Problem background: During a construction project, the environment is negatively affected due to all construction waste that occurs. Even during the manufacture of building materials, the environment is affected. Construction waste in Sweden is about 31 percent, it is quite high, but they are constantly trying to reduce construction waste and the environmental impact that the construction sector is responsible for. The construction waste that takes place has a direct connection to building materials, which also has a direct connection to the carbon dioxide emission in the production of these building materials. Therefore, in this work we have addressed these three points that focus on the environmental impact that the construction industry has in a construction project. The purpose of the work is to investigate how the construction industry affects the environment. Because it is a complicated industry where a lot happens. For example, there are several different types of transport both from and to the construction site that leads to increased carbon dioxide emissions. To reduce construction waste, you must have the knowledge as to know why construction waste occurs and be able to apply the waste hierarchy during a construction project for reduced environmental impact. The methodology for completing this work was due to various scientific articles and literature studies used, via Mälardalens University's library database. In addition, some interviews were conducted that helped strengthen and complete the work. The interviews provided different views and perspectives and explained in detail how construction waste is handled during a construction project. The survey provided a better insight into how this is done, handled and what solutions are available to reduce the construction sector's environmental impact during a construction project. The end results of the work showed that there are some methods you can use to reduce the environmental impact that the construction industry has today. With these methods, it is not only the environment that has a positive effect but also the construction company because it leads to lower costs and more efficient construction methods. The results also showed that the construction industry is a complicated industry where a lot affects each other and that they always try to reduce their environmental impact by constantly striving for their environmental goals. The Conclusions of the work is that the environment affects the construction industry in different ways. Everyone involved is trying to reduce their influence, but there are some challenges that exists and should be addressed. The work highlights the problem and alternative solutions that the construction industry can use to reduce their environmental impact.

Klimatförändringen är ett av det största miljöproblem som vi står inför idag och beror på den förstärkta växthuseffekten som orsakas av främst koldioxid.  SÖRAB är ett avfallshanteringsföretag och fick förfrågningen av en av sina kunder angående hur mycket koldioxid som en avfallstyp genererar när den lämnas i en av deras sex återvinningscentraler och återvinns. Den frågan har besvarats i det här examensarbetet för fem olika typer av avfall: gips, däck, hårdplast, betong och textil. Utöver det har en miljönytta också beräknats genom att jämföra SÖRABs återvinningsprocess med en alternativ process i det fall avfallet istället skickas till deponering eller förbränning. En positiv miljönytta indikerar således att det sker besparing av koldioxidutsläpp till miljön genom att återvinna avfallet i fråga hos SÖRAB och inte förbränna eller deponera den.   Avgränsningarna för återvinningsprocesserna inkluderar: Transport av avfallet (inkluderar biltransport och färjetransport) Intern transport av avfallet hos SÖRAB Transport från SÖRABs anläggningar till extern återvinningsföretag. Energiförbrukningen från avfallskrossar på SÖRAB Drivmedelutsläpp från arbetsmaskiner på SÖRAB Koldioxidutsläppet från behandling av avfallet i externt företag. Vilket även inkluderar koldioxidutsläppet vid eventuell vidaretransport till förbränningsanläggning och koldioxidutsläppet vid förbränning.   Avgränsningen för koldioxidutsläppet börjar frän det att kunden lämnar avfall hos SÖRAB och sträcker sig olika långt beroende på avfallstyp. I resultatdelen illustreras avgränsningarna för varje avfallstyp.   Resultaten av beräkningarna visade att koldioxidutsläppet för varje avfallstyp skiljer sig mycket. Skillnaderna berodde på att varje avfallstyp återvinningsprocess i SÖRAB skiljer sig vad gäller vikter som transporteras, transportlängder, transportmedel och utsläppsgrader i de externa företagen. För plast-, textil- och däcks återvinningsprocess är det transporterna som bidrar till den största delen av utsläppen. För gips och betong är utsläppen i de externa företagen som bidrar mest vilket beror på att transportlängderna i deras återvinningsprocess är relativt korta.   Däckens miljönytta blev högst, 611 kg C02/ton plast besparas genom att inte skicka däcken till förbränning och istället skicka den till återvinning genom SÖRABs återvinningsprocess. Resultatet beror bl.a. på att den alternativa processen inkluderar förbränning av ett ton däck och en relativt lång färjetransport på ca 150 km.   