I den här studien utvärderades polymererna Biofloc 10, Flopam EM 33 och Superfloc A 1883 flockningseffektivitet hos SVOAs, Stockholm Vatten och Avfall, reningsverk på Henriksdal. SVOA försöker ställa om till fossilfritt till 2030 och därför ställdes Biofloc 10, som är en fossilfri polymer, mot Flopam EM 33 och Superfloc A 1883, som är fossilbaserade.Metoderna för att utvärdera polymerernas flockningseffektivitet var ett laborativt utvärderingstest enligt instruktioner från Svensk Standard, SSI och test i full skala i olika reningsbassänger. Det laborativa utvärderingstestet hade inte tillräckligt med data för att kunna avgöra om Biofloc 10 var likvärdig de två fossilbaserade polymererna. Däremot påvisade de laborativa testerna att polymererna bör utvärderas i full skala då majoriteten av polymerernas doseringskoncentrationer klarade kraven som ställs av SSI.  Fullskaletesten resulterade i att samtliga polymerer medförde en sänkning av slamnivåerna vid tillsättning. Slamegenskaperna över bassängerna varierade kraftigt vilket medförde att polymerernas maximala flockningseffektiviteten inte kan undersökas. Den slutsats som kunde dras var att Biofloc 10 kan anses vara likvärdig resterande polymerer då den bidrog till en sänkning av slamnivåerna i bassängen. Fler tester med fler parametrar i full skala bör utföras där slamegenskaperna i bassängerna liknar varandra för att dra en säkrare slutsats om Biofloc 10 är likvärdig med de fossilbaserade polymererna. / In this study an evaluation was made on whether Biofloc 10, a fossil free polymer, is equal to the fossil-based polymers Flopam EM 33 and Superfloc A 1883 in terms of flocculant efficiency. The evaluation was done due to SVOA’s, Stockholm Vatten och Avfall, quest to re-convert their company to fossil free before the year 2030. A laboratory-scale and a full- scale evaluation was performed at Henrikdal’s water treatment plant to compare the flocculant’s efficiency. The laboratorial evaluation was performed according to the instructions by Svensk Standard, SSI, which resulted in that most of the concentration dosages of the polymers passed the requirements. Therefore, the laboratorial results qualify the polymers for a full-scale test to investigate their fully potential. Dosing the polymers individually in full-scale resulted in a degression of the sludge levels. Biofloc 10 could be considered to be equal to Flopam EM 33 and Superfloc A 1883 since it decreased the sludge levels. However, more data and tests with more factors and in an equal environment is demanded to make any certain conclusions considering Biofloc 10’s equality with the other investigated polymers.

The goal of this master’s thesis was to formulate new policies or propose changes to existing ones to increase the efficiency in the use of natural resources in form of biomass. The work was conducted by discovering potential inefficiencies in the energy sector and industry with regards to the use of biomass. This was done by Interviewing experts in the field as well as conducting a literature review. Based on the identified inefficiencies, suggestions for changes and new policies were formulated. These inefficiencies and policies were then taken to a workshop where people from the industries could give their opinions on the suggestions. Policies should be formulated in consultation with the affected industries. The conclusions from this thesis were that they also should be implemented close to the source of the problem and be technologically neutral to avoid market bias. Policies to promote CHP plants and to remove the opt-in of smaller facilities into the ETS-system should be implemented. The benchmark, on which the free allocation of emissions permits for the paper- and pulp industry are based, should be revised. Some of these policies could reduce the fossil GHG emissions by 6 400 000 ton CO2-equivalents.

Syftet med fallstudien av förskolan Hoppet är att analysera framgångar och hinder för fossilfritt byggande då projektet hade som ansats att vara helt fossilfritt. Studiens ambition är att bidra till ökad av kunskap inom området fossilfritt byggande utifrån ett fastighetsföretagandeperspektiv och även ge förslag inom områden som behöver vidare forskning. Fallstudie genomfördes via en kvalitativ semi-strukturerad intervjustudie bestående av respondenter med olika befattningar inom projektgruppen.  Resultatet visar att projektet hade en innovativ miljö som gärna tänjde på gränserna för vad som var möjligt inom fossilfritt byggande. Projektet lyckades även påverka externa leverantörer av byggmaterial att ställa om delar av sin produktion till att bli mer fossilfri. Det har varit både stora lärdomar och stor kunskapsspridning. Det har funnits många intressenter som velat ta del av projektet, samt många tillfällen för kunskapsöverföring. Projektet Hoppet var bidragande till att diskussioner om fossilfrihet i branschen sattes igång, har skapat ett forum för frågorna, samt agerat inspirationskälla för andra aktörer att sänka sina klimatavtryck.

