<p>This essay presents an alternative approach to the predominant democratic analysis of the European Monetary Union. As the Treaties stipulate the political conduct within Monetary Union and put certain restrictions on the European politicians they are to some extent constitutional in their character. </p><p>Essential for constitutional theory is the concept of precommitment; according to which a decision is made in t1 purposing to obstruct certain actions in t2. In light of this the aim of this essay is to investigate whether or not delegating monetary responsibility to the ECB can be seen as an example of constitutional precommitment and if so, if this constitutional perspective can add something to the predominant democratic analysis of the EMU. </p><p>According to the author the EMU is by and large a form of precommitment as the leading politicians in Europe figuratively have tied their hands from intervening in the common monetary policy. The author is also of the opinion that a constitutional approach can add something to the incomplete democratic analysis of the EMU. If a treaty has a constitutional character one cannot expect it to be changed using ordinary political means. Since it is instituted to safeguard certain values the amendment process has to be complex. This complexity does not however entail that it is impossible to change the mandate of the ECB. The European Union furthermore has a confederal character and the member states can thus, as a last resort, withdraw their membership, still making them the"Masters of the Treaties".</p>

No description available.

I Europa finns det flertal exempel på länder där den politiska makten utnyttjat sin maktposition, vilket har resulterat i ett lidande för befolkningen. Många länder och dess medborgare har varit utsatta för diktaturstyre, maktmissbruk och kränkningar av mänskliga rättigheter. En konstitution kan fungera som ett medel för att garantera medborgarna vissa fri- och rättigheter samt att begränsa den styrande makten från att kränka de värderingar som är tänkta att prägla samhället. Den mest grundläggande författningen i ett rättssystem utgörs av en eller flera grundläggande författningar, dessa grundlagar anger riktlinjer för vilka värderingar och normer som ska styra samhället. Grundlagen, konstitutionen eller statsförfattningen ska tillförsäkra en normgivande funktion i ett rättssystem genom att reglera bland annat bestämmelser om sin överordnade ställning. Den överordnade ställningen innebär att den genom sina stadganden ska vägleda den lagstiftande makten till att anta lagar som är förenliga med grundlagen. Konstitutionen kan också tillförsäkra alla medborgare deras rättigheter att delta i det politiska rummet, genom att föreskriva grundläggande värderingar som tillförsäkrar att minoriteters rättigheter garanteras. Ett viktigt element i konstitutionalismen är just att begränsa att en politiskt vald makt inte ska kunna ändra på grundläggande författningar som enbart syftar till att gynna majoritetsåsikter i landet. Däremot finns det inga krav på vilka värderingar som konstitutionen ska föreskriva, ett lands författning kan vara god eller ond och tillförsäkra medborgarna skilda rättigheter och binda landets lagstiftande makt på olika sätt. Bosnien och Hercegovina (BiH) är ett land som grundar sig på en konstitution som landet själv inte har författat. Konstitutionen är unik eftersom den är skapad av omvärlden i samband med Dayton Peace Agreement med syftet att bygga upp en stat som ska tillförsäkra fred och rättvisa. Sverige däremot är ett land som har en lång tradition av fred och ett stabilt välfungerande samhälle, ett land där den politiska makten verkar med folkets förtroende. Konstitutionen har historiskt sett inte haft en stark ställning i Sverige och behovet av att begränsa den politiska makten har inte alltid varit en prioritering. För att försäkra konstitutionens genomslag i ett land och att den efterlevs av den lagstiftande makten krävs det någon form av kontroller som kan tillförsäkra konstitutionens effekt. Kontrollerna kan göras i form av preventiv normkontroll som utövas innan parlamentet antagit en lag och ett system av efterhandskontroll av redan antagna lagar. Båda formerna av kontroll utövas i BiH och i Sverige. I BiH utövas den preventiva normkontrollen av The Constitutional Legal Commitee (Ustavnopravna Komisija), vilka granskar alla lagförslag och andra juridiska akter under lagstiftningsprocessen i parlamentet. I Sverige finns ett liknande organ, Lagrådet som på begäran av regeringen eller aktuellt riksdagsutskott uttalar sig om ett lagförslags grundlagsförenlighet innan lagen ska antas av riksdagen.  Utöver den preventiva kontrollen finns det även en möjlighet att genomföra efterhandskontroll av lagarnas grundlagsförenlighet i länderna. I BiH har författningsdomstolen ensam kompetens i att utöva den konkreta normkontrollen och har möjlighet att kräva en ändring av en lag eller att kräva upphävning av en rättsakt som bedömts vara oförenlig med den nationella konstitutionen. I Sverige utövas den konkreta normkontrollen av alla de allmänna domstolarna men också av förvaltningsmyndigheterna. Om något av dessa organ skulle förklara att en lag inte är förenlig med grundlagen kan de enbart åsidosätta den grundlagsstridiga lagen i det aktuella ärendet.9 BiH och Sverige är länder med tämligen olika konstitutioner och de har valt skilda metoder för att garantera konstitutionens genomslag. Uppsatsen kommer att belysa ländernas likheter och skillnader vid den konkreta normkontrollen samt undersöka vad för effekter dessa skilda modeller av konkret normkontroll ger för att försäkra konstitutionens värderingar och dess genomslag.