Miljönyttan blev positiv för alla avfallstyper förutom för hårdplasten (-9,85 kg CO2/ton hårdplast) som hade en väldigt lång transportlängd i förhållande med den alternativa processen som var att skicka den till förbränning. Dock var inte slutsatsen att det vore bättre att förbränna hårdplasten eftersom den egentliga miljönyttan möjligtvis ligger i det koldioxidutsläpp som besparas genom att inte behöva tillverka nytt hårdplast från jungfruligt material. / The climate change is one of the biggest environmental problems we face today and is due to the increased greenhouse effect caused by mainly carbon dioxide.  SÖRAB is a waste management company in Sweden who has been getting questions from its customers about the amount of carbon dioxide that is emitted when different types of waste is recycled through their process. This thesis answers this question for five different waste types: gypsum, plastic, textile, concrete and tires. In addition to the emissions from the recycling process in SÖRAB the emissions from another alternative process for each waste is estimated. The alternative process will be either incineration or landfill. With the help of both the alternative process and SÖRABs process an environmental benefit is calculated where a positive environmental benefit means that a saving of carbon dioxide emissions has been made by not sending the waste to incineration or landfill.   The carbon emission from the following parts of the process is included: Transportation of the waste (includes transport by truck and ferry) Transportation within SÖRABs different facilities Transportation from SÖRABs facilities external recycling companies. The energy consumption from ”waste crusher” machine in SÖRAB Fuel consumption from the machines in SÖRAB  The carbon dioxide emissions from the external companies where the waste is recycled. This also includes the transportation in the case a part of the waste is further transported to be incinerated and the emission from the incineration itself.   The results showed that the carbon dioxide emissions for each waste differed very much. The differences were due to each waste recycling process in SÖRAB, which differed in the transported weights, transport lengths, and emission levels in the external company. For plastics, textiles and tires, it was the transportation to the external companies which was the factor that contributed the most to the total carbon dioxide emission. For gypsum and concrete it was the emissions in the external companies that contributed the most, which is due to transport length being shorter for their recycling processes.   The environmental benefit was the highest for the recycling of tires, 611 kg C02/ton plastic is saved by not sending it to incineration and instead recycle it through SÖRABs process.  The result is mainly due to the alternatives process emission from the ferry and incineration.   The environmental benefits were positive for all the waste types except for plastic  (-9,85)  kg CO2/ton textile) which had a long transportation length in comparison to the alternative process which was to send to incineration. In this report it was nevertheless concluded that this doesn’t mean that it would be a better option to incinerate the plastic since the real environmental benefit of plastic and all the other waste types is in the amount of carbon dioxide that is being saved by not needing to manufacture more of the material that is being regenerated through the recycling process.

Detta examensarbete har genomförts i samarbete med Grontmij AB och är ämnat att ta fram tre olika förslag på byggnader med samma utformning men uppförda med olika material i klimatskal och stomme, för att jämföra dess energiförbrukning och slutligen analysera koldioxidutsläppen som genereras. Målet med denna studie är att påvisa vilka material som lämpar sig främst vid hållbart byggande, vilka materialval som främst kan föredras när man vill uppnå energieffektiva byggnader samt analysera dess koldioxidutsläpp. Målet är att påvisa att koldioxidutsläppen minskar med enligt de upprättade miljökraven från Stockholms Stad i samarbete med Clinton Climate Initiative. Climate Positive Development Program lanserades år 2009 och är ett gemensamt initiativ mellan Clinton Climate Initiative och US Green Building Council. Programmet stödjer 18 projekt världen över och Norra Djurgårdsstaden är ett av projekten som ska vara en förebild för framgångsrik ekonomisk och miljömässig stadsutveckling. Programmet är även en vägledning vid byggande av bostäder vilket är avgörande för evolutionen av stadsbygget. Utvecklingen kring byggande har med tiden förändrats och anpassats till mer miljövänliga och energieffektiva alternativ. Idag har det blivit mer vanligt att tala om energieffektiva byggnader och minskade koldioxidutsläpp, vilka är betydelsefulla faktorer som påverkar miljön och vår framtid avsevärt. Genom att bygga hållbart och ta hänsyn till faktorer som tidigare undvikits, kommer utvecklingen