SÄBO AB will construct a sports Centre in Säffle municipality, the sports Centre will be used for football practice and the outer dimension of the sports Centre was determined to be 40x70 m.   The purpose was to demonstrate price and carbon dioxide emissions for the production of glulam and steel frames, the cross-laminated timber, CLT, and Paroc curtain wall. This was done by dimensioning the frames according to the Eurocodes and generate producing prices for the materials, also a calculation was made for carbon dioxide emissions for the alternatives in terms of transport and production. To calculate a key figure for earned carbon dioxide per invested capital, the differences could be more clearly demonstrated. Another aim was to produce a design proposal.   The glulam frame consists of glulam columns with three-joint truss in glulam, drawstick and windstrut in round steel. The roof trusses have a span of 40 m and the ceiling height indoors is 7.5 m. This frame became the most expensive but more beneficial in terms of carbon dioxide emissions for production.   The steel frame consists of HEA columns and saddle framework as roof, the roof trusses have a span of 40 m and the ceiling height indoors is 7.5 m. This frame was the cheapest but has the largest emissions of carbon dioxide from the production.   The curtain wall of CLT released the least carbon dioxide but became the most expensive alternative, the curtain wall of Paroc became the cheapest option but released most carbon dioxide from these two alternatives. / SÄBO AB skall uppföra en hallbyggnad i Säffle kommun, hallbyggnaden ska användas till fotbollsutövning och storleken på fotbollsplanen kommer vara en 7-mannaplan. Yttermåttet på bollhallen bestämdes till 70 x 40 meter.    Målet var att påvisa pris och koldioxidutsläpp för framställning av limträ- och stålstomme, och utfackningsvägg av KL-trä samt av Paroc. Detta gjordes genom dimensionering av stommarna enligt eurokoderna och genom att priser togs fram för materialen, även en beräkning gjordes för koldioxidutsläpp för alternativen vad gäller transport och framställning. Genom att ett nyckeltal för tjänad koldioxid per investerat kapital togs fram kunde skillnaderna påvisas på ett tydligare sätt. Ett ytterligare mål var att ta fram ett gestaltningsförslag.    Limträstommen består av limträpelare med treledstaktolar i limträ, dragband och vindstag i rundstål. Takstolarna har en spännvidd på 40 m och den fria takhöjden inomhus är 7,5 m. Denna stomme blev dyrast men mer fördelaktig vad gäller koldioxidutsläpp för framställning.    Stålstommen består av HEA-pelare och sadelfackverkstakstolar, takstolarna har spännvidden 40 m och den fria takhöjden inomhus är 7,5 m. Denna stomme blev billigast men har det största utsläppen av koldioxid från framställningen.    Utfackningsväggen av KL-trä släppte ut minst koldioxid men blev det dyraste alternativet, utfackningsväggen av Paroc blev således det billigaste alternativet men släppte ut mest koldioxid av dessa två alternativ.

<p>Markförstärkning i ett vägbygge kan göras på olika sätt. I detta examensarbete jämför vi två av dessa metoder, nämligen massutskiftningsmetoden och användning av kalkcementpelare ur energi- och miljösynpunkt. För att jämföra dessa två metoder togs fram ett excelbaserat räkneverktyg där resultatet av energiförbrukningen fås i kWh och koldioxidemissioner i ton CO₂. Denna jämförelse gjordes för ett specifikt vägprojekt som använde massutskiftningsmetoden för vägunderbyggnaden. Det som ingick i beräkningen var schaktning, fyllning, krossning, sprängning, transporter och kalkcementpelare. För denna uträkning användes data från både entreprenörer som var med i projektet och företag som hade dokumenterade data.</p><p>Metoden som förbrukade minst energi och som släppte ut minst koldioxidemissioner var massutskiftningsmetoden. Det som gjorde att kalkcementpelare till en sämre metod var den höga energiförbrukningen som krävdes för tillverkningen av kalk och cement. Det som krävde mest energi i tillverkningsprocessen var ugnar där höga temperaturer krävdes.</p><p>Skillnaden mellan utskiftningsmetoden och kalkcementpelare i objektet var att i massutskiftningsmetoden krävdes urgrävningar för att schakta bort jordmaterial med dålig hållfasthet och ersätta det med bergmaterial med hög hållfasthet. I denna metod går energi åt till schaktning, fyllning och transport. Medan förstärkningsmetoden med kalkcementpelare förbrukar energi för tillverkning, transport och installation. Eftersom metoden går ut på att vägbyggnaden ska vila på pelarna genom att borra ner dessa i marken istället för att schakta bort stora volymer och transportera dem till fyllningen så är det lätt att tro att kalkcementpelare sparar energi genom att minska massförflyttning och långa transporter. Resultatet av detta examensarbete har visat motsatsen.</p>

