No description available.

Detta är en studie där åtta förskollärare på olika förskolor beskriver hur de arbetar med musik som innehåll i förskolans verksamhet. Studiens syfte var att se hur förskollärarna arbetar med musik för att främja barns utveckling och lärande, samt vilket fokus det fanns i deras didaktiska planeringar. Metoden som använts är av kvalitativt slag och intervjuer genomfördes för att samla in material. Resultatet visar att förskollärarna inte genomför didaktiska planeringar men att de har ett syfte och mål med sina musikaktiviteter. Trots att förskollärarna har olika förkunskaper rörande musik beskriver de liknande arbetssätt där musiken används på ett traditionellt sätt vilket förskollärarna menar är genom sång, rytmik och rörelse. Flertalet av förskollärarna talade om trygghetens betydelse för arbetet med musik och efterfrågade kompetensutveckling på området.

Studien syftade på att klargöra om de studie- och yrkesvägledare som medverkade i elevhälsan i Skellefteå kommun fick användning av sin yrkeskompetens eller inte, samt att tydliggöra om det fanns skillnader i arbetssätten beroende på vilken skola man arbetade på. De frågor som besvaras var: Hur såg studie- och yrkesvägledaren på sin yrkesroll inom elevhälsan? Vilken kompetens fick de användning av och inte, i arbetet inom elevhälsan? och vilken skillnad fanns det mellan de olika skolorna? Denna studie baserades på kvalitativa intervjuer och blev således en kvalitativ studie. Sex stycken studie- och yrkesvägledare på sammanlagt elva stycken skolor intervjuades. Resultatet från studien visade att studie- och yrkesvägledarna i stor utsträckning fick användning av sin yrkeskompetens men att det fanns skillnader mellan de olika skolorna. Skillnaderna bestod till stor del av hur väl sammarbetet mellan aktörerna inom elevhälsan var, och detta ledde till hur stor del av arbetsuppgifterna, och vilka arbetsuppgifter som tillföll studie- och yrkesvägledaren. Resultatet från studien visade att skillnaderna ofta berodde på hur kulturen att involvera studie- och yrkesvägledaren i arbetet med elevhälsan på skolan varit genom tiderna på skolan, inte vem som var studie- och yrkesvägledare.

Through a sociocultural perspectivethe purpose of this study is to investigate how preschool teachers look at quality development in preschool and how they perceive their participation in this development. I have used a qualitative method based on five interviews with preschool teachers from three different parts of Sweden. I used an interview guide with open questions. The interview answers were categorized in themes based on the responses which were most frequent. In the result I have been using an analysis based on these themes. The result showed that the preschool teachers consider that the leadership style affects their work. They agree that a democratic leader promotes the development of the preschool quality. The foundation of this the preschool teachers think is that communication, interaction and trust are central in the leadership. The result also showed that the five preschool teachers have different opinions about their participation in the development of the preschool quality. Some of them do not think their leader take advantage of their competences. To feel that they are participating in the preschool development, they consider it is important with good communication. The preschool teachers who feel that they are participating express that the leadership see their competences, encourage them and let them know that they are important to the preschool. The last conclusion is that communication is central to the preschool's development. It is important to be conscious of the different parts of communication and to use them.

Uppsatsens utgångspunkt har varit universitets- och högskolestudenters stress inför det kommande arbetslivet där det gäller att vara så attraktiv som möjligt för deras första arbetsgivare. Att vara attraktiv handlar både om meriterna som finns på en persons CV (Curriculum vitae) men samtidigt speglas också en person på sitt personliga brev. Uppsatsens syfte har varit att nyansera bilden för de stressade studenterna och fördjupa kunskapen kring hur HR-personer och företag både praktiskt och teoretiskt går tillväga när de rekryterar nyexaminerade studenter. Uppsatsens frågeställningar lyder därför: Vilka typer av kapital bör studenten besitta för att bemästra rekryteringsprocessen? Hur står sig social kompetens mot teknisk kompetens i en rekryterares ögon? Empirin har studerats och diskuteras med hjälp av Pierre Bourdieus nyckelbegrepp, habitus och kapital samt Bourdieus & Boltanskis teorier om sambandet mellan utbildningssystemet och arbetsmarknaden. Ett kvalitativt tillvägagångssätt med semistrukturerade intervjuer har använts i studien och intervjuerna är riktade mot fem stora branscher inom den samhällsvetenskapliga sektorn, dessa är en Juristbyrå, revisionsbyrå, studentmagasin, bemanningsföretag och ett It-företag. Samtliga av de intervjuade företagen riktar in sig på nyexaminerade studenter som många företag väljer att kalla ”young professionals”. Studiens resultat och slutsats visar på att de nyexaminerade studenterna som söker en anställning måste kunna motivera sina egenskaper i förhållande till vad företaget efterfrågar. Företagen och hr-personerna efterfrågar en helhet, svagheter vägs upp av styrkor och vice versa. Eftersom alla rekryterare är människor och arbetar på olika sätt så är det svårt att fastslå en slutlig generell bild hur nyexaminerade studenter lättast blir anställda men studien resulterar i en bredare och mer nyanserad bild som ger ett annat perspektiv på arbetslivet än den som många studenter har idag.

