One of the biggest topics of discussion in the last decade has been the climate change and the related global warming. This has rightfully contributed to people being more aware than ever about how to live a more sustainable life and to some extension know how they should act in their everyday life in order to reduce their carbon footprint. These are maybe the most important actions one could take in order to secure a healthy planet for generations to come. What is less known is how to invest in a sustainable way and how to understand if companies are operating sustainably. This thesis aims to solve this problem, enabling people to make more sustainable investment decisions through quickly analyzing the investment target’s financial performance. The result of the thesis is a model that can partly help investors to understand if a company is operating in a sustainable manner. The findings are that ROA, short for return on assets, is the most influential financial performance metric to look at when analyzing a company’s sustainable performance. Unfortunately, the model produced and suggested in this thesis can only explain 15.4% of the CO2 emissions produced by a company. That being said, there is still much to learn about how companies / Ett av de mest omdiskuterade ämnena under det senaste decenniet är klimatförändringarna och den tillhörande globala uppvärmningen. Detta har med rätta bidragit till att människor är mer medvetna än någonsin om hur man lever ett mer hållbart liv och i viss utsträckning hur man ska agera i sin vardag för att minska sitt koldioxidavtryck. Det är kanske dessa åtgärder som är de viktigaste att vidta för att säkra en frisk planet för de kommande generationerna. Hur man investerar hållbart och hur man kan ta reda på om ett företag verkar hållbart, är däremot ett mer outforskat område. Denna avhandling syftar till att lösa detta problem, vilket skulle möjliggöra fattandet av mer hållbara investeringsbeslut genom att snabbt analysera det aktuella företagets finansiella resultat. Avhandlingens resultat är en modell som delvis kan hjälpa investerare att förstå om ett företag verkar på ett hållbart sätt. Slutsatsen är att ROA, avkastning på totalt kapital, är det mest inflytelserika finansiella resultatmåttet att titta på vid en analys av ett företags hållbara prestanda. Den utvecklade och föreslagna modellen i denna avhandling visar dessvärre en förklaringsgrad på endast 15,4 % av ett företags koldioxidutsläpp. Med det sagt finns det fortfarande mycket att lära om hur företag fungerar och presterar i förhållande till deras globala fotavtryck.

Syfte: Gävle kommun har som mål att kraftigt minska sitt verksamhetsutsläpp av koldioxid fram till år 2050. Därför satsar kommunen på att använda sig av så miljövänliga material som möjligt med låga koldioxidutsläpp. Ett av de områden där kommunen fokuserar på är val av material till byggnaderna. Inom detta examarbete är det fokus på takmaterial. Nuvarande takmaterialet på Skräddargårdens förskola är betongpannor. En jämförelse mellan betong och tegelpannor kommer att genomföras. Målet är att besvara frågan: Vilken av dessa takpannor bör Gavlefastigheter AB välja på Skräddargårdens förskola Metod: Examarbetet är baserad på varierande metoder. Som metoder användes tex. intervjuer med olika företag, litteraturstudie, datainsamling, beräkningar av takarea och koldioxidutsläpp. Samt granskning av gamla examensarbeten för att samla inspiration och få en djupare förståelse. En livscykelanalys (LCA) inkluderades, eftersom de flesta av artiklar som studerat är baserade på den. För att få fram en ungefärlig area för taket har Autodesk Revit Educational Version använts och för att få en ännu mer exakt beräkning av arean på taket användes programmet Geo Math - GeoGebra. Resultat: Beroende på vad Gavlefastigheter har för budget så kan tegelpannor rekommenderas som det nya byggnadsmaterialet för Skräddargårdens förskola. Kostnaden vid inköp kan variera eftersom både materialen kan vara nyproducerade eller att de återbrukas. Koldioxidutsläppen för tegeltakpannor är betydligt mindre än betongtakpannor, dock är underhållskostnaden mer eftersom tegelpannor behöver mer skötsel.  