Since the creation of Bitcoin, the virtual currency has attracted the attention of many people and is now a household name synonymous with cryptocurrencies. Today, many thousands of different variants of cryptocurrencies exist, and more are being launched each day. The increase in popularity over the recent years has made them grow exponentially in value but at the same time also created a significant increase in energy consumption. Many of the cryptocurrencies we know today are based on Proof of Work, which is very energy intensive. There are also new and upcoming currencies based on alternative algorithms, such as Proof of Stake, which can considerably reduce the energy consumption of cryptocurrencies. However, Proof of Stake has not been proven to be as resilient and secure as Proof of Work. This study explores the future energy consumption and carbon emission of cryptocurrencies and reflects on their sustainability via exploratory scenario analysis. It includes three scenarios. Scenario 1 – Business as usual is the reference scenario. Scenario 2 – Change in the market, is based on the possibility of the market naturally switching over to PoS. Scenario 3 – under regulation is based on the possibility of a ban of PoW within the EU.  The results of this study indicate that the current emissions might be much lower than previously considered and that they might only be 30 percent of what had previously been reported. The fact that the emission is lower today does not mean that they will be sustainable in the future. Suppose Bitcoin and Ethereum energy consumption continues to grow as it has been doing for the last two years. In that case, the combined electricity consumption of the two currencies will have the possibility to surpass 650 TWh, which is an increase of over 300 percent from today's estimates. Banning Proof of Work within the EU would not yield the desired outcome of reducing carbon emissions but would instead increase carbon emissions. A continually growing Proof of Work based network, as it is used today, cannot be seen as sustainable. The recommendations to both industry and policymakers are to find and facilitate areas where Proof of Work would have the possibility to provide added value to society. / Sedan Bitcoin först lanserades har den virtuella valutan väckt mycket intresse. Många känner till Bitcoin men det finns flera tusen olika kryptovalutor och flera skapas varje dag. Det växande intresset har fått flertalet kryptovalutor att öka enormt i värde, men också i dess energiåtgång. Många av dagens kryptovalutor drivs av en algoritm som kallas Proof of Work, vilket är väldigt energikrävande. Det finns även nya och växande kryptovalutor baserade på alternativa algoritmer så som Proof of Stake, vilket har stora möjligheter att minska energiåtgången avsevärt. Dock har inte Proof of Stake bevisats vara lika motståndskraftigt vid attacker så som Proof of Work.  Denna studie utforskar den framtida energikonsumtionen och koldioxidutsläppen från kryptovalutor och har som avsikt att reflektera på hållbarheten via en utforskande scenarioanalys. Där tre scenarios utforskats. Scenario 1 – Business as usual är referensscenariot. Scenario 2 – Change in the market, är baserat på att marknaden själv glider över till PoS och Scenario 3 – under regulation vilket är baserat på ett förbud av PoW inom EU. Resultatet från studien visar att de nuvarande utsläppen kanske är mycket lägre än vad som tidigare trotts och kanske bara är 30 procent av det som tidigare rapporterats. Faktumet att kryptovalutor kanske släpper ut mindre koldioxid idag betyder inte att de kan anses hållbara i framtiden. Anta att Bicoin och Ethereum fortsätter växa som de har gjort de senaste två åren, då kommer de två valutorna ha en möjlighet att förbruka mer än 650 TWh per år vid 2025. Detta är en ökning med mer än 300 procent från dagens energikonsumtion. Att införa ett förbud på Ptoof of Work inom EU kommer dock inte ge de önskade förhoppningarna om att minska koldioxidutsläppen, utan skulle snarare kunna öka dem. Med det sagt så kan ett ständigt växande Proof of Work nätverk inte anses vara hållbart. Därför är rekommendationerna till industrin och beslutsfattarna att identifiera och främja områden där Proof of Work kan implementeras för att skapa ett mervärde till samhället.

