Introduction (and aim) – Carbon dioxide emissions have large consequences for nature and humans. If carbon dioxide emissions continue at this rate and the average temperature increases, the tipping point will be reached, and the damage will be too great to repair. Awareness of the climate began to emerge in the late 1980s. As the years went by, awareness increased and protocols for how to stop carbon dioxide emissions was created. In 1997 came the Coyote Protocol and in 2015 came the Paris Agreement. In 2017 Sweden adopted a climate policy framework that has the goal of having net zero emissions by 2045. The goal of this study was to identify what affects carbon dioxide emissions in the construction production phase, how these contribute to carbon dioxide emissions, and how building technology solutions affect carbon dioxide emissions in apartment building projects. Delimitations have been made from earthworks, internal installations and the study relates to the building production stage, A4 and A5. The outline of work is introduction, theoretical framework, method and implementation, results, discussion, conclusions, and suggestions for further research. Method – The research method was a case study with a multiple case design. Data collection methods were a document study of the data provided to the group by Skanska Sverige AB as well as a literature study of doctoral dissertations, handbooks, articles in scientific journals, research reports and conference contributions. A intervju was conducted to complement the document study. Results – Skeppsbron 2 emitted 306.9 kgCO2eq/m2 during A1-A5 construction phase, of which module A4 transportation accounted for 13.9 kgCO2eq/m2 and A5 production for 31.8 kgCO2eq/m2.Slåttertiden had a lower climate footprint and emitted 290.7 kgCO2eq/m2 during the construction phase, where A4 accounted for 16.3 kgCO2eq/m2 and A5 for 44.7 kgCO2eq/m2. Analysis – The construction production phase contributes 9–21% of the carbon dioxide emissions during the construction phase. The construction phase accounts for 25–70% of carbon dioxide emissions during the entire life cycle. What differs the most regarding the building technology solution is the carbon dioxide emissions in module A5.1. Carbon dioxide emissions in module A4 are not affected by the building technology solution but depend on the transport distance. Discussion – When comparing projects, the uncertainty is great, which means that the result can only give an indication of the carbon dioxide emissions.

Bygg- och fastighetssektorn i Sverige står för cirka 21 procent av totala växthusutsläppen, där största delen av utsläppen är vid produktion av byggnader. Fokuset för arbetet ligger mest på att göra rätt val av byggnadsmaterial med hänsyn till kostnad och deras klimatpåverkan. I denna rapport undersöks ett nytt byggprojekt som pågår i Borås. Syftet med projektet är att minska klimatpåverkan för den nya byggnaden genom att analysera valet av materialen och hur det kan påverka hela bygget både ekonomiskt och hållbarhetsmässigt. Syftet är även att hjälpa privatkunderna att göra rätt materialval för att bygga klimatsmartare med mindre koldioxidutsläpp. Det finns olika synpunkter på vilka byggmaterial som bör väljas när det gäller hållbart byggande, till exempel trä eller betong. Metoden som användes bestod av platsbesök från ett pågående byggprojekt, intervjuer, onlineplattformen Prodikt och litteraturstudie. Utifrån resultatet för intervjustudien och Prodikt konstaterades att de byggnadsmaterial som har stort fokus på miljön är dyra. Detta innebär attdet kan bli svårt att övertyga privatpersoner att välja de materialen med minskad klimatpåverkan. Resultat från beräkningar föreslår en stor förbättring i klimatpåverkan med ersättningsprodukter jämfört med referensprojektets nuvarande produkter. Kostnaden för ersättningsprodukterna visade sig vara högre än kostnader på de befintliga produkterna. Dessutom tyder resultaten på att endast miljövänliga produkter kommer att finnas tillgängliga i framtiden. Priserna på byggmaterial kommer att sjunka så länge produktionen av miljövänliga produkter ökar dessutom kommer byggkostnaderna bli lägre. Slutsatsen för detta projekt är att det finns påverkande faktorer som kunskap och erfarenhet om materialval med minskad klimatpåverkan. Det kan underlätta både för privatpersoner och organisationen att bygga med en mindre budget och få lägre klimatpåverkan. För vidareforskning kan påverkningsfaktorer studeras om hur informationen kan spridas mer till privatpersoner. / The construction and real estate sector in Sweden accounts for about 21 percent of greenhouse gas emissions, with most of the emissions coming from the production of buildings. The focus of the work is mostly on making the right choice of building materials in terms of cost and their climate impact. This report examines a new production project underway in Borås. The aim of the project is to reduce the climate impact of the new building by analysing the choice of materials and how it can affect the whole building both economically and in terms of sustainability. The aim is also to help private customers to make the right choice of materials to build more climate-smart with fewer carbon emissions. Regarding sustainable construction, different perspectives exist on which building materials are best, for instance such as wood or concrete. The methodology used to obtain the results consisted of site visits to an ongoing construction project, interviews, the online platform Prodikt and a literature review. Based on the results of the interview study and from Prodikt, it was established that the building materials with a strong focus on the environment are expensive. This can make persuading private consumers to opt for eco-friendly materials difficult. Results from calculations suggest a large improvement in climate impact with replacement products compared to the reference project's current products. The cost of the replacement products was found to be higher than the cost of the existing products. In addition, results indicate that only environmentally friendly products will be available in the future. The prices of building materials will decrease if the production of environmentally friendly products increases resulting in lower construction costs. The conclusion of this project is that there are influencing factors such as knowledge and experience on a material selection with reduced climate impact. This can make it easier for private individuals to build on a smaller budget and have a lower climate impact. For further research, influencing factors can be studied on how to disseminate the information more to individuals.

