldioxidutsläpp var lägre i jämförelse med andra betongtyper på marknaden, vare sig klimatoptimerade eller konventionella. Armeringen byttes ut till en grönare och närproducerad armeringstyp för att främja miljövänligare materialval samt för att minska på klimatavtryck från transport. Vidare har det konstaterats att förnybara drivmedel är betydande för att reducera klimatpåverkan. För att reducera klimatavtrycket ytterligare kan höghållfasthetsstål i broräcke användas istället för galvaniserat stål. För att främja ett hållbart byggande bör det tas hänsyn till resursanvändning samt återanvändning. Innan återvinning, ska återanvändning ske i första hand i mån av skick och möjlighet för att minska på resursanvändningen. / The infrastructure accounts for a significant part of climate-affecting emissions. Emissions from road and railway construction come mostly from the production of concrete and steel used for the construction of bridges and other construction works. The purpose of the study is to investigate the climate impact from concrete bridges and identify the resources that contribute to the largest climate footprint during the material production and construction phase. Alternative optimized solutions are being investigated, whose emphasis is on promoting sustainable construction of concrete bridges. To achieve the goal of the study, a case study was conducted on an integral bridge of concrete. The case study mostly included a life cycle assessment, based on document analysis, in order to be able to identify where in the material production and construction phase the largest climate footprints occur. In addition to life cycle assessment, interviews were conducted to suggest more sustainable alternatives for a reduced climate impact. The results from the study showed a total climate impact of 82,711 kg CO2e from the product and production phase, of which the largest contributing factors were the concrete and the reinforcement. Improved solutions have been proposed in order to reduce the climate impact. The concrete that is used for the bridge was considered suitable from a sustainability perspective because its contribution to carbon dioxide emissions was lower compared to other types of concrete on the market. The reinforcement will be replaced with a greener and locally produced type of reinforcement to promote more environmentally friendly material choices and to reduce the climate footprint from transport. Furthermore, it has been established that renewable fuels are significant in reducing climate impact. To further reduce the climate footprint, high-strength steel in bridge railings can be used instead of galvanized steel. In order to promote sustainable construction, the use of resources should be taken into account.

In order to achieve sustainable development, countries like Bangladesh need to develop their electricity systems to guarantee their citizens access to modern energy services and achieve economic development, while not compromising the global climate. The purpose of this study is to examine what mix of technologies leads to the least costs for the electricity system under different scenario assumptions. This is done by creating a model of the electricity system, using the linear optimization tool OSeMOSYS. The results show a prominence of ultra-supercritical coal power as the lowest cost option for baseload generation in the business as usual and most other scenarios. Unlike in previous studies, solar power is economically competitive in every single scenario, and only limited by the amount of land available for new capacity additions. However, by following a cost minimization strategy, without emissions restrictions or high carbon prices, the CO2 emissions of the Bangladeshi electricity sector will increase significantly through the end of the model period in 2045. / För att Bangladesh ska kunna utvecklas på ett hållbart sätt behöver det tillgodose sina medborgares behov av både moderna energitjänster och ekonomisk utveckling. Båda dessa faktorer är nycklar till fattigdomsbekämpning. Detta kommer kräva en kraftig expansion av det nationella elsystemet, vilket riskerar att öka de nationella koldioxidutsläppen signifikant, i konflikt med klimatmålen i Parisavtalet. Syftet med denna studie är att undersöka vilken elmix som innebär de lägsta totala kostnaderna för Bangladesh mellan 2019-2045, och hur stora koldioxidutsläpp detta leder till. Denna undersökning inkluderar, utöver ett ”business as usual” scenario, också 10 andra scenarier med en