<p>The goal with this examination thesis is to investigate the difference in carbon dioxide emissions between a building with a wooden versus concrete carcassing from a life cycle perspective. The huge amounts of carbon dioxide released into air from human activities must be reduced to prevent serious consequences. A way to limit this issue is through performing a comparative study where the result shows which of two products with the same function has the lowest emission of carbon dioxide, whereof the product with the lowest carbon dioxide pollution can be chosen.</p><p>To be able to perform a study like this an object has been chosen and studies about life cycle analyses have been done. The rental square meter, the thermal conductivity value, the energy requirements and the placement of the building has been set equal in both framework types. There were solely dissimilarities of the two buildings taken into account when this comparison study was performed.</p><p>The result of the study is that a building constructed with a wooden carcassing has the lowest amount of carbon dioxide emissions. The difference in carbon dioxide pollution is 22 ton which connotes a difference in 15 percent.</p> / <p>Detta examensarbete har som mål att undersöka hur stora skillnader i koldioxidutsläpp som uppstår om man har en trä- respektive betongstomme ur ett livscykelperspektiv. De stora mängder koldioxid som släpps ut till luften på grund av människans aktiviteter måste försöka begränsas då en förstärkt växthuseffekt kan leda till allvarliga konsekvenser. Ett sätt att göra detta på är att studera vilken av två produkter med samma funktion som har lägst koldioxidutsläpp. Därav kan produkten med lägst koldioxidutsläpp väljas.</p><p>För att kunna genomföra denna studie har ett objekt bestämts och en studie kring livscykelanalyser gjorts. Byggnaden som används har en fastställd uthyrbar yta, lika u-värde i ytterväggar, samma energibehov och samma placering i båda fallen. I denna jämförelsestudie utförs beräkningarna bara på olikheter mellan de två byggnaderna.</p><p>Resultatet av studien gav ett lägre koldioxidutsläpp för objektet med trästomme. Skillnaden mellan de två objekten är 22 ton i koldioxidutsläpp vilket innebär en skillnad på 15 procent.</p>

Sapa Heat Transfer is a company that produces aluminum heat-exchanger strips for the automotive industry. Sapa Heat Transfer wish to chart their emissions of carbon dioxide in order to meet future demands on carbon dioxide reporting. They also would like to examine the meaning of the term “green electricity” which is marketed as carbon dioxide free, and the sort of electricity that they purchase. This report includes both direct (liquefied petroleum gas and diesel) and indirect (water, process-water, long distance heating, waste) emissions from their company. The conclusion of this report is that liquefied petroleum is the biggest contributor to the emissions of carbon dioxide and that the amount of carbon dioxide emitted from the processes is almost twice the amount of aluminum product, or 1,77 to be precise. The green electricity emits small amounts of carbon dioxide per kWh produced when analyzed in a lifecycle perspective which is also presented in this report.

No description available.

Markförstärkning i ett vägbygge kan göras på olika sätt. I detta examensarbete jämför vi två av dessa metoder, nämligen massutskiftningsmetoden och användning av kalkcementpelare ur energi- och miljösynpunkt. För att jämföra dessa två metoder togs fram ett excelbaserat räkneverktyg där resultatet av energiförbrukningen fås i kWh och koldioxidemissioner i ton CO2. Denna jämförelse gjordes för ett specifikt vägprojekt som använde massutskiftningsmetoden för vägunderbyggnaden. Det som ingick i beräkningen var schaktning, fyllning, krossning, sprängning, transporter och kalkcementpelare. För denna uträkning användes data från både entreprenörer som var med i projektet och företag som hade dokumenterade data. Metoden som förbrukade minst energi och som släppte ut minst koldioxidemissioner var massutskiftningsmetoden. Det som gjorde att kalkcementpelare till en sämre metod var den höga energiförbrukningen som krävdes för tillverkningen av kalk och cement. Det som krävde mest energi i tillverkningsprocessen var ugnar där höga temperaturer krävdes. Skillnaden mellan utskiftningsmetoden och kalkcementpelare i objektet var att i massutskiftningsmetoden krävdes urgrävningar för att schakta bort jordmaterial med dålig hållfasthet och ersätta det med bergmaterial med hög hållfasthet. I denna metod går energi åt till schaktning, fyllning och transport. Medan förstärkningsmetoden med kalkcementpelare förbrukar energi för tillverkning, transport och installation. Eftersom metoden går ut på att vägbyggnaden ska vila på pelarna genom att borra ner dessa i marken istället för att schakta bort stora volymer och transportera dem till fyllningen så är det lätt att tro att kalkcementpelare sparar energi genom att minska massförflyttning och långa transporter. Resultatet av detta examensarbete har visat motsatsen.

The society of today can’t manage without transportation. We need transports to getfood, to go to work and to create new products. The transportation ofgood is thus an important part in the function of the society and they’ll increase, bothin number and in amount. The efficiency of the transportation system isessential for us to be able to continue living as we are used to. The aim of this thesis has been to create a simplified representation of the variousways to efficient freight transportation. The problems have been to find outwhich factors that determine the conditions for an effective transport, which of thefactors that influence the effectiveness the most and if the carriers and theliterature have a similar picture of which these factors are. Four measures of transport efficiency have been used in the thesis; loading ratio, CO2 emissions, damage to the cargo and delivery precision. To obtain this, a study of literature and interviews with six carriers was carriedthrough. Different measures of transport efficiency and the factors that mayaffect them were discussed. A conceptual model was developed to provide anunderstanding of how the transportation of goods, traders and transportefficiency are interrelated. The various carriers agreed that the selected measures are relevant measures oftransportation efficiency. They agreed on some factors that may affect theperformance indicators and disagreed on some. The differing in their opinions coulddepend on the different types of goods they shipping and within differentregions.

