Bakgrund & Problem: Transport och distribution utgör grundläggande aktiviteter i ett transportföretag, såsom en 3PL-aktörs, verksamhet. I denna verksamhet är tunga transporter vanligt förekommande vilket utgör en betydande del av världens totala koldioxidutsläpp. Samtidigt som bränsleförbrukning står för en stor del av ett åkeris totala kostnader driver det även CO2-utsläpp i en redan, sett ur ett miljömässigt perspektiv, ansträngd värld. Att på sikt reducera dem globala CO2-utsläppen kommer kräva en omställning av transportsektorn och en övergång från fossila bränslen till mer förnyelsebara. För det enskilda åkeriet kan minskad bränsleförbrukning sänka kostnaderna samtidigt som det är fördelaktigt för miljön då det leder till minskade CO2-utsläpp. Vad driver då bränsleförbrukningen i ett åkeri? I denna studie ligger fokus främst på sparsam körning, transportplanering och teknologi som de faktorer som påverkar bränsleförbrukningen. I sammanhanget är även val av bränsle relevant men denna faktor har analyserats separat då det snarare är en faktor som driver CO2-utsläpp än bränsleförbrukningen i sig. Syfte: Syftet med denna studie är att studera ett urval av transportföretaget GDL:s åkerier och dess verksamhet med primärt fokus på bränsleförbrukning och CO2-utsläpp. Ambitionen vid arbetets slut är att kunna betygsätta åkeriernas verksamhet med utgångspunkt i deras bränsleförbrukning och de faktorer som driver den. Studien syftar även till att klargöra maktförhållandet mellan uppdragsgivare, som GDL, och åkerier. Metod: Studien tillämpar ett positivistiskt vetenskapligt synsätt med abduktion som angreppssätt. Baserat på de frågeställningar som studeras i detta arbete har en kvalitativ forskningsmetod applicerats överlag med små inslag av kvantitativa aspekter. Slutsats: De faktorer som huvudsakligen driver bränsleförbrukning är sparsam körning, transportplanering och teknologi. Sparsam körning är den faktor som denna studie bedömer ha störst påverkan och en fullständig implementering kan resultera i en bränslereduktion på 10-30 5(95) procent. Förutom mängden bränsle som förbrukas har även val av bränsle möjligheten att påverka företag positivt, främst miljömässigt men även ekonomiskt, där alternativa bränslen är huvudsakligt fokus. I denna studie hanteras bränslen som är förekommande inom studiens åkerier och bland dessa har HVO klart lägst CO2-utsläpp. Inflytandet från större aktörer, som GDL, är i nuläget svårt att precisera och varierar mellan åkerier. GDL:s position på marknaden borde, om så önskas, möjliggöra att ett större inflytande utövas gentemot de mindre aktörer som till stor del kör åt GDL. / Background & Problem: Transportation and distribution, such as 3PL, pose an essential part of a logistics company’s scope of duties; especially heavy transports, which account for a big part of the worldwide CO2-emissions, are an essential part of the business. Whilst fuel consumption makes up the majority of a company’s total consecutive expenses, it also augments carbon dioxide emission in our already flawed world. Therefore, the aim in the long run is a readjustment in the transport sector which includes the transition from fossil fuels towards renewable energy sources as well as the reduction of fuel consumption in general. This is also in the interest of the distribution companies, as they thereby can save expenses and reduce their ecological footprint at the same time. Yet, what determines the fuel consumption of a distribution company? To decry that, this study will primarily focus on eco-driving, route planning as well as technology as the main drivers of fuel consumption. It hereby is necessary to consider the chosen kind of fuel as an important factor regarding the CO2-emissions; this, however, will be analyzed separately. Purpose: The purpose of this paper is to study a selection distribution companies that primarily work on behalf of GDL, to examine which factors drive fuel consumption and CO2 emissions 6(95) within these companies. This papers ambition is to fairly evaluate the distribution companies and grade them accordingly, based on factors that drive fuel consumption and CO2 emissions. Additionally, this paper also aims to clarify the power structure between outsourcers, such as GDL, and their distributors. Method: This paper applies a positivistic scientific view with abduction as an approach. Based on this papers research questions it was determined that a qualitative research method should be applied throughout the study, with minor quantitative elements. Conclusions: The main factors for fuel consumption are parsimonious driving, route planning as well as technology. Hereby, frugal driving was ranked as the most important one as it can lead to a saving of 10-30 percent. Furthermore, the amount of used fuel can be positively influenced through the choice of certain fuel types. This has economical as well as ecological effects; the study focusses on renewable fuels, such as HVO, which has by far the lowest CO2- emissions amongst the fuels that were drawn into consideration. Influence by bigger actors, such as GDL, makes it hard to determine between different companies’ standings, as GDL’s position directly influences their smaller distributers.