In 2018, the construction sector in Sweden accounted for an emission of 17.7 million ton carbon dioxide equivalents, which corresponds to 21 percent of Sweden's total greenhouse gas emissions. The emissions have a negative effect on the climate due to global warming of the planet. Due to the negative climate impact from the construction sector, a climate law was introduced in 2018, which aimed for the government to present a climate report in the budget bill with the Climate Act. A roadmap was also established and created for the construction and civil engineering sector, which includes various goals for achieving a climate-neutral industry by 2045.This study aimed to investigate how the construction industry works to reach the climate law and the Paris Agreement and to become climate neutral in 2045. The purpose of the study was also to examine how the construction industry works today and what is required in the future to reduce the use of fossil materials and transport, and what obstacles exist. The data collection was obtained through five structured interviews from four construction companies, each of which manufactures construction machinery. The answers were then analyzed and compared, and finally compiled into three different areas, materials, transport, and design.According to the interviews, the companies work in different ways regarding materials and transport. They focus on both production and method changes to reduce climate impact during the process. At the same time, the constructions are optimized and changed by reducing the fossil materials because they have a high climate impact. The companies work continuously to use more fossil free fuels for the transportation to the construction site as hydrogenated vegetable oil (HVO100) and demand that they be used within the company, but also by suppliers and subcontractors.It is noticeable that the companies have different working methods regarding materials, transport, and design to achieve the climate goals and the Paris Agreement. At the same time, some of the work to reduce the climate footprint from the construction industry is very similar between the companies. A common factor for companies is that they mention that the customer's choice of construction is of great importance for how low or high the climate footprint of a building will ultimately be. The companies also set requirements internally in the company where they consider themselves able to influence the climate footprint by using materials with Life Cycle Analyzes (LCA), set requirements for suppliers and build under their own auspices so as not to be affected by the customer's choice of materials in buildings. The study covers companies' working methods with regards to the climate footprint and describes the obstacles that exist to achieving them.

Ungefär en tredjedel av varje svensks koldioxidutsläpp kommer från den offentliga sektorn, vilket gör att kommunala verksamheter, såsom Nässjö Affärsverk AB, har en viktig roll i omställningen till ett fossilfritt samhälle. Syftet med arbetet var därför att undersöka vad en omställning till fossilfri energi skulle få för effekter på primärenergianvändning och utsläpp av koldioxidekvivalenter, med avseende på energibärarnas livscykler. Efter en analys av energiflödena visade sig de fossila energiflödena bestå av bensin, diesel, fordonsgas och eldningsolja. Resultatet visade att om dessa skulle ersättas med fossilfria alternativ, skulle användningen av primärenergi sjunka med 1,8% jämfört med år 2019, medan utsläppen av koldioxidekvivalenter skulle minska med 36,2%.Att NAV fortsatt skulle ha årliga utsläpp motsvarande 3 423 ton koldioxidekvivalenter beror på den fossila energi som används vid framställning av fossilfria energibärare. Fossilfrihet behöver alltså uppnås i energibärarnas hela livscykler för att NAV ska bli helt fossilfria.