Globala utsläpp av växthusgaser blir ett allt mer allvarligt hinder för att uppnå stabilitet i miljön. Bland andra problem som transport och avskogning utmärker sig livsmedelsproduktion som en stor del av de totala utsläppet. I detta examensarbete presenteras resultaten av en miljöåterkopplingsstudie i samband med livsmedelsinköp. Studien genomfördes för att utvärdera den utbildande och motiverande effekten av direkt utsläppsåterkoppling efter inköp av livsmedel. Vidare undersöktes också hur en sådan tjänst kan utformas utifrån ett sammanfattande beteendeförändringsramverk. Detta möjliggjordes genom användandet av en e-mailbaserad feedbacktjänst som informerar användaren om dess miljöpåverkan efter varje inköp. En två veckors testperiod med 25 deltagare, varav 12 slutförde hela studien, utgör rapportens resultatgrund. Resultaten visade en ökad utsläppskunskap för de specifika matvaror som användaren kom i kontakt med under testperioden. Kunskap om andra matvaror verkade också förbättras, om än inte i samma utsträckning. En förändring av motivation eller beteende var svårare att fastställa eftersom testperioden var för kort för att samla in några väsentliga statistiska bevis, men en kvalitativ datainsamling visar att några personer upplevde ökad motivation. Sammantaget kan det konstateras att med rätt förutsättningar så finns det stor potential för vidareutveckling av tjänster som bygger på direkt miljöfeedback. / Global emissions are becoming an increasingly severe impediment for attaining environmental stability. Among other problemssuch as transportation and deforestation, foodstuffs account for a large portion of the total emissions caused by consumption. Thispaper presents the results of an eco-feedback study for the receipts of swedish foodstuff retailer Hemköp. The study wasconducted to evaluate the educational and motivational impact of direct environmental feedback after a completed grocerypurchase. This was made possible through the use of an email feedback service that informs the user of their environmentalimpact after every purchase. A two week test period with 25 participants, of which 12 completer the entire study, provides thedata foundation for this paper. The results showed an increase in user emission knowledge for the specific groceries that the usercame in contact with during the trial. Knowledge of other groceries also seemed to improve albeit not to the same extent. Achange in motivation or behaviour was more difficult to ascertain as the test period was too short to gather any substantialstatistical evidence. The qualitative user response to the service was also very varied but indicates a generally positive receptionof the delivery method. Lastly we conclude that given the proper prerequisites there is great potential for future development ofservices providing direkt environmental feedback.