Denna uppsats har behandlat fenomenet att den politiska makten förskjuts från riksdag och regering till domstolar. Det begrepp som används för att beskriva denna företeelse är judikalisering. I uppsatsen exemplifieras hur lagprövningsrätten ser ut i Sverige, Tyskland och USA. I uppsatsen konstateras att judikaliseringen är en påtaglig trend i vår tid och att juristernas makt ökar i förhållande till politiska institutioners. Drivkrafter till judikaliseringen är exempelvis europeiseringen, globaliseringen och en framväxande rättighetspolitik. Möjliga konsekvenser av judikaliseringen är att rätten riskerar att bli mer ojämlik, att ansvarsfördelningen mellan politik och juridik uppfattas som mer otydlig samt att det uppstår ett demokratiunderskott. I uppsatsen beskrivs också judikaliseringens utveckling i Sverige från införandet av regeringsformen 1974 till grundlagsförändringarna 2010.

No description available.

This thesis is arguing that Sweden needs to change the legislation for how the constitution can be changed, to maintain democracy and strengthen the constitutionalism in the country. The argument is based on the fact that the Swedish constitution is easy to change, and the time frame for a change is short if there is a political majority in the parliament. Constitutionalism is often connected with the rule of law, division of powers and constitutional courts, but is in this thesis mainly used as an idea of a restriction of the political majority to prevent misuse of the political power, but also as a tool to maintain democracy. The tension between democracy and constitutionalism is also discussed throughout the thesis to conclude if constitutionalism could be used without interfering with sovereignty of the people. A comparative study is done with Hungary, and the political development in the country is used as an example of the effect of a strong political majority without any boundaries. The countries similarities and differences are presented in relation to democracy and different types of legislation regarding constitutional change. A discussion is held on how constitutionalism can be used as a tool to maintain individual rights and democracy, but also if there are any negative consequences with a strong constitutionalism. The thesis is focusing on the regulation of constitutional change, since it is discussed that the way of changing the constitution is the truly important one to maintain a democratic country. But other aspects of constitutionalism are discussed as well. At the end of the thesis there is a suggestion to change the legislation for constitutional change in Sweden. All the suggestions are supposed to extend the time frame before changes can be made and make it more difficult to change the constitution with a strong political majority.

No description available.

This essay presents an alternative approach to the predominant democratic analysis of the European Monetary Union. As the Treaties stipulate the political conduct within Monetary Union and put certain restrictions on the European politicians they are to some extent constitutional in their character. Essential for constitutional theory is the concept of precommitment; according to which a decision is made in t1 purposing to obstruct certain actions in t2. In light of this the aim of this essay is to investigate whether or not delegating monetary responsibility to the ECB can be seen as an example of constitutional precommitment and if so, if this constitutional perspective can add something to the predominant democratic analysis of the EMU. According to the author the EMU is by and large a form of precommitment as the leading politicians in Europe figuratively have tied their hands from intervening in the common monetary policy. The author is also of the opinion that a constitutional approach can add something to the incomplete democratic analysis of the EMU. If a treaty has a constitutional character one cannot expect it to be changed using ordinary political means. Since it is instituted to safeguard certain values the amendment process has to be complex. This complexity does not however entail that it is impossible to change the mandate of the ECB. The European Union furthermore has a confederal character and the member states can thus, as a last resort, withdraw their membership, still making them the"Masters of the Treaties".

Politics and social life are essentially about decision making, but great parts of that which politics aims to govern, that which social life revolves around and that which is studied in political science is not necessarily the result of conscious decisions. This some philosophers and political theorists would attribute to spontaneous order, arguing that certain norms, customs and institutions have evolved as the result of human action without, for that matter, being the result of human design. The theory of spontaneous order was primarily developed by the Austrian-British philosopher and economist Friedrich Hayek (1899–1992). To him, spontaneous order was a way of solving problems with information deficits in society as well as an important part of his economic, political and institutional theory. However, Hayek’s social theory, which is largely based on the idea of spontaneous order, gives rise to a number of questions. The purpose of this essay is to examine the relationship between individual freedom, constitutionalism and spontaneous order in Friedrich Hayek’s social theory, and to critically evaluate this relationship in the light of that same theory. The purpose is achieved through critical analysis and by answering the following three questions: How does individual freedom, constitutionalism and spontaneous order relate to each other according to Hayek? Is Hayek’s proposal for constitutional design logically compatible with the theory of spontaneous order? Are there institutions, according to Hayek, that limit individual freedom, but are legitimate nevertheless by virtue of having developed spontaneously? The general conclusion of the essay is that Hayek’s proposal for constitutional design is logically compatible with the theory of spontaneous order, and that the principles of individual freedom, constitutionalism and spontaneous order are related to each other in a logically valid manner, but that the other institutions that Hayek proposes give rise to contradictions and indeterminacy vis-à-vis the fundamental principles of his theory.