Slutsatser: Tegelpannor kostar mer än betongpannor men medför mindre utsläpp av koldioxidekvivalenter. Nackdelarna är att företaget måste lägga ner mer pengar. Samt resurser i jämförelse om de ska använda sig av tegelpannor. Alternativet är att använda sig av återbrukande betong- eller tegelpannor. Avgränsning: Studien är begränsad till endast två olika takpannor, betongpannor samt tegelpannor. Studien tar inte hänsyn till en fördjupning på livscykelanalys. Detta projekt kommer även att behandla en-, tvåkupiga plattor, fokus kommer att ligga på val av plattor beroende på Skräddarens förskolas takvinkel. / Purpose: Gavle municipality has the goal of significantly reducing its carbon dioxide emissions by 2050. Therefore, the municipality is focusing on using materials that are as environmentally friendly as possible, with low carbon dioxide emissions. One area where the municipality is focusing is the choice of materials for buildings, and in this thesis, investigated whether the current roof material at Skräddargårdens preschool can be replaced with more sustainable alternatives. Comparation of concrete tiles and clay tiles, and the goal is to answer the question: 'Which of these roof tiles should Gavlefastigheter AB choose at Skräddargårdens preschool? Method: Methods used are interviews with different companies and roofers, literature studies and to read on old degree projects for a better understanding to achieve the goal. A small part of LCA (Life Cycle Analysis) will be included as most articles are based on it. An approximate roof area has been developed through the Autodesk Revit Educational Version. The program Geo Math - GeoGebra used to clarify the roof area that corresponded to good clear numbers. Findings: Depending on what Gavlefastigheter have for budget, clay tiles can be highly recommended as the new building materials for Skräddargårdens preschool. The cost of purchase can variate because both materials can be new or reused in different ways. The carbon dioxide emissions from clay tiles are significantly less than concrete roof tiles, however, the maintenance cost is more because brick tiles need more maintenance. Clay is more sensitive than concrete and may require more frequent maintenance than concrete, therefore it costs more for maintenance intervals with clay. Conclusions: Clay tiles cost is higher than concrete tiles. The disadvantages may be that the company must invest more economically in comparison if they are to use the material concrete. Thus, in the end, it is not large sums. From an environmental perspective, clay tiles are better compared to concrete tiles if properly cared for, because concrete contains cement and cement is bad for the environment and toxic. An alternative is to use reusable concrete and clay tiles.  Demarcation: The study is limited to only two different roof types, concrete tiles and clay tiles. This study does not consider in life cycle analysis. This project will also treat one-, two-cup tiles, the focus will be on the choice of tiles depending on the preschool roof angle.

Klimatet är i en ständig förändring och den globala uppvärmningen är bland det störstamiljöhoten i världen. Människans utsläpp av växthusgaser är den främsta orsaken till denklimatförändring vi ser idag. En betydande del av samhällets miljöpåverkan kommer frånbygg- och fastighetssektorn. Byggmaterial står idag för betydande utsläpp. Gipsskivoranvänds flitigt inom byggprojekt. I denna studie undersöks och jämförs olika skivmaterial som används som ytskikt tillinnerväggar i småhus. Studien går in på funktionskrav och miljöaspekter med fokus påkoldioxidutsläpp. Syftet med studien har varit att ta reda på om det finns något rimligtersättande skivmaterial för gips i innerväggar i småhus. Med hjälp av en kvantitativ studie harflera olika skivmaterial analyserats och jämförts, först för att se om de har en godkändbrandklass för småhus och därefter har skivmaterialen jämförts med hänsyn påkoldioxidutsläppet. Skivans pris, vikt, återbruk och återvinning har tagits i beaktande menfokuset har varit på koldioxidutsläppet. Resultatet av arbetet visade en bred spridning av mängden