Det finns ett stort behov av elektrifiering av transportsektorn då en offensiv klimatpolitik ställer höga krav på minskade utsläpp från personbilar. För att lyckas med övergången till en fordonsflotta med lägre koldioxidutsläpp, är utbyggnad av den publika laddningsinfrastrukturen en nyckelfaktor. Den publika laddningsinfrastrukturenär ett komplext system där aktörer måste överväga relationer med flera aktörer, och kan därmed betraktas ur ett affärsekosystemsperspektiv. Studien syftar således till att öka förståelsen för publik laddningsinfrastruktur i Sverige utifrån ett affärsekosystemsperspektiv, och hur tillväxtpotentialen kan förbättras för att möjliggöra en framgångsrik övergång till elfordon. Studien är av explorativ karaktär och har samlat in data för att besvara studiens syfte genom en empirisk fallstudie, semistrukturerade intervjuer och en litteraturöversikt. Resultatet indikerar att de största utmaningarna för utvecklingen av publik laddningsinfrastruktur är att affärsekosystemet är fragmenterat, det finns avsaknad av standarder, och det råder brist på kapacitet i det svenska elnätet. Majoriteten av utmaningarna anses däremot vara möjliga att lösa genom samevolution. Som stöttepelare är det laddstationsoperatörens uppgift är att utforma strategier som gynnar samtliga samarbetspartners, och således samevolution. På grund av systemets framväxande karaktär bör laddstationsoperatörer även eftersträva färre, men starkare sammanlänkade, samarbetspartners. Vidare bör beslutsfattare se över regleringar och lagar som inte är anpassade för samhällets elektrifiering, och förslagsvis bevilja undantag för frågor som berör publik laddningsinfrastruktur. Genom bidrag och stöd kan beslutsfattare även möjliggöra självorganisering, och således utveckling av publik laddningsinfrastruktur. I takt med att marknaden mognar bör beslutsfattarnas involvering minska i syfte att öka affärsekosystemets självorganisering, effektivitet och produktivitet. Denna studie bidrar till teorin genom att utifrån ett affärsekosystemsperspektiv öka förståelsen för hur organisationer som är omslutande av ett sammanlänkat system integrerar i sina gemensamma ansträngningar för att uppnå en framgångsrik övergång till elfordon. / An offensive climate policy places a high demand on reducing emissions from passenger cars. Consequently, there is an urgency for an electrified transport sector. The expansion of the public charging infrastructure is a key success factor for the transition toward a vehicle fleet with lower carbon dioxide emissions. However, the public charging infrastructure is a complex system where organisations must consider relationships with companies from different industries and can advantageously be viewed from a business ecosystem perspective. Hence, the purpose of this study is to increase the understanding of the public charging infrastructure in Sweden from a business ecosystem perspective, and how the growth potential can be improved to enable an increased transition to electric vehicles. To fulfill the purpose, an exploratory study has been conducted, and data has been collected through an extensive empirical case study, semi-structured interviews, and a review of existing literature. The results indicate that the lack of capacity in the Swedish electricity network, the fragmented business ecosystem, and the lack of standards, are the biggest obstacles to the development of the public charging infrastructure. These challenges can partly be managed through coevolution. As a keystone player, the charge point operator has a responsibility to effectively create strategies that benefit all partners. Due to the emerging and agile nature of the system, charge point operators should further strive for fewer, and strongly linked partnerships. Furthermore, decision- and policymakers should review regulations and policies associated with the electrification of society, and grant exceptions concerning the public charging infrastructure. In addition, they can enable the development of public charging infrastructure, through grants and support. However, as the public charging infrastructure matures, decision makers' involvement should decrease to increase the business ecosystem's self-organisation, efficiency, and productivity. This study contributes to theory by increasing the understanding of how organisations integrate their joint efforts, to achieve a transition, from a businessecosystem perspective.

