Stuttgart, Univ., Diss., 2001.

Denna studie har haft som syfte att bidra med nya kunskaper om hur lärplattan används av barn och pedagoger i förskolan, samt att undersöka pedagogers syn på lärplattan. För att göra detta så har en kvalitativ intervjustudie genomförts. Fyra pedagoger verksamma i förskolan har intervjuats. Resultaten har analyserats med meningskoncentrering och visar på att lärplattan kan och används på flertalet olika sätt tillsammans med barn och kreativa pedagoger. Resultatet har också visat att pedagogerna har uttryckt farhågor och svårigheter med lärplattan som skärmtid och möten med skadligt innehåll. Slutligen har också pedagogens roll i barnets möte med lärplattan undersökts och där har det visat sig att pedagogerna kan och, i informanternas tycke, bör spela en stor roll.

Sensitivity of spirochetes from Borrelia burgdorferi sensu lato complex to serum complement of humans of different age and sex was analyzed. Complement-mediated Borrelia killing was observed in different combination of serum and selected Borrelia genospecies. The obtained results confirmed that age itself does not influence the sensitivity of human to Borrelia infection. However, the females seem to be more vulnerable to it. Each of ten tested Borrelia species was proved to be potentially infective for human in different ratio. The clear separation of all ten checked Borrelia species into two groups was revealed after the reaction with human sera: species with low sensitivity to human serum complement (mortality below 1 percent) and species with higher sensitivity (mortality over 3-4 percent).

The diagnosis of antibody-mediated rejection after liver transplantation is complicated, due to the fact that the clinical and pathological signs of this life- threatening complication are often overlapping with non-immunological symptoms, like biliary obstruction, ischemia, thrombosis and others. Furthermore, the transplanted liver is to a great extent resistant to this type of rejection. Like in the transplanted kidney and heart, the main pathological factors of graft injury are antibodies directed to the mismatched HLA antigens of the organ donor, i.e. donor- specific antibodies. Besides analysis of HLA specificity of antibodies, research lately has been directed to define whether these antibodies are complement-binding or not. Literature data on this are however up till now limited. Therefore, the aim of this diploma thesis was to study the clinical relevance of complement-binding antibodies against HLA antigens in patients after liver transplantation. Our preliminary results suggest that there might be a correlation between the presence of complement-binding antibodies and the development of antibody-mediated rejection. This finding may play a role for improvement of the prognosis of patients after liver transplantation. Key words HLA, antibodies, C4d, complement, liver transplantation

Bakgrund: I den nyligen reviderade läroplanen för förskolan (2019) förtydligades nya riktlinjer i förskoleverksamhet gällande användning av digital teknik och det slås fast att förskolans uppdrag är att verksamhetens arbete med digitala verktyg förblir kontinuerligt och ett komplement till ordinarie undervisningsmetoder. Digitala verktyg blir ett allt vanligare hjälpmedel inom förskolan och förskolan har en viktig roll när det gäller att förbereda barnen för det moderna samhället. Därför fanns ett stortintresse för att undersöka hur pedagogerna ser på digitala verktyg som hjälpmedel samt hur pedagoger arbetar med de digitala verktygen som hjälpmedel i förskolan.  Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka hur digitala verktyg används i förskolan, hur pedagoger resonerar kring att arbeta med digitala verktyg samt hur de kan använda digitala verktyg som ett komplement i undervisningen på skolan.  Metod: Metoden som använts är en kvalitativ och kvantitativ forskningsansats med hjälp av en webbaserad enkät med slutna och öppna frågor.  Resultat: Resultatet i studien visade att pedagoger kände att de har för lite erfarenhet och kunskap av att arbete med digitala verktyg och saknar kompetensen för hur de ska använda de olika digitala verktygenpå bästa sätt. Utifrån enkäten kunde vi se tydligt att pedagoger ändå använder sig av olika digitala verktyg varje dag genom varierade aktiviteter. / Background: The recently revised curriculum for preschool (2019) clarified new guidelines in preschoolactivities regarding the use of digital technology and states that the preschool's mission is that the activities' work with digital tools remains continuous and a complement to regular teaching methods. Digital tools are becoming an increasingly common aid in preschool and preschool has an important role when it comes to preparing children for modern society. Therefore, there was a great interest ininvestigating how educators view digital tools as aids and how educators work with the digital tools as aids in preschool.  Aim: The aim of this study was to investigate how digital tools are used in preschool, how educators reason about working with digital tools and how they can use digital tools as a complement to teaching at school.  Method: The method used is a qualitative and quantitative research approach using a web-based survey with closed and open-ended questions.  Results: The results of the study showed that educators felt that they had too little experience and knowledge of working with digital tools and lacked the competence for how to use the various digital tools in the best way. Based on the survey, we could clearly see that educators still use different digital tools every day through varied activities.