ske mot det bättre. Fokus i denna studie är att analysera hur väl de utformade byggnaderna uppfyller miljökraven som Stockholms stad har upprättat i området Norra Djurgårdsstaden, med avseende på energiförbrukning och koldioxidutsläpp. Byggnaderna utformas med hänsyn till detaljplanen för Norra 2 (del av Hjorthagen 1:3 och Norra Djurgården 1:14) samt de upprättade kraven för energiförbrukning och gestaltning. Examensarbetet skall förmedla hur mycket de olika materialen; trä, betong och stål/tegel påverkar energiförbrukningen och koldioxidutsläppen. Jämförelsen mellan respektive byggnads energiförbrukning ger en inblick i vilka material och vilken byggnadsutformning som kan vara avgörande för framtida byggande och urbanisering. Resultaten för energiförbrukningen beräknas genom programmet VIP-Energy som erhålls från Grontmij AB. Förslag 1 – trästomme, erhöll en årlig energiförbrukning på 25 kWh/m2, förslag 2 – betongstomme en på 22 kWh/m2 och förslag 3 – stålstomme med tegelfasad en på 38 kWh/m2. I denna studie har koldioxidutsläpp som genereras i samband med framställning av materialen uteslutits i beräkningarna. Med hjälp av programmet VIP-Energy har koldioxidutsläpp beräknats för respektive förslag trä, betong samt stålstomme med tegelfasad där endast byggnadsförslagens processenergi och elförsörjning beaktats. Gällande koldioxidutsläppen som värmeförsörjningen genererar har enklare handberäkningar gjorts och jämförts med olika fördelningar av distributionssystemen fjärrvärme och bergvärmepump. Koldioxidutsläppen som baseras på byggnadernas värmeförsörjning resulterade i att förslag 2 – betongstomme, som har den lägsta värmetillförseln (256 kWh), genererar minst koldioxidutsläpp genom värmedistributionen (28,34-37,12 kg CO2/år ). Värmedistributioner för förslag 1 – trästomme genererar 52,55 – 68,73 kg CO2/år och för förslag 3 – stålstomme med tegelfasad genereras 697,8 – 912,63 kg CO2/år. / This thesis has been implemented in collaboration with Grontmij AB and is intended to present three different proposals for buildings with the same design but constructed with different materials in the building envelope and structure. The proposals will be compared in their energy consumption and analyzed in their respective amounts of carbon emissions the buildings generate. The ambition is to demonstrate that carbon dioxide emissions are reduced by applying the environmental requirements from the City of Stockholm in cooperation with the Clinton Climate Initiative. Climate Positive Development Program was launched in 2009 and is a joint initiative between the Clinton Climate Initiative and the U.S. Green Building Council. The program supports 18 projects worldwide and Stockholm Royal Seaport (Norra Djurgårdsstaden) is one of the projects that will be an example to an economically successful and environmental sustainable urban development. The development of building has overtime changed and adapted to more environmental friendly and energy efficient alternatives. Energy efficient buildings and reduced carbon emissions has become more common, which are significant factors that affects the environment and our future. The development will strive for the better by building more sustainable and take the factors that have long been avoided, into account. The focus of this study is to analyze how well the designed buildings meet the environmental standards, concerning energy consumption and carbon emissions. The zon of Norra 2 (part of Hjorthagen 1:3 and Norra Djurgården 1:14) is taken into consideration while designing the buildings as well as the requirements for energy consumption and conformation. The thesis shall convey what affects the materials; wood, concrete and steel with brick façade, has on the energy consumption and carbon emission. The comparison between each buildings’ energy consumption gives an insight of which materials and which design that should be used for future constructions and urbanization.   The result of the energy consumption is calculated by the program VIP-Energy, obtained from Grontmij AB. Proposal 1 – wooden frame, received an annual energy consumption of 25 kWh/m2, proposal 2 – concrete frame received an of 22 kWh/m2 and proposal 3 – steel structure with a brick façade received an of 38 kWh/m2. The carbon dioxide emissions that are generated in relation to the making of the materials have been excluded in the calculations of this thesis. The carbon emissions has been calculated with the program VIP-Energy for each proposal; wood, concrete and steel with brick façade, where only the building proposals' process energy and electricity is taken into consideration. The heat supply is simply calculated by hand and has been compared with different distributions between district heating and geothermal heat pump. The carbon dioxide emissions are based on the buildings' energy supply. It resulted in that proposal 2, which had the lowest heat input (256 kWh), generates the least carbon emissions (28, 34 – 37, 12 kg CO2/year). The heating distribution for proposal 1 generates 52, 55 – 68, 73 kg CO2/year and proposal 3 generates 697,8 – 912,63 kg CO2/year.