koldioxidutsläpp mellan dematerial som undersöktes. För att besvara frågeställningen analyserades även vikt och pris pådiverse produkter som även de visade på en bred spridning. Slutsatsen i detta arbete blev attde träbaserade skivmaterialen var rimliga ersättare till gipsskivor i torrum ur en miljömässigsynvinkel med koldioxidutsläppet i fokus. / The climate is constantly changing and global warming is among the largest environmentalthreats in the world. Human emission of greenhouse gases is the main cause of climatechange we see today. A significant part of society's environmental impact comes from theconstruction and real estate sector. Building materials today stand for significant emissions.In this study different sheet materials used as surface layers in single family houses areexamined and compared. The study addresses functional requirements and environmentalaspects with the focus on carbon dioxide emissions.The purpose of this study is to find out if there are any reasonable replacement sheetmaterials for plaster in interior walls of single family houses. Via a quantitative study severaldifferent sheet materials have been analyzed and compared, first to see if they have anapproved fire class for single family houses and thereafter the sheet materials have beencompared regarding carbon dioxide emissions. Price, weight and recycling have been takeninto account but the focus has been carbon dioxide emissions.The result of this report showed a wide spread of the amount of carbon dioxide emissionsbetween the different materials that has been analyzed. To answer the issue, price and weightwere also analyzed, which also showed a wide spread. The conclusion of this report was thatthe wood based sheet materials were a reasonable replacement for plasterboards indoors froman environmental point of view with carbon dioxide emissions as the focus.

Introduction – This study examines the environmental certification NollCO2, which manages and sets requirements for a building's carbon dioxide emissions during its life cycle. Emissions of carbon dioxide are one of the greenhouse gases that contribute to global warming. This affect opportunities to achieve national and global climate goal. By building according to the requirement of net zero carbon dioxide emissions, the climate impact from the construction sector can be reduced and greenhouse gas emissions in Sweden decrease. Method – The survey is a two-case study of the pilot projects Hyllie Terrass in Malmö and the Lidl store outside Visby, two of the first climate-neutral buildings with NollCO2 certification. The study has a qualitative approach, and the empirical data is collected with the help of semi-structured interviews and an in-depth literature search. Results / Analysis – The results of the study showed that the NollCO2 certification is about reducing carbon dioxide emissions with a focus on the climate issue. Each new NollCO2 project contributes to a reduced amount of carbon dioxide emissions. The certification differs from the other certifications by setting a CO2 budget in line with the climate goal. An obstacle that exists when implementing the NollCO2 certification is that the production cost increases. Meeting the CO2 budget set by Sweden Green Building Council is also a challenge. The certification is completely new in its kind, which created doubts about feasibility and untested methods. There is also a risk when the design work is to be handed over to the construction contract that decisive choices may be affected. Some property owners find that the certification process is lengthy and advanced, due to structural and technical barriers. There can also be problems with profitability for property owners where higher certification ratings outweigh the actual climate impact. There is also criticism that the certification is called zero, as carbon dioxide emissions in practice do not end up at net zero. Sweden is far ahead in the development towards carbon-neutral construction because of the environment and nature being deeply rooted in the culture and history that the country has. The Nordic region has a goal to be the world's most sustainable integrated