Vårt syfte med den här studien har varit att synliggöra vilka olika framgångsfaktorer, hindersamt mål och värden som framträder i förskollärares beskrivningar av arbetet med digitala verktyg i förskolans verksamhet i allmänhet och undervisning i synnerhet. Vi har utgått från ett fenomenografiskt perspektiv med kvalitativ metod. Genom att vi valt att utgå från fenomenografin blir fokus på att synliggöra hur förskollärare uppfattar och erfar användningen av digitala verktyg i förskolan. Empirin till studien samlades in genom att vi intervjuade sex förskollärare från olika kommuner i landet. Därefter bearbetades, analyserades och sorterades materialet för att hitta likheter i svaren. Analysen utfördes med hjälp av en fenomenografisk analysmodell i sju steg och utifrån det framkom två huvudkategorier; Vadförskollärarna eftersträvar i användningen av digitala verktyg och vad förskollärarna upplever som framgångsrika strategier vid implementering. Resultatet visar på vikten av att de som arbetar i förskolan bör besitta viss digital kompetens för att det ska gynna barnens utveckling och lärande samt att de digitala verktygen ska användas som ett komplement, inte som ersättning till det analoga. Ett exempel som framkommer i studien är att man genom att projicera enkelt kan skapa föränderliga miljöer.

Nyfödda barn som är kroniskt eller tillfälligt sjuka upplever multipla invasiva och vävnadsskadande procedurer på akutmottagningar och intensivvårdsavdelningar. Smärtsamma procedurer är en risk för hjärnskador hos den nyfödde. Den här litteraturstudien hade som syfte att beskriva den smärtlindrande effekten av sockerlösning i samband med smärtsamma procedurer hos nyfödda samt att beskriva möjliga komplement till administrering av sockerlösning. Vidare var syftet att beskriva de valda artiklarnas design. Artiklarna hämtades från databasen PubMed genom sökord i olika kombinationer. Undersökningsgruppen var tillfälligt sjuka samt friska nyfödda barn. Artiklarna bearbetades noggrant genom att läsas igenom med fokus på resultatdelen. Resultatet av de granskade artiklarna visar att sockerlösningen har en god effekt på smärta hos nyfödda när den jämförs med placebo eller sterilt vatten. I studier som jämfört sockerlösningen med metoder som att den nyfödda fick suga, fick värme eller hud mot hud så har sockerlösningen en sämre effekt på smärta hos nyfödda. Ett resultat talade helt emot att använda sig av sockerlösning till nyfödda i smärtlindrande syfte. Komplement till sockerlösning i smärtlindrande syfte, som t ex att den nyfödda fick värme, hud mot hud eller fick suga tillsammans med sockerlösning gav bättre effekter än att ge endast sockerlösning. Resultatet visade även att bröstmjölk (inte genom amning) har en sämre effekt jämfört med sockerlösning avseende smärta, men när den nyfödda fick amma visades det motsatta. Författarens tredje frågeställning beskriver ett resultat där de flesta studier har en liknande design, dock ser strukturen för hur man presenterat sin design olika ut mellan de olika studierna. / Newborn babies who are chronically or temporarily ill are experiencing multiple invasive and noxious procedures in emergency rooms and intensive care units. Painful procedures are a risk of brain damage in newborn. This literature review aims to describe the analgesic effect of the sugar solution during painful procedures in neonates and to describe possible complement to the administration of sugar solution. A further aim was to describe the selected articles design. Studies retrieved from the database PubMed by keywords in various combinations. The study group was temporarily ill and healthy babies. Articles were processed carefully by being read with a focus on results section. The results of the reviewed articles show that the sugar solution has a good effect on pain in newborns when compared with placebo or sterile water. In studies that compared the sugar solution with methods that newborn babies were sucking, got heat or skin to skin so the sugar has a worse effect on pain in neonates. One result speaks totally against the use of sugar solution to newborn for pain-relieving. Complement to the sugar solution in purpose of pain relief, such as the newborn got warmth, skin to skin or got sucking in combination with sugar solution provides better effects than giving only the sugar solution. A result also show that breast milk (not through breastfeeding) has a worse effect than sugar solution in pain, but when the newborn babies were breast-feeds the opposite was shown. The author`s third question describes a performance were most studies has a similar design, but the structure of how it has been presented differs between the different studies.