Ballast som byggnadsmaterial är viktigt för att utveckla vårt samhälle då det bland annat används som beståndsdel i asfalt och betong. Det är därför viktigt att bergkross som bryts i bergtäkter har en fungerande produktion för att möta efterfrågan men också för att Sverige ska kunna nå målet att vara klimatneutralt 2045. Syftet med arbetet är att minska miljöpåverkan i en bergtäkt från de interna transporterna och målet är att ta fram åtgärder för att uppnå detta. De metoder som har använts är litteraturstudier, beräkningar, simuleringar och intervjuer. Genom beräkningarna kunde ett resultat i detta arbete visa att en reducering med 88 % av koldioxidutsläpp kan göras genom att använda biodrivmedlet HVO Diesel 100. Det har med hjälp av intervjuer och litteraturstudier dessutom dragits en slutsats att framtidens bergtäkter antas producera bergkross med elektriska autonoma maskiner. / Ballast as a building material is important for developing our society as it’s used as a component in asphalt and concrete. Hence it is important that crushed rock extracted from a quarry have a functioning production to meet the demand that exists, but also because Sweden should be able to reach the goal of being climate neutral 2045. The purpose of this study is to reduce the environmental impact in a quarry from the internal transports and the aim is to bring out suggestions to achieve this. The methods that have been used are literature studies, calculations, simulations and interviews. Through the calculations, a result in this work showed that a reduction of 88 % of carbon dioxide emissions can be made by using the biofuel HVO Diesel 100. In addition, with the help of interviews and literature studies, conclusions have been drawn that the future quarries are believed to produce crushed rock with electric autonomous machines.

Byggprocesser och produktionen av byggmaterial orsakar stora delar av världens och Sveriges växthusgasutsläpp. För att uppnå en hållbar utveckling är det av stor vikt att minska klimatpåverkan från byggnadskonstruktioner. Genom att göra klimat- och livscykelanalyser av byggnader i tidiga designskeden ökar möjligheten att påverka design, material- och produktval för att minska klimatpåverkan. I denna studie undersöktes hur byggnadsinformationsmodeller (BIM) och BIM-metodik kan användas för ökade möjligheter att effektivt utföra klimat- och livscykelanalyser av ingående byggnadsmaterial iterativt under projekteringsprocessen. Två 3D-modeller importerades till två verktyg för klimat- och livscykelanalyser, Bidcon och One Click LCA. Mängdavtagningen från objekten i modellen till båda LCA-verktygen fungerade automatiskt medan kopplingen mellan objekten och databaser med miljöpåverkansdata för byggobjekt och material innebar mycket handpåläggningsarbete. Processerna förutsätter att modellerna innehåller någon information om de ingående materialen i modellens objekt, vilket därför bör kravställas under projekteringen. För att kopplingen mellan materialbeskrivningar och databaser i LCA-programmen ska ske mer automatiskt bör materialen eller objekten benämnas standardiserat, till exempel med BSAB-koder, ett klassifikationssystem från Svensk Byggtjänst. Benämningarna bör sedan kunna kopplas automatiskt till poster i databaser för effektivare klimat- och livscykelanalyser.  Även intervjuer utfördes, i syfte att undersöka hur metodiken för integrering av BIM och LCA kan tillämpas i byggprojekt. Möjligheten att tillämpa detta i konsultföretag beror på beställarens krav samt i vilka skeden och discipliner konsulterna arbetar. Integreringsprocesser av BIM- och LCA-verktyg borde kombineras med interdisciplinära möten för bättre resultat. Detta tillsammans med ökad efterfrågan på klimat- och livscykelanalyser, exempelvis för att uppnå miljöcertifieringar, kan öka motivationen att använda metodiken. På så sätt kan byggnadsinformationsmodellering användas för effektivare klimat- och livscykelanalyser vilket bidrar till minskad klimatpåverkan från byggnadskonstruktioner. / Construction processes and the production of building material cause a large part of the emissions of greenhouse gases around the world. To achieve a sustainable development it is of great importance to reduce emissions from construction projects. Doing climate analyses and life cycle assessments of building materials during early design phases could enable more sustainable design and material choices. This thesis focuses on Swedish conditions. During this study it was investigated how Building Information Modeling/Management (BIM) can be used to improve possibilities of doing efficient life cycle assessments (LCA) of buildings and included materials, during the whole design phase. Two 3D building models were transferred to two software tools, Bidcon and One Click LCA, for climate analysis and life cycle assessment of the building components. Quantity take-off from the model objects to the tools worked automatically while the connection between the material descriptions and databases inside the tools had to be done manually. The process requires information about the materials in the model to work. To make the connections more automatic, material descriptions need to be more standardized and connect to entries in the databases. Moreover interviews were held to investigate how the methods of integrating BIM with LCA can be used in construction projects. For consulting firms this depends on the demands from the client and which stages of the project the consultants work in. LCA-methods based on BIM should be combined with interdisciplinary meetings for better results. This together with an expanding demand for LCA could increase the motivation to use these methods, which enables reduction of climate impact from buildings.