The construction industry is facing a reality where the dependency on fossil fuels needs to cease and be replaced by options that are more climate friendly. One such option is the electrification that has not made a breakthrough in the construction industry yet and therefore needs to be examined. In this thesis an investigation is made by two different systems of wheel loaders and trucks. One system that conducts machines run by electricity and another one where the system is powered by diesel. The investigation is based on goal formulation which serves as the basis for answering these questions. The machines were examined in such as to obtain results that illustrate which system of machines that are profitable with regards to time, energy consumption, carbon dioxide emissions and total costs. This thesis has also as an intent to identify any advantages and disadvantages of each transport method. This is done in order to lend structure to any further research conducted in the future. To be able to compare and examine the properties of the machines, these machines were applied to a tunneling project. The project that was received was the metro station Hagalunds industriområde. The planned expansion of the subway will lead to a new metro line between Arenastaden and Odenplan, where Hagalunds industriområde will become an intermediate station. In order to truly optimize our efforts and carry out the calculations, the focus was placed on a partial stretch of 1 000 meters with respect to the main tunnel and working tunnel. The result obtained shows that the electric wheel loader leads to less time, carbon dioxide emissions and better energy efficiency than the diesel-powered wheel loader. On the other hand, the disadvantage is that the purchase cost of the electric wheel loader leads to greater total costs. These investments may be necessary to break the dependence on fossil fuels. When comparing the trucks, the result showed that the electric truck is a better alternative from an environmental perspective and total costs. While the diesel-powered truck saves on both time and energy. The reason why the total cost of the diesel-powered truck differs greatly from the electricpowered truck is the rental costs. If the diesel-powered truck was instead purchased, the total cost difference could be reduced. / Bygg- och anläggningssektorn står inför en verklighet där beroendet av fossila bränslen behöver brytas och ersättas med miljövänligare alternativ. Ett sådant alternativ är elektrifieringen som inte riktigt har slagit igenom för anläggningssektorn och därför behöver undersökas. I detta examensarbete undersöks två olika system av hjullastare och lastbilar. Ett system där maskinerna drivs med el och ett annat system med maskiner som drivs på diesel. Undersökningen hade målformuleringen som utgångspunkt för att besvara frågeställningarna. Maskinerna granskades för att erhålla ett resultat som visar vilket system av maskiner som är lönsammare att använda med avseende på tidsåtgång, energiförbrukning, koldioxidutsläpp samt totala kostnader. Examensarbetet har även som syfte att redogöra eventuella för-och nackdelar för respektive transportmetod. Detta för att ge ytterligare underlag till vidare forskning. För att kunna jämföra och undersöka maskinernas egenskaper applicerades dessa maskiner på ett tunneldrivningsprojekt. Projektet som erhölls var tunnelbanestationen Hagalunds industriområde. Den planerade utbyggnaden av tunnelbanan kommer att leda till en ny tunnelbanelinje mellan Arenastaden och Odenplan, där Hagalunds industriområde kommer bli en mellanliggande station. För att avgränsa arbetet och genomföra beräkningarna lades fokus på en delsträcka om 1 000 meter med avseende på huvudtunnel och arbetstunnel. Resultatet som erhölls visar att den eldrivna hjullastaren leder till mindre tidsåtgång, koldioxidutsläpp och bättre energieffektivitet än den dieseldrivna hjullastaren. Däremot är nackdelen att inköpskostnaden för den eldrivna hjullastaren leder till större totala kostnader. Dessa investeringar kan vara nödvändiga att vidta för att beroendet av fossila bränslen ska brytas. Vid jämförelse av lastbilarna visade resultatet att den eldrivna lastbilen är ett bättre alternativ ur miljöperspektiv och totala kostnader. Medan den dieseldrivna lastbilen sparar på både tid och energi. Anledningen till att totala kostnaden för dieseldrivna lastbilen skiljer sig mycket från den eldrivna lastbilen är hyreskostnaderna. Om den dieseldrivna lastbilen istället köptes in, kunde den totala kostnadsskillnaden reduceras.