För att nå internationella klimatmål bör de globala koldioxidutsläppen halveras till och med år 2030. I flygintensiva organisationer, där flygresor utgör en betydande del av organisationens totala, årliga koldioxidutsläpp finns det således ofta en strävan att minska på anställdas flygresande. Forskningsprojektet FLIGHT på Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) utforskar verktyg som ämnar hjälpa organisationer att minska sina flygrelaterade koldioxidutsläpp. På uppdrag av FLIGHT har studenter på KTH framställt verktyget FlightViz, som sammanställer och visualiserar information om flygresor gjorda av anställda på KTH. Denna studie ämnar undersöka hur FlightViz bör vidareutvecklas för att vara användbart för fler än den ursprungliga användargruppen - forskarna involverade i FLIGHT. Forskningsfrågan som ställs är vilka funktioner som bör inkluderas och vilka designförändringar som bör implementeras för att FlightViz ska vara användbart för en bredare grupp användare på KTH. Forskningsintervjuer med hållbarhetsstrateger på KTH Sustainability Office och med anställda på olika skolor på KTH genomfördes i syfte att kartlägga användarbehov och skapa underlag till att besvara forskningsfrågan. Resultatet av studien visade att en rad funktioner och designförändringar är av hög betydelse för FlightViz användbarhet. Att visualisera personanpassad data per årsarbetskraft, årsvis och i förhållande till olika genomsnitt är eftertraktat, och visades vara av hög betydelse vid vidareutveckling av FlightViz. Huruvida datan ska vara anonym är en fråga utan ett lika självklart svar. Trots det var anonymitet ett viktigt ämne i studien. / In order to reach international climate goals, global carbon emissions must be halved by 2030. In flight-intensive organisations, where air travel makes up a significant portion of the organisation’s total annual carbon emissions, there is therefore often an ambition to reduce employee flight travel. The research project FLIGHT at the Royal Institute of Technology (KTH) explores tools that are designed to help organisations reduce their flight-related carbon emissions. On behalf of FLIGHT, students at KTH have developed a tool called FlightViz, which combines and visualises information about travels by flight, made by KTH employees. This study aims to investigate how FlightViz can be developed further, in order to be useful to a larger group of users, other than the originally intended user base - the researchers in the FLIGHT project. The research question asked is what features should be included and what design changes should be implemented in order to make FlightViz useful for a wider group of users at KTH. Research interviews with sustainability strategists at KTH Sustainability Office and with employees from different schools at KTH were conducted, with the aim of identifying user needs and creating a basis for answering the research question. The results of the study indicated that a number of features and design alterations are desirable in order to make FlightViz usable for a broader user base. Visualising personalised data per annual workforce, per year and in relation to various averages was found to be of high importance in the further development of FlightViz. Whether the data should be anonymous or not, was a question with a less obvious answer. Nevertheless, anonymity was an important topic in the study.

Runt om i världen har länder skrivit på Parisavtalet för att gemensamt göra en insats för miljön, och utöver det har många infört egna policyer att följa och miljömål att sträva efter. Ofta inkluderas mål om att minska utsläpp från resor i dessa riktlinjer, vilket är något som Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) har tagit med i sina miljömål. Att KTH minskar sina flygrelaterade utsläpp Fanny Erkhammar EECS, Skolan för Elektroteknik och Datavetenskap, KTH Lindstedsvägen 3, 114 28 Stockholm fannyer@kth.se är av hög relevans då universitet är en av de typer av statliga myndigheter i Sverige som redovisar störst utsläpp av koldioxid från flygresor. På KTH finns ett forskningsprojekt med syftet att stödja minskandet av dessa flygrelaterade koldioxidutsläpp på universitetet, och i samarbete med dem togs det i den här studien fram en prototyp till ett visualiseringsverkyg ämnad att hjälpa avdelningschefer på KTH att få en överblick över sin avdelnings flygvanor. Verktyget ämnades också lägga en grund för beslutstagande kring flygresor i syfte att minska utsläpp från dem. Mer specifikt undersökte den här studien forskningsfrågan: Hur kan man hjälpa avdelningschefer på KTH att få en överblick över avdelningens flygande, i syfte att ta beslut för att minska koldioxidutsläpp, genom att visualisera flygdata? För att ta reda på vad avdelningschefer kunde tänkas behöva i ett verktyg som det som togs fram i den här studien inleddes undersökningen med intervjuer med deltagare från målgruppen. Därefter togs en prototyp fram som slutligen evaluerades i användartester med målgruppen. Under studiens gång visade deltagarna i testerna ett intresse för verktyget, och bidrog också med förslag på ytterligare funktioner de gärna sett i verktyget för att använda det i arbetet. Det har dock visat sig att implementering och användning av den här typen av verktyg i dagsläget inte är aktuellt då det saknas tydliga riktlinjer från KTH kring utsläpp på avdelnings- och individnivå vilket gör att avdelningschefer inte har en grund att utgå från i sin beslutsfattning. / Countries around the world have signed the Paris Agreement in order to make a collective effort for the environment and many have also introduced their own policies and sustainability goals to strive for. Goals to reduce emissions from traveling are often included in these guidelines, and it is something that KTH Royal Institute of Technology has included in their sustainability goals. It is highly relevant that KTH reduces their flight related emissions since universities are one of the types of governmental institutions in Sweden that have the highest recorded carbon emissions from air travel. There is a research project at KTH that aims to support the reduction of the flight related emissions at the university. In collaboration with the research project, a prototype of a visualization tool was developed in this study. The aim of the visualization tool was to help heads of departments at KTH get an overview of their departments flying habits, as well as to lay the foundation for decision making around air travel with the purpose of reducing the emissions from it. More specifically, this study examined the following research question: How can we help heads of departments at KTH to get an overview of the department’s air traveling, with the purpose of making decisions to reduce the carbon emissions, by visualizing flight data? To find out what heads of departments would need in a tool like the one that was developed in this study, initial interviews were held with participants from the target group. After that, a prototype was developed and tested on the target group in user tests. During the course of the study the participants showed interest in the tool, and came with suggestions about additional functions they would have liked to have if they were to use the tool in their work. However, the study also showed that the implementation and use of this type of tool is not currently relevant because there is a lack in clear guidelines from KTH around emissions on a department and individual level, which means that department heads do not have the foundation they need to base their decisions on.

