Dagens samhälle är präglat av ett enormt reklamutbud och reklamstrategier. I denna djungel av marknadsföring har företag ibland valt en annan strategi, en relativt outnyttjad strategi, som baseras på rykten om produkten, tjänsten eller företaget och är det som används som marknadsföring. Denna strategi kallas för word of mouth. Ena syftet har varit att undersöka hur word of mouth definieras av olika författare. Genom att göra en jämförelse av teorier av begreppet word of mouth har ett försök gjorts att skapa en definition av begreppet, som tillämpas på vårt andra syfte med undersökningen. Det andra syftet är att undersöka om kommunikationen på det utvalda internetforum prisjakt.nu kan liknas vid vår definition av word of mouth. Genom vår undersökning ville vi exemplifiera vad word of mouth är och vilket som är dess användningsområde. Forskningen har därför genomförts genom en litteraturstudie där word of mouth som begrepp har kartlagts och förklarats. Genom litteraturstudien utvecklades sedan en jämförelse av teorier av begreppet word of mouth. Dessa jämförelser av begreppet gjorde det möjligt för oss att kunna applicera begreppet på det tidigare nämnda utvalda internetforum. När slutdefinitionen fanns tillhanda, utfördes studien på Internetforumet Prisjakt.nu, med inriktning på en produkt som det pratades mycket om på detta Internetforum. Denna produkt valdes strategiskt då vi ansåg att det var väsentligt för undersökningen att produkten ännu inte fanns på marknaden, då tidigare teorier om word of mouths beteende tydde på att frekvensen på kommunikation om produkten var som högst innan produkten släppts. Denna produkt var Apple Iphone, som då ännu inte lanserats i Sverige. Därefter genomfördes studien med vår definition av traditionell och generaliserad word of mouth som teoretisk utgångspunkt, och studien resulterade i att förekomsten var positiv för word of mouth-baserad kommunikation på internetforumet prisjakt.nu. Vår definition av begreppet word of mouth lyder så som följer: “Word of mouth är interpersonell kommunikation, där självgenererande ryktesspridning om personer, företag, produkter eller tjänster kan ske via telefon, Internet eller mun-till-mun-kommunikation”. Kommunikationen på det undersökta forumet innehåller en hög grad av interpersonell kommunikation, självgenererande ryktesspridning och har en kommersiell karaktär på dess kommunikation, och uppfyller således de tre delar som enligt vår definition behövs för att kalla det en word of mouth-baserad kommunikation. / Today’s society is characterized by an enormously large advertising range and commercial strategies. In this jungle of marketing companies often chosen another strategy, a comparatively unknown strategy based on rumors about a product, service or company as marketing. That strategy is called word of mouth. The purpose of examine word of mouth as concept is important, because today the concept is defined on various manner of several different authors. By making a theory comparison of the conception word of mouth it is possible to create a good definition of the concept, this because that the concept word of mouth lacks a definite definition, that can be applied on our second purpose. The second purpose is to examine if the communication on the selected internet forum prisjakt.nu is word of mouth. In earlier cases this would been examined according to electronic word of mouth that is an adjustment to the internet, but we felt that the concept almost was identical to other word of mouth-theories we choose to make a theory comparison of the concept as described above. Through our examination we wanted to exemplify what word of mouth is and what it can be used for. A literature study was done as a replacement for the earlier research, the earlier research missed an evident significance of the conception word of mouth, and it handled its usage. The research had therefore been made through a literature study where the concept has been plotted and explained. Through the literature study the theory comparison of the concept word of mouth developed. . The theory comparison made it possible for us to apply the concept on the earlier mentioned internet forum. When the finished definition was at hand, the study was made on the internet forum prisjakt.nu, with the concentration on a product that had a big talk about it on this internet forum. This product was strategically selected as we considered it as an essential part for the research as the product didn’t even exist on the market; this due to the earlier theory’s about word of mouths behaviour that indicated that the frequency of the communication about the product was highest just before the product was released in the USA. The product was the Apple Iphone, and has after this research not yet been released in Sweden.The result shows that our definition of word of mouth can be applied on internet forums and that a separate concept for word of mouth on the internet is unnecessary. Our definition of word of mouth is as follows: “Word of mouth is an interpersonal communication, where self generating rumour spreading about people, companies, products or services can be made via telephone, internet or by mouth-to-mouth-communication“. The communication on the studied forums contain a high pitch of interpersonal communication, self generating rumour spread and have a commercialized character on it’s communication and fulfil the three parts that according of our theory comparison is needed for being called word of mouth-based communication.