Det här är en studie om drama som ett didaktiskt komplement i språkundervisningen. Denna studie bygger på erfarenheter och åsikter från gymnasieelever. Dessa studenter har lektioner på moderna språk med drama som ett didaktiskt komplement. Syftet med denna studie är att undersöka hos gymnasieelever hur accepterat det är att använda drama i moderna språkundervisning. Till skillnad från andra studier, har dessa gymnasieelever redan drama i undervisningen. För att undersöka ämnet har jag använt mig av följande frågor i studien: Är det möjligt att inkludera drama som ett didaktiskt komplement i språkundervisning? Vilka fördelar och nackdelar finns det för eleverna med denna form av undervisning? Metoden för denna studie bygger på en enkät som kombinerar kvantitativa och kvalitativa frågor. Undersökningen är genomförd med en webbaserad enkät som innehåller tolv frågor. Utifrån resultatet av den här studien drar jag slutsatsen att drama som en del i moderna språkundervisning är möjligt, eftersom detta har stor acceptans hos våra studenter. Dessutom visade det sig att studenterna tycker att drama bidrar till att öva den muntliga delen. Det ökar motivationen för lärande, förstärker förmågan och självförtroendet hos studenterna när de ska prata det främmande språket.

Studiens syfte var att undersöka vilken uppfattning åtta förskollärare uttrycker om sitt arbete med fysisk aktivitet i förskolan. Teoretiskt grundar sig studien på ett sociokulturellt perspektiv och utgår från semistrukturerade intervjuer för att bilda en kvalitativ forskningsprocess. Studiens mest framträdande resultat är att förskollärarna definierar fysisk aktivitet olika samt att endast ett fåtal förskollärare utför dokumentations och utvärderingsarbete gällande fysisk aktivitet. Slutsatsen av studien är att om förskollärare inte bedömer vad som är fysisk aktivitet utifrån samma kriterier, kommer barns fysiska aktivitet kompenseras på olika sätt och därmed blir inte förskolan likvärdig varhelst den sker.

<p>MITTUNIVERSITET</p><p>Institutionen för Socialt Arbete</p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p>Ämne: Socialt arbete, C-kurs</p><p>Handledare: Ingrid Byberg</p><p> </p><p> </p><p>Sammanfattning: Syftet med denna studie var att titta närmare på Röda korsets sociala arbete i förhållande till Erik Blennbergers teori. Tolkningsmetod har varit hermeneutisk med en kvalitativ ansats.  Det har genomförts tre intervjuer med tjänstemän och frivilliga inom Röda Korset: En som arbetar på ett lokalkontor med övergripande frågor, en tjänsteman på storstadskontoret, ansvar för region syd och hälsa och social trygghet samt en frivillig som arbetar med besöksverksamheten. Studiens analys och resultat tolkning har utgått från Erik Blennbergers teori om hur frivilliga organisationer arbetar i förhållande till ett kompletterande, ersättande, alternativt eller ett avantgardistiskt sett. Resultatet visade på en mångfald av inriktningar och hur ett frivilligt socialt arbete kan te sig i förhållande till staten då Röda Korsets främsta tanke är att vara ett komplement till det kommunala arbetet. I flera fall finns det gränsöverskridande projekt där både samarbete mellan frivilligt och kommunalt arbete pågår och att kommunen i flera fall räknar med den frivilliga insatsen i samhället istället för att starta egna projekt. Röda Korsets ledmotiv är att vara en obunden och opåverkad organisation utan påverkan från staten men i takt med att samhället allt mer räknar med den frivilliga insatsen i det sociala arbetet och därmed ger bidrag för att vissa insatser skall starta blir denna obundenhet något begränsad.</p><p> </p><p> </p><p> </p><p>NYCKELORD: Socialt arbete, Frivilliga Organisationer</p><p>Röda Korset, Avantgarde, Ersättning, Alternativ och</p><p>Komplement</p><p> </p><p>TITEL: Röda Korset – en analys av socialt arbete utifrån Erik Blennbergers teori- avantgarde, komplement, ersättning och alternativ</p><p><strong><em> </em></strong></p><p> </p><p>FÖRFATTARE: Tuva Öste</p><p> </p><p> </p><p>DATUM:           April 2010</p>