An increasing number of companies are creating and implementing sustainability strategies that extend beyond their own organization and consider both their customers' and suppliers' emissions in order to achieve carbon emissions targets throughout the supply chain. By comparing the sustainability strategies of 6 case companies with historical procurement data, this study investigates the difference between operational activity and the formulation of strategies. Furthermore, the underlying reasons of this discrepancy are mapped out through surveys and interviews with the case companies. The study finds a generally weak link between the strategies and actual ways of working, which primarily revolves around economic aspects. Among possible explanations for this discrepancy, the lack of a common standard for the acquisition and quantification of sustainability information, a lack of dynamic evaluation of suppliers based on transport distances, and a lack of a combination of technical knowledge and sustainability knowledge are identified as key factors. The report concludes that there is a need for common standards and systems for evaluating and quantifying sustainability in transport procurement for the sustainability strategies to be incorporated. / Allt fler företag skapar och implementerar hållbarhetsstrategier som sträcker sig utanför den egna organisationen och beaktar både deras kunder och leverantörers utsläpp för att uppnå mål om koldioxidutsläpp i hela försörjningskedjan. Genom att jämföra 6 fallföretags hållbarhetsstrategier med historiska upphandlingsdata undersöker detta arbete skillnaden mellan operativ verksamhet och strategiernas formulering. Vidare kartläggs bakomliggande orsaker till denna skillnad genom enkäter och intervjuer med fallföretagen. Arbetet finner en generellt svag koppling mellan strategierna och faktiska arbetssätt som främst kretsar kring ekonomiska aspekter. Bland möjliga förklaringar till denna diskrepans identifieras avsaknaden av en gemensam standard för inhämtning och kvantifiering av hållbarhetsinformation, en brist i dynamisk värdering av leverantörer utifrån transportsträckor samt en brist på kombinationen av teknisk kunskap och hållbarhetskunskap som viktiga faktorer. Rapporten konkluderar att det finns ett behov av gemensamma standarder och system för utvärdering och kvantifiering av hållbarhet i transportupphandlingar för att hållbarhetsstrategierna skall införlivas.

Idag görs livscykelanalyser (LCA) för att identifiera de byggkomponenter somorsakar stora koldioxidutsläpp i byggbranschen.Syftet med denna studie är att med hjälp av livscykelanalysverktyget One ClickLCA jämföra hur stora koldioxidutsläpp som bildas av materialen i enlimträstomme, som tillhör en inomhusarena jämfört med materialen i en fiktivstålstomme, som är dimensionerad för att klara samma laster och funktion somlimträstommen. Detta görs i syfte att lyfta fram skillnaderna mellankoldioxidutsläppen i produktskedet (A1-A3) mellan en limträstomme och enstålstomme.En konstruktör har konstruerat stålstommen för jämförelsen. Konstruktören togfram dimensionerna och byggmaterialen, men stålstommen blev inte tillräckligtgenomarbetad och projekterad för att jämförelsen skulle kunna göras direkt.I One Click LCA behövs mängderna och byggkomponenterna för båda stommarnaför att kunna göra fullständiga livscykelanalyser. Med mängder menas volymeroch vikter för byggkomponenterna. I studien saknades från början mängder förvissa av byggkomponenterna och en del av syftet blev därför att ta fram allamängder för stommarna. För att få rätt mängder i studien användes bland annat tvåprogram, Bluebeam och Excel. Med dessa program togs längdmåtten för olikabyggkomponenter från ritningar. Tillsammans med de övriga uppgifterna ombyggkomponenterna kunde mängderna sedan tas fram.I One Click LCA behöver resurser väljas. Dessa kan vara kopplade till specifikabyggkomponenter och innehåller data om hur stora koldioxidutsläpp sombyggkomponenter orsakar. Med byggkomponenter och mängder som grund valdessedan resurser i One Click LCA. När resurser väljs räknar programmet ut hur storakoldioxidutsläpp som bildas i produktskedet (A1-A3) för byggkomponenterna.Med mängder och resurser kunde två resultat erhållas i programvaran. Resultatetvisar att 55 ton koldioxid bildas av limträstommen och 779,9 ton koldioxid bildasav stålstommen. I stålstommen är det fackverken som orsakar mestkoldioxidutsläpp och i limträstommen är balkarna i högdelen av inomhusarenansom orsakar mest koldioxidutsläpp. / Today, life-cycle assessment (LCA) are performed to identify the buildingcomponents that cause large carbon dioxide emissions in the construction industry.The purpose of this study is to use the life-cycle assessment tool One Click LCA tocompare how large carbon dioxide emissions are formed by the materials in aglulam frame, which belongs to an indoor arena compared to the materials in afictitious steel frame, which is dimensioned to withstand the same loads andfunction as the glulam frame. This is done in order to highlight the differencesbetween the carbon dioxide emissions in the product phase (A1-A3) between aglulam frame and a steel frame.A designer has designed the steel frame for comparison. The designer producedthe dimensions and building materials, but the steel frame was not sufficientlyworked out and projected for the comparison to be made directly.In One Click LCA, the quantities and building components for both frames areneeded to be able to make complete life-cycle assessment. By quantities is meantvolumes and weights for the building components. The study initially lackedquantities for some of the building