AquaVillas CasaBona väggsystem innehåller i dagsläget isoleringsmaterialet EPS, vilket har visat svagheter vid brand. Målet med denna studie var att föreslå ett alternativt isoleringsmaterial till EPS med hänsyn till brand, energianvändning och U-värde, samt energiåtgång och koldioxidutsläpp vid tillverkning. Syftet var att det föreslagna alternativa isoleringsmaterialet skall kunna användas av tillverkare i väggprodukter som ett alternativ till EPS. I denna studie undersöktes fyra olika isoleringsmaterial genom kritisk granskning av vetenskapliga artiklar och litteratur, samt genom fältstudie och beräkningar i energiberäkningsprogrammet VIP-energy. De isoleringsmaterial som undersöktes var expanderad polystyren, polyuretan, polyisocyanurat och stenull. Resultaten visade att EPS, PUR och PIR är avsevärt sämre ur brandsynpunkt än stenull. Vid tillverkning av de olika isoleringsmaterialen fick EPS bäst resultat när det gäller koldioxidutsläpp. För energiåtgång vid tillverkning fick EPS bäst resultat då isoleringsskiktet i det undersökta väggsystemet var 200 mm tjockt, men då utgångspunkten istället var att väggen skulle ha ett U-värde på 0,112 W/m2K, fick stenull bäst resultat i denna kategori. PUR och PIR fick sämst resultat gällande både energiåtgång och koldioxidutsläpp vid tillverkning. Stenull gav väggen den bästa energianvändningen men samtliga material klarade kraven i Boverkets Byggregler. Vid sammanvägning av samtliga undersökta egenskaper för de olika isoleringsmaterialen anses det mest lämpliga materialet för en vägg vara stenull. / The AquaVilla CasaBona wall system currently contains the insulation material EPS, which has shown weaknesses while exposed to fire. The aim for this study was to suggest an alternative insulation material to EPS regarding fire, energy use and U-vale as well as energy use and carbon dioxide emissions for manufacturing. The purpose was that the suggested alternative insulation material should be able to be used by manufacturers in wall products as an alternative to EPS. In this study, four different insulation materials were examined by critically reviewing scientific articles and literature, as well as field studies and calculations with the energy calculation program VIP-energy. The insulation materials investigated were expanded polystyrene, polyurethane, polyisocyanurate and rockwool. The findings showed that EPS, PUR and PIR were not nearly as good as rockwool regarding fire. When manufacturing the various insulation materials, EPS gives the best results in terms of carbon dioxide emissions. EPS gives the best results regarding energy use for manufacturing when the insulation layer in the investigated wall system was 200 mm thick, but when the wall was given a U-value of 0,112 W/m2K, rockwool got the best results in this category. PUR and PIR gave the worst results regarding both energy use and carbon dioxide emissions at manufacturing. Rockwool generated the best results regarding energy use, but all of the materials met the requirements from Boverkets Byggregler. When comparing all the investigated characteristics of the various insulation materials, the most suitable material for an external wall was considered to be rockwool.

