Our post-modern society is being continually more characterized by the working life, where corporate relations and the understanding of human momentum, limitations and knowledge is the basis of the quality of the corporation. In other words, it is of the greatest importance to keep in mind the attitudes, behaviour, stress levels and motivations that constitute a good working environment. We find it interesting to study what social psychological approaches and social processes could be of importance to good cooperation. The research has its starting point in a qualitative method focused on semi- structured interviews, where we have interviewed eight respondents working within the psychiatry. The research has strengthened our pre-understanding but also made clear the existence of other social processes and approaches that affect cooperation. How people look at each other in the social contexts which they are currently in, as well as people’s childhood conditions and psychological development having a large impact on how man will relate to other relations and consequently situations of collaboration, is of the utmost importance. Respect, communication, a sense of belonging, trust and social connections but also conformity and like-mindedness are all concepts that are of the greatest importance to good cooperation. However, it is also of significance to find a balance between these concepts whereas emphasizing one concept more than the others will not result in a well-functioning collaboration. The essay discusses and analyzes the empirical material we have achieved from a social psychological point of view where theorists like Scheff, Collins, von Wright, May and Gastil ́s concepts and theories are being applied. Scientific articles which we also apply and which have a significant impact in the study is Justice and Effective cooperation, Workplace Friendships and Organizational Outcomes, Adult attachment styles in the workplace and Workplace Communication Problems. / Vårt postmoderna samhälle präglas allt mer av arbetslivet och där samarbetsrelationer och förståelse för människans drivkrafter, begränsningar och kunskaper är en grund för verksamhetens kvalité. Det är med andra ord av vikt att tänka på frågor som berör attityder, beteenden, stressnivå och motivation för att ett gott arbetsklimat skall kunna existera. Vi finner det intressant att studera vilka socialpsykologiska förhållningssätt och sociala processer som kan vara av vikt för ett gott samarbete. Undersökningen har sin utgångspunkt i en kvalitativ metod inriktad på halvstrukturerade informant intervjuer där vi har intervjuat åtta respondenter som arbetar inom psykiatrin. Uppsatsarbetet har förstärkt vår förförståelse men också tydliggjort att det existerar många olika sociala processer och förhållningssätt som påverkar samarbete. Att det är av vikt hur människor ser på varandra i de sociala kontexter de befinner sig i och att människans uppväxtförhållanden och psykologiska utveckling har en stor inverkan på hur människan kommer att förhålla sig till andra relationer och därmed också i samarbetssituationer. Respekt, kommunikation, tillhörighet, tillit och sociala band men också konformitet är begrepp som är av stor vikt för ett gott samarbete. Dock är det av vikt att finna en balans mellan dessa begrepp då mer tyngd åt den ena eller andra aspekten inte gynnar ett väl fungerande samarbete. I arbetet diskuteras och analyseras det empiriska materialet utifrån ett socialpsykologiskt perspektiv där teoretiker som Scheff, Collins, von Wright, May och Gastils begrepp och teorier tillämpas. Vetenskapliga artiklar som vi även tillämpar och som har en betydande inverkan i studien är Justice and effective coopertion, Workplace Friendships and Organizational Outcomes, Adult attachment styles in the workplace och Workplace Communication Problems.

Sedan klimataktivisten Greta Thunberg påbörjade sin skolstrejk har tusentals människor följt i hennes spår och protesterat för en mer hållbar framtid. Dessa protester, i vilka barn har varit i fokus, har genererat stor uppmärksamhet i media och tagit sig in som samtalsämne hos gemene man. Uppstasen ämnar undersöka hur den senaste tidens synlighet av klimat- och miljöproblem påverkar studenters inställningar och uppfattningar kring ämnet. Studien tillämpar en kvalitativ metod där tio studenter mellan 21 och 25 år har djupintervjuats med hjälp av en semistrukturerad intervjumetod. Resultatet som visade sig från intervjuerna var att studenterna ansåg att klimat- och miljömedvetenhet hade blivit trendigt och att denna trend intensifierats på grund av miljöaktivisten Greta Thunberg. I trenden samtalades det mycket kring frågorna, både bland vänner och familj men även i media. Båda områden där synligheten hade ökat påverkade studenternas uppfattningar kring klimatkrisens aktualitet och således även betydelse, samt inställningar till hur man bör bete sig för att hantera den.

