Det är få individer som väljer att inte studera vidare på gymnasiet efter grundskolan. Det `val´ elever har som inte är behöriga men vill gå på ett nationellprogram på gymnasiet är det Individuella programmet (IV). Syftet med denna uppsats är att synliggöra elevers upplevelser av att studera på IV. En kvalitativintervjustudie har använts och resultatet visar att elevers självbild påverkas av att gå på IV. Respondenterna som gick på IV hade ofta en negativ självbild, som påverkats av flera olika faktorer. Under tiden på IV förbättrades deras motivation till studier, vilket märktes bland annat på ökad närvaro jämfört med i grundskolan. Den ökade motivationen berodde på en stärkt tilltro till den egna förmågan. Detta har skett tack vare att respondenterna brutit mönster, haft engagerad personal och att de hade framgång inom områden där de tidigare misslyckats. / Very few students chose to not continue school after 9th grade. The ones that lack grades for upper secondary school, have the option go to an individual program (IV) to get them. The purpose with this thesis is to make students experiences from IV visible. A qualitative interview method has been used. The result shows that the pupils at IV have a low self-image. During the time at IV the respondent’s motivation gets stronger because of enlarged self efficacy. That’s because of engage staff and success in areas that the individual was unsuccessful in earlier.

Denna studie har som mål att undersöka hur normer och konformitet skapas i ett modernt, teknologiskt samhälle genom att studera satirisk populärkultur. Det är den tredje säsongen av den satiriska, dystopiska tv-serien Black Mirror som studeras. Syftet är att hitta avsnittens gemensamma diskurser kring normer för att därefter göra en koppling till den teknologiska utvecklingen och dagens samhälle. Studiens grundläggande teori och metod är multimodal kritisk diskursanalys (MCDA) som analyserar både skrivna, verbala och visuella tecken. Det teoretiska ramverket består även av socialpsykologisk rollteori, ideologiteori och teknologisk determinism, som används för att hitta och analysera materialets diskursiva teman. Tre teman med fokus på normer upptäcks - rädslan för utanförskap och nonkonformism, politisk ideologi som normskapare samt teknologins påverkan på normer. Trots att seriens avsnitt huvudsakligen utspelar sig i en dystopisk och högteknologisk framtid, är det möjligt att genom tematiseringen observera flera intressanta kopplingar till dagens samhälle. I analysen hittas samband till bland annat förintelsen, Sverigedemokraterna, fenomenet #metoo och Kim Kardashians populära Instagram-konto. / The intention of this study is to explore how norms and conformity is created in a modern, technological society, through studying satirical popular culture. The third season of the satirical, dystopic tv-series Black Mirror, is the subject of analysis. The aim is to find the episodes shared discourses evolving norms, to then draw parallells to technological development and todays society. The underlying theory and method is the multimodal critical discourse anlaysis (MCDA), for an analyzis of written, verbal and visual elements. The teoretical framwork additionally consists of social psycology’s roletheory, ideology theory and techological determinism, which will be used to find and analyze the materials discoursive themes. Three themes with focus on norms are discovered - fear of exclusion and nonconformity, political ideology as a creator of norms and technology’s influence on norms. Although the episodes mainly take place in a dystopic, highly technological future, it is possible through thematisation to observe connections to todays society. Although the series mainly takes palce in a dystopic and highly technological future, it is possible through thematization to observe several interesting parallells to todays society. In the analysis connections are found including The Holocaust, Sverigedemokraterna, the #metoo-fenomenon and Kim Kardashians popular Instagram-account.