Bakgrund: Skogsindustrin är betydande för den svenska välfärden och inom industrin är Vida en viktig aktör. Vidare är transporter en stor del av industrin där majoriteten av de producerade produkterna exporteras. All transport som krävs ger också en stor miljöpåverkan, inte minst i form av koldioxidutsläppen. Syfte: Studien kartlägger och beräknar koldioxidutsläpp för ingående och utgående transporter för Vidas sågverk i Vislandas under år 2021. Fortsättningsvis, undersöker studien vilka åtgärder ett företag i sågverksbranschen kan implementera för att minska sitt koldioxidutsläpp. Metod: För den första frågeställning har grunddata samlats in från fallföretagets affärssystem, representanter samt transportörer. Baserat på resultatet från den första frågeställningen, har teoretiskt och empiriskt material samlats in för att besvara den andra frågeställningen som fokuserar på åtgärder för att minska koldioxidutsläpp i transporter. Det empiriska materialet samlades in genom semi-strukturerade intervjuer med representanter från fallföretaget. Slutsats: Studien resulterade i en beräknad mängd koldioxidutsläpp på 6 358 336 KgCO2 från fallföretagets ingående och utgående transporter under 2021. Mängden koldioxidutsläpp presenteras både för det totala studieobjektet samt för de fyra olika flödena vilket var inflödet från skog till sågverk samt utflödet till energitillverkare, massa- och pappersbruk samt transport av sågade och hyvlade trävaror. Diskussionen för den första frågeställningen resulterade i vilka faktorer som driver koldioxidutsläppen och de etablerade faktorerna var; avstånd, drivmedel, transportslag, fordonstyp, fyllnadsgrad och bränsleförbrukning. Den andra frågeställningen diskuterade och kom fram till vilka åtgärder ett företag inom sågverksbranschen kan ta sig an eller kräva att sina anställda transportörer tar hänsyn till. Åtgärderna som kräver kontinuerligt arbete, vilket visas i tabell 29, kategoriseras som långsiktiga eller kortsiktiga beroende på när de rimligtvis kan uppnås. / Background: The forest industry is essential for Swedish welfare and Vida is an important actor within the industry. Further, transportation is a big part of the business where the majority of the produced products are exported. With all transportation necessary comes also a big impact on the environment, including carbon emissions. Purpose: This study has mapped and calculated the carbon emission from inbound and outbound transportation from Vida Vislanda sawmill during the year 2021. Further, the study discovered what actions a company in the sawmill industry can take on in order to decrease their carbon emission. Method: For the first research question the authors collected data from the case company’s ERP system, representatives and employed transport companies. Based on the results from the first research question, theoretical and empirical data for the second research question was collected with focus on measures for decreasing carbon emission in transportation. The empirical data was collected through semi structured interviews with representatives from the case company. Conclusion: The study resulted in a calculated amount of carbon emission of 6 358 336 KgCO2 from the case company’s inbound and outbound transportation in 2021. The amount shows both a total amount for the whole study object and the amount for the four different flows which were inbound transportation from the forest to the sawmill as well as outbound transportation towards energy production, pulp and paper mills and sawn and transportation of planed wood products. The discussion of the first research question resulted in factors which are driving the amount of carbon emission and the factors established was; distance, fuels, mode of transportation, vehicle type, load and fuel consumption. The second research question discussed and concluded which actions a company within the sawmill industry can act on or demand that their hired transport companies should act on. The actions which require continuous attention, shown in table 29, were categorized as long term and short term, depending on when they are reasonable to be accomplished.