Many of the present problems that we are facing arise as unanticipated side-effects of our own actions. Moreover, the solutions implemented to solve important problems often create new problems. To avoid unintended consequences, understanding complex systems is essential in devising policy instruments and in improving environmental management. Thus, this thesis investigated systems modeling approaches to under- stand complex systems and monitor the environmental performance of management actions. The overall aim of the work was to investigate the usefulness of different systems modeling approaches in supporting environmental management. A driver- based, pressure-oriented approach was adopted to investigate systems modeling tools. Material/substance flow analysis, environmental footprinting, input-output analysis, process-based dynamic modeling, and systems dynamics modeling approaches were applied in different cases to investigate strengths and weaknesses of the tools in generating an understanding of complex systems. Three modeling and accounting approaches were also tested at different systems scales to support environmental mon- itoring. Static modeling approaches were identified as fundamental to map, account, and monitor physical resource metabolism in production and consumption systems, whereas dynamic modeling showed strengths in understanding complex systems. The results suggested that dynamic modeling approaches should be conducted on top of static analysis to understand the complexity of systems when devising and testing policy instruments. To achieve proactive monitoring, a pressure-based assessment was proposed instead of the mainstream impact/state-based approach. It was also concluded that the LCA community should shift the focus of its assessments to pressures instead of impacts. / Många nuvarande miljö- och utvecklingsproblem har uppstått som oförutsedda biverkningar av människans egna handlingar. De lösningar som prövats har i sin tur ofta skapat  nya problem. Det därför viktigt att förstå hur komplexa system fungerar och att utforma styrmedel och ledningssystem som minimerar risken för oönskade bieffekter. Den här avhandling har använt olika modelleringsmetoder för att öka förståelsen för komplexa system och bidra med kunskaper om hur miljöprestanda och förvaltningsåtgärder kan följas upp på ett mer effektivt sätt. Det övergripande syftet med arbetet var att undersöka användbarheten av olika modelleringsmetoder för att effektivisera den fysiska resurshanteringen i samhället. I arbetet har ett flödesbaserat och aktörsinriktat arbetssätt (pressure based and driver oriented approach) använts i modelleringen.  Material- och substansflödesanalys, miljöfotavtryck, input-output analys, processbaserad dynamisk modellering och systemdynamiska modelleringsmetoder studerades för att undersöka styrkor och svagheter hos de olika metoderna/verktygen.  Tre olika modellerings- och redovisningsmetoder för att stödja miljöövervakning testades också i olika systemskalor. Statiska modelleringsmetoder (räkenskaper) identifierades som grundläggande för att kartlägga, kontoföra och övervaka den fysiska resursmetabolismen i produktions- och konsumtionssystem, medan dynamisk modellering visade sin styrka i att skapa förståelse för komplexa system. Resultaten pekar på att dynamiska modelleringsmetoder bör användas som ett komplement till statiska analyser för att förstå komplexiteten i systemen när man utformar och testar styrmedel. För att uppnå proaktiv övervakning bör flödesbaserade räkenskaper utnyttjas i större utsträckning i stället för den vanliga tillstånds- och påverkansövervakningen (state/impact monitoring). En viktig slutsats är därför att LCA-samfundet bör flytta fokus i sina bedömningar från påverkan till flöden. / <p>QC 20160830</p>

En term som används för att beskriva samband mellan sammansatta, integrerande nätverk är komplexa system. I dagens samhälle är det nödvändigt att kunna navigera  i dessa så kallade komplexa system för att förstå sin omvärld och i denna kunna fatta beslut eller analysera problem. Komplexa system ingår i skolans biologiundervisning och har setts vara ett problematiskt område för eleverna. Syftet med arbetet är att bidra med mer kunskap om hur lärare beskriver sin undervisning om komplexa system. Det är därmed lärares erfarenhet utav sin undervisning samt deras uppfattning av huruvida eleverna influeras av den som blir utgångspunkten för studien. Studien  undersöker lärarnas uppfattning utav dessa system i anknytning till biologins ekologiområde genom intervjuer och en fenomenologisk ansats. Resultatet presenterar en beskrivning utav lärares upplevelse av deras undervisning och vilka möjligheter och svårigheter som uppkommer i inlärningen av ekologins komplexa system. Lärarna vittnar om ett teoritungt område med stor mängd begrepp, men ser möjligheter till ett gott resultat hos elever i att använda upplevelser samt variera arbetssätt i nära anknytning till naturen. Slutsatsen av studien kunde se ett samband mellan den didaktiska forskningen och lärares erfarenheter. / A term used to describe connections between composite, integrative networks is complex systems. In today's society it’s necessary to be able to navigate these so- called complex systems in order to understand our surroundings and thus be able to make decisions or analyse problems. Complex systems are part of the school's biology subject and have been seen as a problematic area for students. The purpose of this research is to contribute with more knowledge about how teachers describe their teaching about complex systems. It is thus the teachers' experience of their teaching and their perception of whether the students are influenced by it that becomes the starting point for the study. The study examines teachers' perceptions of these systems within the field of ecology as part of biology education through interviews with a phenomenological approach. The result shows a description of teachers' experience of their teaching and what opportunities and difficulties arise in learning the complex systems of ecology. In this study the teachers experience the area of ecology to have many theories and concepts to learn. But see opportunities for good student results by using experiences and varying working methods in close connection with nature. The study concludes by making connections between the science education research and the teachers' experiences as depicted in this study.