components and part of the purpose wastherefore to produce all quantities for the frames. To get the right amounts in thestudy, two programs were used, Bluebeam and Excel. With these programs, thelength measurements for different building components were taken from drawings.Together with the other information about the building components, the quantitiescould then be produced.In One Click LCA, resources need to be selected. These can be linked to specificbuilding components and contain data on how large carbon dioxide emissions thatbuilding components cause. Based on building components and quantities,resources were then selected in One Click LCA. When resources are selected, theprogram calculates how large carbon dioxide emissions are formed in the productphase (A1-A3) for the building components. With quantities and resources, tworesults could be obtained in the software. The results show that 55 tonnes ofcarbon dioxide are formed by the glulam frame and 779.9 tonnes of carbon dioxideare formed by the steel frame. In the steel frame, it is the trusses that cause themost carbon dioxide emissions and in the glulam frame, the beams in the upperpart of the indoor arena cause the most carbon dioxide emissions.

Pollution is one of humanity's most pressing problems. Although there are many types of pollution, air pollution is one of the main causes of global warming. Therefore, simultaneously improving environmental quality and economic growth, and studying the variables that affect this relationship, has been one of the key issues for researchers and policymakers in recent years, especially in the wake of the United Nations 2030 Agenda for Sustainable Development.This paper aims to estimate the relationship between carbon emissions, GDP per capita, renewable energy and non-renewable energy sources as well environmental taxes in G10 industrialized countries over the period 1972-2020. Regression analysis and panel data were used to answer the questions. Previous studies of the Ecological Kuznets Curve (EKC) for CO2 emissions, with most samples based on G10 member countries, have had mixed results. The environmental Kuznets curve shows that economic development initially leads to environmental degradation, but once economic growth reaches a certain level, the relationship between society and the environment begins to improve and the degree of environmental degradation decreases. From a very simple perspective, this might suggest that economic growth is good for the environment. Critics, however, argue that economic growth is not guaranteed to lead to environmental improvements, which can often backfire. At the very least, it requires very targeted policies and attitudes to ensure that economic growth goes hand in hand with environmental improvement. / <p> Tre helt olika miljö-/BNP-kurvor</p><p>Studien undersöker etablerade teorier för att beskriva sambandet mellan miljöskador och ekonomisk aktivitet, inklusive Environmental Kuznets Curve (EKC), Brundtland Curve Hypothesis (BCH) och Environmental Daly Curve (EDC).</p>

One of the biggest topics of discussion in the last decade has been the climate change and the related global warming. This has rightfully contributed to people being more aware than ever about how to live a more sustainable life and to some extension know how they should act in their everyday life in order to reduce their carbon footprint. These are maybe the most important actions one could take in order to secure a healthy planet for generations to come. What is less known is how to invest in a sustainable way and how to understand if companies are operating sustainably. This thesis aims to solve this problem, enabling people to make more sustainable investment decisions through quickly analyzing the investment target’s financial performance. The result of the thesis is a model that can partly help investors to understand if a company is operating in a sustainable manner. The findings are that ROA, short for return on assets, is the most influential financial performance metric to look at when analyzing a company’s sustainable performance. Unfortunately, the model produced and suggested in this thesis can only explain 15.4% of the CO2 emissions produced by a company. That being said, there is still much to learn about how companies / Ett av de mest omdiskuterade ämnena under det senaste decenniet är klimatförändringarna och den tillhörande globala uppvärmningen. Detta har med rätta bidragit till att människor är mer medvetna än någonsin om hur man lever ett mer hållbart liv och i viss utsträckning hur man ska agera i sin vardag för att minska sitt koldioxidavtryck. Det är kanske dessa åtgärder som är de viktigaste att vidta för att säkra en frisk planet för de kommande generationerna. Hur man investerar hållbart och hur man kan ta reda på om ett företag verkar hållbart, är däremot ett mer outforskat område. Denna avhandling syftar till att lösa detta problem, vilket skulle möjliggöra fattandet av mer hållbara investeringsbeslut genom att snabbt analysera det aktuella företagets finansiella resultat. Avhandlingens resultat är en modell som delvis kan hjälpa investerare att förstå om ett företag verkar på ett hållbart sätt. Slutsatsen är att ROA, avkastning på totalt kapital, är det mest inflytelserika finansiella resultatmåttet att titta på vid en analys av ett företags hållbara prestanda. Den utvecklade och föreslagna modellen i denna avhandling visar dessvärre en förklaringsgrad på endast 15,4 % av ett företags koldioxidutsläpp. Med det sagt finns det fortfarande mycket att lära om hur företag fungerar och presterar i förhållande till deras globala fotavtryck.