Successful interaction makes sense to its participants – it is, in other words, coherent. As different resources are employed to indicate mutual orientation by showing which actions are linked and where attention is paid, coherent conversation can be said to be achieved multimodally. This thesis builds on an interactional and ecological theoretical basis, and investigates how strategies for sense-making vary depending on the context of interaction. Specifically, this is a study of interaction in different types of multimodal and multiplex communication situations. The characteristics of these technology-rich communication situations are mapped and, primarily through ethnographic methods and interaction analysis, it is investigated how conversational coherence is maintained. Furthermore, it is suggested how the findings can be applied to inform interaction design. The analysis presented is based on results from four case studies, dealing with different aspects of coherence creation in different English speaking contexts. Study 1 investigates coherence in intertwined threads in dyad instant messaging (IM) interaction, and Study 2 focuses on coherence through conversational feedback strategies in interaction in a multimodal desktop video conferencing system. Study 3 has a somewhat broader focus, as the multiple communication channels in which one participant is involved are all taken into consideration in the investigation of sequential coherence. Finally, in Study 4, the physical and digital interaction in a partly shared studio space is investigated, with an emphasis on how mutual orientation is established during conversation initiation. The findings show that when addressing coherence it is important to acknowledge both dynamic aspects of context, such as activity and participants, and more static aspects, such as communicative affordances of environments and tools. In online and mixed-mode interaction, the notion of context becomes particularly complex, as participants are simultaneously part of both the individual context, which may include digital tools for communication, and the shared context of interaction (polycontextuality). In this thesis, it is further shown that this has consequences for coherent conversation initiation and possibilities to engage in multiple semi-simultaneous conversations (polyfocality). Additionally, the results emphasize the importance of explicit linguistic strategies in computer-mediated interaction.

Coaching har blivit en trend i vårt samhälle och denna studie kan ses som en resa genom ”coachingdjungeln”. Undersökningen består av strukturerade telefonintervjuer blandat med litteratur- och artikelstudier där syftet var att ta reda på i vilken utsträckning NLP – neurolingvistisk programmering – förekommer i coaching av arbetslösa och hur det används. Urvalsgruppen finns i 14 av Sveriges 21 län och består av kommunala, privata och statligt anställda jobbcoacher som arbetar med individer som står utanför arbetsmarknaden. Resultatet visar att NLP i coaching av arbetslösa inte är en vanlig modell utan det lösningsfokuserade arbetssättet dominerar. Studien belyser att förhållningssätt, begrepp, metoder, inställning till klienter och kommunikativa verktyg är centralt inom all coaching. Undersökningens resultat visar att likheter finns mellan olika coaching- och vägledningsmodellers innehåll fast de kan ha olika benämningar inom respektive modell. Studien visar också coachingens för- och nackdelar samt tankar kring utbildning, professionalitet och yrkestiteln ”coach”. / Coaching has become a trend in our society and this study can be seen as an expedition through the “coaching jungle”. The inquiry consists of structured interviews by telephone mixed by studies of related literature and articles, where the purpose was to find out to what extent NLP – Neuro Linguistic Programming – occurs in coaching of the unemployed and to what extent it is used in coaching. The selection-group can be found in 14 of the 21 counties of Sweden and it contains job coaches from the local government, private and also staff from the public sector who works with unemployed. The results exhibit that NLP is not a regular model in coaching of unemployed – instead the solution-focused model is quite the dominant one among the selection-group in this inquiry. The study also illustrates approaches, concepts, various methods, attitudes to the clients as well as communicative tools which are all central parts of coaching.  The survey reveals that there are similarities between the contents of different coaching- and counselling models, even though they might have different names for it.  The study shows the pros and cons of coaching in general and also thoughts and opinions of education, professionalism and the job title “coach”. / Examensarbete inom påbyggnadskurs i studie- och yrkesvägledning, studie- och yrkesvägledarprogrammet