Uppsatsens författare undersökte hur värderingsförmedlingen framställdes i läroplanen Gy 11s avsnitt för värdegrunden och huruvida dessa framställningar riskerar att producera konformitet hos eleverna, vilket också var uppsatsens syfte. De dokument som analyserades var främst Gy 11s värdegrundstext, men också Lpf 94s för jämförelser. Uppsatsens författare använde sig av kritiskt diskursanalys som metod, och Pierre Bourdieus reproduktionsteori som teoretisk utgångspunkt. Resultatet visar två framträdande diskurser: en gällande värdeförmedlingen där eleverna framställdes som passiva objekt att förmedla värden till, en om förmågor av självständigt ställningstagande där eleverna ses som aktiva och individuella. Den första diskursen anknyts till Bourdieus teoretiska begrepp om en dominerande "doxa", den andra främst till begreppet "kulturellt kapital". Implikationen av uppsatsen är att framträdande diskurser pekar mot en konformitet som skall utvecklas hos eleverna. / <p>Godkännande datum: 2022-06-02</p>

Mycket forskning har gjorts på konformitet och dess negativa konsekvenser. Denna experimentella studie var en delvis replikering av M. Rosander och O. Erikssons (2012) studie om konformitet på internet men med fokus på hur konformitet kan ge förbättrade resultat. Det övergripande syftet var att undersöka om det lönade sig att göra som andra, relationen mellan konformitet och säkerhet samt förekomsten av överkonfidens. Två enkätstudier i form av kunskapstest genomfördes med 38 respektive 92 studenter. Deltagarna delades upp i en konformitetsgrupp som fick information om tidigare deltagares svar och en kontrollgrupp som inte fick denna information. Resultatet visade att konformitet ledde till fler rätta svar samt att det förekom ett positivt samband mellan säkerhet och antal rätta svar. Ingen överkonfidens kunde bevisas men däremot förekom en underskattning av antal rätta svar. Studiens slutsats var att det mest lönade sig att göra som andra vid medelsvåra uppgifter. Vid mycket svåra uppgifter fanns det ingen fördel i att följa strömmen.

<p>Syftet med studien är att undersöka i vilken grad socialt tryck inverkar på elever vid gymnasieskolan och vilka eventuella konsekvenser detta kan leda till. Frågeställningarna i studien är således; Kan elever på gymnasieskolan påverkas av socialt tryck i den mån att de konformerar/ändrar åsikt till gruppens felaktiga svar och vilka konsekvenser innebär detta för skolvärlden? Samt vilken typ av elever är det som är mer eller mindre benägna att konformera? Data inhämtades genom en experimentsituation i ett klassiskt konformitetsexperiment där en riktig elevs åsikter mättes i en enkel bedömningssituation under påverkan av tre falska försökspersoner. Resultatet visade att 82,5% av eleverna under socialt tryck konformerar till gruppens åsikter. Resultatet visade inga signifikanta samband mellan personlighetsvariabler och konformitet. Slutsatserna studien drar är att konformitet är en vanligt förekommande faktor vilken är svår att förutse utifrån personlighetsfaktorer. En större medvetenhet kring socialt tryck från både lärare och elevers sida tenderar att motverka konsekvenserna av socialt tryck.</p>

<p>Abstract</p><p>Title: Correlation between the levels of education and conformity to traditional masculine norms</p><p>Authors: Larsson, M., & Ljungqvist, D. (2008)</p><p>Objective: This study is an attempt to explain correlations between the levels of education and conformity to traditional masculine norms. It is mainly based on the social construction of gender. Background: A high level of education is associated with a healthy living, and a high conformity to traditional masculine norms associated with harmful health behaviours. The background also presents different views of masculinity, the construction of gender and the construction of norms. It also reflects about the recruitment to higher education. Methods: A questionnaire with three diffrent variables: level of education, number of years working after last graduation and a total score of the 22-item Conformity to Masculine Norms Inventory, CMNI, which measures eleven different norms. 51 questionnaires from one particular arena were filled in for this study. The participants were all male and could be divided into three groups, by level of education. Results: The findings indicate that the average CMNI-score tends to decline with a higher level of education. It also indicates that, even if there is a difference in the average CMNI-score between the groups, it tends to correlate over time. Discussion: The present study proposes in the discussion that the social background is linked with the level of education, and goes on with theories of the creation of norms early in life. Furthermore, it focuses on the social environment of the workplace and its influence on the men working there.</p>