Syfte: Gävle kommun har som mål att kraftigt minska sitt verksamhetsutsläpp av koldioxid fram till år 2050. Därför satsar kommunen på att använda sig av så miljövänliga material som möjligt med låga koldioxidutsläpp. Ett av de områden där kommunen fokuserar på är val av material till byggnaderna. Inom detta examarbete är det fokus på takmaterial. Nuvarande takmaterialet på Skräddargårdens förskola är betongpannor. En jämförelse mellan betong och tegelpannor kommer att genomföras. Målet är att besvara frågan: Vilken av dessa takpannor bör Gavlefastigheter AB välja på Skräddargårdens förskola Metod: Examarbetet är baserad på varierande metoder. Som metoder användes tex. intervjuer med olika företag, litteraturstudie, datainsamling, beräkningar av takarea och koldioxidutsläpp. Samt granskning av gamla examensarbeten för att samla inspiration och få en djupare förståelse. En livscykelanalys (LCA) inkluderades, eftersom de flesta av artiklar som studerat är baserade på den. För att få fram en ungefärlig area för taket har Autodesk Revit Educational Version använts och för att få en ännu mer exakt beräkning av arean på taket användes programmet Geo Math - GeoGebra. Resultat: Beroende på vad Gavlefastigheter har för budget så kan tegelpannor rekommenderas som det nya byggnadsmaterialet för Skräddargårdens förskola. Kostnaden vid inköp kan variera eftersom både materialen kan vara nyproducerade eller att de återbrukas. Koldioxidutsläppen för tegeltakpannor är betydligt mindre än betongtakpannor, dock är underhållskostnaden mer eftersom tegelpannor behöver mer skötsel.  Slutsatser: Tegelpannor kostar mer än betongpannor men medför mindre utsläpp av koldioxidekvivalenter. Nackdelarna är att företaget måste lägga ner mer pengar. Samt resurser i jämförelse om de ska använda sig av tegelpannor. Alternativet är att använda sig av återbrukande betong- eller tegelpannor. Avgränsning: Studien är begränsad till endast två olika takpannor, betongpannor samt tegelpannor. Studien tar inte hänsyn till en fördjupning på livscykelanalys. Detta projekt kommer även att behandla en-, tvåkupiga plattor, fokus kommer att ligga på val av plattor beroende på Skräddarens förskolas takvinkel. / Purpose: Gavle municipality has the goal of significantly reducing its carbon dioxide emissions by 2050. Therefore, the municipality is focusing on using materials that are as environmentally friendly as possible, with low carbon dioxide emissions. One area where the municipality is focusing is the choice of materials for buildings, and in this thesis, investigated whether the current roof material at Skräddargårdens preschool can be replaced with more sustainable alternatives. Comparation of concrete tiles and clay tiles, and the goal is to answer the question: 'Which of these roof tiles should Gavlefastigheter AB choose at Skräddargårdens preschool? Method: Methods used are interviews with different companies and roofers, literature studies and to read on old degree projects for a better understanding to achieve the goal. A small part of LCA (Life Cycle Analysis) will be included as most articles are based on it. An approximate roof area has been developed through the Autodesk Revit Educational Version. The program Geo Math - GeoGebra used to clarify the roof area that corresponded to good clear numbers. Findings: Depending on what Gavlefastigheter have for budget, clay tiles can be highly recommended as the new building materials for Skräddargårdens preschool. The cost of purchase can variate because both materials can be new or reused in different ways. The carbon dioxide emissions from clay tiles are significantly less than concrete roof tiles, however, the maintenance cost is more because brick tiles need more maintenance. Clay is more sensitive than concrete and may require more frequent maintenance than concrete, therefore it costs more for maintenance intervals with clay. Conclusions: Clay tiles cost is higher than concrete tiles. The disadvantages may be that the company must invest more economically in comparison if they are to use the material concrete. Thus, in the end, it is not large sums. From an environmental perspective, clay tiles are better compared to concrete tiles if properly cared for, because concrete contains cement and cement is bad for the environment and toxic. An alternative is to use reusable concrete and clay tiles.  Demarcation: The study is limited to only two different roof types, concrete tiles and clay tiles. This study does not consider in life cycle analysis. This project will also treat one-, two-cup tiles, the focus will be on the choice of tiles depending on the preschool roof angle.