In order to combat global warming and climate change issues and facilitate economic prosperity in the same time, it is important to understand the possible tradeoffs between economic growth and environmental degradation. In this thesis, we evaluate the hypothesis of an N-shaped environmental Kuznets curve (EKC). Using panel data analysis, we investigate the relationship between CO2 emissions, GDP per capita, renewable energy consumption, technological development, trade, and institutional quality for 74 countries over the period of 1994 to 2012. We find (i) evidence for the Nshaped EKC when using pooled OLS regressions for all income groups but upper-middleincome countries; (ii) heterogeneous results regarding the N-shaped EKC across income groups and quantiles when using quantile regressions; and (iii) a clear and consistent negative relationship between renewable energy and CO2 emissions, indicating the importance of promoting greener energy to combat climate change. / För att bekämpa klimatförändringar och samtidigt möjliggöra ekonomiskt välstånd är det viktigt att förstå de möjliga avvägningarna mellan ekonomisk tillväxt och miljöförstöring. I denna uppsats utvärderar vi hypotesen om en N-formad miljökuznetskurva (EKC). Med hjälp av paneldataanalys undersöker vi förhållandet mellan koldioxidutsläpp, BNP per capita, förnybar energi, teknologisk utveckling, internationell handel och institutionell kvalitet för 74 länder under perioden 1994 till 2012. Vi finner (i) bevis för en N-formad EKC för alla inkomstgrupper förutom övre medelinkomstländer när poolad OLS används som skattningsmetod; (ii) heterogena resultat gällande en N-formad EKC, både mellan och inom de olika inkomstgrupperna, när vi använder oss av kvantilregressioner; och (iii) ett tydligt och konsekvent negativt förhållande mellan förnybar energi och koldioxidutsläpp, vilket pekar på vikten av att främja grönare energi för att kunna bekämpa klimatförändringar.

Syfte: Miljömedvetet och prisvärt byggande har länge varit två uttryck som använts ibyggbranschen. Betong har använts och är väl beprövat. Trä och framförallt KL-trä ärdäremot ett material som växt fram det senaste decenniet. Frågan är, när är det bäst attbygga med de olika materialen och vad är materialens respektive klimatavtryck? Målet med denna rapport är att jämföra två bjälklagssystem, ett i KL-trä och ett i betong, utifrån ett sammanvägt kostnads-, dimensions- och miljöperspektiv och hur de förhåller sig mellan spännvidderna fyra, sex och åtta meter. ▪ Hur stor är den procentuella kostnadsskillnaden mellan dessa bjälklagssystem? ▪ Hur stor är den procentuella skillnaden i koldioxidutsläpp under produktionen avdessa bjälklagssystem ▪ Hur stor är den procentuella dimensionsskillnaden mellan dessa bjälklagssystem? ▪ Vilket bjälklagssystem är det bästa valet utifrån en multikriterieanalys? Metod: Studien består av flera experiment för att få ut empiri till en kvotmätning.Denna metod användes för att få fram primärdata till arbetet.Sekundärdata samlades in via dokumentstudier av lagar och krav för byggnation inombrand, ljud och dimensionering. Resultat: Studien visar resultaten av en jämförelse mellan bjälklagssystem med olikamaterial och spännvidder. En multikriterieanalys används för att rangordna resultatenför att visa det mest fördelaktiga alternativet. Konsekvenser: Vid användning av KL-trä bör dimensionering tas i beaktande dådimensionerna blir relativt stora jämfört med betong. Kostnaden av materialen skiljersig markant. Detta speglar dock inte totalkostnad då produktion, leveranser, montering,etcetera ej är medräknat. Att använda en multikriterieanalys vid jämförelser ger entydlig bild på fördelaktigt alternativ samt hur stor skillnad det är mellan alternativen. Begränsningar: Då det endast är en del i totalkostnaden som berörs speglar interesultatet rättvis kostnadsbild och kan därför inte användas som referenspunkt. Resultatfungerar endast som ett hjälpmedel vid delberäkning av totalkostnad. Nyckelord: Betong, KL-trä, Plattbärlag, Plattbjälklag, Kassettbjälklag,Multikriterieanalys, Dimensionering, Kostnad, Koldioxidutsläpp / Purpose: Environmental and affordable construction has long been two terms used in theconstruction industry. Concrete has been used and is well proven. Wood and especiallyCLT wood, on the other hand, is a material that has emerged in the last decade. The questionis, when is it best to build with the different materials and what are their respective climatefootprints? The aim of this report is to compare two structural floor systems, one in CLT wood and onein concrete, based