I denna studie fördjupar jag mig i ämnesområdet dramapedagogik. Med utgångspunkt i fyra dramapedagogiska perspektiv försöker jag beskriva och förklara dramapedagogik samt skapa förståelse för och inspirera till arbete med detta. För att uppnå detta har jag genom en hermeneutisk litteraturstudie utgått från de didaktiska frågorna vad, varför och hur. Dramapedagogik är ett ämnesområde vilket kan delas in i fyra pedagogiska perspektiv. Med agering som grundstomme fokuserar varje perspektiv på olika sidor av personlighets-, förståelse- och kunskapsutveckling. Genom det dramapedagogiska arbetet som är framtids- och verklighetsinriktat får eleverna prova samt utveckla och förändra sina värderingar och attityder. Eleverna utvecklar även medvetenhet kring sina egna förmågor och hur dessa kan användas i olika situationer. All agering i det dramapedagogiska arbetet utgår från vår verklighet eller i vilja att förändra densamma. Genom ageringen får eleverna möjlighet att prova olika lösningar, det dramapedagogiska arbetet blir på så sätt en repetition inför verkligheten. Leken och reflektionen är båda viktiga delar inom dramapedagogiken. Leken är det som dramat grundar sig på och det är först genom reflektionen som förändring och djupare förståelse kan nås. Läraren har i det dramapedagogiska arbetet en viktigt om än lågmäld roll, vägledande snarare än styrande. De fyra dramapedagogiska perspektiven är en bra inspirationskälla samt utgångspunkt men de bör inte fungera som ett regelverk över den dramapedagogiska aktiviteten. Det är svårt att ge ett enkelt och entydigt svar på de frågor som ställs i denna studie. Däremot ges ett antal alternativa svar då dramapedagogiken inte kan beskrivas som en utan flera arbetsmetoder.

Teknikens utveckling har gått fort fram de senaste åren, dagens smartphoneanvändare harmöjligheten att utföra ärenden som det för något år sedan krävdes en dator för. I denna studieutfördes en undersökning av mobila Internet-användares vanor och vad som är utmärkandeför mobilt internetanvändande. Tio respondenter förde loggbok där de fyllde i ett detaljeratschema för varje aktivitet, bl.a. var och vad de besökte. De tio respondenterna intervjuadessedan för att få ett djupare intryck av deras mobila internetavändande.Resultaten visar att den vanligaste platsen för surfning skedde i hemmet, respondenternatrodde dock att de skedde under transport. Oftast besöktes nyheter och den vanligastevaraktigheten var två minuter. Respondenterna hade en genomgående positiv attityd tillmobilt internet, ett flertal beskriver hur det förenklar deras vardag. En svaghet med mobiltinternet är enligt studien hastigheten och mottagningen. / Recent years technological development has been rapid, today smartphone users have theability to carry out matters that a few a years ago required a computer. In this study a surveywas conducted of how mobile internet user’s habits look, what are the characteristicsof mobile internet usage? Ten respondents kept a logbook in which they filled in a detailedschedule for each activity, among other things, where they were during the visit andwhat they visited. Later the ten respondents were interviewed to get a deeper impression ontheir mobile internet usage.The results show that the most common place for surfing was at home, although respondentsthought that they occurred during transport. The most visited sites were news; the mostcommon duration for an activity was two minutes. Respondents had a consistently positiveattitude towards the mobile internet; a number of them described how it simplifies things intheir day-to-day life. One weakness of the mobile internet that was mentioned a couple oftimes during the study was the speed but also the reception of the internet.

The purpose of this study was to investigate whether social counselling via chat conversations could meet the criteria for a professional conversation, and how the six social workers who were interviewed felt that it had affected the profession and the clients who are seeking their help. Communication, professionality, power, roles and regions are the key topics of this study. A hermeneutic approach has not only influenced the interviews but also the content analysis that was used to encode the results. The interviews revealed that the chat conversations was a successful tool but not entirely without difficulties. The initial contact making between the client and the social worker favours the client, since she/he remains anonymous and that was the main advantage of the method. The biggest concern however was that in the anonymity it is not possible to report cases that the social worker are obligated to. The changing of forum does not necessarily affect the professionality but due to the faceless chat conversation an entire dimension of communication disappears because the loss of body language. Therefore, the traditional face-to-face conversation contains a value that is hard to replace