De europeiska klimatmålen gällande utsläpp av växthusgaser blir allt tuffare, och man börjar tänka i banorna att elektrifiera sina fordon och fartyg. Detta innebär en mer omfattande batteridrift och produktion av litium-jon batterier.Frågeställningen i denna studie, kretsar kring hur klimatet egentligen påverkas av elektrifieringen av ett fartyg. Både gällande driften av fartyget samt vid framställningen av batterierna som krävs för framdriften. Beräkningarna koncentrerar sig enbart på koldioxidutsläppen och en jämförelse har gjorts med ett dieseldrivet fartyg.Resultaten visar att driften av fartyget renderade i mer utsläpp än vad själva framställningen av litium-jon batterier gjorde. Utsläppen som uppstår vid elproduktionen visade sig skilja mycket beroende på vilket europeiskt land fartyget framförs i. Detta på grund av att användningen av fossilfria energikällor är olika runt om i Europa. Om det batteridrivna fartyget framförs i Sverige skulle utsläppen motsvara 2% av utsläppen från det dieseldrivna fartyget. Om det batteridrivna fartyget däremot framfördes i Estland skulle utsläppen öka med 17% gentemot utsläppen från det dieseldrivna fartyget.Slutsatserna av denna studie är att koldioxidutsläppen från ett eldrivet fartyg blir betydligt mindre än från ett dieseldrivet fartyg, om detta fartyg framförs och laddas i Sverige. Men att nyttan för klimatet inte blir densamma, om man framför fartyget i andra europeiska länder, där elproduktionen sker med större delen fossil kraft. / The European climate goals are getting tougher when it comes to emissions from carbon dioxide. Therefore, the electrification of various vehicles and ships are increasing. This equals to an increase in production and operation of lithium-ion batteries.This thesis investigated how the environment is getting affected by the emission that develops during the electrification of a smaller ship. Parameters that have been accounted for are, the operation of the ship, and the production of the lithium-ion batteries. The emissions from carbon dioxide were the only emissions taken to account. A comparison with a diesel-powered ship was also conducted.The results revealed that the emissions from the operation of the ship are greater than the emissions from production of the batteries. It also showed that the emissions differentiated dependent on which European country the ship would operate in. This depends on the usage of fossil-free energy sources throughout Europe. If the vessel would be operated in Sweden, the emissions would only be 2% of the emissions produced by the diesel-powered ship. But if the ship instead would operate in Estonia, the emissions would be 17% higher than the emissions produced by the diesel-powered ship.The conclusions of this thesis are that emissions from an electric ship becomes significantly lower than those from a diesel-powered ship. But if the ship would operate in other European countries, the environmental benefit would not be as great.

Bakgrund & Problem: Transport och distribution utgör grundläggande aktiviteter i ett transportföretag, såsom en 3PL-aktörs, verksamhet. I denna verksamhet är tunga transporter vanligt förekommande vilket utgör en betydande del av världens totala koldioxidutsläpp. Samtidigt som bränsleförbrukning står för en stor del av ett åkeris totala kostnader driver det även CO2-utsläpp i en redan, sett ur ett miljömässigt perspektiv, ansträngd värld. Att på sikt reducera dem globala CO2-utsläppen kommer kräva en omställning av transportsektorn och en övergång från fossila bränslen till mer förnyelsebara. För det enskilda åkeriet kan minskad bränsleförbrukning sänka kostnaderna samtidigt som det är fördelaktigt för miljön då det leder till minskade CO2-utsläpp. Vad driver då bränsleförbrukningen i ett åkeri? I denna studie ligger fokus främst på sparsam körning, transportplanering och teknologi som de faktorer som påverkar bränsleförbrukningen. I sammanhanget är även val av bränsle relevant men denna faktor har analyserats separat då det snarare är en faktor som driver CO2-utsläpp än bränsleförbrukningen i sig. Syfte: Syftet med denna studie är att studera ett urval av transportföretaget GDL:s åkerier och dess verksamhet med primärt fokus på bränsleförbrukning och CO2-utsläpp. Ambitionen vid arbetets slut är att kunna betygsätta åkeriernas verksamhet med utgångspunkt i deras bränsleförbrukning och de faktorer som driver den. Studien syftar även till att klargöra maktförhållandet mellan uppdragsgivare, som GDL, och åkerier. Metod: Studien tillämpar ett positivistiskt vetenskapligt synsätt med abduktion som angreppssätt. Baserat på de frågeställningar som studeras i detta arbete har en kvalitativ forskningsmetod applicerats överlag med små inslag av kvantitativa aspekter. Slutsats: De faktorer som huvudsakligen driver bränsleförbrukning är sparsam körning, transportplanering och teknologi. Sparsam körning är den faktor som denna studie bedömer ha störst påverkan och en fullständig implementering kan resultera i en bränslereduktion på 10-30 5(95) procent. Förutom mängden bränsle som förbrukas har även val av bränsle möjligheten att påverka företag positivt, främst miljömässigt men även ekonomiskt, där alternativa bränslen är huvudsakligt fokus. I denna studie hanteras bränslen som är förekommande inom studiens åkerier och bland dessa har HVO klart lägst CO2-utsläpp. Inflytandet från större aktörer, som GDL, är i nuläget svårt att precisera och varierar mellan åkerier. GDL:s position på marknaden borde, om så önskas, möjliggöra att ett större inflytande utövas gentemot de mindre aktörer som till stor del kör åt GDL. / Background & Problem: Transportation and distribution, such as 3PL, pose an essential part of a logistics company’s scope of duties; especially heavy transports, which account for a big part of the worldwide CO2-emissions, are an essential part of the business. Whilst fuel consumption makes up the majority of a company’s total consecutive expenses, it also augments carbon dioxide emission in our already flawed world. Therefore, the aim in the long run is a readjustment in the transport sector which includes the transition from fossil fuels towards renewable energy sources as well as the reduction of fuel consumption in general. This is also in the interest of the distribution companies, as they thereby can save expenses and reduce their ecological footprint at the