on a balanced cost, dimension and environmental perspective and howthey relate between the spans of four, six and eight meters. ▪ What is the percentage cost difference between these structural floor systems? ▪ What is the percentage difference in carbon dioxide emissions during theproduction of these structural floor systems? ▪ What is the percentage dimensional difference between these structural floorsystems? ▪ Which structural floor system is the best choice based on a multi-criteria decisionanalysis? Method: The study consists of several experiments to obtain empirical data for a quotameasurement. This method was used to obtain primary data for the work. To obtain secondary data consisting of standards, calculation models and requirements, adocument study was used. Secondary data were collected via document studies of laws and requirements forconstruction in fire, acoustics and dimensioning. Findings: The study shows the results of a comparison between structural floor systemswith different materials and spans. A multi-criteria decision analysis is used to rank theresults to show the most advantageous alternative. Implications: When using CLT-wood, dimensioning should be taken into account as thedimensions will be relatively large compared to concrete. The cost of the materials differsmarkedly. However, this does not reflect the total cost as production, deliveries, assembly,etcetera are not included. Using a multi-criteria decision analysis in comparisons gives aclear picture of a favorable alternative and how large a difference there is between thealternatives. Limitations: As only a part of the total cost is affected, the result does not reflect a faircost picture and can therefore not be used as a reference point. The results only serve as anaid in the partial calculation of total cost. Keywords: Concrete, CLT-wood, Prefabricated Concrete Slab Joist, CLT Flat Joist,Rib Elements, Multi-Criteria Decision Analysis, Cost, Carbon Dioxide Emissions

Several categories of emissions are presented in Ericsson ́s sustainability report, among them emissions from product transportation is the largest one within Ericsson ́s own business. However, it is only a part of the transportation flow that is included in the report. The sustainability report covers transportations from distribution centers to customer sites, but now Ericsson will expand the range to cover a larger part of the supply chain, from first tier suppliers, through production, to customer sites. The change would provide Ericsson with better visibility and control over the supply chain and therefore enable the possibility to find new solutions the reduce greenhouse gas emissions. One strategy to reduce product transportation greenhouse gas emissions is regionalization, which Ericsson is already implementing for the production sites. Moving forward they also want to evaluate the possibility to regionalize the external suppliers. Therefore, the aim of the study is to evaluate the effects of a regionalized supply on product transportation from first tier supplier to customer sites, with focus on greenhouse gas emissions. Transportation data including weight, distance and transport mode was collected. Calculations was then done on an aggregated level and did not get into details regarding vehicle utilization or fuel usage. Data collected was inadequate in some part of the supply chain and the gaps were filled with assumptions based on initial interviews. The current emissions for the part of the supply chain that goes from suppliers to distribution hubs was calculated to 30 000 ton CO2e, but with regard to sensibility analysis the true value of emissions is higher. Further, the total current emissions were calculated by adding the new calculatedpart with Ericsson’s reported numbers, which gave the total emissions in the flow to be 169 000 ton CO2e. After the benchmark was established the effect of a regionalized supply was examined. Ericsson has divided the world into three supply regions, the America region, the Europe, Middle east and Africa region and Asia and Pacific Ocean region. The same regions were used to regionalize the suppliers. The suppliers that were located in a different region than the receiving plant were moved to a location that were deemed appropriate by interviews. In the America region the suppliers were placed in Mexico, in the Europe region the suppliers were placed in Romania and in the Asia region the suppliers were placed in China. With the regionalization of the suppliers the total emissions were reduced by 4 % regarding the