<p>Dagens samhälle är präglat av ett enormt reklamutbud och reklamstrategier. I denna djungel av marknadsföring har företag ibland valt en annan strategi, en relativt outnyttjad strategi, som baseras på rykten om produkten, tjänsten eller företaget och är det som används som marknadsföring. Denna strategi kallas för word of mouth. Ena syftet har varit att undersöka hur word of mouth definieras av olika författare. Genom att göra en jämförelse av teorier av begreppet word of mouth har ett försök gjorts att skapa en definition av begreppet, som tillämpas på vårt andra syfte med undersökningen. Det andra syftet är att undersöka om kommunikationen på det utvalda internetforum prisjakt.nu kan liknas vid vår definition av word of mouth. Genom vår undersökning ville vi exemplifiera vad word of mouth är och vilket som är dess användningsområde. Forskningen har därför genomförts genom en litteraturstudie där word of mouth som begrepp har kartlagts och förklarats. Genom litteraturstudien utvecklades sedan en jämförelse av teorier av begreppet word of mouth. Dessa jämförelser av begreppet gjorde det möjligt för oss att kunna applicera begreppet på det tidigare nämnda utvalda internetforum. När slutdefinitionen fanns tillhanda, utfördes studien på Internetforumet Prisjakt.nu, med inriktning på en produkt som det pratades mycket om på detta Internetforum. Denna produkt valdes strategiskt då vi ansåg att det var väsentligt för undersökningen att produkten ännu inte fanns på marknaden, då tidigare teorier om word of mouths beteende tydde på att frekvensen på kommunikation om produkten var som högst innan produkten släppts. Denna produkt var Apple Iphone, som då ännu inte lanserats i Sverige. Därefter genomfördes studien med vår definition av traditionell och generaliserad word of mouth som teoretisk utgångspunkt, och studien resulterade i att förekomsten var positiv för word of mouth-baserad kommunikation på internetforumet prisjakt.nu. Vår definition av begreppet word of mouth lyder så som följer: “Word of mouth är interpersonell kommunikation, där självgenererande ryktesspridning om personer, företag, produkter eller tjänster kan ske via telefon, Internet eller mun-till-mun-kommunikation”. Kommunikationen på det undersökta forumet innehåller en hög grad av interpersonell kommunikation, självgenererande ryktesspridning och har en kommersiell karaktär på dess kommunikation, och uppfyller således de tre delar som enligt vår definition behövs för att kalla det en word of mouth-baserad kommunikation.</p> / <p>Today’s society is characterized by an enormously large advertising range and commercial strategies. In this jungle of marketing companies often chosen another strategy, a comparatively unknown strategy based on rumors about a product, service or company as marketing. That strategy is called word of mouth. The purpose of examine word of mouth as concept is important, because today the concept is defined on various manner of several different authors. By making a theory comparison of the conception word of mouth it is possible to create a good definition of the concept, this because that the concept word of mouth lacks a definite definition, that can be applied on our second purpose. The second purpose is to examine if the communication on the selected internet forum prisjakt.nu is word of mouth. In earlier cases this would been examined according to electronic word of mouth that is an adjustment to the internet, but we felt that the concept almost was identical to other word of mouth-theories we choose to make a theory comparison of the concept as described above. Through our examination we wanted to exemplify what word of mouth is and what it can be used for. A literature study was done as a replacement for the earlier research, the earlier research missed an evident significance of the conception word of mouth, and it handled its usage. The research had therefore been made through a literature study where the concept has been plotted and explained. Through the literature study the theory comparison of the concept word of mouth developed. . The theory comparison made it possible for us to apply the concept on the earlier mentioned internet forum. When the finished definition was at hand, the study was made on the internet forum prisjakt.nu, with the concentration on a product that had a big talk about it on this internet forum. This product was strategically selected as we considered it as an essential part for the research as the product didn’t even exist on the market; this due to the earlier theory’s about word of mouths behaviour that indicated that the frequency of the communication about the product was highest just before the product was released in the USA. The product was the Apple Iphone, and has after this research not yet been released in Sweden.The result shows that our definition of word of mouth can be applied on internet forums and that a separate concept for word of mouth on the internet is unnecessary. Our definition of word of mouth is as follows: “Word of mouth is an interpersonal communication, where self generating rumour spreading about people, companies, products or services can be made via telephone, internet or by mouth-to-mouth-communication“. The communication on the studied forums contain a high pitch of interpersonal communication, self generating rumour spread and have a commercialized character on it’s communication and fulfil the three parts that according of our theory comparison is needed for being called word of mouth-based communication.</p>