Denna studie undersökte vilka råmaterial som kan anses vara innovationskritiska för en omställningtill ett fossilfritt samhälle, utifrån framtidsscenarier för Sveriges elproduktion och personbilstrans-port. Utifrån prognoser för Sveriges elproduktion kring 2050 från Energimyndigheten, KVA ochIVA, samt extrapolering av historiska data för personbilar enligt SCB, beräknades två scenarier förden metallåtgång utvecklingen av sol- och vindkraftverk, samt elbilar, skulle kräva. Dessa scenariertäckte ett minimum- och ett maximum-fall. För att bedöma vilka metaller som kunde anses varainnovationskritiska för omställningen till ett fossilfritt Sverige, gjordes en kriticitetsanalys på demetaller som används som råmaterial för de undersökta teknikerna. Analysen gjordes utifrån krite-rierna relativ tillgång utifrån de två scenarierna, ekonomisk betydelse, återvinning, svensk tillgångsamt global fördelning.Resultatet av studien visade att de tre sällsynta jordartsmetallerna praseodym, dysprosium ochneodym var de mest kritiska. Dessa metaller förekom i vindkraftverk med permanentmagnet samt ivissa elbilar. Med anledning av detta kunde inte en satsning på vindkraftverk med permanentmag-net rekommenderas, utvecklingen av eldriven personbilstransport bör också fokusera på de typer avelbilar som inte innehåller de kritiska metallerna. Det konstaterades även att många av de kritiskametallerna främst utvinns i länder långt från Sverige. Dessa metaller har ofta låg återvinnings-grad vilket försvårar möjligheterna till cirkuläritet. Att hitta data över svensk metallåtervinningoch storleken på svenska förekomster var vid tiden för studien problematiskt, varför en tydligare kartläggning efterlyses.

Den svenska regeringen har som mål att Sverige år 2045 inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser, och därefter sträva efter negativa utsläpp för att motverka den rådande klimatförändringen. Detta då människans användande av fossila bränslen anses vara den största orsaken till de globala klimatförändringarna. För att i framtiden kunna minska människans påverkan är det viktigt att förnybara energikällor fasar ut de fossila, eftersom en markant minskad energikonsumtion inte är rimlig ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. En växande befolkningsmängd och därmed ett ökat energibehov ligger framför oss samtidigt som Sverige har som mål att vara ett föregångsland när det handlar om utfasningen av fossila bränslen. I landet finns det goda geografiska förutsättningar som kan bidra till energiproduktionen på flera olika sätt. Sveriges stora areal i förhållande till befolkningsmängden är också en av fördelarna varför skogsbruk anses vara en av framtidens viktiga näringar och det är därmed av intresse att undersöka dess potential.  I denna studie har potentialen för skogen som energikälla genom brukande av outnyttjad åkermark studerats ingående på en nationell nivå för att kunna undersöka hur stor del av framtidens energisystem i Sverige som kan baseras på inhemsk biomassa. Dessutom har även energigrödan salix behandlats för att visa på ett alternativ till andra trädtyper. Resultaten visar att det finns många komplexa faktorer som måste tas i hänsyn för att odlingen av biomassa för energiproduktion i Sverige ska vara hållbar, även med en ökad intensitet och produktion. Det kommer att krävas noggrann planering och bakomliggande forskning som bidrar till att andra faktorer i naturen inte tar skada av skogsbruket, åtminstone så att denna påverkan minskas i största möjliga mån. Detta genom styrmedel i form av incitament för forskning inom teknisk utveckling samt regler för att kunna styra producenters och konsumenters attityder och agerande gällande hushållning av energi och naturresurser.  Baserat på tre scenarier där energimängd beräknades utifrån tillgänglig åkermarksarea bedöms inhemska biobränslen inte kunna ersätta dagens energianvändning av fossila bränslen. Scenariot med störst bidrag till energisystemet skulle endast ersätta cirka 7 procent av dagens fossila bränsleanvändning i Sverige. Biobränslen kan däremot bidra till mer hållbara alternativ inom bland annat transportsektorn och tillverkningsindustrin. De förnybara biobränslena bidrar framförallt till minskade utsläpp av växthusgaser, samtidigt som en odling av biomassa och framställningen av dessa förnybara bränslen kan innebära negativ påverkan på den lokala miljön. En omställning från ett fossilbaserat system till ett system grundat på förnybara energikällor medför att miljöbelastningen kan komma att överföras från att drabba vissa miljömål till att påverka andra. Det innebär alltså att det behövs en balans och prioritering mellan olika miljömål. Klimatmålet att Sverige ska vara fossilfritt år 2045 är däremot inte omöjligt om fler förnybara energikällor inkluderas samt en viss mängd importeras. / The Swedish Government has set a goal that Sweden will have zero net emissions of greenhouse gases by the year of 2045, and then strive for negative emissions to counter the current climate changes. This is because human usage of fossil fuels is considered to be the main cause of the global climate change. To reduce the human impact in the future it is essential that renewable sources of energy will phase out the fossil ones, since a significantly decrease of energy consumption is not likely from a socioeconomic perspective. A growing population and therefore an increased need of energy lies ahead of us, while Sweden aims to be a leading country regarding phasing out fossil fuels. The country has suitable geographical conditions that in several ways can contribute to the production of energy. Sweden’s large area in relation to population is also one of the reasons why forestry is considered to be one of the most important industries in the future and it is of interest to investigate its potential.  In this study, the potential for the forest as an energy source through the use of unused arable land has been studied extensively at a national level in order to investigate how much of the future Swedish energy system can be based on domestic biomass. In addition, the energy crop salix has been included to show an alternative to other tree types. The results show that there are multiple complex factors that need to be taken into account for the cultivation of biomass to be considered sustainable, even with increased intensity and production. There will a need for careful planning and underlying research that will prevent the forestry from harming other factors in the nature, at least to reduce its impact as much as possible. This can be done with political instruments in terms of incentives for research in technological development and rules for guiding the attitudes and actions of producers and consumers regarding energy and natural resource management.  Based on three scenarios where the amount of energy was calculated from the available arable land area, domestic biofuels are not expected to be able to replace today’s energy use of fossil fuels. The scenario with the greatest contribution to the energy system would only replace about 7 percent of today’s fossil fuel usage in Sweden. Biofuels can, on the other hand, contribute to more sustainable alternatives in the transport and manufacturing sectors. Renewable biofuels contribute primarily to reduced greenhouse gas emissions, while the cultivation of biomass and the production of these renewable fuels can adversely affect the local environment. A transition from a fossil-based system to a system based on renewable energy means that the environmental impact can be transferred from affecting certain environmental goals to affect others. Therefore, there is a need for a balance and prioritization between different environmental goals. The climate target that Sweden will be fossil-free in 2045 might be possible if more renewable sources of energy are included and a certain amount is imported.