Rekrytering är ett aktuellt ämne på arbetsmarknaden detta för att rekryteringar sker dagligen i organisationer. Att rekrytera fram rätt person är viktigt då personalen är organisationens främsta resurs. Rätt kompetens, kvalifikationer och erfarenheter hos kandidaten stärker organisationens position på marknaden. Syftet med rekryteringsprocesser är att finna organisationens främsta resurs och därför ses rekryteringsprocessen som en åtgärd för att uppfylla organisationens behov. Denna studie behandlar ämnesområdet rekrytering och dess applicering på marknaden. Vi har samlat in vårt empiriska material genom intervjuer med rekryteringskonsulter från två bemanningsföretag och en kommun. Fokuseringen ligger på att undersöka och tolka rekryteringsprocessernas planeringar, genomförande och resultat. Vår undersökning ska tolka hur felrekryteringar kan uppstå i organisationer och hur en rekryteringsprocess kan utformas för att undvika felrekryteringar. Organisationerna upplever felrekrytering som ett vanligt problem oavsett organisationernas branscher, därför är två bemanningsföretag och en kommun aktuella i denna studie. Syftet är att bidra med en tolkning utifrån de empiriska underlagen och teoretiska perspektiven. Studien har utgått från ett kvalitativt metodval och hermeneutiska tolkningsläran för att möjliggöra en tolkning och förståelse av informationsunderlagen. Vi utgick från ett induktivt synsätt och har skapat oss egna tolkningar av respondenternas uttalanden. Rekryteringskonsulterna menar att organisationer bevarar sin konkurrerande position på arbetsmarknaden genom en optimal rekryteringsprocess. Vi har tillsammans med respondenternas tolkning kopplat samman våra individuella slutsatser till en gemensam helhetsbild. Vår slutsats om rekryteringsprocessers utformning är att organisationerna ska inkludera fem faser för att undvika felrekryteringar. Att planera och skapa rätt underlag i rekryteringsprocessens förberedelsefas underlättar sökprocessens annonsering. Urvalsprocessen kan optimeras när rekryterare utgår från ett planerat underlag. Underlaget ska innehålla efterfrågade faktorer som organisationsmål och organisationens behov. Introduktionen och uppföljningen, som kommer näst i rekryteringsprocessen, varierar beroende på organisationers strategiska val i tidigare processdelar. Vi rekommenderar att organisationer genomgår en introduktion med de nyanställda personerna och lägger fram en uppföljningsplan. En optimal rekryteringsprocess är enligt oss möjlig och organisationernas viktiga aspekter tydliggörs efter de behov organisationen efterfrågar / Recruitment is a current topic in the labor market for this recruitment is done daily in organizations. To recruit the right person is important when employees are the organization's greatest resource. The right skills, qualifications and experience of the candidate will strengthen the organization's position in the market. The purpose of the recruitment process is to find the organization's most important resource, and thus considered the recruitment process as a measure to meet the needs of the organization. This study discusses the subject recruitment and its application in the market. We have collected our empirical data through interviews with recruitment consultants from two employment agencies and municipalities. The focus is on examining and interpreting the recruitment process, the planning, implementation and results. Our investigation will interpret how felrekryteringar may arise in organizations and how the recruitment process can be designed to avoid felrekryteringar. Organisations experiencing wrong recruitment as a common problem regardless of the industry organization, therefore, two employment agencies and a municipality in question in this study. The aim is to contribute with an interpretation based on the theoretical perspectives and empirical evidence. The study was based on a qualitative method selection to allow an interpretation and understanding of information under the Act. We started from the hermeneutic interpretation and doctrine have created their own interpretations of respondents' statements. Recruitment consultants argue that organizations maintain their competitive position in the labor market through an optimal recruitment process. We have, together with respondents' interpretation linked together our individual findings to a common whole picture. Our conclusion about recruitment processes design is that the organizations will include five stages to avoid wrong recruitments. To plan and create the right basis in the preparatory stage of the recruitment process facilitates the search process advertising. The selection process can be optimized when recruiters based on a planned basis. The dossier contains demand factors as organizational goals and needs of the organization. The introduction and follow-up, which comes next in the recruitment process, will vary depending on organizations' strategic choices in the earlier parts of the process. We recommend that organizations are undergoing an introduction to the new employees and presents a follow-up plan. An optimal recruitment process is under us possible and our important aspects are clarified by the needs of the organization demands