<p>Soldater och officerare blir i sin dagliga tjänsteutövning utsatt för press både psykiskt och fysiskt. Det finns en hel rad av faktorer som påverkar besluts- och grupprocesser och för att kunna förstå och identifiera risker i dessa processer måste det finnas en kunskap kring dessa. En företeelse vilken påverkar grupper och individer är konformiteten.</p><p> En faktor som skiljer soldater och officerare från många andra yrkesgrupper är den uniforma klädseln vilken många anser hör ihop med yrket.</p><p> Studien avser därför att undersöka hur den likformiga klädseln påverkar individens förmåga att tänka själv och dessutom handla utifrån den tanken. Utifrån detta syfte har en kärnfråga och tre delfrågor utkristalliserats. Delfrågornas syfte är att svara på kärnfrågan. Kärnfråga: Hur påverkar likformig klädsel den enskilda soldatens förmåga att stå emot konformitet?</p><p>Delfrågor:</p><p>-                  Har kläder någon betydelse i sociala sammanhang?</p><p>-                  Varför följer vissa gruppen och andra inte?</p><p>-                  Påverkas soldaten av likformig klädsel?</p><p>För att mäta hur den uniforma klädseln påverkar soldater, och därmed besvara frågorna, använder jag mig av Solomon Aschs konformitets experiment i en ny tappning. Baserat på resultatet från experimentet samt med stöd ur litteratur dras slutsatser om hur stor eller om det finns en påverkan på soldaters individualitet av den likformiga klädseln.</p><p>Jag kom i mitt arbete fram till att den likformiga klädseln ökar soldatens konformitet i en grupp. Den enskilda soldaten har lättare att falla för konformiteten när denne bär uniform klädsel i sitt tjänsteutövande. </p> / <p>Officers and soldiers are in their daily duty an object of both physical and psychological pressure. There are many factors that influence both the decision and group processes. To be able to understand and identify risks in these processes there has to be knowledge in this area. One phenomenon which influences groups and individuals is conformity.</p><p>One factor that divides the soldiers and officers from other categories of work is the uniform clothing which many think is intimately connected with that type of work.</p><p>That is why this study intends to examine how the uniform clothing influences the individuals’ ability to think for themselves and also act in that thought. On the basis of this, a core question and three part questions crystallized. The three questions are a help to answer the core problem. The core question: How does the uniform clothing influence the individual soldiers’ ability to resist conformity?</p><p>Part questions:</p><p>-        Does clothing have an importance in social contexts?</p><p>-        Why do some individuals follow the group and others not?</p><p>-        Is the soldier influenced by uniform clothing?</p><p>To measure how the uniform clothing influences soldiers, and thereby answer the questions, the writer used the conformity experiment by Solomon Asch slightly modified for his purposes. Based on the result from the experiment, as well as with support from literature, conclusions where drawn about how or if the soldiers’ individuality where influenced by the uniform clothing.</p><p>The conclusion was that the uniform clothing increases the soldiers’ conformity in a group. The individual soldier found it easier to adapt to the conformity when he/she wear uniform clothing during the exercise of his or her duties.</p>

Syftet med studien är att undersöka i vilken grad socialt tryck inverkar på elever vid gymnasieskolan och vilka eventuella konsekvenser detta kan leda till. Frågeställningarna i studien är således; Kan elever på gymnasieskolan påverkas av socialt tryck i den mån att de konformerar/ändrar åsikt till gruppens felaktiga svar och vilka konsekvenser innebär detta för skolvärlden? Samt vilken typ av elever är det som är mer eller mindre benägna att konformera? Data inhämtades genom en experimentsituation i ett klassiskt konformitetsexperiment där en riktig elevs åsikter mättes i en enkel bedömningssituation under påverkan av tre falska försökspersoner. Resultatet visade att 82,5% av eleverna under socialt tryck konformerar till gruppens åsikter. Resultatet visade inga signifikanta samband mellan personlighetsvariabler och konformitet. Slutsatserna studien drar är att konformitet är en vanligt förekommande faktor vilken är svår att förutse utifrån personlighetsfaktorer. En större medvetenhet kring socialt tryck från både lärare och elevers sida tenderar att motverka konsekvenserna av socialt tryck.