region by 2030, which will accelerate development. Commitment to building more carbon dioxide-efficient indicates a widespread international interest in the industry for reducing carbon dioxide emissions. Discussion – Based on the study, it is stated that the certification NollCO2 sets requirements for construction projects to build with less climate impact. The certification is the only existing tool to demonstrate a reduced climate impact. It is not possible to achieve zero carbon dioxide emissions today, but the measures of the certification are efforts to achieve the environmental goals. By using and developing the NollCO2 certification, the conditions will be improved. To gain more commitment, more demands are needed from authorities and organizations. There are requirements when it comes to energy, but climate requirements are also needed. If Sweden continues to take the lead, the country will set a good example that can spread knowledge and tools for climate grazing in other countries. Keywords: NollCO2 certification, climate-neutral construction, environmental certification, carbon dioxide emissions, SGBC

Background: Stricter requirements from customers that transport companies must be able to show their carbon dioxide emissions have resulted that it has become more relevant for transport companies to have a calculation model of their transports' carbon dioxide emissions per order. The EU's climate goal of becoming climate neutral by 2050 is something that will require change, that is why it is relevant that the obstacles that exist for transport companies in the transition from fossil- to fossil-free fuels are presented in order to be in line with the EU's environmental goals.  Purpose: The study's first research question aims to develop a calculation model for intermodal transport ́s carbon dioxide emissions per order. The second research question aims to create an overview of transport companies' obstacles to the transition to fossil-free fuels.  Methodology: The study's first research question is a qualitative case study with elements of quantitative data collection from the case company Gunnar Karlsson Spedition AB. The second research question includes a qualitative study with benchmarking to identify the obstacles that exist for a transition from fossil fuels to fossil-free fuels.  Conclusion: This study results in a calculation model that the authors have designed for carbon dioxide emissions per order in an intermodal transport network. Furthermore, the study results in a summary table of theoretical obstacles and the interviewed companies' perspective regarding obstacles in the transition from a fossil- to a fossil-free fuel. / Bakgrund: Hårdare krav från kunder att transportföretag ska kunna uppvisa deras transporters koldioxidutsläpp har givit utfallet att det har blivit mer relevant för transportföretagen att inneha en beräkningsmodell för deras transporters koldioxidutsläpp per order. EU:s klimatmål om att bli klimatneutral år 2050 är något som kommer att kräva förändring, därför är det relevant att de hinder som finns för transportföretag vid övergången från fossila- till fossilfria drivmedel presenteras för att kunna gå i linje med EU:s miljömål.  Syfte: Studiens första forskningsfråga syftar till att ta fram en modell för intermodala transporters koldioxidutsläpp per order. Den andra forskningsfrågan syftar till att skapa en överblick om transportföretagens hinder vid övergången till fossilfria drivmedel.  Metod: Studiens första forskningsfråga är en kvalitativ fallstudie med inslag av kvantitativ datainsamling från fallföretaget Gunnar Karlsson Spedition AB. Den andra forskningsfrågan innefattar en kvalitativ studie med benchmarking som styrkoncept, för att identifiera de hinder som finns för en övergång från fossila bränslen till fossilfria bränslen.  Resultat: Studiens resulterar i en beräkningsmodell som författarna har utformat för koldioxidutsläpp per order i ett intermodalt transportnätverk. Vidare resulterar studien i en sammanfattande tabell över teoretiska hinder och de intervjuades företagens upplevda hinder vid övergången från ett fossilt- till ett fossilfritt drivmedel.