Följande uppsats är resultatet av en studie där kunder intervjuades om vilka förväntningar de har i en situation där betalsystemen skulle sluta fungera. Studien är en del i ett större projekt som heter Creating Collaborative Resilience Awareness, Analysis and Action for the Finance, Food and Fuel Systems in INteractive Games (CCRAAAFFFTING) som görs på uppdrag från MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap). Syftet med studien är att genom att förstå kundens perspektiv kan CCRAAAFFFTING-projektet förbättra sin försöks- och träningsmiljö i simuleringarna och på så sätt bidra till att förbättra samhällets resiliens rörande störningar i betalsystemen. Studiens frågeställningar utgår från en situation där betalsystemen inte fungerar och lyder: Vad förväntar sig kunden att den får tillgång till?När då? Vad är kunden förberedd på?Hur skiljer sig detta hos olika kundgrupper? Frågeställningarna besvarades genom intervjuer med personer inom olika kundgrupper. Intervjuerna spelades in med diktafon, transkriberades och analyseras därefter med tematisk analys. Den tematiska analysen gav upphov till följande överteman: Vad som finns hemma, När krisen är framme, När betalkorten inte fungerar och Vem som har ansvar. Första temat har undertemana Kontanter finns av en slump och Att klara sig 72 timmar utan att handla. Andra övertemat har undertemana Hållbara varor och Vikten av information. Tredje övertemat har följande underteman: Oro för att bankomaternas pengar tar slut, Hopp när kontanterna tar slut och Alternativa lösningar på problemet. Fjärde övertemat har följande underteman: Affärernas ansvar, Bankernas ansvar och Regeringens och statens ansvar. Slutsatsen är att människor som bor på landet har bättre resiliens och skulle klara sig längre i en situation där betalsystemen slutar fungera, jämfört med personer som bor mer centralt i staden och att det behövs mer information om betalsystem för att människor ska kunna få en bättre resiliens och minskad oro för vad som skulle kunna hända. / The following thesis is the result of a study of costumer interviews about anticipations in a situation where the payment systems stop working. The study is a part of a greater project called Creating Collaborative Resilience Awareness, Analysis and Action for the Finance, Food and Fuel Systems in INteractive Games (CCRAAAFFFTING), commissioned by MSB (the Swedish Civil Contingencies Agency). The purpose of the study is that by understanding the costumer’s perspective the CCRAAAFFFTING project can improve its training environment in the simulations and thereby better the resilience of the society in terms of disruptions in the payment systems. Following are the study’s research questions based on a situation where the payment systems stop working: What does the costumer expect to get access to?When? What is the costumer prepared for?How does this differ among different costumer groups? The research questions were answered by interviews with people within different costumer groups. The interviews were recorded, transcribed and analysed by thematic analysis. The thematic analysis resulted in the following main themes: What to be found at home, When the crisis is present, When the debit cards does not work and Who is responsible. The first theme has the sub themes Having cash is random and To manage 72 hours without shopping. Second main theme has the sub themes Durable products and The importance of information. The third main theme has the following sub themes: Worry about cash machines running out of money, Hope when cash run out and Alternative solutions to the problem. The fourth main theme has the following sub themes: The responsibility of the stores, The responsibility of the banks and The responsibility of the government and the state. The result shows that people living in the countryside have greater resilience than those who live in the city, in a situation where the payment systems stop working, compared to people living in the city centre, and that people need more information about payment systems to get a better resilience and reduced concerns for what might happen.