Denna studie kartlägger vilka insamlingsmetoder för PET-flaskan som finns för avfalls- och återvinningsfasen på den svenska marknaden samt vilka verksamheter som ansvarar för dessa. Vilken omställning som görs av verksamheterna för att uppnå fossilfrihet, gällande insamlingsmetoder, energi- och drivmedelsanvändning. Tidigare forskning, djupintervjuer och enkäter ligger som grund för de resultat som presenteras. Studien tittar även på miljömässiga påverkansfaktorer men även komplexiteten gällande kommunala och rikstäckande verksamheter, hur de jobbar med hantering av PET på den svenska marknaden samt deras användning av fossila resurser och vad som görs för att minska sin miljömässiga påverkan. Insamlingsmetoderna dit PET-flaskan kan nå är restavfall, fastighetsnära insamling, återvinningsstationer och pantstationer. Verksamheternas ansvarsområde sker både rikstäckande och på kommunal nivå. Nulägesanalysen indikerar att verksamheter behöver göra ytterligare åtgärder för att bli helt fossilfria men att det sker en omställning med åtgärder för energi och transporter för att uppnå detta. Det finns insamlingsmetoder som möjliggör återvinning, men där sorteringsmetoderna kan vara avgörande för att PET ska kunna återgå till rätt materialflöde. Det går att se att verksamheterna använder förnyelsebar energi och drivmedel och att de aktivt arbetar mot att bli helt fossilfria. / This study identifies which collection methods for the PET bottle are available for the waste and recycling phase on the Swedish market and which businesses are responsible for these methods. What adjustment is being made by the operations to achieve fossil-free, current collection methods, energy, and fuel use. Previous research, in-depth interviews and questionnaires form the basis for the results presented. The study also looks at environmental impact factors but also the complexity of municipal and nationwide activities, how they work with handling PET in the Swedish market and their use of fossil resources and what is done to reduce their environmental impact. The collection methods that the PET bottle can reach are residual waste, collection close to the property, recycling stations and pawn shops. The area of ​​responsibility of the operations takes place both nationwide and at the municipal level. The current situation analysis indicates that businesses need to take additional measures to become completely fossil-free, but that there is a change with measures for energy and transport to achieve this. There are collection methods that enable recycling, but the sorting methods can be crucial for PET to be able to return to the correct material flow. You can see that the companies use renewable energy and fuel and that they are actively working towards becoming completely fossil fuel.

