Companies that sell digital products such as software and movies transfer large amounts of data to its customers. In order to send this amount of data using FTP or HTTP and still maintain a high speed transfer rate it is required that the company have a large number of servers and a huge bandwidth. Servers and bandwidth costs money which means they have great costs on the distribution of their products. In order to reduce distribution costs, P2P technology can be used and the most powerful technology to transmit popular files is called BitTorrent.BitTorrent requires users to share their bandwidth. Nowadays, BitTorrent is frequently used to transfer products that are free of charge; one example is the Linux distribution Ubuntu. In these BitTorrent systems different incentives exist to motivate the users to share their bandwidth. If a company uses BitTorrent to save money and put the distribution cost on their customers, does the customers motivation to share their bandwidth disappear?To give the reader a clear picture of the subject, literature on how BitTorrent works and its different concepts have been acquired and processed. In addition to literature, a survey has been carried out in which BitTorrent users were asked about their willingness to share their bandwidth and what motivates them most in a possible commercial BitTorrent system.The result of this study shows that a marked increase in the propensity to share bandwidth appears as additional incentives are implemented to a BitTorrent system. These incentives may be of financial or functional value. Economic incentives proved to be the most requested implementation. / Företag som säljer digitala produkter så som mjukvara och film skickar stora mängder data till dess kunder. För att kunna överföra dessa mängder med FTP eller HTTP i hög hastighet till kunderna krävs det att företaget har ett stort antal servrar och enorm bandbredd. Servrar och bandbredd kostar pengar vilket betyder att företagen har stora kostnader på distribution av deras produkter. För att minska distributionskostnader kan P2P-teknik användas och den kraftfullaste tekniken för att överföra populära filer heter BitTorrent.BitTorrent kräver att användare delar med sig av sin bandbredd. I dag används BitTorrent ofta för att överföra produkter som är gratis, ett exempel är Linuxdistributionen Ubuntu. I dessa BitTorrent-system motiveras användarna att bidra med sin bandbredd för att ge tillbaka någonting till gemenskapen. För att spara pengar kan företaget sprida ut kostnader för distribution till kunderna. Vad händer med kundens motivation att dela med sig av sin bandbredd i detta fall?Litteratur om hur BitTorrent fungerar och dess olika begrepp har samlats in och bearbetats. Utöver tidigare litteratur har en enkätundersökning genomförts där BitTorrent-användare tillfrågats om deras relation till att bidra med bandbredd och vad som motiverar dem mest i ett eventuellt kommersiellt BitTorrent-system.Resultatet av undersökningen visar att en tydlig ökning av benägenhet att dela med sig av bandbredd infinner sig då ytterligare incitament tillförs i BitTorrent-system. Dessa incitament kan vara ekonomiska eller funktionella värden. Ekonomiska incitament visade sig dock vara de mest efterfrågade.

Det som är unikt i en akademisk miljö passar inte alltid in i en företagsmiljö. Därför kan det uppstå hinder då teknologier ska kommersialiseras. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur dessa hinder kan se ut. Med hjälp av en tillämpad 4R-modell har de olika produkter, faciliteter och utrustning, affärsrelationer och organisatoriska enheter som påverkar kommersialiseringen av en teknologi kunnat kartläggas och utifrån detta har hinder identifierats. En fallstudie har genomförts där en teknologi har förflyttats från universitets- till företagsmiljö. Några av de hinder som har identifierats är att då en teknologi ska börja användas i stor skala kan ny utrustning få lov att utformas och göras tillgänglig och nya logistiska nät kan behöva sättas upp för att säkerställa försörjningen av kritiska råvaror. För att kunna dra generella slutsatser behöver vidare forskning genomföras.