rad olika antaganden om teknik- och bränslekostnader, samt begränsningar av koldioxidutsläpp. Detta undersöktes genom att konstruera en modell av elsystemet med hjälp av det linjära optimeringsverktyget OSeMOSYS. De indata som använts i denna modell har baserats på en litteraturgenomgång som i största möjliga mån syftat till att reflektera nationella förhållanden. Trots detta har internationella data används i ett flertal fall, vilket inte kunnat undvikas, särskilt då modellen prognostiserar en framtida utveckling över 25 års tid. Resultatet visar att ny ultra-superkritisk kolkraft med en hög termisk verkningsgrad är den billigaste formen av elproduktion som också kan byggas ut i tillräckligt stor skala för att utgöra en stomme i elsystemet. Andra tekniker som direkta elimporter (främst från Indien) via transmissionskabel, eller ny kärnkraft är också använda i stor utsträckning i de flesta scenarierna. Existerande naturgaskapacitet används igenom hela modellperioden, men nya kraftverk förbigås generellt då modellen istället investerar i kolkraft, detta utom i scenarier med ett högt pris på koldioxidutsläpp eller strikta utsläppsbegränsningar tillsammans med en hög efterfrågan på el. Till skillnad från resultatet i tidigare studier är el från solpaneler på industriell skala ekonomiskt konkurrenskraftigt i samtliga 11 scenarier, till och med när ett lägre kolpris antogs, tillsammans med den högre av två potentiella kostnadsbanor för solpaneler. Dock begränsas solkraftens förutsättningar av faktumet att Bangladesh är så pass tätbefolkat att det har en förhållandevis dålig tillgänglighet av mark för solkraft, vilket leder till en lägre total potential för tekniken, jämfört med många andra länder. Även med det högsta antagandet av 53 GW potentiell solkraft – vilket kräver 1.2 procent av all mark i Bangladesh – står tekniken för mindre än 25 procent av all elproduktion. Detta innebär att om kostnadsminimering tillåts vara den ledande principen bakom utvecklingen av Bangladesh elsystem – vilket i praktiken har varit regeringens prioritet fram tills nu – kommer det ske stora utsläppsökningar från ny kolkraft, fram till åtminstone 2045. Denna nya kolkapacitet överskrider den utsläppsbudget som är förenlig med Parisavtalets mål om högst 2 graders uppvärmning, med konsekvenser som riskerar att drabba klimatsårbara länder som Bangladesh.

Detta är en studie om klimatpåverkan i samband med anläggandet av järnvägsbroar i syfte att ta fram nyckeltal (moment, material, mängder) för att effektivt kunna reducera utsläppen av växthusgaser. Till grund för studien har vi arbetat med Trafikverkets verktyg klimatkalkyl 2.0. Det har granskats utifrån användarvänlighet och riktighet i indata och emissionsomräkningsfaktorer. Det för att se till skillnaden mellan modellen och ett unikt anläggningsprojekt, var skiljer sig Trafikverkets typvärden mot de projektspecifika förutsättningarna samt vilka blir dess konsekvenser? Studien har kommit fram till att utan viss försiktighet vid arbete i klimatkalkyl 2.0 finns risk för inkorrekta resultat. Dessutom har studien påvisat tvivelaktiga standardvärden för betydande poster. Utöver dessa resultat har studien konstaterat att de mest betydande delarna för det unika anläggningsprojektets utsläpp är reduktion av mängden stål och betong samt att hitta leverantörer som kan bevisa låga emissionsfaktorer. Med relativt enkla åtgärder skulle det unika anläggningsprojektets totala utsläpp av koldioxidekvivalenter minskas med nästan 20%. / This is a study on the climate impacts associated with the construction of railway bridges in order to develop key performance indicators such as operation, material and amounts to effectively reduce greenhouse gas emissions. The basis of the study has been work in Trafikverkets tool klimatkalkyl 2.0. It has been reviewed on the basis of ease of use and accuracy of input data and emission conversion factors. That’s because we wanted to see the difference between the model and a unique project. What was different and why? This study has concluded that without some care and work in klimatkalkyl 2.0 is a risk of incorrect results. In addition the study demonstrated questionable defaults for significant items. In addition to these results the study found that the most significant parts of the unique projects emissions is reducing the amount of steel and concrete and to find suppliers who can demonstrate low emission factors. With relatively simple measures could the unique projects total carbon emissions be reduced by almost 20%