Att konstruera med trä blir allt mer vanligt runt om i världen. De klimatmål som är aktuella i förhållande till Agenda 2030 kräver en omställning till mer hållbara byggnadstyper. Syftet med den här undersökningen är att identifiera vilka sociala och hållbara effekter tillkommer med ökat träbyggande i urbana miljöer. Det syftar även till att undersöka  potentialer och utmaningar som är aktuella gällande det storskaliga byggnadsprojektet Stockholm Wood City i Nacka, i förhållande till träbyggande. Studien har en kvalitativ ansats, som kombinerar en litteraturstudie med intervjuer för att besvara frågeställningarna. Resultatet från studien visar på att träbyggnation har egenskaper som främjar ekologisk hållbarhet i och med en minimering av koldioxidutsläpp. Genom konstruktion av trä lagras koldioxid i byggnaderna, samt undviker man koldioxidutsläppen som tillkommer av produktionen från stål- och betong. De sociala effekterna av träbyggnation visar på en minskning av stress, ökad produktivitet, vilket främjar välmående och hälsa. Stockholm Wood City har potential att bli ett internationellt exempel över hållbart byggande, där de sociala och ekologiska aspekterna är i centrum. Ekonomiska intressen hamnar i konflikt till de sociala intressen i att öka den sociala variationen i stadsdelen.

Luftfarten står för en betydande del av koldioxidutsläpp i planetens atmosfär. Utsläpp från luftfart är en komplex fråga som inte är statsbundet i den mening att ett enstaka land inom EU inte kan åstadkomma en betydande sänkning av koldioxidutsläpp. Luftfartsstyrelsen innehar myndighetsrollen i Sverige och är landets representant i internationella sammanhang. För att internationellt klara en minskning av koldioxidutsläpp diskuteras det inom regeringen och internationellt, att flyget i framtiden ska anslutas till handel med utsläppsrätter. Myndighetsrollen för civil luftfart ligger på Luftfartsstyrelsen sedan 1 januari 2005. Detta låg tidigare på Luftfartsverket (LFV). Nu ses som en flygplatsförvaltare av statens 16 flygplatser och har knappa myndighetsbefogenheter kvar. Studien har genomförts genom att textanalyser och gjorts på relevanta dokument från regeringen samt på Luftfartsstyrelsen och LFV. En intervjustudie med Luftfartsstyrelsen och en e-postintervju med LFV har gjorts. Tillvägagångssättet har valts för att belysa vad dokument säger ska göras och vad som verkligen görs av LFV och Luftfartsstyrelsen samt vad de gör för att minska koldioxidutsläpp. Detta har gjorts utifrån regerings transportpolitiska mål och miljökvalitetsmål. Analysen visar att det behövs mera tydligheter i deras roller, för LFV saknar idag inte totalt myndighetsbefogenhet vilket leder till förvirring. Kommunikationen mellan LFV och Luftfartsstyrelsen skulle kunna bli bättre än vad den är idag i hänseende på miljö, men som med allt annat, uppstår det målkonflikter om vad som bör prioriteras. Med mer samordning mellan de olika verksamhetsgrenarna, skulle miljön prioriteras mer.

I detta examensarbete studeras miljökonsekvenser av Växjö kommuns ställda energikrav på bostadsområdet Östra Lugnet i Växjö. Dessutom studeras hur väl Växjö kommuns och BBRs (Boverkets byggregler) krav på specifik energianvändning efterlevs. Växjö kommuns krav ställs på både företag och privatpersoner där kravet innefattar anslutning till Växjös fjärrvärmenät. Kommunen ställer också krav på företag gällande specifik energianvändning.   Denna studie uppvisar skillnader, både mellan företag och privatpersoner men även mellan företags olika kvarter, i hur väl ställda energikrav efterlevs. Där lyckas företagen sämst, trots att de haft strängare krav.   Studien visar också att fjärrvärme bidrar till en minskning av koldioxidutsläpp, vilket stöder Växjö kommuns kravställande på fjärrvärmeanslutning.