baseline. Another conclusion from the regionalization was that the supply chain became less emission efficient because the transportation work by truck increased and decreased for boat. The results contain many uncertainties mostly because the regionalization is happening in the part of the supply chain that is mainly based on assumptions to begin with. Based on interviews regionalized suppliers would entail increased costs and loads of initial work, but shorter lead times. The interviewees also said that it is the mechanical components that is appropriate to regionalize since they are heavy, cheap and easy to produce compared to the electronical components. The electronical components were not deemed possible to regionalize. In summery Ericsson can expect reduced greenhouse gas emissions if they regionalize their 1st suppliers, but the size of the reduction needs further examination. Especially better data is needed to establish the benchmark, something that Ericsson will continue working on. / Följande arbete berör Ericssons växthusgasutsläpp från produkttransporter. I Ericssons hållbarhetsredovisning presenteras i dagsläget olika kategorier av utsläpp. Av de utsläppen som sker inom Ericssons verksamhet är produkttransporterna den största kategorin, trots att endast en del av flödet ingår i de presenterade siffrorna. Ericsson redovisar utsläppen för transporter från en distributionshub ut till kundsite, men vill nu utöka omfånget till att gå från förstaledsleverantörer, via produktion, ut till kundsite. Förändringen ämnar ge Ericsson bättre visibilitet och kontroll över försörjningskedjan för att därigenom kunna hitta lösningar för att minska växthusgasutsläppen. En strategi för att minska växthusgasutsläpp från produkttransporterna som Ericsson undersöker är regionalisering, något som redan genomförts för produktionen. Framöver vill Ericsson även utvärdera möjligheten av att regionalisera leverantörerna. Därför är syftet med studien att utvärdera effekterna av regionaliserad försörjning i Ericssons produkttransportflöde från förstaledsleverantörer till kundsiter, med fokus på växthusgasutsläpp. För att genomföra studien samlades transportdata med information kring vikt, sträcka och transportmedel in. Beräkningarna genomfördes på en aggregerad nivå och gick inte in på en djupare nivå såsom fyllnadsgrader eller bränsle som använts. Data var bristfällig på en del ställen i flödet och där fylldes luckorna på med antaganden baserade på intervjuer. Nuvarande utsläpp från flödet som går mellan leverantörer och distributionshubbar beräknas 2019 vara 30000 ton CO2e, men med hänsyn till känslighetsanalyser uppskattas det verkliga utsläppet vara högre. Det framtagna utsläppet slogs samman med de utsläppen Ericsson redan redovisar och de totala utsläppen för flödet blev därför 169 000 ton CO2e. Efter att ett utgångsläge fastställts undersöktes påverkan av en regionalisering av de externa förstaledsleverantörerna. Ericsson har delat in världen i tre regioner, dessa är Amerikaregionen, regionen för Europa, Mellanöstern och Afrika samt regionen för Asien och Stillahavet. Samma regioner används för regionaliseringen av leverantörer. De leverantörer som låg i en annan region än deras mottagare förflyttades till ett land som utifrån intervjuer ansågs lämpligt. För Amerikaregionen placerades leverantörerna i Mexiko, för Europaregionen placerades de i Rumänien och Asienregionen i Kina. Resultatet av regionaliseringen blev att utsläppen minskade med 4 % sett till det totala utgångsläget. Det visade sig även att utsläppseffektiviteten blev lägre eftersom mängden transportarbete för vägtransporter ökade och sjötransporterna minskade. Resultaten från scenariot med regionaliserade leverantörer har dock mycket osäkerhet i sig vilket främst grundar sig i att förändringarna sker i den delen av flödet där minst tillgång till data fanns att tillgå. Utifrån intervjuer framkom det även att regionalisera leverantörerna förmodligen skulle medföra ökade kostnader och initialt arbete, men kortare ledtider. Det framkom även att det främst var för mekanikkomponenter som regionalisering är ett alternativ då de är relativt tunga, billiga och enkla att tillverka i jämförelse med elektronikkomponenter. Elektronikkomponenterna ansågs inte vara lämpliga att regionalisera. Sammanfattningsvis kan Ericsson förvänta sig en minskning av växthusgasutsläpp vid en regionalisering av leverantörer, men storleken på minskningen behöver undersökas vidare. Framförallt behövs bättre data kring nuläget i början av flödet, vilket är något som Ericsson kommer att jobba vidare med.