Varje år omhändertas ungdomar på grund av nutidens ungdomskriminalitet. Flera av dessa ungdomar placeras på HVB (hem för vård eller boende) i syfte att rehabiliteras från antisocialitet vilket kan förstås som en social hållbarhetsåtgärd. HVB har däremot kritiserats för att missgynna en hälsosam utveckling i och med en eventuell negativ socialiseringsprocess. Alla individer påverkas undermedvetet av sin omgivning vilket kan argumenteras vara mer påtagligt under ungdomsåren, därav kan konceptet av att samla flera ungdomar med liknande problematik på ett HVB ifrågasättas. Detta fenomen studeras utifrån teorier om social påverkan, konformitet, social inlärning, social identitet samt självbestämmandeteorin. Med hjälp av teorierna har studien som syfte att utforska behandlingsassistenters subjektiva erfarenheter av HVB-placerade ungdomars kriminella beteenden. Studien undersöker socialpsykologiska processer i form av interpersonella relationer och normkultur för att se hur de påverkar ungdomars upprätthållelse eller utveckling av kriminella beteenden. Med en kvalitativ design tillämpas semistrukturerade intervjuer med ett urval av 10 behandlingsassistenter i svensk kontext. Studiens tematiska analys identifierade tre huvudteman: “yrkesverksammas förhållningssätt”, “skyddsfaktorer” samt “riskfaktorer” med totalt 12 tillhörande subteman. Resultatet visar att en samling av antisociala ungdomar i samma sammanhang oftast bidrar till en negativ påverkan för ungdomarna. Hur ungdomarna påverkas av sin HVB-vistelse beror på vilka skyddsfaktorer samt riskfaktorer de besitter, men även hur behandlingsassistenter förhåller sig och arbetar med ungdomarna. / Every year, young people are taken into custody due to the youth crime prevailing in today's society. Several of these youths are placed in HVB (homes for care or residence) around Sweden to rehabilitate from their destructive lifestyles which can be seen as a concept of action from a social sustainability perspective. However, HVB have been criticized for disadvantaging the healthy development of youths due to a potential negative socialization process. All individuals are subconsciously influenced by their environment which can be argued to be more sensitive for youths, hence the concept of gathering several youths with similar issues in an HVB can be questioned. The social psychological theories underlying this issue include social influence, conformity, social learning, social identity, and self-determination theory. Using these theories, the study aims to explore caregivers' subjective experiences of HVB-placed youths' criminal behaviors. The study examines social psychological processes in the form of interpersonal relationships and norm culture to see how they affect youths' maintenance or development of criminal behaviors. With a qualitative design, the study uses semi-structured interviews with a sample of 10 caregivers in a Swedish context. Through thematic analysis, we have been able to identify three overarching themes:“professionals' approaches”, “protective factors”, and “risk factors” with a total of 12 associated subthemes. The results indicate that gathering a group of antisocial youths in the same setting often contributes to a negative influence for the youths. How the youths are affected by their residential care depends on the protective and risk factors they possess, as well as how caregivers engage with and work with the youths.

Ungdomar över hela landet hamnar år efter år i en farlig och destruktiv våldsspiral präglad av normbrytande beteenden. Att förstå sig på fenomenet ungdomskriminalitet och vägen dit, är av största vikt för att bryta denna destruktiva våldsspiral. Därför är syftet med denna studie är att genom professionellas perspektiv utforska vanligt förekommande faktorer som bidrar till att barn och unga involveras i ungdomskriminalitet. Studiens metod bestod av en kvalitativ ansats där tio semistrukturerade intervjuer genomfördes. Samtliga intervjuer skedde med professionella individer, som aktivt arbetade med barn och unga på uppdrag av socialtjänsten. Nio av studiens intervjuer genomfördes med en respondent per intervju, och en av studiens intervjuer genomfördes med två respondenter. I studiens resultat framkom de professionella perspektiven på problematiken. De lyfte vikten av miljö, där en ungdoms benägenhet till konformitet samt ungdomens risker för negativ exponering fungerade som starka riskfaktorer. Nästkommande riskfaktor blev sociala normer, där individens grupptillhörighet och sociala nätverk framkom som starka riskfaktorer. Sista riskfaktorn för studien blev identitet, där ett bristande välbefinnande hos en ungdom, NPF-diagnoser samt en ungdoms personliga förutsättningar framkom som omfattande riskfaktorer. Samtliga riskfaktorer framkom som omfattande utifrån de svar som förekom i studien. / Young people all over the country find themselves year after year in a dangerous and destructive spiral of violence characterized by norm-breaking behaviors. Understanding the phenomenon of youth crime and the path leading to it is crucial to break this destructive spiral of violence. Therefore, the aim of this study is to explore, through the perspectives of professionals, common factors contributing to the involvement of children and young people in youth crime. The study employed a qualitative approach, conducting ten semi-structured interviews. All interviews were conducted with professional individuals actively working with children and young people on behalf of social services. Nine of the study's interviews were conducted with one respondent per interview, while one interview was conducted with two respondents. The study's results revealed the perspectives of the professionals on the issue. They highlighted the importance of the environment, where a young person's tendency towards conformity and the risks of negative exposure served as strong risk factors. The next identified risk factor was social norms, where the individual's group membership and social networks emerged as strong risk factors. The final risk factor identified in the study was identity, where a lack of well-being in a young person, neurodevelopmental disorders, and a young person's personal circumstances emerged as significant risk factors. All risk factors were found to be extensive based on the responses in the study.