Som det ser ut idag är konkurrensen hård gällande lediga tjänster på arbetsmarknaden. Det förekommer ofta diskussioner kring vikten av att profilera sig och att det inte längre räcker med standardiserade Cv:n vid en arbetsansökan. Syftet med vårt arbete är således att ge en inblick i hur rekryteringsansvariga värderar och förhåller sig till olika situationer som kan komma att påverka rekryteringsbeslutet. Med andra ord vill vi få en insikt i hur en rekryterares värderingar och prioriteringar kan se ut i praktiken. Vi ansåg att en kvalitativ metod lämpade sig bäst för detta ändamål, då vi vill återspegla en nyanserad och beskrivande bild av ämnesområdet. För att uppnå syftet med arbetet har vi genomfört sex intervjuer med rekryteringsansvariga inom Karlstad kommun. Vi har utformat en teoretisk referensram som behandlar tidigare forskning och begrepp inom ämnesområdet. Resultatet från vårt empiriska material har vidare ställts i relation till dessa teorier. Vi har genom vårt resultat kunnat konstatera att vårt empiriska material både konfirmerar och avviker från tidigare forskning. Resultatet som vi har tagit del av pekar på att det finns bedömningar och processer inom rekryteringen som värderas högre än andra. Vi har genom resultatet kunnat urskilja att den personliga kompetensen värderas högt. I relation till formella kompetenser har det framgått att den personliga kompetensens betydelse prioriteras högt. Vidare så har våra respondenter lyft fram den sökandes anpassningsförmåga som betydande. Det anses vara väldigt viktigt att den arbetssökande kan passa in i den befintliga företagskulturen. Andra aspekter som tas upp är vikten av profilera sig till en tjänst, personkemins betydelse samt hur ålder kan spela in i rekryteringssammanhang. Avslutningsvis har vi gett utrymme för en egen reflexion och diskussion av studiens slutgiltiga resultat.

Vårt syfte med studien var att få en uppfattning från fritidspedagoger om hur de upplever sin yrkesroll i skolan och vilka arbetsuppgifter de har utifrån ett fenomenografiskt perspektiv. Genom kvalitativa intervjuer så fick vi fram hur ett antal fritidspedagoger uppfattar detta fenomen. Vår sammanfattade uppfattning är att fritidspedagoger har en väldigt varierande yrkesroll i skolan. Allt från att vara rastvakt till att undervisa i ett praktiskt ämne. De har en större förmåga att se hela barnet och deras skoldag medan klasslärare lägger mer fokus på den teoretiska biten och vad barnen ska lära sig. Alla respondenter som deltog i vår studie är resurs eller assistent i klassrummet i olika grad och de flesta känner sig nöjda med det. Andra känner att de kan och vill ha mer ansvar under skoltid än att bara hjälpa till.

No description available.

Syftet med denna studie är att undersöka förskolechefers perspektiv gällande inkludering av män i förskolan. Studien har även som syfte att undersöka förskolechefers resonemang och strategier av rekrytering av män till förskolan. Metoden som använts är av kvalitativ form där åtta semistrukturerade intervjuer konstruerades och genomfördes med åtta förskolechefer inom samma kommun. Resultatet visar att samtliga förskolechefer har en samsyn när det kommer till vad inkludering betyder för förskolan och varför rekrytering av män till förskolan väger tungt. Det visar sig även att två av förskolecheferna har liknande upplevelser och strategier kring rekrytering av män till förskolan. Förskolechefernas inkluderingsstrategier var av mer generell karaktär gällande kön, därmed finns det inga speciella strategier riktade mot männen i förskolan. I denna studie framgår det tydligt att förskolecheferna inte anser att vara man eller kvinna innefattar specifika kompetenser som är användbara i förskolan.