same time. Yet, what determines the fuel consumption of a distribution company? To decry that, this study will primarily focus on eco-driving, route planning as well as technology as the main drivers of fuel consumption. It hereby is necessary to consider the chosen kind of fuel as an important factor regarding the CO2-emissions; this, however, will be analyzed separately. Purpose: The purpose of this paper is to study a selection distribution companies that primarily work on behalf of GDL, to examine which factors drive fuel consumption and CO2 emissions 6(95) within these companies. This papers ambition is to fairly evaluate the distribution companies and grade them accordingly, based on factors that drive fuel consumption and CO2 emissions. Additionally, this paper also aims to clarify the power structure between outsourcers, such as GDL, and their distributors. Method: This paper applies a positivistic scientific view with abduction as an approach. Based on this papers research questions it was determined that a qualitative research method should be applied throughout the study, with minor quantitative elements. Conclusions: The main factors for fuel consumption are parsimonious driving, route planning as well as technology. Hereby, frugal driving was ranked as the most important one as it can lead to a saving of 10-30 percent. Furthermore, the amount of used fuel can be positively influenced through the choice of certain fuel types. This has economical as well as ecological effects; the study focusses on renewable fuels, such as HVO, which has by far the lowest CO2- emissions amongst the fuels that were drawn into consideration. Influence by bigger actors, such as GDL, makes it hard to determine between different companies’ standings, as GDL’s position directly influences their smaller distributers.

The construction industry is facing a reality where the dependency on fossil fuels needs to cease and be replaced by options that are more climate friendly. One such option is the electrification that has not made a breakthrough in the construction industry yet and therefore needs to be examined. In this thesis an investigation is made by two different systems of wheel loaders and trucks. One system that conducts machines run by electricity and another one where the system is powered by diesel. The investigation is based on goal formulation which serves as the basis for answering these questions. The machines were examined in such as to obtain results that illustrate which system of machines that are profitable with regards to time, energy consumption, carbon dioxide emissions and total costs. This thesis has also as an intent to identify any advantages and disadvantages of each transport method. This is done in order to lend structure to any further research conducted in the future. To be able to compare and examine the properties of the machines, these machines were applied to a tunneling project. The project that was received was the metro station Hagalunds industriområde. The planned expansion of the subway will lead to a new metro line between Arenastaden and Odenplan, where Hagalunds industriområde will become an intermediate station. In order to truly optimize our efforts and carry out the calculations, the focus was placed on a partial stretch of 1 000 meters with respect to the main tunnel and working tunnel. The result obtained shows that the electric wheel loader leads to less time, carbon dioxide emissions and better energy efficiency than the diesel-powered wheel loader. On the other hand, the disadvantage is that the purchase cost of the electric wheel loader leads to greater total costs. These investments may be necessary to break the dependence on fossil fuels. When comparing the trucks, the result showed that the electric truck is a better alternative from an environmental perspective and total costs. While the diesel-powered truck saves on both time and energy. The reason why the total cost of the diesel-powered truck differs greatly from the electricpowered truck is the rental costs. If the diesel-powered truck was instead purchased, the total cost difference could be reduced. / Bygg- och anläggningssektorn står inför en verklighet där beroendet av fossila bränslen behöver brytas och ersättas med miljövänligare alternativ. Ett sådant alternativ är elektrifieringen som inte riktigt har slagit igenom för anläggningssektorn och därför behöver undersökas. I detta examensarbete undersöks två olika system av hjullastare och lastbilar. Ett system där maskinerna drivs med el och ett annat system med maskiner som drivs på diesel. Undersökningen hade målformuleringen som utgångspunkt för att besvara frågeställningarna. Maskinerna granskades för att erhålla ett resultat som visar vilket system av maskiner som är lönsammare att använda med avseende på tidsåtgång, energiförbrukning, koldioxidutsläpp samt totala kostnader. Examensarbetet har även som syfte att redogöra eventuella för-och nackdelar för respektive transportmetod. Detta för att ge ytterligare underlag till vidare forskning. För att kunna jämföra och undersöka maskinernas egenskaper applicerades dessa maskiner på ett tunneldrivningsprojekt. Projektet som erhölls var tunnelbanestationen Hagalunds industriområde. Den planerade utbyggnaden av tunnelbanan kommer att leda till en ny tunnelbanelinje mellan Arenastaden och Odenplan, där Hagalunds industriområde kommer bli en mellanliggande station. För att avgränsa arbetet och genomföra beräkningarna lades fokus på en delsträcka om 1 000 meter med avseende på huvudtunnel och arbetstunnel. Resultatet som erhölls visar att den eldrivna hjullastaren leder till mindre tidsåtgång, koldioxidutsläpp och bättre energieffektivitet än den dieseldrivna hjullastaren. Däremot är nackdelen att inköpskostnaden för den eldrivna hjullastaren leder till större totala kostnader. Dessa investeringar kan vara nödvändiga att vidta för att beroendet av fossila bränslen ska brytas. Vid jämförelse av lastbilarna visade resultatet att den eldrivna lastbilen är ett bättre alternativ ur miljöperspektiv och totala kostnader. Medan den dieseldrivna lastbilen sparar på både tid och energi. Anledningen till att totala kostnaden för dieseldrivna lastbilen skiljer sig mycket från den eldrivna lastbilen är hyreskostnaderna. Om den dieseldrivna lastbilen istället köptes in, kunde den totala kostnadsskillnaden reduceras.