Soldater och officerare blir i sin dagliga tjänsteutövning utsatt för press både psykiskt och fysiskt. Det finns en hel rad av faktorer som påverkar besluts- och grupprocesser och för att kunna förstå och identifiera risker i dessa processer måste det finnas en kunskap kring dessa. En företeelse vilken påverkar grupper och individer är konformiteten.  En faktor som skiljer soldater och officerare från många andra yrkesgrupper är den uniforma klädseln vilken många anser hör ihop med yrket.  Studien avser därför att undersöka hur den likformiga klädseln påverkar individens förmåga att tänka själv och dessutom handla utifrån den tanken. Utifrån detta syfte har en kärnfråga och tre delfrågor utkristalliserats. Delfrågornas syfte är att svara på kärnfrågan. Kärnfråga: Hur påverkar likformig klädsel den enskilda soldatens förmåga att stå emot konformitet? Delfrågor: -                  Har kläder någon betydelse i sociala sammanhang? -                  Varför följer vissa gruppen och andra inte? -                  Påverkas soldaten av likformig klädsel? För att mäta hur den uniforma klädseln påverkar soldater, och därmed besvara frågorna, använder jag mig av Solomon Aschs konformitets experiment i en ny tappning. Baserat på resultatet från experimentet samt med stöd ur litteratur dras slutsatser om hur stor eller om det finns en påverkan på soldaters individualitet av den likformiga klädseln. Jag kom i mitt arbete fram till att den likformiga klädseln ökar soldatens konformitet i en grupp. Den enskilda soldaten har lättare att falla för konformiteten när denne bär uniform klädsel i sitt tjänsteutövande. / Officers and soldiers are in their daily duty an object of both physical and psychological pressure. There are many factors that influence both the decision and group processes. To be able to understand and identify risks in these processes there has to be knowledge in this area. One phenomenon which influences groups and individuals is conformity. One factor that divides the soldiers and officers from other categories of work is the uniform clothing which many think is intimately connected with that type of work. That is why this study intends to examine how the uniform clothing influences the individuals’ ability to think for themselves and also act in that thought. On the basis of this, a core question and three part questions crystallized. The three questions are a help to answer the core problem. The core question: How does the uniform clothing influence the individual soldiers’ ability to resist conformity? Part questions: -        Does clothing have an importance in social contexts? -        Why do some individuals follow the group and others not? -        Is the soldier influenced by uniform clothing? To measure how the uniform clothing influences soldiers, and thereby answer the questions, the writer used the conformity experiment by Solomon Asch slightly modified for his purposes. Based on the result from the experiment, as well as with support from literature, conclusions where drawn about how or if the soldiers’ individuality where influenced by the uniform clothing. The conclusion was that the uniform clothing increases the soldiers’ conformity in a group. The individual soldier found it easier to adapt to the conformity when he/she wear uniform clothing during the exercise of his or her duties.

Abstract Title: Correlation between the levels of education and conformity to traditional masculine norms Authors: Larsson, M., &amp; Ljungqvist, D. (2008) Objective: This study is an attempt to explain correlations between the levels of education and conformity to traditional masculine norms. It is mainly based on the social construction of gender. Background: A high level of education is associated with a healthy living, and a high conformity to traditional masculine norms associated with harmful health behaviours. The background also presents different views of masculinity, the construction of gender and the construction of norms. It also reflects about the recruitment to higher education. Methods: A questionnaire with three diffrent variables: level of education, number of years working after last graduation and a total score of the 22-item Conformity to Masculine Norms Inventory, CMNI, which measures eleven different norms. 51 questionnaires from one particular arena were filled in for this study. The participants were all male and could be divided into three groups, by level of education. Results: The findings indicate that the average CMNI-score tends to decline with a higher level of education. It also indicates that, even if there is a difference in the average CMNI-score between the groups, it tends to correlate over time. Discussion: The present study proposes in the discussion that the social background is linked with the level of education, and goes on with theories of the creation of norms early in life. Furthermore, it focuses on the social environment of the workplace and its influence on the men working there.