Klimatet är i en ständig förändring och den globala uppvärmningen är bland det störstamiljöhoten i världen. Människans utsläpp av växthusgaser är den främsta orsaken till denklimatförändring vi ser idag. En betydande del av samhällets miljöpåverkan kommer frånbygg- och fastighetssektorn. Byggmaterial står idag för betydande utsläpp. Gipsskivoranvänds flitigt inom byggprojekt. I denna studie undersöks och jämförs olika skivmaterial som används som ytskikt tillinnerväggar i småhus. Studien går in på funktionskrav och miljöaspekter med fokus påkoldioxidutsläpp. Syftet med studien har varit att ta reda på om det finns något rimligtersättande skivmaterial för gips i innerväggar i småhus. Med hjälp av en kvantitativ studie harflera olika skivmaterial analyserats och jämförts, först för att se om de har en godkändbrandklass för småhus och därefter har skivmaterialen jämförts med hänsyn påkoldioxidutsläppet. Skivans pris, vikt, återbruk och återvinning har tagits i beaktande menfokuset har varit på koldioxidutsläppet. Resultatet av arbetet visade en bred spridning av mängden koldioxidutsläpp mellan dematerial som undersöktes. För att besvara frågeställningen analyserades även vikt och pris pådiverse produkter som även de visade på en bred spridning. Slutsatsen i detta arbete blev attde träbaserade skivmaterialen var rimliga ersättare till gipsskivor i torrum ur en miljömässigsynvinkel med koldioxidutsläppet i fokus. / The climate is constantly changing and global warming is among the largest environmentalthreats in the world. Human emission of greenhouse gases is the main cause of climatechange we see today. A significant part of society's environmental impact comes from theconstruction and real estate sector. Building materials today stand for significant emissions.In this study different sheet materials used as surface layers in single family houses areexamined and compared. The study addresses functional requirements and environmentalaspects with the focus on carbon dioxide emissions.The purpose of this study is to find out if there are any reasonable replacement sheetmaterials for plaster in interior walls of single family houses. Via a quantitative study severaldifferent sheet materials have been analyzed and compared, first to see if they have anapproved fire class for single family houses and thereafter the sheet materials have beencompared regarding carbon dioxide emissions. Price, weight and recycling have been takeninto account but the focus has been carbon dioxide emissions.The result of this report showed a wide spread of the amount of carbon dioxide emissionsbetween the different materials that has been analyzed. To answer the issue, price and weightwere also analyzed, which also showed a wide spread. The conclusion of this report was thatthe wood based sheet materials were a reasonable replacement for plasterboards indoors froman environmental point of view with carbon dioxide emissions as the focus.