Sweden has an ambitious goal that the country will be carbon neutral by 2045, where this includes all sectors, including transportation and thus aviation. The aviation sector is an important part of the transportationsystem where the development of society has become dependent on this transportationalternative. In 2017, the aviation accounted for six percentof Sweden’s carbon dioxide emissions, one percentfrom domestic flightsand five percentfrom international flights. In order toreduce these emissions, active work is ongoing for a transition where domestic aviation will be fossil-free in 2030 and all departures from Sweden to the international market will be fossil-free in 2045. Aviation has historically had a strong connection to fossil fuels and environmentally friendly alternatives have not yet managed to compete in the market.This study has investigated how sustainability can be a central part of the business model and how these should be adapted as part of the work to a fossil-free business, as well as the role of sustainable aviation fuels (SAF) and policy instruments in the energy transition. By mapping important aspects for sustainable business models, market potential for SAFand the development of new policy instruments,this study contributes with a systems perspective on the Swedish aviation industry's energy transition. The delimitationofthe study has been the Swedish market with focus on actors with their operations in Sweden. The methodologyhas consisted of a literature study, an interview study with 11 actors in the Swedish market and a case study on the airline corporationBraathens Regional Airlines (BRA), which mainly operates domestic flights in Sweden with Bromma as their headquarters.The results showed that there are three areas that are important in the work with sustainable business models, three areas for the market potential for biofuels and four areas for policy instruments. In the development of sustainable business models, cooperation and co-financing are seen as central aspects for an effective transition with better risk distribution. Transparent sustainability work, climate calculations and biofueltickets are considered important tools to increase the customer's understanding of the company's transition towards a sustainable future. The public's lack of knowledge regarding the energy transition for aviation is considered an obstacle towards increased sales of biofuel tickets, which also creates flygskam and avoidance of aviation as a means of transportation. The biggest obstacle towards an increased share ofSAFon the Swedish marketis mainly considered to be the lack of Swedish production.Increased production would mean large investment costs and high risks, which means that co-financed projects are proposed to overcome this obstacle. Biomass as a raw material and how it is used and classified in the EU is also an obstacle towards increased use. Current policy instruments show that the reduction obligation is a positive addition, but the penalty fee needs to be raised above the price of SAF.The EU taxonomy can also play a decisiverole in the transitionprocess, as the classification of biomass and bioenergy can affect interest and willingness to make new investments.In addition, travel policies of companies are an obstacle when they prohibit travel by aviation.Finally, policy instruments are needed that favor Swedish production of SAF, where the industry sees great opportunities in both technology and raw materials, but lack of political initiatives.

The aim of this paper is to investigate how strategies and plans for the transition to a fossil-free transport sector take environmental justice into account in these plans at a regional level. This is based on a theoretical framework of environmental justice and a legal geographical perspective. The empirical material that forms the basis of the study has been produced through qualitative content analysis of regional and municipal plans and strategies as well as semi-structured interviews with actors in the transition. In order to achieve the purpose, the strategies that emerged in the documents were examined, as well as how actors reasoned about these strategies with the help of environmental justice perspectives. The study has focused on an area where a knowledge gap has been identified in the literature. The result shows that there is no clear perspective of environmental justice in the plans and strategies in the Jönköping region and that the regional strategies needs to take more account of the just perspectives in the transition. This is achieved through different forms of justice: distributive, procedural, recognition and restorative. / Syftet med studien är att undersöka hur strategier och planer för omställningen till en fossilfri fordonssektor tar hänsyn till miljörättvisa i dessa planer på en regional nivå. Detta utifrån ett teoretiskt ramverk baserat på miljörättvisa och ett juridisk geografiskt perspektiv. Det empiriska material som ligger till grund för studien har tagits fram genom kvalitativ innehållsanalys av regionala och kommunala planer och strategier samt semistrukturerade intervjuer med aktörer i omställningen. För att uppnå syftet undersöktes vilka strategier som framträdde i dokumenten, samt hur aktörer resonerade kring dessa strategier med hjälp av perspektiv av miljörättvisa. Studien har fokuserat på ett område där en kunskapslucka har kunnat konstaterats i tidigare forskning. Resultatet visar att det saknas ett tydligt perspektiv av miljörättvisa i planerna och strategierna i Jönköpings län och att det behövs tas större hänsyn till rättviseperspektiven i dessa. Detta uppnås genom olika former av rättvisa: fördelande, deltagande, erkännande och reperativ.