Den här undersökningen fokuserar på kommuners etablering som varumärken. Man kan beskriva det som en kommersialisering hos kommunerna där de säljer sitt varumärke i princip på samma sätt som ett företag gör, vilket gör det problematiskt att vara opartisk, neutral och framför allt en demokratisk institution som verkar för det allmännas bästa i alla lägen. Här har gjorts en fallstudie av Kalmar kommun som uttalat arbetar för att vara ett varumärke. En av kommunens senare informationssatsningar består även av magasinet Jenny, som tagits fram för att lyfta och kommunicera Kalmars varumärke. Problemställningen består av tre huvudområden. Dessa berör innehållet i varumärket Kalmar kommun, huvudsakliga motiv för att etablera sin kommun som ett varumärke samt i ett tredje perspektiv skönja dess demokratiska påverkan. Syftet är således att söka svar på och diskutera kring kommunalt varumärkesarbete på en nivå där innehållet och motiven blir granskade kritiskt i de demokratiska värdenas ögon. Viktiga teorier behandlar strategisk och planerad kommunikation. Resultaten presenteras främst utifrån Erikson (2008) och hans företags- och kundperspektiv på varumärkesbyggande. Dessa perspektiv har kompletterats med ett tredje egenutformat demokratiperspektiv från varierad kommunaldemokratisk litteratur. Även Public Relations med bland andra Grunig & Hunt tas upp. Detta för att främst visa om kommunikationen gör medborgaren aktiv eller passiv. L’Etang är också en forskare som presenteras inom PR. När det gäller forskning om kommuner som varumärken är det Agneta Spjuth, samt Ulf Dahlqvist & Frans Melin som skrivit omfattande om just hur offentliga varumärken skall lyckas. Metoderna består dels i en diskursanalys av det innehållet Kalmar kommuns varumärke presenteras i. Dels består även metoden av intervju med centrala personer inom kommunens kommunikationsarbete. Undersökningens resultat visar på att man väljer ut starka, och välkända attribut för att bygga varumärket Kalmar. Identiteten signalerar stark företagsanda och en historisk, kustnära kommun som kan möta medborgares och företagares behov. Detta märks inte minst i den så väletablerade sloganen "Alla tiders Kalmar". Kärnvärden som har etablerats är ledstjärnor som sammanfattar varumärket, och som ger associationer till allt det som bidrar till tillväxten. Det handlar om allt från kunskap, centrum, puls och historia. I ett demokratiperspektiv kan man se att det största problemet ligger i konflikten kommersiellt och den service som ska verka för det allmänna bästa. Enskilda företag blir lätt framstående i exempelvis magasinet Jenny, och ger därmed inte en representativ bild av kommunen i sin helhet. Man skryter ibland om sin kommun på ett sätt som kan uppfattas ske av egenintresse, samt att man lockar företagare på en rad olika sätt, vilket även det faller tillbaka på viljan till tillväxt. Offentligt varumärkesarbete verkar vara här för att stanna, och nu gäller det bara för kommunerna att arbeta med dem på ett sätt där man alltid låter de demokratiska värdena stå i centrum, och finna vägar där demokratin kan gynnas i ett varumärkesarbete.

Syftet med uppsatsen har varit att genom en jämförande studie mellan fyra svenska tidningar ta reda på hur bevakningen av svenska kungliga bröllop har förändrats mellan 1932 och 2010. De bröllop som studien behandlar är de mellan arvprins Gustav Adolf och prinsessan Sibylla, kung Carl XVI Gustaf och Silvia Sommerlath, samt kronprinsessan Victoria och Daniel Westling. Uppsatsen har sin teoretiska utgångspunkt i Vladimir Propps sagomorfologi och journalistikens dramaturgi. Nyhetsvärdering, partipress, kommersialisering och sensationsjournalistik är något som också diskuterats. Frågorna som ställts har varit hur materialets mängd, vinkel, textinnehåll och bildmotiv förändrats över tid, samt om det funnits skillnader tidningarna emellan. Uppsatsens undersökning är i grunden kvantitativ, men har ett övergripande kvalitativt perspektiv. Den har baserats på 822 analysenheter ur tidningarna Aftonbladet, Svenska Dagbladet, Sydsvenska Dagbladet Snällposten och Västerbottens Folkblad. Resultatet har sammanställts i diagram, tabeller, listor och förklarande text. Studien visar att det finns skillnader mellan både tidningarna och mellan åren. Resultatet indikerar att tidningarnas politiska färg har haft betydelse för vad som publicerats, främst 1932 och 1976. 2010 märks det istället att en mer nöjesinriktad journalistik har tagit över. Undersökningen visar även att sagomorfologins 31 funktioner inte fanns representerade i bröllopsrapporteringen, men däremot att språket i tidningstexterna om bröllopen tenderade att dra paralleller till sagan. Slutsatsen som har dragits är att historier om fantastiska sagobröllop säljer bättre än kritiska ledare mot monarkin. Nyhetsvärderingen har därmed förändrats i takt med att kommersial-iseringen brett ut sig.