As of January 1st, 2020, the United Nations Convention on the Rights of the Child was incorporated as a law in Sweden. This raises some questions about how it would influence and implicate the Swedish way of executing youth sports. Several media and experts in children's and youth sports have argued that using selective methods such as ranking or topping the team might not be in accordance with the convention. What the legislation entails and how the convention is taken into account in practice, however, seems to be largely dependent on how this is interpreted by those who are expected to implement it. The purpose of this study is therefore to gain insight into how children and youth coaches interpret the convention and its new status as a Swedish law. We also aim to understand how the coaches reflect on these selective methods from a children's rights perspective. The examination uses a phenomenological approach with qualitative semi structured interviews. The study's theoretical framework consists of three theories. We adopt the perspective of social constructionism to understand how coaches create meaning of the convention, institutional theory to understand how institutionalized logics and values can influence reflections and the theory of deviant conformity to understand how deviations from normative ideas and behaviors are understood and what they are based on. Some of the insights gained from the analysis were as follows: None of the coaches has experienced any change as a result of the convention being incorporated as a law. The convention is perceived as difficult to interpret by most of the coaches and the legitimacy of selective methods is considered to be in a gray zone. Several coaches ́ descriptions indicate that the structure of the Swedish sports movement largely influences their way of reflecting and assenting to the convention. The most frequently occurring problematic aspect regarding practical activities is perceived to be the children's parents. / Vid årsskiftet till 2020 blev de Förenta Nationernas barnkonvention inkorporerad i svensk lagstiftning. Detta väckte en del frågeställningar om hur svensk barn-och ungdomsidrott skulle komma att påverkas. Flera medier och experter inom barnidrott har argumenterat för att selektering och toppning av barn inte är i linje med konventionen och att det därför inte längre, legitimt kan bedrivas. Vad lagstiftningen innebär och hur konventionen beaktas i praktiken tycks dock till stor del vara beroende av hur detta tolkas av de som förväntas implementera den. Syftet med denna studie är därför att skapa insikt i hur barn- och ungdomstränare tolkar barnkonventionen och dess nya status som svensk lag. Studien avser även att skapa förståelse för hur tränarna reflekterar kring just selektering och toppning för barn utifrån ett barnrättsperspektiv. Undersökningen använder en fenomenologisk ansats och kvalitativa semistrukturerade intervjuer för att förstå dessa fenomen från tränarnas egna perspektiv. Studiens teoretiska referensram utgörs av tre teorier. Vi antar ett socialkonstruktionistiskt perspektiv för att förstå hur tränarna skapar mening av konventionen, nyinstitutionell teori för att förstå hur institutionaliserade logiker och värderingar kan influera reflektioner samt teorin om avvikande konformitet för att förstå hur avvikelser från normativa idéer och beteenden förstås och vad de baseras på. Ur analys av insamlat material har studien lett till bland andra följande insikter: Samtliga tränare upplever att deras verksamhet inte förändrats till följd av att konventionen blev lag. Konventionen uppfattas svårtolkad av de flesta tränarna. Selektering och toppnings legitimitet upplevs utgöra i en gråzon i relation till konventionen. Flera av tränarnas beskrivningar indikerar att den svenska idrottsrörelsens struktur till stor del influerar verksamheternas förhållningssätt gentemot barnkonventionen. Den mest återkommande problematiska aspekten i relation till praktisk implementering upplevs vara barnens föräldrar.