Climate change due to greenhouse gases is an important challenge the world is facing. In the manufacture of building materials, concrete accounts for about 50% of all greenhouse gas-emissions. A general way of reducing emissions is to replace concrete with other materials with lower climate impact. Replacing concrete in foundations is not entirely straightforward. A foundation needs to be moisture-proof, have the required load-bearing capacity and be an energy-efficient part of a well-insulated climate shell.  When laying foundations, a lot of concrete is used and is often cast as slabs on the ground. The purpose of this study is to evaluate alternative foundations to the traditional slab that have equivalent load-bearing capacity and causes lower emission levels. In this study indoor airventilated crawlspace, Hybrid foundation and Composite foundation are compared with a traditional slab. Calculations of load-bearing capacity are made and set in relation to the level of carbon dioxide each foundation method causes.  The results show that all four foundations have similar load-bearing capacity. The Hybrid foundation accounts for half as much carbon dioxide emissions as a traditional slab and the Composit foundation lies in between. It would be a better choice from an environmental point of view to use these two foundations where possible. / Klimatförändringar på grund av växthusgaser är en utmaning som världen står inför. Byggbranschen står idag för cirka 33 procent av världens växthusgasutsläpp och förbrukar cirka 40 procent av världens energi. Vid tillverkning av byggmaterial står betong för ca 50 % av alla utsläpp av växthusgaser till atmosfären. Ett allmänt sätt att minska utsläppen av växthusgaser i byggbranschen är att ersätta betong med andra material som har en lägre klimatpåverkan. Att byta ut betongen i grundkonstruktioner är dock inte okomplicerat. En grund behöver vara fuktsäker, ha erforderlig bärförmåga samt vara en energieffektiv del i ett väl isolerat klimatskal. En grundläggningsmetod som är vanligt förekommande, och som innehåller mycket betong, är en platta på mark. Syftet med denna studie är därför att undersöka om det finns alternativ till en traditionell platta på mark som har likvärdig bärförmåga och som resulterar i lägre utsläppsnivåer. Här jämförs varmgrund, Hybridgrund och Composit-grund med en traditionell platta på mark där beräkning av bärförmåga görs och ställs i relation till de nivåer koldioxidutsläpp som varje grundläggningsmetod orsakar. För att besvara frågeställningen ovan har beräkning av bärförmåga gjorts. För en traditionell platta på mark har beräkning gjorts i EPS-Peps, för de anda grundläggningsmetoderna har manuella beräkningar gjorts. För beräkning av koldioxidutsläpp från de olika grundläggningsmetoderna har mängdberäkningar gjorts av materielinnehållet i varje grund. Dessa har sedan använts i mjukvaran BM 1.0 för beräkning av koldioxidutsläpp för respektive grundläggningsmetod. Resultatet visar att alla fyra grundläggingsmetoder har likvärdig bärförmåga. De kan alla bära de laster som en villa med små till måttliga laster ger upphov till. Varmgrunden är den grund som klarar störst laster. Vidare visar resultatet att hybridgrunden orsakar ungefär hälften så mycket koldioxidutsläpp som en platta på mark och Composit-grunden ligger mitt emellan. Varmgrunden orsakar i aktuellt utförande nästan lika höga utsläppsnivåer som en traditionell platta på mark, vilket var oväntat. Konsekvensen av detta är att grundläggningsmomentet i byggskedet skulle ge upphov till mindre mängder koldioxidutsläpp om hybridgrunden och Composit-grunden får ersätta den traditionella grundläggningsmetoden platta på mark där så är möjligt.

Currently set climate targets regarding carbon dioxide emissions mean that emissions from the construction industry must be reduced. One option for reducing the carbon footprint of a building's foundation could be to completely replace the concrete slab with a CLT foundation slab. The aim of the report is therefore to investigate how a CLT slab can be designed and then determine whether it has a smaller carbon footprint than a conventional reinforced concrete slab.  For the study, an example house was designed to generate loads, for which the CLT slab and concrete slab were then designed. The CLT slab was designed using FEM design software. The concrete slab was designed using hand calculations according to Eurocode 2. The material quantities from the respective designs were applied in an environmental calculation tool where the climate impact from the manufacturing phase was calculated. The result showed a 61 - 68% lower environmental impact in the form of carbon dioxide equivalents from the CLT foundation compared to the concrete foundation. However, the results of the climate analysis do not show with certainty that a CLT slab has a lower climate impact than a concrete slab, even though it has a lower climate impact during the manufacturing process. One factor that affects the result is the lifespan of the materials in the different foundation constructions, which can differ by as much as 50 years. Further research in construction solutions for CLT foundation slabs, long-term moisture protection and lifetime climate analysis is required to obtain a more distinct result in this study.