Företag och människor i dess omgivning ser utsläpp som genereras av företag som tillhörande deras verksamhet i allt större utsträckning. Det finns dock ingen självklar metod för att mäta utsläpp och det kan vara svårt att få in i det i de ekonomiska kalkylerna. Företag kan utföra väsentlighetsbedömningar på den interna verksamheten för att avgöra hur de ska bedriva sin verksamhet kopplat till miljöfrågor, vilket kan utmynna i miljöstrategier, vilket leder dem mot en cirkulär ekonomi. Att tillämpa standardkostnader för att prissätta koldioxidutsläpp är relativt outforskat. En intressant fråga som har beaktats är huruvida företag kan skapa koldioxidstandarder och tillämpa dem inom företaget via styrningsmetoder, eller om de använder sig av andra metoder för att styra mängden utsläpp som de genererar. Syfte: Studiens syfte är att undersöka hur företag utifrån väsentlighetsbedömningar skapar metoder för att minska koldioxidutsläpp och närma sig det som kallas cirkulär ekonomi. Metod: För att besvara syftet har två forskningsfrågor formulerats baserat på studiens teoretiska bakgrund. En kvalitativ ansats i form av explorativa intervjuer har genomförts för att söka svar på forskningsfrågorna. Detta gjordes genom sex intervjuer, där ett tiotal företag kontaktades. Av dessa var det sex företag som medverkade. Slutsats: Studien visar att standardkostnader för koldioxidutsläpp är en möjlig väg för företag att gå för att prissätta utsläpp. Svårigheter med vilken prisnivå standarden ska ligga på har dock identifierats. Vidare har studien givit förslag om olika metoder som företag kan applicera standarden i och alternativa metoder som inte berör standarder men som verkar för att minska utsläpp. Slutligen urskiljs väsentlighetsprincipen som en viktig del bakom företags utformande av miljöstrategier. Studiens bidrag: Studien har bidragit till att visa att väsentlighetsbedömningar utmynnar i strategier som berör hela företag, där aktiva val görs för att integrera miljö i finansiella styrmetoder. Detta pekar mot att ett cirkulärt tankesätt genomsyrar hela verksamheter och att miljöstrategier inte ses som en separat del av företag utan integreras i de traditionella styrningsmetoderna. / Companies and people surrounding them are increasingly seeing emissions generated by companies as a part of their operations. However, there is no obvious method for measuring emissions and it can be difficult to implement it into economic calculations. Companies can perform materiality assessments of the internal operations to assess how they should conduct their operations linked to sustainability issues, which can result in climate strategies, which leads them towards a circular economy. Applying standard costs to price carbon emissions is relatively unexplored. An interesting question that has been considered is whether companies can create carbon standards and apply it within the company through management methods, or whether they use other methods to control the amount of emission generated. Aim: The purpose of the study is to investigate how companies, based on the materiality assessment, create methods for reducing carbon emissions and approaching what is known as the circular economy. Method: To answer the purpose, two research questions have been formulated based on the study's theoretical background. A qualitative approach in the form of exploratory interviews has been carried out to seek answers to the research questions. This was done through six interviews, where about ten companies were contacted. Of these, six companies participated. Conclusion: The study shows that standard costs for carbon emissions are a possible way for companies to price their emissions. Difficulties with which price level the standard should be at have been identified. Furthermore, the study has given suggestions on different methods that companies can apply the standard in. Alternative methods that do not affect standards but that work to reduce emissions has been suggested. Finally, the principle of materiality is distinguished as an important part behind companies’ design of environmental strategies. Study contribution: The study has helped to show that materiality assessments result in strategies that affect entire companies, where active choices are made to integrate the environment into financial management methods. This shows that a circular way of thinking permeates entire operations and that environmental strategies are not seen as a separate part of companies but are integrated into the traditional management methods.