Att det har hänt väldigt mycket inom idrotten sedan dess start vet vi, men frågan är hur idrotten kommer att utvecklas i framtiden? Ett begrepp som blivit alltmer modernt inom svensk idrott på senare år är Sport management. Med tanke på att management eller sport inte är några nya företeelser så är sport management eller management of sport heller inga nya företeelser. För flera tusen år sedan anordnades matcher och tävlingar som arrangerades av managers. Idag har kommersialiseringen och professionaliseringen ökat och vuxit sig allt starkare inom den nationella idrottssektorn. Detta har bidragit till att större krav och ansvar lagts på de människor som har i uppgift att handha och organisera idrott. I detta examensarbete har vi valt att titta närmare på vilka kompetenser, arbetsuppgifter samt personlighetsegenskaper som kännetecknar dagens sport manager inom idrotterna golf och ishockey. För att få fram en bra bild av hur sport managers arbetar, vilka kompetenser de besitter och hur de uppfattas som personer väcktes tanken om att genomföra en enkätundersökning parallellt med intervjuer av ett antal större golf- och ishockeyföreningar. Utifrån denna fundering kontaktades respektive golf- och ishockeyförenings ordförande för att kunna uppfylla följande syfte: Syftet med detta examensarbete är att kartlägga vilka kompetenser, arbetsuppgifter, personlighetsegenskaper som kännetecknar en sport manager inom svenska golf-, respektive ishockeyföreningar idag. Dessutom är syftet att undersöka hur dessa föreningar gått tillväga då de anställt sin/sina sport managers. Svaren som gavs ledde till en god och stabil grund för att kunna ställas i relation till de teorier som vi valt att basera examensarbetet på. Vi sammanställde resultaten utifrån enkäterna och intervjuerna i ett statistikprogram för att kunna urskilja likheter och olikheter mellan de olika respondenternas svar. Resultaten visar att golf och ishockeyklubbarna valt att anställa en eller flera sport managers för att kunna utveckla föreningen och dess verksamhet. Studien visar också på att ledarskap och strategi är de mest efterfrågade kompetenser hos en sport manager samt att de personlighetsegenskaper som karaktäriserar en framgångsrik ledare kan urskönjas i dagens sport manager inom golf och ishockey. Studien visar till sist att golfklubbarna valt att annonsera ut sina lediga tjänster i betydligt högre omfattning än vad ishockeyklubbarna gjort.

<p><strong>Bakgrund: </strong>Sportjournalistiken har från sin uppkomst i slutet av 1800-talet hela tiden växt sig större och starkare. Omfånget inom dagens sportjournalistik är enormt. Det uppkommer nya publiceringskanaler, konkurrensen ökar hela tiden i branschen och sportjournalistiken får en allt mer betydande del i människors vardag.<strong> </strong></p><p><strong>Syfte: </strong>Syftet med uppsatsen är att ta reda på vad som utmärker och kännetecknar svensk sportjournalistik i dag, hur den har utvecklats och vad nästa steg i utvecklingen kan vara. Detta har undersökts genom att samtala med de som är verksamma i branschen och som följt utvecklingen på närmsta håll,    sportjournalisterna.</p><p><strong>Metod: </strong>Vi har använt oss av metoden kvalitativ intervju för insamling av material. I undersökningen har tio sportjournalister ingått med variationsbredd i geografi, tidningens storlek och sportjournalistiska erfarenheter.</p><p><strong>Resultat:</strong> I vår undersökning har vi kommit fram till att sportjournalisterna anser att sportjournalistiken i Sverige har blivit omfångsrikare, seriösare och mer kommersiell. Tidspressen har ökat, till stor del beroende på Internet som även påverkat sportjournalisternas arbete på många plan.<strong> </strong>Den ökade informations-       strömningen har gjort att sportjournalisterna får anstränga sig mer för att hitta exklusiva vinklar.</p> / En C-uppsats om sportjournalistik som belönades med VG i betyg.