Introduction – This study examines the environmental certification NollCO2, which manages and sets requirements for a building's carbon dioxide emissions during its life cycle. Emissions of carbon dioxide are one of the greenhouse gases that contribute to global warming. This affect opportunities to achieve national and global climate goal. By building according to the requirement of net zero carbon dioxide emissions, the climate impact from the construction sector can be reduced and greenhouse gas emissions in Sweden decrease. Method – The survey is a two-case study of the pilot projects Hyllie Terrass in Malmö and the Lidl store outside Visby, two of the first climate-neutral buildings with NollCO2 certification. The study has a qualitative approach, and the empirical data is collected with the help of semi-structured interviews and an in-depth literature search. Results / Analysis – The results of the study showed that the NollCO2 certification is about reducing carbon dioxide emissions with a focus on the climate issue. Each new NollCO2 project contributes to a reduced amount of carbon dioxide emissions. The certification differs from the other certifications by setting a CO2 budget in line with the climate goal. An obstacle that exists when implementing the NollCO2 certification is that the production cost increases. Meeting the CO2 budget set by Sweden Green Building Council is also a challenge. The certification is completely new in its kind, which created doubts about feasibility and untested methods. There is also a risk when the design work is to be handed over to the construction contract that decisive choices may be affected. Some property owners find that the certification process is lengthy and advanced, due to structural and technical barriers. There can also be problems with profitability for property owners where higher certification ratings outweigh the actual climate impact. There is also criticism that the certification is called zero, as carbon dioxide emissions in practice do not end up at net zero. Sweden is far ahead in the development towards carbon-neutral construction because of the environment and nature being deeply rooted in the culture and history that the country has. The Nordic region has a goal to be the world's most sustainable integrated region by 2030, which will accelerate development. Commitment to building more carbon dioxide-efficient indicates a widespread international interest in the industry for reducing carbon dioxide emissions. Discussion – Based on the study, it is stated that the certification NollCO2 sets requirements for construction projects to build with less climate impact. The certification is the only existing tool to demonstrate a reduced climate impact. It is not possible to achieve zero carbon dioxide emissions today, but the measures of the certification are efforts to achieve the environmental goals. By using and developing the NollCO2 certification, the conditions will be improved. To gain more commitment, more demands are needed from authorities and organizations. There are requirements when it comes to energy, but climate requirements are also needed. If Sweden continues to take the lead, the country will set a good example that can spread knowledge and tools for climate grazing in other countries. Keywords: NollCO2 certification, climate-neutral construction, environmental certification, carbon dioxide emissions, SGBC

Background: Stricter requirements from customers that transport companies must be able to show their carbon dioxide emissions have resulted that it has become more relevant for transport companies to have a calculation model of their transports' carbon dioxide emissions per order. The EU's climate goal of becoming climate neutral by 2050 is something that will require change, that is why it is relevant that the obstacles that exist for transport companies in the transition from fossil- to fossil-free fuels are presented in order to be in line with the EU's environmental goals.  Purpose: The study's first research question aims to develop a calculation model for intermodal transport ́s carbon dioxide emissions per order. The second research question aims to create an overview of transport companies' obstacles to the transition to fossil-free fuels.  Methodology: The study's first research question is a qualitative case study with elements of quantitative data collection from the case company Gunnar Karlsson Spedition AB. The second research question includes a qualitative study with benchmarking to identify the obstacles that exist for a transition from fossil fuels to fossil-free fuels.  Conclusion: This study results in a calculation model that the authors have designed for carbon dioxide emissions per order in an intermodal transport network. Furthermore, the study results in a summary table of theoretical obstacles and the interviewed companies' perspective regarding obstacles in the transition from a fossil- to a fossil-free fuel. / Bakgrund: Hårdare krav från kunder att transportföretag ska kunna uppvisa deras transporters koldioxidutsläpp har givit utfallet att det har blivit mer relevant för transportföretagen att inneha en beräkningsmodell för deras transporters koldioxidutsläpp per order. EU:s klimatmål om att bli klimatneutral år 2050 är något som kommer att kräva förändring, därför är det relevant att de hinder som finns för transportföretag vid övergången från fossila- till fossilfria drivmedel presenteras för att kunna gå i linje med EU:s miljömål.  Syfte: Studiens första forskningsfråga syftar till att ta fram en modell för intermodala transporters koldioxidutsläpp per order. Den andra forskningsfrågan syftar till att skapa en överblick om transportföretagens hinder vid övergången till fossilfria drivmedel.  Metod: Studiens första forskningsfråga är en kvalitativ fallstudie med inslag av kvantitativ datainsamling från fallföretaget Gunnar Karlsson Spedition AB. Den andra forskningsfrågan innefattar en kvalitativ studie med benchmarking som styrkoncept, för att identifiera de hinder som finns för en övergång från fossila bränslen till fossilfria bränslen.  Resultat: Studiens resulterar i en beräkningsmodell som författarna har utformat för koldioxidutsläpp per order i ett intermodalt transportnätverk. Vidare resulterar studien i en sammanfattande tabell över teoretiska hinder och de intervjuades företagens upplevda hinder vid övergången från ett fossilt- till ett fossilfritt drivmedel.