Internprissättning av koldioxid (ICP) är ett verktyg som företag frivilligt kan tillämpa för att sätta ett ekonomiskt värde på sina utsläpp. Det kan i sin tur underlätta företags styrning mot lägre koldioxidutsläpp. Flera organisationer rekommenderar företag att arbeta med ICP, däribland Finansinspektionen och EU-kommissionen. Det finns inget facit på hur företag bör arbeta med ICP och det finns lite forskning inom området, i synnerhet svensk forskning. Enligt den forskning som finns är det tre ICP-metoder som är vanligast förekommande; Intern koldioxidavgift, skuggprissättning och intern handel med utsläppsrätter. Utifrån detta är syftet med denna studie att öka förståelsen för arbetet med ICP och undersöka om ICP kan effektivisera företags hållbarhetsarbete. Studien har genomförts med hjälp av forskningsintervjuer, där respondenter från tre företag intervjuats. Intervjuerna har strävat efter att svara på frågorna var, när, hur och varför företag tillämpar ICP. Utgångsläget för studien har varit en kvalitativ forskningsmetod med teoretisk bas som ansats. Vidare har en tematisk analys genomförts utifrån den teoretiska basen som består av en redogörelse för ekonomistyrningslitteratur, kontextuella teorier, tidigare forskning om ICP samt en praktisk ICP-guide. Studien har påvisat att ICP används vid beslutsfattande och att det kan användas både på operativ och strategisk nivå. Vidare kan studien konstatera att skuggprissättning är den vanligaste metoden i de studerade företagen. Motivet till ICP-arbetet varierar men ett generellt motiv som studien identifierat är att ICP används för att styra beslut i rätt strategisk riktning. Även riskhantering är ett motiv som är ständigt återkommande i studiens empiri och ICP används då för att förbereda verksamheten mot framtida eventuella koldioxidregler. Slutligen konstaterar studien att ICP i viss utsträckning kan effektivisera företags hållbarhetsarbete. / Internal Carbon Pricing (ICP) is a self-regulation tool that companies voluntarily can apply to add an economic value on their GHG emissions. ICP can facilitate controlling and steering towards lower GHG emissions. Several organizations recommend companies to work with ICP, including the Swedish Financial Supervisory Authority and the European Commission. There is not one solution on how companies should work with ICP and there is little research in the area, especially Swedish research. According to the available research, however, three ICP methods are the most common; Internal carbon fee, shadow pricing and internal emissions trading. Based on this, this study aims to increase the understanding of the work with ICP and whether ICP can improve companies' sustainability work. The study was conducted with the help of research interviews, where respondents from three companies were interviewed. The interviews have sought to answer the questions of where, when, how and why companies apply ICP. The starting point for the study has been a qualitative research method with a theoretical base. A thematic analysis has been carried out on the basis of literature review, on the basis of previous research on ICP and on the basis of previous examples on how companies work with ICP. The study has concluded that ICP is used in decision-making and that it can be used in decisions made at both operational and strategic levels. Furthermore, the study can state that shadow pricing is the most common method in the cases studied. The motive behind the ICP work varies, but a general motive that the study has identified is that ICP is used to steer decisions in the right strategic direction. Risk management is also a motive that is constantly recurring in the study's empirical data, where ICP is used to prepare the business for future possible carbon regulations. Finally, the study states that ICP to a certain extent can improve companies' sustainability work.

The purpose of this master thesis is to develop a model to estimate the carbon intensity, i.e the carbon emission relative to economic activity, of publicly traded companies which do not report their carbon emissions. By using statistical and machine learning models, the core of this thesis is to develop and compare different methods and models with regard to accuracy, robustness, and explanatory value when estimating carbon intensity. Both discrete variables, such as the region and sector the company is operating in, and continuous variables, such as revenue and capital expenditures, are used in the estimation. Six methods were compared, two statistically derived and four machine learning methods. The thesis consists of three parts: data preparation, model implementation, and model comparison. The comparison indicates that boosted decision tree is both the most accurate and robust model. Lastly, the strengths and weaknesses of the methodology is discussed, as well as the suitability and legitimacy of the boosted decision tree when estimating carbon intensity. / Syftet med denna masteruppsats är att utveckla en modell som uppskattar koldioxidsintensiteten, det vill säga koldioxidutsläppen i förhållande till ekonomisk aktivitet, hos publika bolag som inte rapporterar sina koldioxidutsläpp. Med hjälp av statistiska och maskininlärningsmodeller kommer stommen i uppsatsen vara att utveckla och jämföra olika metoder och modeller utifrån träffsäkerhet, robusthet och förklaringsvärde vid uppskattning av koldioxidintensitet. Både diskreta och kontinuerliga variabler används vid uppskattningen, till exempel region och sektor som företaget är verksam i, samt omsättning och kapitalinvesteringar. Sex stycken metoder jämfördes, två statistiskt härledda och fyra maskininlärningsmetoder. Arbetet består av tre delar; förberedelse av data, modellutveckling och modelljämförelse, där jämförelsen indikerar att boosted decision tree är den modell som är både mest träffsäker och robust. Slutligen diskuteras styrkor och svagheter med metodiken, samt lämpligheten och tillförlitligheten med att använda ett boosted decision tree för att uppskatta koldioxidintensitet.