Människan påverkar klimatet på ett negativt sätt. Därför har EU satt upp vissa mål som har påverkat Sveriges och kommunernas miljöarbete. För att få tillbaka Växjö på kartan som Europas grönaste stad formades en idé inom föreningen GodaHus att starta en energisparutmaning för Växjös kommun och näringsliv. För att utreda olika synpunkter på tävlingen efterlystes ett examensarbete där olika aktörer som kan vara intressanta för tävlingen intervjuades. Svaren sammanställdes i en sammanhängande text med tillhörande diagram från vilken fyra olika förslag till bedömning formades.

Beslutom att riva en byggnad och resa en ny eller renovera befintlig byggnad tas oftautifrån aspekter som ekonomi, funktion, energiförbrukning, miljö ochbevarandekrav. Denna rapport fokuserar enbart på beslutet ur ett energiförbrukningsperspektivoch vad skillnaderna blir i utsläpp av växthusgaser för ett mindre hyresradhusi Gävle om den renoveras eller rivs och ersätts av en ny byggnad. Eventuellaekonomiska och tekniska konsekvenser behandlas inte i denna rapport. Detta görsgenom att ta beräknade utsläpp av koldioxid och andra växthusgasers värde ikoldioxidekvivalenter för tillverkade byggnadsmaterial, uppvärmning,fastighetsel och nödvändiga transporter. Beräkningarna görs för etttidsperspektiv på 50 år. Undersökningen visar att renoveringar eller nybyggnation som resulterar i en låg specifikenergianvändning är lämpligare när energikällor med höga utsläpp avväxthusgaser används för verksamhetsel och uppvärmning av byggnaden. Vidanvändande av energikällor som resulterar i låga utsläpp av växthusgaser fårpåverkan från material en högre relativ betydelse vilket resulterar i att alternativmed hög specifik energianvändning och liten förbrukning av nytt material klararsig bättre. / Thedecision to demolish the building and erect a new or renovate the existingbuilding is often based on aspects such as economy, function, energy,environment and conservation requirements. This report focuses exclusively onthe decision from an energy perspective, and what the differences are in thegreenhouse gas emissions of a smaller rental property in Gävle if renovated ordemolished and replaced by a new building. This is done by summarizing theestimated emissions of carbon dioxide and other greenhouse gases in carbondioxide equivalent value of manufactured building materials, heating, propertypower and necessary transportations. Calculations are performed for a period of50 years. The survey shows that renovations or new constructions that resultsin low specific energy consumptions are a better choice when energy sourceswith high emissions of greenhouse gases are used to produce electricity tooperate the building and heating of the building. When using energy sourcesthat result in low emissions of greenhouse gases the effects from materialshave a higher degree of impact on the total level of emissions from thesealternatives. This results in alternatives with a high specific energy use andlow consumption of new materials to perform better than the alternatives withlow specific energy consumption and a higher amount of material use.

The goal with this examination thesis is to investigate the difference in carbon dioxide emissions between a building with a wooden versus concrete carcassing from a life cycle perspective. The huge amounts of carbon dioxide released into air from human activities must be reduced to prevent serious consequences. A way to limit this issue is through performing a comparative study where the result shows which of two products with the same function has the lowest emission of carbon dioxide, whereof the product with the lowest carbon dioxide pollution can be chosen. To be able to perform a study like this an object has been chosen and studies about life cycle analyses have been done. The rental square meter, the thermal conductivity value, the energy requirements and the placement of the building has been set equal in both framework types. There were solely dissimilarities of the two buildings taken into account when this comparison study was performed. The result of the study is that a building constructed with a wooden carcassing has the lowest amount of carbon dioxide emissions. The difference in carbon dioxide pollution is 22 ton which connotes a difference in 15 percent. / Detta examensarbete har som mål att undersöka hur stora skillnader i koldioxidutsläpp som uppstår om man har en trä- respektive betongstomme ur ett livscykelperspektiv. De stora mängder koldioxid som släpps ut till luften på grund av människans aktiviteter måste försöka begränsas då en förstärkt växthuseffekt kan leda till allvarliga konsekvenser. Ett sätt att göra detta på är att studera vilken av två produkter med samma funktion som har lägst koldioxidutsläpp. Därav kan produkten med lägst koldioxidutsläpp väljas. För att kunna genomföra denna studie har ett objekt bestämts och en studie kring livscykelanalyser gjorts. Byggnaden som används har en fastställd uthyrbar yta, lika u-värde i ytterväggar, samma energibehov och samma placering i båda fallen. I denna jämförelsestudie utförs beräkningarna bara på olikheter mellan de två byggnaderna. Resultatet av studien gav ett lägre koldioxidutsläpp för objektet med trästomme. Skillnaden mellan de två objekten är 22 ton i koldioxidutsläpp vilket innebär en skillnad på 15 procent.