An increasing number of companies are creating and implementing sustainability strategies that extend beyond their own organization and consider both their customers' and suppliers' emissions in order to achieve carbon emissions targets throughout the supply chain. By comparing the sustainability strategies of 6 case companies with historical procurement data, this study investigates the difference between operational activity and the formulation of strategies. Furthermore, the underlying reasons of this discrepancy are mapped out through surveys and interviews with the case companies. The study finds a generally weak link between the strategies and actual ways of working, which primarily revolves around economic aspects. Among possible explanations for this discrepancy, the lack of a common standard for the acquisition and quantification of sustainability information, a lack of dynamic evaluation of suppliers based on transport distances, and a lack of a combination of technical knowledge and sustainability knowledge are identified as key factors. The report concludes that there is a need for common standards and systems for evaluating and quantifying sustainability in transport procurement for the sustainability strategies to be incorporated. / Allt fler företag skapar och implementerar hållbarhetsstrategier som sträcker sig utanför den egna organisationen och beaktar både deras kunder och leverantörers utsläpp för att uppnå mål om koldioxidutsläpp i hela försörjningskedjan. Genom att jämföra 6 fallföretags hållbarhetsstrategier med historiska upphandlingsdata undersöker detta arbete skillnaden mellan operativ verksamhet och strategiernas formulering. Vidare kartläggs bakomliggande orsaker till denna skillnad genom enkäter och intervjuer med fallföretagen. Arbetet finner en generellt svag koppling mellan strategierna och faktiska arbetssätt som främst kretsar kring ekonomiska aspekter. Bland möjliga förklaringar till denna diskrepans identifieras avsaknaden av en gemensam standard för inhämtning och kvantifiering av hållbarhetsinformation, en brist i dynamisk värdering av leverantörer utifrån transportsträckor samt en brist på kombinationen av teknisk kunskap och hållbarhetskunskap som viktiga faktorer. Rapporten konkluderar att det finns ett behov av gemensamma standarder och system för utvärdering och kvantifiering av hållbarhet i transportupphandlingar för att hållbarhetsstrategierna skall införlivas.