Flying can constitute as much as a third of an academic institution’s total emissions and there’s a growing concern among researchers around their academic travel contributing to global warming. This paper is part of KTH FLIGHT, a research project for decreased CO2-emissions in flight-intensive organizations through creation and testing of practical tools. It is a Research through Design work that provides new knowledge about a previously largely unexplored implementation area of emission trading systems like Cap and Trade. These have previously helped reduce emissions at lower costs than tax based systems in various settings but little research exists in terms of design and important factors for a university to promote more sustainable travel patterns. This paper reveals challenges and opportunities regarding implementation and shows current feasibility in implementing in a Swedish university (KTH), and provides suggestions for choosing suitable users and direction of future research. / Flygresor kan utgöra upp till en tredjedel av en akademisk institutions totala utsläpp och det finns en växande oro bland forskare kring att deras resande bidrar till den globala uppvärmningen. Denna rapport är en del av KTH FLIGHT, ett forskningsprojekt med syfte att minska CO2 -utsläpp i flygintensiva organisationer genom att skapa och testa praktiska verktyg. Detta är ett Research through Design-arbete som bidrar med ny kunskap om ett tidigare till stor del outforskat område för implementeringar av utsläppshandelssystem såsom Cap and Trade. Dessa har i olika sammanhang tidigare bidragit till minskade utsläpp med lägre kostnader än skattebaserade system. Men i dagsläget finns det lite forskning gällande dess design och viktiga faktorer för att främja mer hållbara resvanor på ett universitet. Denna uppsats visar på utmaningar och möjligheter vid en implementering och visar aktuell genomförbarhet i ett svenskt universitet (KTH), samt ger förslag på val av lämpliga användare samt inriktning för framtida forskning.

I dagens samhälle är klimatfrågan central och dess betydelse ökar ständigt. Byggbranschen står för ungefär en femtedel av utsläppen i Sverige när det gäller koldioxidekvivalenter. För att minska dessa har krav på klimatdeklarationer för byggnader införts och dessa kommer kompletteras med gränsvärden som börjar gälla senast 2027. Utsläpp från infrastruktur finns det inte samma krav på och utsläpp från hela stadsdelar är relativt outforskat. Syftet med denna rapport är därför att skapa ett helhetsperspektiv genom att undersöka klimatpåverkan från en hel stadsdel med alla byggnader och infrastruktur. Uträkningar utförs med programmen Carbon designer och Klimatkalkyl för byggnader respektive infrastruktur. Från uträkningar kan sedan de största bidragarna till klimatpåverkan identifieras. Utifrån litteratur kan optimeringar för minskning av klimatpåverkan tas fram och deras inverkan på det totala utsläppet bestämmas. Resultatet indikerar att infrastrukturen står för cirka 2 % av utsläppen för området Kronan i Luleå där byggnader står för övriga procent. Undersökning av optimeringar visar att minskningar kan uppnås genom byte till grön asfalt, träbyggnader och HVO-diesel. För transport är det lämpligt att använda närproducerade material i trä för minskning av utsläpp. I övrigt indikerar undersökning av utformning att byggnader med över 6000 m2 ger minst klimatpåverkan. Byggnaden ska bestå av trä och göras i 6 till 8 våningar för att ytterligare minska klimatpåverkan. Det kan även vara fördelaktigt att fokusera på radhus då dessa har en lägre klimatpåverkan. Undersökningen gällande radhus bygger dock på många antaganden och behöver utvecklas för att säkerställa resultatet. Slutligen kan det konstateras att det är viktigt att se till helheten när det gäller klimatpåverkan. Kommuner har i sina detalj- och översiktsplaner möjlighet att beakta ett helt område och kan på så sätt minska klimatpåverkan med helhetsperspektivet. Dessa kan styra över utformningen till viss del med våningsantal och storlek på byggnader och på så sätt arbeta för ett lägre klimatpåverkande utsläpp för hela stadsdelen. Upphandlingen är även ett lämpligt tillfälle för att ställa krav på klimatpåverkan och premiera alternativ med lägre utsläpp. / In today’s community the climate issue is central, and its importance is constantly increasing. The construction industry accounts for approximately one fifth of emissions in terms of carbon dioxide equivalents. To reduce these, climate declarations for buildings have been