Utifrån att samhället genomgår stora förändringar   och står inför nya utmaningar finns ett behov av förmåga att möta framtiden   på ett nytt sätt. Det ställs nya krav på hur organisationer behöver jobba med   utveckling då transformationen skapar nya beteenden hos oss människor.   Offentlig sektor utmanas precis som andra myndigheter och företag. Ambitionen   med examensarbetet har varit att utforska och beskriva en förändring i stor   skala utifrån ett helhetsperspektiv. En kommunal verksamhet, som i två års tid arbetat   med att åstadkomma en storskalig förändring, har varit föremål för denna   fallstudie. Fallstudien har genomförts genom bland annat djupintervjuer,   workshops och semistrukturerade intervjuer. Analysen har hämtat inspiration   från Kuipers, Higgs, Kickert, Tummers, Grandia, och van der Voets (2013)   rekommendationer till forskning om förändring i offentlig sektor.   Rekommendationerna handlar om att inkludera förändringens kontext, innehåll,   process, resultat och ledarskap. Den förändring studieobjektet genomgår   inkluderar värderingar och kultur, arbetssätt och verktyg och drivs med målet   att öka professionaliseringen, öka graden av personcentrering och för att   etablera ett kontinuerligt lärande. Studiens resultat har visat att flera händelser och   insatser är avgörande i en storskalig förändring mot offensiv   kvalitetsutveckling som stämmer överens med tidigare forskning som   rekommenderar att flera olika modeller och strategier bör användas beroende   på situation. Studiens resultat visar också att framgång kan uppnås genom att   bedriva flera förändringsprocesser parallellt och på kort tid. Tidigare   forskning talar istället om att förändring behöver ta tid. Flera upplevda framgångsfaktorer har identifierats   och de flesta framgångsfaktorerna är inte desamma som lyfts i den tidigare   forskning som studerats. De framgångsfaktorer som är unika för fallstudien   är: modigt ledarskap, systemtänkande, att utgå från kundens fokus istället   för kunden i fokus, användning av teoretiska förändringsmodeller för att   förankra förändringsarbetet, att driva flera förändringsprocesser parallellt   i högt tempo och att inkludera organisationens kontext och historia. Studiens resultat har visat att fallorganiastionens   förändringsprocess kan beskrivas i fjorton steg. Vissa av stegen återfinns i   de teorier som studerats och vissa återfinns inte. Att stegen skiljer sig åt   kan bero på att detaljnivån skiljer sig mellan studiens resultat, som mer   specifik och de teoretiska förändrinsmodellerna, som är mer generella. Hörnstenarna i hörnstensmodellen har utifrån   studiens resultat kunnat sekvenseras i en viss ordning och beskrivas med   olika tyngdpunkt och betoning. Hörnstensmodellen skulle enligt studien kunna   användas som en värderingsmodell i ett storskaligt förändringsarbete men   också utifrån arbetssätt och verktyg. / Society is going   through rapid change and social transformation is taking place. This is a   result of mega trends such as individualization and digitalization. People   are behaving in new ways and our future desires are harder than before to   predict. New business models need to develop both within the private and the   public sector. The ambition with this master thesis has been to take a whole   system perspective and explore and describe a large scale transformation   taking place within a large organization. A case study at   the elderly care within public sector has been made to accomplish the   ambition. The organization which has been studied has purposely been working   with a large scale change program for two years with the determination to   achieve a higher level of professionalism and customer orientation. The   research design has included in-depth interviews, workshops, observations and   semi-structured interviews. The analysis has been inspired from Kuipers,   Higgs, Kickert, Tummers, Grandia, och van der Voets (2013) recommendations to   include context, content, process, result and leadership in change-oriented   research within the public sector. The results from   the case study shows that many different efforts and activites are crucial to   achieve a large scale change implementing TQM. This finding is in line with   previuos reasearch. Another finding from the case study, that differs from   previous research, is many simultaneously initiatives and efforts managed in   a relatively short time seems to be a success factor for large scale change   in large organizations and complex systems. Previous research says in   contradiction that change needs time. Many more perceived   success factors was identified. Some of them are slightly similar to previous   research but many of the findings are not found in theories studied. Critical   success factors uniqe for this case study are: courageous leadership, systems   thinking, a perspective taken from the customers point of view instead of a   customer oriented perspective, the practical use of theorethical change   models, many change projects simultaneously driven in a fast speed and the   organisations history of change projects included as well as the   organisations unique context. The findings from   the case study also shows a change process that can be described in fourteen   steps. Some of these steps are found in the change management theories and   others are not. The descpription of the steps from this case study are   somewhat more detailed and related to the context whereas the theoretical   change models have a more general characteristic. The change   process was also viewed through the TQM-model named The corner stone model,   and this showed that the cornerstones can be sequenced in a certain order   based on the results of the study. The stones can also be described with   different highlighting due to the change context. Different emphasis and   content among the cornerstones could also been seen. The corner stone model   could, accoring to this case study, could therfore be used as a value model   in large scale change, but also as a change model for working ways and tools. / <p>2017-06-28</p>