Idag görs livscykelanalyser (LCA) för att identifiera de byggkomponenter somorsakar stora koldioxidutsläpp i byggbranschen.Syftet med denna studie är att med hjälp av livscykelanalysverktyget One ClickLCA jämföra hur stora koldioxidutsläpp som bildas av materialen i enlimträstomme, som tillhör en inomhusarena jämfört med materialen i en fiktivstålstomme, som är dimensionerad för att klara samma laster och funktion somlimträstommen. Detta görs i syfte att lyfta fram skillnaderna mellankoldioxidutsläppen i produktskedet (A1-A3) mellan en limträstomme och enstålstomme.En konstruktör har konstruerat stålstommen för jämförelsen. Konstruktören togfram dimensionerna och byggmaterialen, men stålstommen blev inte tillräckligtgenomarbetad och projekterad för att jämförelsen skulle kunna göras direkt.I One Click LCA behövs mängderna och byggkomponenterna för båda stommarnaför att kunna göra fullständiga livscykelanalyser. Med mängder menas volymeroch vikter för byggkomponenterna. I studien saknades från början mängder förvissa av byggkomponenterna och en del av syftet blev därför att ta fram allamängder för stommarna. För att få rätt mängder i studien användes bland annat tvåprogram, Bluebeam och Excel. Med dessa program togs längdmåtten för olikabyggkomponenter från ritningar. Tillsammans med de övriga uppgifterna ombyggkomponenterna kunde mängderna sedan tas fram.I One Click LCA behöver resurser väljas. Dessa kan vara kopplade till specifikabyggkomponenter och innehåller data om hur stora koldioxidutsläpp sombyggkomponenter orsakar. Med byggkomponenter och mängder som grund valdessedan resurser i One Click LCA. När resurser väljs räknar programmet ut hur storakoldioxidutsläpp som bildas i produktskedet (A1-A3) för byggkomponenterna.Med mängder och resurser kunde två resultat erhållas i programvaran. Resultatetvisar att 55 ton koldioxid bildas av limträstommen och 779,9 ton koldioxid bildasav stålstommen. I stålstommen är det fackverken som orsakar mestkoldioxidutsläpp och i limträstommen är balkarna i högdelen av inomhusarenansom orsakar mest koldioxidutsläpp. / Today, life-cycle assessment (LCA) are performed to identify the buildingcomponents that cause large carbon dioxide emissions in the construction industry.The purpose of this study is to use the life-cycle assessment tool One Click LCA tocompare how large carbon dioxide emissions are formed by the materials in aglulam frame, which belongs to an indoor arena compared to the materials in afictitious steel frame, which is dimensioned to withstand the same loads andfunction as the glulam frame. This is done in order to highlight the differencesbetween the carbon dioxide emissions in the product phase (A1-A3) between aglulam frame and a steel frame.A designer has designed the steel frame for comparison. The designer producedthe dimensions and building materials, but the steel frame was not sufficientlyworked out and projected for the comparison to be made directly.In One Click LCA, the quantities and building components for both frames areneeded to be able to make complete life-cycle assessment. By quantities is meantvolumes and weights for the building components. The study initially lackedquantities for some of the building components and part of the purpose wastherefore to produce all quantities for the frames. To get the right amounts in thestudy, two programs were used, Bluebeam and Excel. With these programs, thelength measurements for different building components were taken from drawings.Together with the other information about the building components, the quantitiescould then be produced.In One Click LCA, resources need to be selected. These can be linked to specificbuilding components and contain data on how large carbon dioxide emissions thatbuilding components cause. Based on building components and quantities,resources were then selected in One Click LCA. When resources are selected, theprogram calculates how large carbon dioxide emissions are formed in the productphase (A1-A3) for the building components. With quantities and resources, tworesults could be obtained in the software. The results show that 55 tonnes ofcarbon dioxide are formed by the glulam frame and 779.9 tonnes of carbon dioxideare formed by the steel frame. In the steel frame, it is the trusses that cause themost carbon dioxide emissions and in the glulam frame, the beams in the upperpart of the indoor arena cause the most carbon dioxide emissions.

Pollution is one of humanity's most pressing problems. Although there are many types of pollution, air pollution is one of the main causes of global warming. Therefore, simultaneously improving environmental quality and economic growth, and studying the variables that affect this relationship, has been one of the key issues for researchers and policymakers in recent years, especially in the wake of the United Nations 2030 Agenda for Sustainable Development.This paper aims to estimate the relationship between carbon emissions, GDP per capita, renewable energy and non-renewable energy sources as well environmental taxes in G10 industrialized countries over the period 1972-2020. Regression analysis and panel data were used to answer the questions. Previous studies of the Ecological Kuznets Curve (EKC) for CO2 emissions, with most samples based on G10 member countries, have had mixed results. The environmental Kuznets curve shows that economic development initially leads to environmental degradation, but once economic growth reaches a certain level, the relationship between society and the environment begins to improve and the degree of environmental degradation decreases. From a very simple perspective, this might suggest that economic growth is good for the environment. Critics, however, argue that economic growth is not guaranteed to lead to environmental improvements, which can often backfire. At the very least, it requires very targeted policies and attitudes to ensure that economic growth goes hand in hand with environmental improvement. / <p> Tre helt olika miljö-/BNP-kurvor</p><p>Studien undersöker etablerade teorier för att beskriva sambandet mellan miljöskador och ekonomisk aktivitet, inklusive Environmental Kuznets Curve (EKC), Brundtland Curve Hypothesis (BCH) och Environmental Daly Curve (EDC).</p>