introduced and these will be supplemented with limit values ​​that will come into effect no later than 2027. Emissions from infrastructure do not have the same requirements and emissions from entire city districts are unexplored. The purpose of this report is therefore to create an overall perspective by examining the climate impact of an entire city district with all buildings and infrastructure. Calculations are made using the software Carbon designer and Klimatkalkyl for buildings and infrastructure, respectively. From calculations, the biggest contributors to climate impact can then be identified. Based on literature, optimizations for reducing the climate impact can be developed and their impact on the total emission determined. The result indicates that the infrastructure accounts for approximately 2 % of the emissions for the area Kronan in Luleå, with buildings accounting for the remaining percentages. Investigation of optimizations shows that reductions can be achieved by switching to green asphalt, wooden buildings and HVO diesel. For transport, it is appropriate to use materials made with wood that are locally produced to reduce emissions. Examination of the design indicates that a wooden house that is between 6 and 8 storeys with a gross floor area of at least 6000 m2 is optimal for building with as little climate impact as possible. It can also be beneficial to focus on terraced houses as these have a lower climate impact. However, the survey regarding terraced houses is based on assumptions and needs to be developed to ensure the result. Finally, the overall perspective is important. Municipalities have in their detailed and overview plans the possibility to consider an entire district and can thus reduce the climate impact with the overall perspective. They can control the design to a certain extent with the number of floors and size of buildings and in this way work for a decreased carbon dioxide emissions for the entire district. The procurement is also a suitable opportunity to set demands on climate impact and reward alternatives with lower emissions.

Träbyggandet har ökat drastiskt sedan år 1994 då den Europeiska unionen (EU) införskaffade ett byggproduktdirektiv, idag numera ersatt med byggproduktförordningen CPR, Construction Products Regulation. Från att träbyggandet tidigare främst inkluderat bostadsbyggande kan nu även föreskrivna funktioner godkännas för högre byggnader. Trämaterialets förmåga att binda koldioxid och utveckling av korslimmat trä, förkortat KL-trä, är två bidragande faktorer till att trä idag är ett uppmärksammat byggmaterial. Mer användning av trä i höga byggnader kan dock, på grund av dess låga vikt och styvhet, medföra känsligheter mot dynamisk vindpåverkan vilket kan vara en avgörande faktor vid dimensionering. Förhöjda accelerationsnivåer är en konsekvens av de dynamiska lasterna vilket som påföljd kan ha en negativ effekt på brukarna av byggnaden. I följande examensarbete studeras denna problematik för en standardiserad byggnad. Syftet med examensarbete är att undersöka hur implementering och användning av trä i en hög byggnad påverkar byggnadens dynamiska respons och koldioxidutsläpp. Studien fokuserar på att undersöka hur accelerationsnivåerna ser ut vid användning av konstruktionssystem som är helt eller delvis av trä samt vilket förändrat klimatavtryck detta medför jämfört med en standardiserad betongbyggnad. I första delen av fallstudien studeras accelerationsnivåerna för olika alternativa konstruktionssystem där majoriteten av stabiliseringen nyttjas genom stabiliserande skivor internt och externt i byggnaden. I fallstudiens andra del används resultaten från första delen för att iterativt skapa en modell med lägst möjliga koldioxidavtryck och som samtidigt uppfyller acceptabla accelerationsnivåer enligt ISO 10137. De studerade strukturerna modelleras upp i Finita Element programvaran FEM-Design 20 utifrån en framtagen grundmodell baserad på tidigare litteraturstudie. I programvaran utförs en modalanalys för att erhålla egenfrekvenser och svängningsmoder för de studerade strukturerna. Med dessa ingångsvärden beräknas accelerationsnivåerna för samtliga strukturer enligt riktlinjer i EKS11 och SS-EN 1991-1-4 samt jämförs med acceptabla accelerationsnivåer i ISO 10137. Med erhållna resultat används en iterativ process för att ta fram en struktur med minsta möjliga koldioxidavtryck. Klimatavtrycket jämförs med den standardiserade betongbyggnaden genom att beräkna och jämföra mängden koldioxidekvivalenter.  