<p>Att det har hänt väldigt mycket inom idrotten sedan dess start vet vi, men frågan är hur idrotten kommer att utvecklas i framtiden? Ett begrepp som blivit alltmer modernt inom svensk idrott på senare år är Sport management. Med tanke på att management eller sport inte är några nya företeelser så är sport management eller management of sport heller inga nya företeelser. För flera tusen år sedan anordnades matcher och tävlingar som arrangerades av managers. Idag har kommersialiseringen och professionaliseringen ökat och vuxit sig allt starkare inom den nationella idrottssektorn. Detta har bidragit till att större krav och ansvar lagts på de människor som har i uppgift att handha och organisera idrott.</p><p>I detta examensarbete har vi valt att titta närmare på vilka kompetenser, arbetsuppgifter samt personlighetsegenskaper som kännetecknar dagens sport manager inom idrotterna golf och ishockey. För att få fram en bra bild av hur sport managers arbetar, vilka kompetenser de besitter och hur de uppfattas som personer väcktes tanken om att genomföra en enkätundersökning parallellt med intervjuer av ett antal större golf- och ishockeyföreningar. Utifrån denna fundering kontaktades respektive golf- och ishockeyförenings ordförande för att kunna uppfylla följande syfte:</p><p>Syftet med detta examensarbete är att kartlägga vilka kompetenser, arbetsuppgifter, personlighetsegenskaper som kännetecknar en sport manager inom svenska golf-, respektive ishockeyföreningar idag. Dessutom är syftet att undersöka hur dessa föreningar gått tillväga då de anställt sin/sina sport managers.</p><p>Svaren som gavs ledde till en god och stabil grund för att kunna ställas i relation till de teorier som vi valt att basera examensarbetet på. Vi sammanställde resultaten utifrån enkäterna och intervjuerna i ett statistikprogram för att kunna urskilja likheter och olikheter mellan de olika respondenternas svar.</p><p>Resultaten visar att golf och ishockeyklubbarna valt att anställa en eller flera sport managers för att kunna utveckla föreningen och dess verksamhet. Studien visar också på att ledarskap och strategi är de mest efterfrågade kompetenser hos en sport manager samt att de personlighetsegenskaper som karaktäriserar en framgångsrik ledare kan urskönjas i dagens sport manager inom golf och ishockey. Studien visar till sist att golfklubbarna valt att annonsera ut sina lediga tjänster i betydligt högre omfattning än vad ishockeyklubbarna gjort.</p>