<p>Luftfarten står för en betydande del av koldioxidutsläpp i planetens atmosfär. Utsläpp från luftfart är en komplex fråga som inte är statsbundet i den mening att ett enstaka land inom EU inte kan åstadkomma en betydande sänkning av koldioxidutsläpp. Luftfartsstyrelsen innehar myndighetsrollen i Sverige och är landets representant i internationella sammanhang. För att internationellt klara en minskning av koldioxidutsläpp diskuteras det inom regeringen och internationellt, att flyget i framtiden ska anslutas till handel med utsläppsrätter. Myndighetsrollen för civil luftfart ligger på Luftfartsstyrelsen sedan 1 januari 2005. Detta låg tidigare på Luftfartsverket (LFV). Nu ses som en flygplatsförvaltare av statens 16 flygplatser och har knappa myndighetsbefogenheter kvar.</p><p>Studien har genomförts genom att textanalyser och gjorts på relevanta dokument från regeringen samt på Luftfartsstyrelsen och LFV. En intervjustudie med Luftfartsstyrelsen och en e-postintervju med LFV har gjorts. Tillvägagångssättet har valts för att belysa vad dokument säger ska göras och vad som verkligen görs av LFV och Luftfartsstyrelsen samt vad de gör för att minska koldioxidutsläpp. Detta har gjorts utifrån regerings transportpolitiska mål och miljökvalitetsmål.</p><p>Analysen visar att det behövs mera tydligheter i deras roller, för LFV saknar idag inte totalt myndighetsbefogenhet vilket leder till förvirring. Kommunikationen mellan LFV och Luftfartsstyrelsen skulle kunna bli bättre än vad den är idag i hänseende på miljö, men som med allt annat, uppstår det målkonflikter om vad som bör prioriteras. Med mer samordning mellan de olika verksamhetsgrenarna, skulle miljön prioriteras mer.</p>

De senaste åren har byggbranschen gjort stora framsteg då det kommer till energieffektivisering av byggnader i form av passivhus och plus hus. Nu då energianvändningen för att hålla byggnader i drift har blivit så låg, har det blivit en allt mindre del av den totala energianvändningen för hela byggprocessen. För att minska byggprocessens miljöpåverkan ännu mer bör därför fokuset förflyttas till tillverkningen av byggnadsmaterialen och alla byggnadsmaterialtransporter. Syftet med rapporten är att undersöka hur lokalproducerat olika byggnadsmaterial tillverkas i förhållande till Skellefteå. Målet är också att få fram information om hur mycket energianvändning och koldioxidutsläpp de olika byggnadsmaterialen medför under tillverkningsfasen samt transporterna mellan tillverkningsfabrik och Skellefteå. Metoden för att få fram informationen har varit mejlkontakt och telefonsamtal med olika tillverkare. Detta för att få information om råvarornas ursprung samt byggnadsmaterialets tillverkningsplats. Miljövarudeklarationer har lästs för att få information om energianvändning och koldioxidutsläpp för varje byggnadsmaterial. Resultatet visar att det till stor del är möjligt att bygga med lokalproducerade byggnadsmaterial i Skellefteå så länge valet blir grund av betong, stomme av trä, fasad och innerpanel av trä samt plåttak som yttertak. Råvarubrytningen sker dock en längre sträcka från Skellefteå i många av fallen men så länge valet blir trä finns det både råvaror och tillverkning av produkter lokalt. Resultatet visar också skillnaden på energianvändning och koldioxidutsläpp från A1-A4 för de olika byggnadsmaterialen. / The construction industry has made great progress when it comes to improving the energy performance in buildings. The focus should therefore now on be shifted to the manufacturing and transportation of building materials to gain further environmental advantages and lowering the need of energy. The purpose of this study is to investigate the market of locally produced building materials in the vicinity of Skellefteå. The task is further to estimate the energy use and the carbon dioxide emissions the various building materials make during the manufacturing and transportation from the manufacturing plant to Skellefteå. Interviews with different manufacturer by email and telephone has been the method to obtaining the information in this report. The Environmental Product Declarations have been read for information on energy use and carbon dioxide emission for each building material. The results shows that it is possible to construct buildings with local materials in the most parts but you have too choose the right product, in this case wood and concrete. Many building materials that are manufactured in the neighborhood of Skellefteå are dependent on raw materials from other parts of in Sweden and Europe.