Resultatet visar att det är mest fördelaktigt att nyttja intern stabilisering för att erhålla högre egenfrekvenser och lägre accelerationsnivåer. Strukturer som nyttjar extern stabilisering visar förhöjda accelerationsnivåer med   jämfört med intern stabilisering. Dock visar användning av intern stabilisering att det är större sannolikhet att erhålla roterande svängningar som första svängningsmod, detta innebär att de stabiliserande väggarna bör adderas till strukturen med försiktighet. Användning av kombinerad intern- och extern stabilisering visar ingen påtaglig fördel, dock visar resultatet att sammanhängande skivor som bildar en stabiliserande kärna bidrar till en markant ökning i byggnadens styvhet. Den modell som tagits fram med minst klimatavtryck har ett pelar-balksystem i limträ med KL-träskivor i bjälklag och som stabilisering i byggnadens centrala delar. Beräkning av byggnadernas koldioxidavtryck visar en reduktion på  , störst reduktion fås för bjälklagen. / Since year 1994, timber construction has increased dramatically due to that the European Union (EU) acquired a construction product directive, later replaced by the Construction Products Regulation (CPR). Timber construction has previously mainly included housing construction but is nowadays also used for high-rise buildings, this due to that the prescribed properties now can be approved for taller buildings. Two contributing factors to making timber a popular building material is its ability to bind carbon dioxide and the development of cross-laminated timber. On the other hand, using more timber in high-rise buildings can lead to sensitivities to dynamic wind loading due to its low weight and stiffness. This can be a decisive factor during design. Increased acceleration levels are a consequence of the dynamic loading which can have a negative effect on the users of the building. In following thesis this problem is studied for a standardized building. The purpose of the thesis is to investigate how implementation and the use of timber in high-rise buildings affects the building’s dynamic response and carbon dioxide emissions. The main focus is to study how the acceleration levels vary when using construction systems entirely or partly of timber and what carbon footprint this entails, compared to a standardized concrete building. In the first part of the case study, the acceleration levels for different construction systems are studied, where the majority of the stabilization is used internally and externally in the building. In the second part of the case study, the results from the first part are used to iteratively produce a model that have the lowest possible carbon footprint, as well as acceptable requirements regarding acceleration levels is achieved according to ISO 10137. The studied structures are modeled in the Finite Element software FEM-Design 20 based on a base model from a literature study. A modal analysis is performed in the software to obtain natural frequencies and mode shapes for the studied structures. With these input values, the acceleration levels can be calculated according to the guidelines in EKS 11 and SS-EN 1991-1-4, and then compared with acceptable acceleration levels in ISO 10137. With the results obtained, an iterative process is used to make a model with lowest possible carbon footprint. Lastly, the carbon footprint is compared with the standardized concrete building by calculating and comparing the amount of carbon dioxide equivalents.  The results show that it is most beneficial to use internal stabilization in order to obtain higher natural frequencies and lower acceleration levels. Structures using external stabilization show increased acceleration levels by   compared to internal stabilization. However, the use of internal stabilization shows that rotational mode shapes are more likely to be obtained as the first mode shape, this means that the stabilizing walls should be added to the structure with caution. The use of a combination of both internal and external stabilization shows no significant improvements. However, the results show that continuous walls forming a central core contributes to a significant increased stiffness for the structure, compared to separately placed walls. The final model with the lowest possible carbon footprint has a column-beam system in glulam with cross-laminated timber in the floors, and as stabilization in the central parts of the building (core). Calculation of the building’s carbon footprint shows a reduction of  , the largest reduction is achieved in the floors.