<p>Syftet med uppsatsen är att undersöka hur man inom bloggosfären legitimerar sig som en viktig medial kanal i relation till redan etablerade medier. Vi söker genom en diskursanalytisk metod finna bloggarens tillvägagångssätt att i sina texter legitimera sitt eller arenans skrivande, och finner i vår analys en trend som kan komma att leda till stora förändringar i traditionella redaktioners arbetssätt.</p>

<p>The purpose of this project has been to redesign an already existing cook-book. The title of the book <em>(directly translated)</em>, “Season in food – the year around with herbs and spices”, contains what the headline imposes: spices, herbs and food. But when the author tries to entwine these parts and communicate it to the reader it is not working all to well due to a poor and inconsistent graphic design.</p><p>I have followed the theories and values of information design when I redesigned the book layout with the intent to simplify the communication between author and reader. In the progress to make a complete dummie of the book I did multiple literature studies, book analysis, tests and a vast number of drafts.</p><p>In this report I will describe the whole process from start to finish. It is impossible to explain every aspect of every theory and still make it interesting to read. Instead I try to explain the processes in a more comprehensive way. But details are inevitable and at those times it helps to use the appendix.</p> / <p>Mitt examensarbete har inneburit att göra en redesign på en redan befintlig kokbok. På bokensomslag står det: ”Kryddan i maten – året om med örter och kryddor” och den handlar om just detrubriken antyder: örter, kryddor och mat. Tyvärr har författarens syfte, att knyta samman dessa tvåbitar, gått förlorad i bokens inlaga. Detta beror på en inkonsekvent och ostrukturerad formgivning.</p><p>Mitt arbete har varit att med hjälp av informationsdesignens regler och teorier göra om och styraupp bokens layout på ett sånt sätt så att informationen på nytt blir lättillgänglig för användaren. Föratt lyckas med det har jag förutom ett gediget skissarbete även utfört utprovningar, litteraturstudiersamt bokanalyser.I denna rapport avhandlar jag hur hela arbetsprocessen sett ut– från bakgrund till färdigt resultat.</p><p>Rapporten har omöjligt kunnat behandla alla de frågor och tankegångar jag ställts inför utanbehandlar processen på ett mer övergripande sätt. Ibland beskrivs vissa moment detaljerat för attläsaren skall förstå, men genom bilagorna går det att snabbare få en förståelse för vad som menas.</p>

<p>Den här uppsatsen behandlar virtuella communitys som en plats för social interaktion, kommunikation och identitetsskapande. Syftet med uppsatsen var att utforska hur relationer skapas, hur kommunikationen sker och hur individer framställer sin identitet på Internet. Studien har bedrivits genom en kvalitativ intervjustudie med fokusgrupper och målgruppen har varit unga vuxna i åldern 19-25 år. Som bakgrundsmaterial har vi undersökt tidigare forskning kring virtuella communitys, identitetsskapande, chattande och cyberkultur. Resultatet av studien kom att visa respondenternas användning av virtuella communitys och att dem ser det som en viktig del av det sociala livet. Forskningen visar att det finns många positiva sidor med den virtuella kommunikationen t.ex. anonymiteten, multiple kommunikation och att individer är fysiskt skyddade på grund av okroppslig kontakt. Den visar också nya möjligheter som finns i virtuella communitys och Internet i allmänhet kontra den fysiska världen. Trots att den virtuella kommunikationen spelar stor roll i det sociala livet sågs ändå den fysiska kommunikationen som viktig. Detta eftersom känslomässiga responser och fysiska uttrycks uteblir till stor del på Internet. Forskningen upprätthåller också ny fakta inom ämnet virtuella communitys och visar att användare ser mediet som ett sätt att vara social men ändå inte, något som de kallar “semiaktiv”. Virtuella communitys användes mestadels för att hålla kontakten med vänner, istället för att skapa nya som tidigare forskning mer syftar på.</p> / HT09 P6 Grp1