Under de senaste åren har svenska folkets medievanor ändrats. Det har skett ett digitalt skifte och det har blivit allt vanligare att titta på tv via webben istället för att ta del av den linjära tv-tablån. Syftet med denna undersökning är att ta reda på hur SVT anpassar sig till den nya mediesituationen. För att ta reda på detta har vi gjort en fallstudie över SVT:s tvoddar. En tvodd är en tv-sänd podcast och ett nytt format som SVT har utvecklat där en eller två programledare diskuterar ett utvalt ämne med varandra eller med inbjudna gäster. Med en kvalitativ riktad innehållsanalys på sju tvoddar har vi undersökt innehållet kopplat till teorier om kommersialisering, kvalitet och värdeskapande i medier. Utöver denna innehållsanalys har vi också gjort åtta kvalitativa intervjuer med programledare för tvoddarna och personal inom SVT:s organisation. Intervjuerna har fokuserat på drivkrafterna bakom utformandet av tvoddarna, samt vilken roll tvoddarna spelar i SVT:s satsning på framtiden. Resultatet av innehållsanalysen visar att tvoddarna innehåller inslag av personifiering och trivialisering. Produktionen av tvoddarna kännetecknas av spontanitet och en vilja att experimentera med teknik och format. Tvoddarna produceras i SVT:s minsta studio med robotstyrda kameror och endast en sändningsproducent som sköter all teknik. I förhållande till dessa förutsättningar håller tvoddarna en hög teknisk nivå, men ibland märks det av i klippning och kameraval att det är få personer bakom kameran. De främsta drivkrafterna vid utformandet av nya format för SVT är att utforska nya tekniska möjligheter, anpassa sig efter det nya medielandskapet, producera kostnadseffektiv tv och att distribuera programmen på digitala plattformar.

Almost half of the population in Sweden suffers from obesity and the cases of eating disorders are increasing. We are exposed daily to the belief that losing weight will make us happier and it will just be through this particular diet. Even if it has been proven that short dieting plans like “lose 20 pounds in one month” doesn’t give a long-term result, society continues to buy into the idea that they do. Every day 16000 placards are placed around us in Sweden with loud yellow colors and big black letters which make them almost impossible to avoid. Their main purpose is to attract and get as many people as possible to buy single copies. This essay deals with several questions: How diet tips figures on placards and how this has developed through years. Also which consequences the result has on the society and our body ideals. The theories and concepts are derived from five areas of research: commercialism, media influence, source criticism, body issues and dietary. Our aim is to map, analyze and problematize how diet tips are presented quantitatively on placard. The method is quantitative research and the study is limited to the media content on placards for evening papers (Aftonbladet and Expressen) 2009, and a comparison between four years; 1979, 1989, 1999 and 2009. An important conclusion from this study is that dieting has an important place in the media agenda. The number of placard about dieting increase after Christmas and before the summer and in April 2009 could you every two days read one. This shows that the newspaper plays on our self-esteems and diet tips on placard are commercially viable. Media has engrained in our minds that "thin is in", and "stout is most definitely out" and they use celebrities and “the ordinary person” to convince us to buy the newspaper. Another conclusion is that diet tips as a phenomenon is here to stay, a matter of fact it has gone from 3 placards about dieting 1979 to 97 placards 2009, and nothing indicates that it will decrease. The diet tips are confusing, misleading and have no credibility, which deeply impacts society in a negative way. Overweight people who need to lose weight get incorrect information, and thinness standout as healthy.

Bakgrund: Sportjournalistiken har från sin uppkomst i slutet av 1800-talet hela tiden växt sig större och starkare. Omfånget inom dagens sportjournalistik är enormt. Det uppkommer nya publiceringskanaler, konkurrensen ökar hela tiden i branschen och sportjournalistiken får en allt mer betydande del i människors vardag. Syfte: Syftet med uppsatsen är att ta reda på vad som utmärker och kännetecknar svensk sportjournalistik i dag, hur den har utvecklats och vad nästa steg i utvecklingen kan vara. Detta har undersökts genom att samtala med de som är verksamma i branschen och som följt utvecklingen på närmsta håll,    sportjournalisterna. Metod: Vi har använt oss av metoden kvalitativ intervju för insamling av material. I undersökningen har tio sportjournalister ingått med variationsbredd i geografi, tidningens storlek och sportjournalistiska erfarenheter. Resultat: I vår undersökning har vi kommit fram till att sportjournalisterna anser att sportjournalistiken i Sverige har blivit omfångsrikare, seriösare och mer kommersiell. Tidspressen har ökat, till stor del beroende på Internet som även påverkat sportjournalisternas arbete på många plan. Den ökade informations-       strömningen har gjort att sportjournalisterna får anstränga sig mer för att hitta exklusiva vinklar. / En C-uppsats om sportjournalistik som belönades med VG i betyg.